Bilagor – WPDS
Innehåll
Bilaga A; Karta över El Hamma området... 3
Bilaga B; Hills analys över WPDS... 4
Bilaga C; Internetkälla dagens.ps (bifogad om den skulle utgå från webplats) ... 5
Bilaga D; Slacks Diagram ... 6
Bilaga E; Makromiljöanalys... 7
Bilaga F; Platts – Gregory diagram... 8
Bilaga G; Porters 5 – kraftsmodell ... 9
Bilaga H; Spindeldiagram ... 10
Bilaga I; SWOT analys – Devantini Corporation ... 11
Bilaga J; SWOT analys – Kunden köper in vatten från statliga organ... 12
Bilaga K; SWOT analys – Kunden producerar vatten med WPDS ... 13
Bilaga L; Faktor X analys... 14
Bilaga M; Fotografier, Avsaltningsenhet... 16
Avsaltningsenhetens membran ... 16
Vald avsaltningsenhet... 17
Förvaring av avsaltningsenhet ... 18
Avsaltningsenhet i arbete ... 19
Avsaltningsenhet fortsättning ... 20
Bilaga N; Fotografier, Vertikalt vindkraft ... 21
Bilaga O; Specifikation för Avsaltningsenhet ... 24
Bilaga P; Karta över Tunisien ... 26
Bilaga Q; H 2O at half cost WPDS ... 27
Kostnadsutveckling för kunder ... 28
Bilaga R; WPDS ‐ Resultaträkning (kr)... 29
Bilaga S; Kassaflödesbudget... 31
Bilaga T; Värdering av WPDS efter 3 år... 32
Bilaga U; WPDS ‐ Utveckling av omsättning, brutto‐ och nettovinst ... 33
Bilaga V; Utvärderingsmatris för val av energikälla ... 34
Bilaga W; Gantt – Schema för WPDS ... 35
Bilaga X; Miniriskmetoden för underleverantörer... 36
1
Bilaga Z; Lotfi Briki LOI ... 38
Bilaga AA; Projektplan ... 39
Bilaga AB; Affärsidé – bidrag till venture cup 2008 ... 45
Bilaga AC; Kravspecifikation: Emwitech Embedded Systems ... 49
Bilaga AD; Sekretessavtal... 50
Bilaga AE; FMEA analyser ... 52
Bilaga AF; Grovskiss över elschema för WPDS... 55
2
Bilaga A; Karta över El Hamma området
3
Bilaga B; Hills analys över WPDS
Företagsuppgift Marknadsföringsstrategier Orderwinners/Qualifiers Produktion / Operationsstrategier
Val av process Infrastruktur
Upprätta en Grön teknologi Lönsamhet för kund Välj rätt Bra avtal med
pilotanläggning Tryck på det statliga bidraget Miljövänlig lösning underleverantörer underleverantörer Expandera Erbjuda helhetslösning Bra service på produkt Kundanpassade God kundkontakt
Investera Utgå ifrån ett fungerande lösningar Kompetent personal
Demonstrationssystem
4
Bilaga C; Internetkälla dagens.ps (bifogad om den skulle utgå från webplats)
2009‐04‐30 13:28.38
"Svenska bolag missar ny marknad värd 1.800 miljarder"
Den globala vattenmarknaden ‐ med allt från avlopp till dricksvattenrör och avsaltning ‐ väntas omsätta 1.800 miljarder kronor. Men svenska företag hänger inte med. "Sverige är inte teknikledande längre", säger Anders Berntell, vd för Stockholm International Water Institute, till DI.
Experterna talar inte längre enbart om "peak oil" utan också "peak water" som nästa globala kris.
Rent vatten åt alla beskrivs som vårt nästa stora världsproblem.
"Det kan komma att uppstå ren vattenbrist i delar av Kina och Indien, men också i till exempel Australien", säger Anders Berntell, som anordnat Stockholm World Water Week sedan i början av 1990‐talet, till tidningen.
Han berättar att 900 miljoner människor i dag saknar tillgång till bra vatten och att 2,6 miljarder saknar "goda sanitära möjligheter"
‐ med andra ord är de toalettlösa. Just nu träffas 2.500 delegater från hela världen i Stockholm för att diskutera detta och många andra problem på området.
För politikerna handlar det om ett problem av gigantiska proportioner. För näringslivet handlar det om en potentiell supermarknad där enorma pengar finns att hämta på exempelvis lagring av vatten för jordbruk och energi.
Enligt FN:s generalsekreterare Ben Ki Moon är vattenbristen en av våra största utmaningar. General Electrics vice ordförande John Rice konstaterar enligt DI att vattenrening är "nästa stora område att tjäna pengar på".
I USA är bolaget synnerligen aktiva men i Sverige har man halkat efter.
"Vi har tappat det tekniska ledarskapet från 1990‐talet. Kunskapen finns med det blir för plottrigt. Företagen borde gå ihop för att skapa styrka, som i Holland och Danmark", säger Berntell till tidningen.
Dagens PS
redaktion@dagensps.se 2008‐08‐18 kl. 08:04
5
Bilaga D; Slacks Diagram
Energi ‐vattenlösningar: Kolkraft ‐stora avsaltningsfabriker
Vindkraft ‐små RO anläggningar Produkt Användarna köper vatten i ledning
och faktureras för sina behov
Kunden köper förmågan att själv utvinna eget dricksvatten Kunder De flesta med tillgång till vatten Prismedvetna, jordbrukare,
hotell, byggnadsfirmor
Produktspecifikation Höga krav på stora volymer Höga krav på genomsnittsvind
Miljöinverkan Hög – skadlig Obefintligt – förnyelsebar
energi
Designförändringar ‐ Kund kan vara delaktig i
utformandet
Leverans Behovsstyrt Behovsstyrt
Kvalité Medel Hög
Efterfrågan Medel Medel
Volym Större volymer Mindre volymer
Vinstmarginal Låg Hög
Konkurrensfaktorer
Ordervinnare Finns tillgängligt Pris – bra payofftid Kvalifikationer Ingen investeringskostnad,
kräver inget aktivt deltagande av kund
Miljövänligt alternativ, sparar pengar åt kund
Mindre viktigt Miljövänlig Estetik
Interna mål Avlasta användandet av Marknadsföra fördelar med
6
Bilaga E; Makromiljöanalys
7
Bilaga F; Platts – Gregory diagram
8
Bilaga G; Porters 5 – kraftsmodell
9
Bilaga H; Spindeldiagram
Faktorerna som avgör varför kunder på WPDS marknad köper produkter visas i diagrammet ovan.
Det framgick att även om de flesta vill värna om miljön så är det viktigare att deras investering skall spara pengar åt dem under en längre tidsperiod.
10
Miljