Hur  konjunkturkänsliga  är  affärsänglar?

UPPSALA  UNIVERSITET       Företagsekonomiska  Institutionen   Kandidatuppsats  VT2011                   Datum:       2011-­‐03-­‐23   Handledare:       Ulf  Olsson                

Hur  konjunkturkänsliga  är  affärsänglar?    

      Liina  Heikkinen   Gisela  Åhrberg  

Förord

Vi   vill   rikta   ett   stort   tack   till   de   som   tagit   del   i   uppsatsen   och   gjort   den   möjlig.  Ett  extra  stort  tack  vill  vi  ge  till  de  affärsänglar  som  har  ställt  upp  på   intervjuer   och   som   delat   med   sig   av   kunskap   och   intressant   information.   Uppsala   CONNECT   Affärsängelnätverks   VD,   Virgine   Delport   har   redan   från   början   varit   samarbetsvillig   och   hjälpt   oss   att   skicka   ut   enkäten   till   affärsänglarna  i  deras  nätverk  och  är  därför  värd  ett  speciellt  tack.    

Slutligen   vill   vi   tacka   vår   handledare   Ulf   Olsson   för   hjälpsamma   råd   på   vägen.    

Uppsala  den  23  mars,    

Liina  Heikkinen  och  Gisela  Åhrberg            

Sammanfattning  

De   svenska   riskkapitalbolagens   investeringar   i   tillväxtbolag   minskade   med   60   procent  åren  2009-­‐2010,  och  med  bara  ett  fåtal  aktörer  kvar  på  marknaden  kan  det   bli   det   svårt   för   tillväxtföretag   att   få   kapital.   Affärsänglar   är   investerare   vilka   fungerar  som  kompletterande  länkar  till  riskkapitalbolagen  i  en  finansiell  kedja,  och   utgör   därför   en   viktig   del   av   den   svenska   riskkapitalmarknaden.   Det   är  således   intressant   att   undersöka   om   även   affärsänglarna,   liksom   riskkapitalbolagen,   har   minskat   sina   investeringar   i   tillväxtbolag   under   åren   för   finanskrisen   2008/2009.   Med   fokus   på   investeringsmotiv,   investeringsstrategier   och   risktagande   har   det   genom  en  enkätundersökning  och  genom  intervjuer  undersökts  om  affärsänglarnas   investeringsvilja   har   ändrats.   Resultaten   av   studien   visar   på   att   det   över   lag   inte   funnits   tendenser   på   minskad   investeringsaktivitet.   Nyckelord   för   uppsatsen   är:   affärsänglar,   finanskris,   riskkapitalbolag,   investeringsmotiv,   investeringsstrategier   och  riskbedömning.  

Abstract  

The   Swedish   venture   capital   companies’   investments   in   start-­‐up   companies   decreased  by  60  percent  during  the  years  2009-­‐2010,  and  with  only  a  few  venture   capital   participants   left   on   the   market   it   might   become   a   problem   for   the   start-­‐up   companies  to  find  funding  for  growth.  As  business  angels  are  investors  who  function   as  additional  links  to  the  venture  capital  companies  in  the  same  financial  chain,  it  is   of  importance  to  study  whether  they  also  have  reduced  their  amount  of  investments   during   the   years   of   the   financial   crisis   in   2008/2009.   With   focus   on   investment   motives,  strategies,  and  risk  taking,  a  survey  and  interviews  have  been  conducted  in   order  to  investigate  whether  the  business  angel’s  will  to  invest  has  changed  during   the  financial  crisis  similar  to  that  of  the  venture  capital  companies.  The  results  show   that  there  has  not  been  any  over  all  tendencies  of  reduced  investing  activity  by  the   business   angel’s.   The   key   words   for   the   essay   are:   business   angels,   financial   crisis,   venture  capital  company,  investing  motives,  investing  strategies  and  risk  taking.  

Innehållsförteckning  

1   Inledning ...7  

1.1   Problemdiskussion  och  syfte ...7  

1.2   Forskningsansats...8  

1.3   Avgränsning ...8  

1.4   Motivering  av  teoretisk  referensram...9  

2   Teoretisk  referensram ...10  

2.1   Investeringsmotiv ...11  

2.2   Investeringsstrategier ...12  

2.3   Riskbedömning ...15  

2.4   Härledning  av  hypotes ...17  

3   Empirisk  metod ...19  

3.1   Kvantitativ  undersökning...19  

3.2   Kvalitativ  undersökning ...21  

4   Resultatredovisning  och  tolkning  av  resultat ...22  

4.1   Investeringsmotiv ...24  

4.2   Investeringsstrategier ...26  

4.3   Riskbedömning ...29  

5   Avslutande  diskussion ...31  

5.1   Slutsats...31  

5.2   Förslag  på  vidare  forskning...32  

Källor ...33  

Bilagor ...36  

”Vill  du  ha  100  procent  av  en  liten  kaka    

eller  ska  vi  tillsammans  baka  en  stor  tårta  som  vi  kan  dela  på?”  

 (Helle,  2004)    

1  

Inledning  

1.1   Problemdiskussion  och  syfte    

Skulle   den   ekonomiska   krisen   och   avsaknaden   av   pengar   betyda   undergången   för   många   riskkapitalbolag1   _{och   nystartade   företag?   Det   spådde   i   varje   fall   Dagens}  

Nyheter  då  tillgången  på  lån  till  bland  annat  riskkapitalbolag  ströps  i  samband  med   finanskrisen   2008/2009   (Hedelius,   2009).   Tim   Draper,   grundaren   av   det   globala   riskkapitalbolaget   Draper   Fisher   Jurvetson,   menar   å   andra   sidan   att   många   av   tidernas  starkaste  bolag  har  skapats  under  just  tider  av  depression;  detta  då  det  dels   blir   billigare   att   både   bygga   och   köpa   bra   företag,   och   dels   för   att   de   företag   som   lyckas   få   finansiering   kommer   att   ha   mindre   konkurrens   om   innovationerna   (Clevström,   2009).   Dock   påverkas   tillväxtbolag   mer   av   det   allmänna   konjunkturläget  än  vad  etablerade  bolag  gör.  Möjligheten  till  framgång  blir  mindre   under  lågkonjunktur  för  bolag  som  dels  beräknas  behöva  stora  investeringar,  dels   sälja  en  oprövad  produkt.  (Helle,  2004,  s.82)  

Den  fördjupade  finanskrisen,  som  började  med  investmentbanken  Lehman  Brothers   konkurs   2008,   orsakade   tvärstopp   på   efterfrågan   i   många   branscher,   och   sedan   sommaren   2008   har   riskkapitalbolagen   knappt   köpt   eller   sålt   några   bolag   alls   (Hedelius,   2009).   En   färsk   studie   visar   att   riskkapitalbolagens   investeringar   i   svenska  tillväxtföretag  minskade  med  60  procent  åren  2009-­‐2010  (Dagens  Industri,   2011-­‐03-­‐09)   och   med   bara   ett   fåtal   aktörer   kvar   på   marknaden   blir   det   svårt   för   tillväxtbolagen   att   få   kapital.   ”Det   är   faktiskt   där   de   nya   jobben   skapas”,   säger   Svenska   Riskkapitalföreningens   VD   Marie   Reinius,   och   menar   att   kapitaltillförseln   till  småföretagen  därför  är  viktig  (Neurath,  2009).  För  att  främja  entreprenörskap  är   tillgången  till  finansiering  central,  vilket  betyder  att  existensen  av  riskkapitalister  är   av   samhällsekonomiskt   intresse.  Reinius   menar   att   den   låga   investeringsviljan   på   sikt  är  ett  hot  mot  den  svenska  ekonomin.  (Dagens  Industri,  2011-­‐03-­‐09)  

Under  finanskrisen  valde  många  riskkapitalbolag  att  helt  investera  i  buyout-­‐fonder;   vilket   är   fonder   som   investerar   i   mer   mogna   bolag   som   historiskt   sett   haft   bättre   avkastning.   Dessutom   befann   sig   flera   av   de   riskkapitalbolag   som   finansierar   tillväxtbolag  i  en  omöjlig  sits  att  få  in  pengar  till  nya  fonder.  Finansmannen  Fredrik   Billing   tror   att   detta   beror   på   den   allmänna   oron   på   finansmarknaden2   _{och   att}  

investerare  hellre  avvaktar  än  agerar  (Neurath,  2009).  I  samband  med  finanskrisen   2008/2009   tog   alltså   riskkapitalbolag   en   mer   riskavers   hållning,   varpå   problemet   med   brist   på   kapital   för   företag   i   sådd-­‐   och   utvecklingsfasen   fick   extra   stor   uppmärksamhet.  (Larsson,  2009)  

I   diskussionerna   om   investeringar   i   tillväxtbolag   har   affärsänglarna   blivit   alltmer   uppmärksammade   på   den   politiska   agendan   och   betydelsen   av   affärsänglar   i   finansieringen   av   sådd-­‐   och   utvecklingsfaserna   har   blivit   allt   viktigare   (Östberg,   2009c).  Detta  eftersom  affärsänglarna  investerar  i  de  tidiga  faserna  av  företag,  vilket   är  just  då  som  riskkapital  kan  vara  svårt  att  få  tag  på.  Van  Osnabrugge  (2000)  menar   att   affärsänglar   dessutom   tenderar   att   ha   lägre   riskaversion   än   andra   investerare,   vilket  kan  göra  att  de  vågar  investera  då  andra  kanske  avstår.  Dessutom  är  de  inte   lika   beroende   av   tillväxt   som   riskkapitalbolagen   är,   som   har   finansiell   avkastning   som   främsta   mål,   och   kan   även   fatta   snabbare   beslut   eftersom   pengarna   de   investerar  är  deras  privata.  (Helle,  2005)  

Några   funderingar   som   väcks   efter   diskussionen   om   riskkapitalbolagens   ändrade   investeringsbeslut  under  2008/2009,  är  om  även  affärsänglarnas  investeringsbeslut   har  påverkats?  Antog  de  kanske  en  mer  riskavers  hållning  och  investerade  i  senare   skeden  av  ett  företags  utveckling,  likt  många  riskkapitalbolag  gjorde?  Eller  kan  det   till   och   med   ha   varit   så   att   affärsänglarnas   investeringsbeslut   inte   alls   påverkades   eller  ändrades  under  finanskrisen?    

Syftet   med   uppsatsen   är   att   förstå   och   förklara,   med   utgångspunkt   och   fokus   i   investeringsmotiv,   investeringsstrategier   och   riskbedömning,   om   affärsänglarnas   investeringsvilja   kan   ha   påverkats   av   finanskrisen   2008/2009.   Resultaten   av   undersökningen   kan   möjligtvis   lägga   en   grund   för   framtida   forskning   om   hur   riskkapitalmarknaden  påverkas  av  lågkonjunkturer  och  ekonomiska  kriser.    

1.2   Forskningsansats  

Tillvägagångssättet  i  denna  uppsats  utgörs  av  redan  existerande  forskning,  snarare   än   från   en   specifik   teori,   genom   vilken   det   skapas   en   hypotes   om   verkligheten.   Hypotesen  prövas  sedan  med  hjälp  av  en  enkätundersökning  och  genom  intervjuer,   som   senare   mynnar   ut   i   en   slutsats   via   en   logisk   slutledning.   Den   kvantitativa   studien  ska  kartlägga  om  affärsänglarnas  investeringsbeteende  under  tidsperioden   har  ändrats,  och  den  kvalitativa  studien  ämnar  undersöka  samma  ämne  men  på  ett   mer  djupgående  plan.  

1.3   Avgränsning  

Studien   ämnar   inte   behandla   andra   delar   av   riskkapitalmarknaden   än   affärsänglarna.   Liknade   studier   har   tidigare   gjorts   med   riskkapitalbolag,   vilket   är   varför  författarna  har  valt  att  bortse  från  dessa.   Enbart  affärsänglarna  i  CONNECT   Uppsalas   affärsängelnätverk3   _{undersöks   på   grund   av   den   geografiska   närheten   till}  

studieobjekt   och   information,   samt   eftersom   studien   inte   är   så   omfattande   att   det   skulle   finnas   resurser   till   att   behandla   ett   större   geografisk   område.   Författarna   anser   det   skäligt   att   behandla   tidsperioden   2005-­‐2010,   då   den   i   tillräcklig   utsträckning  omfattar  åren  innan,  under,  såväl  som  efter  finanskrisen  2008/2009.                                                                                                                    

3  _{CONNECT  Uppsala  ska  medverka  genom  att  skapa  ett  nätverk  där  kunskaper/kompetens,  idéer  och}  

kapital  kan  hitta  varandra.  CONNECT  Uppsala  vänder  sig  till  entreprenörer  och  tillväxtföretag  i  hela   Uppsala  län  oavsett  affärsidén  och  branschen.  

1.4   Motivering  av  teoretisk  referensram  

Inför  valet  av  den  teoretiska  referensramen  har  uppsatsförfattarna  studerat  tidigare   undersökningar  kring  faktorer  som  påverkar  affärsänglars  investeringsbeslut,  samt   vad   som   påverkat   riskkapitalbolagen   under   finanskrisen.   De   fann   att   investeringsmotiv,   investeringsstrategier   samt   riskbedömning   i   stort   sett   var   de   mest  avgörande  komponenterna,  varpå  dessa  blev  av  intresse  att  undersöka.  

Det   faktum   att   marknaden   för   affärsänglar   i   Sverige   egentligen   bara   befinner   sig   i   inledningsfasen   av   en   lång   utveckling   avgör   givetvis   mängden   på   tidigare   forskningsmaterial   kring   ämnet.   För   det   formella   riskkapitalet   och   för   riskkapitalbolag   har   det   skrivits   artiklar   och   böcker   som   behandlar   deras   arbetsmetodik,   men   för   affärsänglar   har   det   inte   funnits   något   motsvarande   i   Sverige   (Helle,   2004,   s.10).   Det   har   därför   varit   svårt   att   hitta   till   exempel   faktaböcker   om   affärsänglar   och   det   finns   en   medvetenhet   hos   uppsatsförfattarna   att   den   information   som   gått   att   finna   inte   nödvändigtvis   representerar   en   helt   nyanserad  bild  av  marknaden  för  affärsängel.  Uppsatsförfattarna  har  vid  osäkerhet   av  källor  arbetat  mycket  med  att  leta  andra  referenser  som  kan  tänkas  representera   en  annan  bild,  alternativt  verifiera  den  osäkra  bilden.  

Vid   sökandet   av   information   inför   den   teoretiska   referensramen   har   det   gått   att   finna   artiklar   om   affärsänglar   i   dagspress   och   på   affärsängelnätverkens   hemsidor,   samt   hos   Tillväxtverket.   En   bok   som   varit   till   stor   nytta   vid   förståelsen   om   affärsänglar   har   varit   ”Affärsänglar   –   Att   investera   i   tillväxtföretag”   av   Peter   Helle   (2004).  Boken  riktar  sig  till  personer  som  har  intresse  av  att  investera  i  onoterade   växande   företag   och   sammanfattar   kunskap   om   metoder   och   arbetssätt   för   affärsänglar   i   Sverige.   Andra   värdefulla   informationskällor   har   varit   publicerade   samt  opublicerade  uppsatser  som  behandlat  liknande  ämnen,  där  det  gått  att  hitta   relevanta   källor   bland   referensförteckningarna.   Även   Uppsala   universitets   bibliotekskatalog  har  använts  vid  informationssökandet,  då  det  gett  sökresultat  på   specifik  litteratur  om  affärsänglar  samt  ett  antal  vetenskapliga  artiklar.    

2  

Teoretisk  referensram  

Riskkapitalmarknaden  kan  delas  upp  i  public  equity  och  private  equity.  Med  public   equity  menas  kapital  till  börsnoterade  företag  och  private  equity  är  investeringar  i   onoterade   företag,   där   finansiärens   ägarengagemang   är   aktivt   men   tidsbegränsat.   Private  equity  kan  sedan  delas  in  i  följande  tre  former:  Affärsänglar,  Venture  Capital   och   Buyouts.   Figur   2.1   ger   en   överblick   över   riskkapitalmarknaden.   (Svenska   Rikskapitalföreningen,  2011)  

  Figur  2.1  Illustration  av  riskkapitalmarknaden   Den  typiska  affärsängeln  

En   affärsängel   är   en   privatperson   som   investerar   eget   kapital   och   egen   tid   i   ett   tillväxtbolag.   Affärsänglarnas   investeringssummor   varierar,   men   är   vanligtvis   små   jämfört  med  riskkapitalbolagen,  och  motsvarar  i  genomsnitt  omkring  10  procent  av   deras  förmögenhet  (Helle,  2005).  I  motprestation  får  affärsängeln  vanligtvis  aktier  i   företaget  (Helle,  2004,  s.  103).  Det  är  svårt  att  hitta  tillförlitlig  statistik  över  exakt   hur  många  och  hur  stora  investeringar  som  görs  av  affärsänglar  varje  år,  men  det   går  att  anta  att  det  rör  sig  om  cirka  tre  miljarder  kronor  om  året  (Östberg,  2009b).   Enligt   Svenska   Riskkapitalföreningen   finns   det   uppskattningsvis   3000   till   5000   affärsänglar  i  Sverige,  men  då  de  flesta  affärsänglar  föredrar  att  vara  anonyma  finns   ingen   exakt   siffra   fastställd.   I   allmänhet   kan   affärsängeln   fatta   snabbare   beslut   än   riskkapitalbolagen  eftersom  de  investerar  egna  pengar,  och  kan  även  tänka  sig  att   investera   i   bolag   som   kanske   inte   har   potential   för   extrem   värdetillväxt.   De   har   heller   ingen   definierad   tid   till   avyttring   av   investeringen,   jämfört   med   riskkapitalbolagen  som  har  en  förväntad  exit  inom  sju  till  tio  år4_{.  (Helle,  2005)}    

4  _{Livslängden  på  en  riskkapitalfond  är  vanligen  sju  till  tio  år,  där  fondens  investeringsperiod,  dvs.  den}   period  då  investeringar  genomförs  i  nya  bolag,  normalt  omfattar  de  första  tre  till  fyra  åren  (Svenska   Riskkapitalföreningen,  2011)  

2.1   Investeringsmotiv  

I   stora   drag   går   det   att   urskilja   följande   fem   generella   motiv   som   påverkar   affärsänglarnas   investeringsbeslut:   vinst,   intresse,   kunskap   om   branschen,   aktivt   engagemang  och  geografisk  närhet.    

Affärsänglar   har   i   allmänhet   en   vinstinriktad   inställning   till   sitt   engagemang   i   ett   företag;  med  det  menas  att  de  har  professionell  förväntan  på  en  avkastning  som  ger   kompensation  för  hög  risk  vid  en  framtida  försäljning.  Entreprenörer  tar  ofta  fram   en   värderingsmodell   för   bolaget   som   de   presenterar   för   affärsängeln   innan   investeringen,   där   även   ägarandelen   i   bolaget   föreslås   och   som   visar   på   hur   hög   avkastning  affärsängeln  får  för  sin  investering.  (Helle,  2004,  s.  91)  

Vidare  kan  affärsänglar  även  engagera  sig  i  ett  företag  för  att  de  tycker  det  är  roligt   och  för  att  de  vill  hjälpa  till  att  få  igång  nya  företag  i  hemregionen,  samt  för  att  de   motiveras   av   den   egna   utmaningen   och   intresset,   utöver   vinstmöjligheten   (Helle,   2005).  Exempelaffärsängeln  Kim  Nouira  menar  att  det  visserligen  finns  enklare  och   tryggare  sätta  att  tjäna  pengar  på  än  att  investera  i  ett  bolag  i  start-­‐up  fasen,  men  att   det   är   ett   kul   sätt   att   tjäna   pengar   (Helle,   2004,   s.   49).   Det   är   även   vanligt   förekommande  att  affärsänglar  investerar  inom  branscher  där  de  har  kunskap,  och   därmed   baseras   deras   investeringsbeslut   ofta   på   tidigare   preferenser   och   erfarenheter.  (Landström,  1997)  

Vanligt   är   också   att   affärsänglarna   vill   bli   konsulterade   av   entreprenören   innan   stora  beslut  fattas,  och  för  att  bättre  kunna  kontrollera  sin  investering  tenderar  de   att  aktivt  engagera  sig  i  företaget.  Många  är  aktiva  genom  att  sitta  med  i  styrelsen   som  ledamot  eller  ordförande  (Denis,  2004).  Genom  ett  aktivt  engagemang  kan  de   även  reducera  risken  och  utveckla  kunskap  och  förmåga  att  välja  rätt  bolag.  (Helle,   2004,  s.  37)      

De  flesta  affärsänglar  begränsar  sig  till  ett  visst  geografiskt  område  då  de  gör  sina   investeringar.   Majoriteten   av   till   exempel   svenska   investerare   investerar   i   första   hand  i  Sverige,  där  fokus  på  lokala  investeringar  är  vanligt  (Nyman,  2002).    Det  är   enklare  att  utvärdera  och  hitta  goda  investeringsmöjligheter  inom  en  bransch  i  det   geografiska  närområdet,  och  därför  tros  den  geografiska  närheten  ha  betydelse  för   affärsängeln.  (Landström,  1997)  

2.2   Investeringsstrategier    

Utöver  de  personliga  investeringsmotiven  har  affärsänglar  även  olika  affärsmässiga   strategier   när   de   går   in   i   en   investering.   Detta   stycke   förklarar   följande   investeringsstrategier:  investeringsfaserna,  aktiv  och  passiv  roll  samt  att  investera  på   egen  hand  eller  tillsammans  med  andra  investerare.    

Investeringsfaserna  

Ett  företag  genomgår  flera  investeringsfaser  under  dess  livstid;  där  det  inför  varje   fas  behövs  nytt  kapital.  Kapitalbehovet  och  de  olika  faserna  avgörs  givetvis  av  vilken   bransch  företaget  etableras  i.  Faserna  pågår  även  under  olika  lång  tid,  kräver  olika   resurser  och  har  även  olika  behov  av  kapital.  Tabell  2.2  ger  en  generell  uppskattning   av  de  olika  fasernas  längd,  aktivitet  och  finansieringsbehov.  Tabellen  är  konstruerad   av   uppsatsförfattarna,   baserad   på   information   hämtad   från   CONNECT   Sverige   (2000).  En  mer  utförlig  förklaring  av  de  för  uppsatsen  relevanta  faserna  följer  efter   figuren.  

Fas   Tid  (mån)   Aktivitet   Finansiering  

(mkr)   Sådd   3  –  6   Halvfärdig  affärsplan.    

Prototyp.   0,5  –  5     Start-­‐up   6  –  18   Aktiebolag  bildas.  

Marknadsintroduktionen  förbereds.   Prototypen  omvandlas  till  

kommersiell  produkt.  

5  –  10    

Utveckling/Expansion   12  –  18   Marknadsintroduktion.   10  –  50     Tillväxt/Expansion   12  –  36   Företaget  når  breakeven  eller  har  

detta  i  sikte.  Förbereder  inför   börsintroduktion.  

75  –  200    

Börsintroduktion     Allmänheten,  institutionella  ägare   och  tidigare  ägare  får  möjlighet  att   teckna  sig  för  en  nyemission,  som  

sprider  ägandet.  

Tabell  2.2  Egen  illustration  av  investeringsfaserna    

Ett   företag   som   befinner   sig   i   såddfasen   behöver   finansiering   för   att   till   exempel   kunna   ta   fram   en   prototyp   av   en   produkt,   en   betaversion   av   en   webbplats   eller   dylikt.  Eftersom  varan  eller  tjänsten  fortfarande  är  tidigt  i  utvecklingen,  är  detta  en   fas   som   kräver   relativt   lite   kapital.   Företaget   går   sedan   vidare   mot   start-­up   fasen,   vilket   innebär   att   bolaget   är   på   väg   ut   på   marknaden.   Det   kan   nu   bildas   till   ett   aktiebolag  och  prototypen  utvecklas  i  start-­‐up  fasen  till  en  kommersiell  produkt.  

I   utvecklingsfasen   lanseras   produkten   på   marknaden   och   om   lanseringen   går   bra   behövs   mer   kapital   för   att   produktionen   ska   kunna   hållas   uppe   i   takt   med   efterfrågan.  I  denna  fas  jobbar  företaget  mycket  med  att  etablera  sig  på  marknaden.   När  företaget  går  vidare  till  tillväxtfasen  satsar  de  på  att  nå  breakeven.  Företaget  är  i   denna  fas  så  pass  etablerat  på  marknaden  att  det  nu  är  läge  att  dela  ut  kapital  till   aktieägare,  samt  att  börja  förbereda  inför  en  eventuell  börsintroduktion.    

De   olika   tillväxtfaserna   handlar   i   verkligheten   egentligen   om   tröskelhändelser   där   olika  aktiviteter  uppnås.  När  en  aktivitet  har  inträffat  har  bolaget  passerat  ett  skede   och   kommit   in   i   ett   nytt.   Typen   av   aktivitet   beror   på   i   vilken   bransch   företaget   verkar   och   hur   långt   i   utvecklingen   det   kommit.   För   varje   ny   tröskelhändelse   minskar   de   tidiga   ägarnas   relativa   andel   av   bolaget,   medan   värdet   på   bolaget   förhoppningsvis  ökar  (Helle,  2004,  s.  140).  Risktagandet  är  högst  i  sådd  och  start-­‐up   faserna,   men   reduceras   för   varje   tröskelhändelse.   Affärsänglarna   fungerar   som   kompletterande   länkar   till   riskkapitalbolagen   i   denna   finansiella   kedja,   och   kan   täcka  eventuella  finansiella  glapp  (Östberg,  2009a).  Figur  2.3  illustrerar  sambandet   mellan  affärsängeln  och  investeringsfasen.  (Östberg,  2009d)  

  Figur  2.3  Kopplingen  mellan  investeringsfasen  och  affärsängeln    

Aktiv  och  passiv  roll    

Affärsänglar  jobbar  på  olika  sätt  med  de  företag  de  valt  att  investera  i.  Ett  sätt  att   klassificera   affärsänglarna   och   deras   insatser   i   företaget   är   att   kategorisera   dem   utefter  till  vilken  grad  de  engagerar  sig  i  bolaget.  Deras  engagemang  varierar  med   bolagets  olika  tillväxtfaser  och  affärsänglarna  växlar  vanligen  roll  beroende  på  vilket   behov  av  engagemang  bolaget  har  vid  varje  given  tidpunkt.  (Helle,  2004,  s.  125)    

Många  affärsänglar  väljer  att  ta  en  aktiv  roll  i  företaget,  där  en  plats  i  styrelsen  är   den   vanligaste   positionen   att   anta.   En   aktiv   roll   i   bolaget   är   i   många   fall   en   förutsättning  för  investering,  från  både  affärsängelns  och  entreprenörens  sida,  och   ger   en   signal   till   omvärlden   att   affärsängeln   har   engagerat   sig   i   bolaget.   En   plats   i   styrelsen  ger  affärsängeln  möjlighet  att  påverka  bolaget  att  agera  på  önskvärt  sätt.   En  aktiv  affärsängel  kan  också  fungera  som  en  coach  för  entreprenörerna  och  är  då   ofta  inflytelserik.  Dessutom  kan  affärsängeln  även  tillföra  ett  utvecklat  kontaktnät  i   den   bransch   företaget   verkar   i,   vilket   är   en   viktig   resurs   för   företag   i   tidiga   utvecklingsfaser.  (Helle,  2004,  s.  40)    

De   finns   emellertid   affärsänglar   som   inte   väljer   att   engagera   sig   i   bolaget   de   investerat   i   utan   bidrar   enkom   med   finansiella   resurser;   så   kallade   passiva   investerare.  Denna  typ  av  investerare  gör  vanligen  en  utvärdering  i  samband  med   investeringen  och  är  därefter  inte  speciellt  aktivt  engagerad  i  bolagets  skötsel.  Detta   är  vanligt  då  investeraren  har  brist  på  erfarenhet  och  tid.  (Helle,  2004,  s.  125)  

Att  investera  på  egen  hand  eller  tillsammans  med  andra  investerare  

En  annan  strategi  att  ta  hänsyn  till  är  valet  av  att  investera  ensam  eller  tillsammans   med   andra   investerare.   Det   finns   ett   antal   tidigare   undersökningar   gällande   huruvida  en  affärsängel  väljer  att  investera  ensam  eller  inte.  En  av  dessa,  gjord  av   Van   Osnabrugge   (2000),   visar   att   affärsänglar   har   större   preferens   till   samarbete   med   andra   investerare,   vilket   kan   minska   deras   egna   aktiva   övervakning   och   engagemang.   Isaksson   (2000)   menar   å   andra   sidan   att   affärsänglar   vanligen   investerar  ensamma,  men  att  det  har  blivit  mer  vanligt  att  de  går  ihop  i  så  kallade   affärsängelnätverk.   Helle   (2005)   menar,   likt   Isaksson,   att   många   affärsänglar   helt   väljer  att  investera  på  egen  hand,  men  att  ett  växande  antal  affärsänglar  väljer  att   investera  genom  att  arbeta  i  grupp  eller  att  ansluta  sig  till  ett  formaliserat  nätverk   av  investerare.    

En  affärsängel  som  investerar  på  egen  hand  får  stark  inverkan  på  bolaget  och  dess   fulla   uppmärksamhet   utan   att   behöva   kompromissa   med   andra   investerare,   samtidigt  som  de  själva  får  alla  eventuella  fördelar  med  investeringen  (Helle,  2004,   s.   42).   Affärsänglar   som   tillsammans   går   ihop   två   eller   fler   investerare   genom   så   kallade   syndikeringsinvesteringar,   kan   å   andra   sidan   minska   risker   och   samordna   kompetens.  (Isaksson,  2000)    

2.3   Riskbedömning  

”Man  kan  inte  bara  gå  på  hårda  fakta.  Tar  du  bort  risk  ur  en  investering  så  har  du   oftast  tagit  bort  alla  möjligheter”,  affärsängeln  Philip  Edner.  (Helle,  2004,  s.  93)    

Graden  av  risktagande  

Risk   kan   definieras   som   sannolikheten   att   den   faktiska   avkastningen   på   en   investering   skiljer   sig   från   den   förväntade   avkastningen   (Cleary   S.   W.,   Jones   C.   P.,   2009,   s.   9).   Inom   ekonomisk   teori   förutsätts   att   det   finns   ett   positivt   samband   mellan  risk  och  avkastning;  vilket  innebär  att  ju  högre  risk,  desto  större  avkastning   önskas.   Individer   accepterar   och   tolererar   olika   nivåer   av   risk   och   går   att   kategorisera  i  tre  olika  typer  av  risktagande;  riskavers,  riskneutral  och  riskälskare.   (Byström,  2007)    

De   flesta   individer   är   riskaversa,   då   de   föredrar   en   garanterad   avkastning.   Riskaversa  investerare  undviker  riskfyllda  situationer  och  föredrar  alltid  ett  riskfritt   alternativ  framför  ett  som  innebär  risktagande.  En  riskneutral  investerare  ställer  sig   å   andra   sidan   likgiltig   inför   risken   och   tar   endast   hänsyn   till   den   förväntade   avkastningen.   Slutligen   ser   riskälskare   inte   alltid   risk   som   något   negativt   utan   snarare   som   något   intresseväckande.   Denna   typ   av   investerare   är   beredd   att   investera   i   riskfyllda   företag   och   kräver   inte   avkastning   i   proportion   till   den   risk   som  är  tagen  (Byström,  2007).  Enligt  Van  Osnabrugge  (2000)  tenderar  affärsänglar   att   ha   lägre   förväntningar   på   avkastning   samt   vara   mindre   riskaversa   än   andra   investerare.    

Entreprenörsrisk  och  marknadsrisk  

Det   finns   främst   två   avgörande   risker   för   en   affärsängel   att   betrakta;   entreprenörsrisk   och   marknadsrisk.   Entreprenörsrisk   (agentrisk)   syftar   till   entreprenörens  och  investerarens  (ledningens)  tillit  och  förmåga  att  lyckas  med  ett   projekt,   medan   marknadsrisk   inriktar   sig   på   konkurrensen   och   efterfrågan   på   marknaden.  (Fiet,  1995)  

Entreprenörsrisk   orsakas   av   att   entreprenören   och   investeraren   har   olika   framtidsutsikter   och   mål   för   företaget   (Mason   &   Stark,   2004).   Intresseskillnader   mellan   entreprenören   och   investeraren   innebär   en   kostnad   för   investeraren   då   denne   måste   kontrollera   och   övervaka   att   entreprenören   agerar   på   bästa   sätt   utifrån   investerarens   intresse.   Det   finns   olika   faktorer   som   leder   till   entreprenörsrisk.  Oärliga  entreprenörer  och  informationsasymmetri  kan  öka  risken   om  de  medvetet  undanhåller  information  som  är  värdefull  för  att  kunna  förhandla   fram  ett  rättvisande  kontrakt.  Avståndet  mellan  investeraren  och  entreprenören  är   en   ytterligare   faktor   och   kan   innebära   kommunikationsproblem   mellan   parterna   samt   öka   sannolikheten   att   investeraren   mer   sällan   följer   upp   och   övervakar   företaget.  Även  egenintresse  från  entreprenörens  sida  kan  hämma  vinstmaximering   för  både  investeraren  och  entreprenören.  (Fiet,  1995)  

Många  konkurrenter  samt  potentiella  konkurrenter  är  exempel  på  två  faktorer  som   orsakar   marknadsrisk   och   som   innebär   svårigheter   att   öka   lönsamhet   och   vinst,   samt  som  medför  tävlan  om  marknadsandelar.  Detta  leder  i  sin  tur  till  ökad  rivalitet   och  sänkt  prisnivå.  Låg  efterfrågan  är  en  ytterligare  faktor  som  kan  innebära  lägre   attraktion   på   marknaden,   vilket   i   sin   tur   kan   leda   till   förlorade   marknadsandelar.   Även  många  substitut  innebära  en  marknadsrisk  då  det  kan  finnas  andra,  billigare   produkter   som   ger   samma   resultat.   Konjunkturläget   på   marknaden   är   också   en   riskfaktor  att  ha  med  i  beräkningen.  (Porter,  1980)  

Tidigare   undersökningar   visar   på   att   affärsänglar   är   mer   oroade   för   entreprenörsrisk   än   marknadsrisk,   och   det   är   känt   att   affärsänglar   i   större   utsträckning  påverkas  av  entreprenörsrisk  jämfört  med  riskkapitalbolag  vars  fokus   ligger   på   marknadsrisken.   En   av   anledningarna   till   att   affärsänglarnas   fokus   inte   ligger  på  marknadsrisken  är  att  de  inte  har  tillräckligt  med  resurser  för  att  samla  in   och   analysera   marknadsrelaterad   information   (Fiet,   1995).   Istället   bedömer   de   marknadsrisken  utifrån  deras  tidigare  erfarenheter  inom  den  marknad  och  bransch   de  väljer  att  investera  i.  De  lägger  även  större  fokus  på  entreprenörsrisk  eftersom  de   skriver   enkla   och   informella   kontrakt   med   entreprenörerna,   vilket   medför   att   affärsänglarna  efter  kontraktsskrivning  endast  har  viss  kontroll  över  entreprenören.   (Mason  &  Stark,  2004)  

Branschrisk  

Det  finns  olika  risker  beroende  på  inom  vilken  bransch  en  investering  sker  i,  där  till   exempel  branscher  inom  teknik,  kommunikation  och  media  ofta  är  förknippade  med   hög   risk.   Dessa   branscher   har   ofta   höga   utvecklingskostnader   och   risken   finns   att   deras  produkt  inte  når  marknaden.  Vidare  finns  det  branscher  som  utmärks  ha  stor   känslighet   för   svängningar   i   konjunkturen,   som   exempelvis   skogs-­‐   och   byggbranschen.   Vid   en   konjunkturuppgång   präglas   dessa   branscher   ofta   av   stora   möjligheter   till   höga   vinster,   medan   en   konjunkturnedgång   kan   leda   till   det   motsatta.   Dock   finns   det   branscher   som   anses   vara   mindre   känsliga   för   konjunktursvängningar,   som   exempelvis   läkemedelsbranschen   liksom   branscher   som  faktiskt  gynnas  av  lågkonjunkturer.  (Nyman,  2002)  

Det  är  viktigt  för  en  investerare  att  veta  vilken  typ  av  bolag  och  bransch  denne  är   villig  att  investera  i  och  därmed  vilken  riskprofil  denne  har.  De  affärsänglar  som  inte   intresseras  av  kombinationen  risk  och  möjlighet  väljer  att  investera  i  branscher  och   företag  som  är  förenade  med  mindre  risk  och  då  också  lägre  potentiell  avkastning.   (Helle,  2005)

2.4   Härledning  av  hypotes  

En   undersökning   gjord   under   tredje   kvartalet   2008   av   Renius   och   Dagh   (2008)   redovisar   riskkapitalbolagens5   _{syn   på   finanskrisen,   hur   den   påverkat   deras}  

investeringar,   samt   hur   den   kan   tänkas   påverka   dem   framöver.   Den   generella   uppfattningen   bland   respondenterna   var   att   den   då   rådande   finanskrisen   skulle   innebära  en  lägre  aktivitet  på  riskkapitalmarknaden  framöver.  De  spådde  även  att   de  stora  vinnarna  skulle  bli  riskkapitalbolag  som  har  gott  om  kapital,  samtidigt  som   riskkapitalbolag  som  använder  sig  av  större  andel  belåning  ansågs  få  det  svårare  att   lyckas.    

Venture  capital-­‐bolagen  betonade  att  priserna  på  bolag  visserligen  var  på  väg  ned,   men   att   de   ändå   skulle   avvakta   från   investeringar   då   framtiden   var   osäker.   Dessutom   belyste   ett   flertal   respondenter   att   det   under   det   dåvarande   läget   var   riskfyllt   att   investera   i   tidiga   skeden,   vilket   ledde   till   färre   investeringar   samt   en   fokus   i   senare   skeden.   Venture   capital-­‐bolagen   såg   stora   svårigheter   att   anskaffa   kapital   och   många   respondenter   menade   att   de   kommer   att   fokusera   på   sina   existerande   portföljbolag   och   inte   prioritera   nyinvesteringar.   Buyout-­‐företag   såg   svårigheter   med   framför   allt   belåningsmöjligheter,   och   som   ett   resultat   av   detta   trodde  de  på  få  investeringar  framöver.  Vissa  Buyout-­‐företag  framhöll   dock  att   de   ser   mycket   intressanta   investeringsmöjligheter   framöver   i   samband   med   att   priserna  fortsätter  att  sjunka.  

Vad   gäller   investeringsfaser   genomförde   venture   capital-­‐bolag   under   tredje   kvartalet  2008  flest  investeringar  inom  start-­‐up  fasen.  Dock  visade  undersökningen   på   en   förskjutning   av   det   totala   investerade   beloppet   bland   venture   capital-­‐bolag,   där   alltmer   kapital   gick   till   expansionsinvesteringar.   Den   fas   som   framför   allt   minskade   är   såddfasen.   Undersökningen   visade   även   att   antalet   avyttringar   hos   riskkapitalbolagen   nådde   under   2008   en   lägsta   aktivitetsnivå   sedan   2001,   som   pekade   på   en   i   princip   stängd   exitmarknad.   Många   respondenter   ansåg   att   den   allmänna   oron   på   finansmarknaderna   ledde   till   en   ökad   avvaktan   på   marknaden   vilket   förhindrade   avyttringar   i   samband   med   att   få   riskkapitalbolag   genomförde   nyinvesteringar.   Det   som   sammantaget   kan   konstaterats   har   skett   sedan   finanskrisens   början   2008   är   alltså   att   riskkapitalbolagens   investeringsvilja   i   tillväxtbolag   har   minskat   under   de   senaste   åren   och   att   många   helt   undviker   nya   investeringar.   De   intog   följaktligen   en   mer   riskavers   hållning   under   finanskrisen   2008/2009.    

Av   de   tidigare   studier   om   affärsänglar   som   gått   att   återfinna   är   samtliga   utförda   innan  finanskrisen  2008/2009,  inte  under  eller  efter.  Eftersom  det  saknas  tidigare   undersökningar   om   huruvida   svenska   affärsänglar   har   påverkats   av   finanskrisen   eller  inte,  utgår  uppsatsförfattarna  snarare  från  undersökningar  som  behandlar  hur                                                                                                                  

riskkapitalbolagen   har   påverkats   och   agerat   under   den,   med   avsikten   att   utifrån   detta   härleda   en   hypotes   om   affärsänglars   agerande.   Liksom   riskkapitalbolagen   investerar   även   affärsänglar   vanligen   i   de   tidiga   faserna   av   ett   bolag.   Däremot   tenderar   de   att   ha   lägre   riskaversion   än   riskkapitalbolagen,   samtidigt   som   de   motiveras  av  fler  faktorer  än  enbart  finansiell  avkastning.  Andra  förhållanden  som   skiljer   affärsänglarna   från   riskkapitalbolagen   och   som   kan   tänkas   påverka   deras   agerande   under   finanskrisen,   är   om   de   investerar   på   egen   hand   eller   tillsammans   med   andra,   liksom   deras   grad   av   engagemang   i   tillväxtbolaget.   Det   faktum   att   affärsänglar,   jämfört   med   riskkapitalbolagen,   är   mer   oroade   över   entreprenörsrisken   snarare   än   marknadsrisken   kan   också   ha   betydelse   för   om   de   påverkats   av   finanskrisen   eller   inte.   Riskkapitalbolagen   likställs   således   inte   med   affärsänglarna   då   det   finns   en   medvetenhet   om   att   de   är   två   olika   typer   av   riskkapitalinvesterare,   men   eftersom   de   verkar   på   samma   marknad   som   affärsänglarna  kan  deras  agerande  ge  vissa  indikationer  på  hur  även  affärsänglarna   kan  ha  påverkats.    

Utifrån   ovanstående   resonemang   om   riskkapitalbolagens   agerande   under   finanskrisen   kontra   affärsänglarnas   typiska   investeringsbeteende   härleds   följande   hypotes:    

3  

Empirisk  metod  

Detta   kapitel   presenterar   utformningen   av   den   kvantitativa   och   den   kvalitativa   undersökningen.   Fördelarna   med   att   kombinera   både   kvantitativ   och   kvalitativ   undersökning  är  att  det  ger  tillgång  till  en  relativt  stor  mängd  data,  samtidigt  som   det  även  ger  en  djupare  förståelse  för  den  framtagna  informationen.  En  nackdel  med   att  kombinera  två  olika  forskningsansatser  är  emellertid  att  mindre  tid  och  arbete   har  kunnats  lägga  på  respektive  undersökning.  Om  undersökningen  skulle  göras  om   exempelvis  om  fem  år  från  dagens  datum,  finns  en  risk  att  affärsänglarna  som  idag   deltagit  i  undersökningen  inte  längre  är  verksamma.  De  kan  även  tänkas  att  de  har   glömt  bort  eventuell  ödmjukhet  de  kan  haft  inför  finanskrisen,  varpå  andra  svar  kan   erhållas.   Undersökningen   påverkas   naturligt   mycket   av   affärsänglarnas   personliga   uppfattningar   och   åsikter   och   kan   således   ge   olika   utfall   beroende   på   vilka   affärsänglar  som  tillfrågas,  samt  vid  vilken  tidpunkt  de  tillfrågas.    

3.1   Kvantitativ  undersökning  

Uppsatsförfattarna   har   i   den   kvantitativa   undersökningen   valt   att   använda   ett   frågeformulär   med   givna   svarsalternativ,   där   enheten   tvingas   in   i   svarskategorier   som  på  förhand  har  definierats  av  undersökarna  i  syfte  att  samla  in  standardiserad   information.  Enkäten  baseras  på  en  kombination  av  kategorisvar,  rangordnade  svar,   så   väl   som   metriska   svarsalternativ   i   syfte   att   öka   mätnivån,   det   vill   säga   i   större   utsträckning   inbringa   information   (Jacobsen,   2002).   Frågeformuläret   innefattar   även  ett  fåtal  öppna  frågor,  där  författarna  inte  har  överblick  över  samtliga  tänkbara   svarsalternativ.   Till   varje   alternativfråga   finns   det   även   plats   för   respondentens   egna  kommentarer.  Enkäten  återfinns  som  bilaga  bakerst  i  arbetet.  

Operationaliseringsprocess  och  utformning  av  enkät  

För   att   kunna   svara   på   problematiseringen   har   frågeformuläret   baserats   på   den   teoretiska   referensramen.   Då   de   abstrakta   begreppen   inte   kan   mätas   direkt   har   författarna  istället  kommit  fram  till  konkreta  indikationer  och  kan  på  så  sätt  mäta   begreppen  indirekt.  Problematiseringen  har  därigenom  konkretiserats  till  mätbara   frågor.  (Jacobsen,  2002)  

Enkäten  inleds  med  tre  generella  frågor  kopplade  till  affärsängelns  erfarenhet  inom   branschen,   hur   många   investeringar   de   gjort   under   åren   2005-­‐2010,   samt   om   finanskrisens  påverkan  på  deras  beslut  att  investera  över  lag.  Fråga  fyra  kopplas  till   branschrisk  så  väl  som  till  investeringsmotiv.  Fråga  fem  och  sex  är  båda  kopplade   till   investeringsmotiv   och   rangordnar   olika   skäl   till   investering   samt   om   något   av   motiven   fått   mer   betydelse   under   åren   2008-­‐2009.   Fråga   sju   behandlar   investeringsstrategier   i   form   av   investeringsfaserna.   Vidare   syftar   även   fråga   åtta   och   nio   till   investeringsstrategier,   där   genom   aktiv   eller   passiv   roll,   samt   om  

Val  av  studieobjekt  

Eftersom   frågeformuläret   besvaras   av   affärsänglar,   förutsätter   författarna   att   respondenterna  har  god  kunskap  inom  det  utvalda  området  och  de  betraktas  därför   som  resursstarka  personer  (Jacobsen,  2002).  Den  ursprungliga  avsikten  var  att  nå   ut  till  så  många  affärsänglar  som  möjligt,  snarare  än  att  begränsa  urvalet  till  ett  visst   område.   Det   visade   sig   emellertid   att   det   var   svårt   att   komma   i   kontakt   med   samarbetsvilliga  nätverk.  Detta  har  även  tidigare  studier  har  visat;  att  affärsänglar   generellt  föredrar  att  vara  anonyma  för  att  undvika  investeringsförfrågningar  i  tid   och   otid   (Johansson   &   Langås,   2007).   Författarna   valde   därför   istället   att   enbart   fokusera  på  CONNECT  Uppsalas  affärsängelnätverk,  som  dels  varit  samarbetsvilliga,   och   som   dels   funnits   nära   tillgängliga.   Då   CONNECT   Uppsalas   affärsängelnätverk   innefattar   80   affärsänglar,   ansåg   uppsatsförfattarna   att   denna   urvalsgrupp   gott   skulle   räcka   till.   Det   kunde   emellertid   inte   garanteras   att   alla   80   affärsänglar   fortfarande  var  verksamma  under  insamlingsperioden,  eller  att  de  var  behöriga  att   svara  på  enkäten.    

Sammanlagt   samlades   30   svar   in   av   de   80   utskickade,   vilket   motsvarar   en   svarsfrekvens   på   37,5   procent.   Svarsfrekvensen   är   god   med   tanke   på   undersökningens  storlek.  Eftersom  det  inte  finns  någon  exakt  siffra  över  hur  många   affärsänglar  som  finns  i  Sverige  finns  inte  möjlighet  att  göra  en  undersökning  som   bygger  på  ett  representativt  urval  av  populationen.  De  svar  som  framkommer  från   enkäten  kan  möjligtvis  ge  en  indikation  om  hur  affärsänglar  över  lag  har  resonerat,   men   det   finns   inga   ambitioner   till   att   stickprovet   ska   motsvara   samtliga   Sveriges   affärsänglars  åsikter.    

Insamling  av  data  

För  att  få  ut  enkäten  till  lämpliga  affärsänglar  har  författarna  via  telefon  haft  kontakt   med   CONNECT   Uppsalas   Affärsängelnätverks   VD,   Virginie   Delporte.   Ursprungligen   var  det  tänkt  att  frågeformuläret  skulle  skickas  ut  via  e-­‐mail  genom  Delporte,  som   skulle   vidarebefordra   enkäten   till   nätverkets   medlemmar.   Emellertid   kunde   affärsänglarnas   anonymitet   inte   garanteras   vid   denna   typ   av   enkätinsamling,   då   deras   e-­‐mailadresser   per   automatik   lämnades   ut   till   uppsatsförfattarna   vid   återsändning   av   enkäten.   För   att   försäkra   enkätdeltagarnas   anonymitet   byttes   istället   insamlingsmetod,   varpå   enkäten   lades   upp   på   websidan   SurveyMonkey6_.  

Efter   att   ha   skapat   enkäten   distribuerades   därefter   ett   e-­‐mail   till   Delporte   med   bifogad  länk  till  enkäten,  som  sedan  vidarebefordrade  det  till  affärsänglarna.    

Problematiken  med  insamlingsmetoden  är  att  svarsprocenten  generellt  sett  inte  är   lika  hög  som  den  vore  vid  tillexempel  enkätformulär  via  telefon.  Uppsatsförfattarna   ställdes   inför   risken   att   det   kan   ta   lång   tid   att   få   in   svaren   på   frågeformuläret   om   affärsänglarna  inte  har  prioriterar  enkäten  eller  är  intresserade  av  att  svara  på  den.   Datainsamlingen   skedde   under   tidsperioden   21   februari–10   mars   2011,   där   en   påminnelse  skickades  ut  den  1  mars.    

6  _{SurveyMonkey   är   en   websida   där   enkäter   kan   göras   elektroniskt   och   där   de   svarande   får   vara}  

3.2   Kvalitativ  undersökning  

Den   kvalitativa   undersökningen   bygger   på   individuella   intervjuer   med   tre   av   de   affärsänglar   som   även   medverkade   i   den  kvantitativa  undersökningen,   och   bygger   således  vidare  på  den  information  som  tidigare  samlats  in.  Målet  med  intervjuerna   är  att  skapa  en  djupare  förståelse  för  de  svar  som  framkom  i  enkätundersökningen,   och   på   så   sätt   komplettera   den.   Avsikten   med   den   kvalitativa   undersökningen   är   därför  inte  att  generalisera  baserat  på  vad  några  få  individer  har  sagt.  Det  finns  en   medvetenhet   om   att   den   information   som   kommer   fram   under   intervjuerna   representerar  en  individs  åsikter  och  dennes  uppfattning  om  verkligheten,  inte  en   allmän   sanning.   Dock   har   intervjuerna   varit   av   stor   betydelse   vid   tolkningen   av   enkätsvaren.  Intervjuerna  återfinns  som  bilagor  bakerst  i  arbetet.  

Operationaliseringsprocess  och  utformning  av  intervjuformulär  

Intervjuerna   är   strukturerade   och   har   ett   tema,   men   består   även   av   öppna   inslag.   Intervjuarna  har  visserligen  förberett  frågor,  men  samtidigt  tillåts  intervjuobjektet   tala   öppet   och   utanför   frågeformuläret   i   syftet   att   förskaffa   mesta   möjliga   information.   Syftet   med   intervjun   är   öppen;   intervjuobjektet   blir   presenterat   för   ämnet  och  intervjuobjektet  har  alltså  full  medvetenhet  om  i  vilken  avsikt  denne  blir   intervjuad.  (Jacobsen,  2002)  

Val  av  intervjuobjekt  

Då   enkätrespondenterna   tidigare   haft   möjlighet   att   kommentera   varje   fråga   i   enkäten   är   tanken   att   intervjuer   med   enbart   tre   personer   är   tillräckligt.   Val   av   intervjuobjekt   har   avgjorts   av   tillgången   på   kontakter   och   hur   villiga   de   tilltänkta   intervjuobjekten   varit   till   att   delta,   vilket   i   stort   sett   kan   likställas   med   att   val   av   intervjuobjekt  till  en  viss  del  skett  slumpmässigt.  Då  intervjuobjekten  valt  att  vara   anonyma  refereras  de  till  som  Affärsängel  A,  Affärsängel  B  respektive  Affärsängel  C,   De  skiljs  även  åt  eftersom  de  ibland  varit  av  olika  uppfattningar.  

Insamling  av  data  

Valet  att  genomföra  den  kvalitativa  undersökningen  ansikte  mot  ansikte,  via  e-­‐mail   eller   telefon   har   baserats   på   hur   tillgängliga   intervjuobjekten   varit.   Intervjun   med   Affärsängel   A   skedde   per   högtalartelefon,   där   samtalet   spelades   in.   Samtidigt   som   den  ena  uppsatsförfattaren  intervjuade  affärsängeln,  lyssnade  den  andra  författaren   till   samtalet   och   tog   anteckningar.   Efter   att   intervjun   avslutades   lyssnade   intervjuaren   av   samtalet   och   tog   egna   anteckningar.   Det   nedskrivna   materialet   sammanställdes   sedan   till   ett   gemensamt   utkast   där   tolkningarna   jämfördes.   Intervjun  med  Affärsängel  B  skedde  via  e-­‐mail,  där  liknande  men  något  omarbetade   frågor   som   till   Affärsängel   A,   ställdes.   Då   intervjun   skedde   via   e-­‐mail   saknades   möjligheten   att   ställa   följdfrågor,   emellertid   får   intervjuobjektet   tid   att   tänka   över   svaren,   varpå   de   likväl   kan   ge   relativt   utförlig   information   som   vid   möjlighet   till   följdfrågor.  Vidare  skedde  intervjun  med  Affärsängel  C  på  samma  sätt  som  den  med   Affärsängel  A,  dock  med  omvända  roller  hos  intervjuarna.  Affärsängel  C  fick  svara  

4  

Resultatredovisning  och  tolkning  av  resultat  

I  detta  kapitel  redogörs  för  de  resultat  som  framkommit  av  den  kvantitativa  och  den   kvalitativa  undersökningen  samtidigt  som  de  i  en  analys  tematiskt  kopplas  samman   med  den  teoretiska  referensramen.    

Affärsänglarnas  erfarenhet,  investeringsaktivitet  och  finanskrisens  påverkan   Det  visade  sig  finnas  stora  variationer  mellan  enkätdeltagarna  vad  gäller  hur  länge   de  sysslat  med  investeringar.  Några  affärsänglar   verksamma  i  branschen  i  upp  till   tio  år,  andra  affärsänglar  har  sysslat  med  detta  i  mindre  än  fem  år.  Det  fanns  även   affärsänglar   som   funnits   väldigt   länge   i   branschen,   där   en   del   hade   sysslat   med   investeringar   mellan   10   till   20   år,   och   en   person   i   hela   30   år.   Tre   personer   av   de   svarande   var   ännu   inte   verksamma   under   finanskrisen   2008/2009,   varför   de   affärsänglar  som  faktiskt  var  verksamma  under  finanskrisen  framöver  kommer  att   hänvisas  till  ”verksamma  affärsänglar”.    

Antalet   gjorda   investeringar   var   relativt   likartade   mellan   åren   2005-­‐2007,   där   majoriteten  av  de  verksamma  affärsänglarna  svarade  att  de  gjort  ”en  investering  per   år”  under  denna  tidsperiod.  De  övriga  enkätdeltagarna  ligger  jämt  fördelade  mellan   ”inga   investeringar”   och   ”2   till   3   investeringar”   per   år.   Det   framgår   även   av   enkätsvaren  att  affärsänglarna  inte  ser  ut  att  ha  slutat  investera  under  finanskrisen,   då  20  av  de  verksamma  affärsänglarna  gjorde  åtminstone  en  investering  under  åren   2008  och  2009,  jämfört  med  sju  personer  som  inte  investerat  under  dessa  år.  

Figur  4.1  Investeringsaktivitet  bland  verksamma  affärsänglar  under  åren  2008  och  2009    

20   7  

Investerat   Ej  investerat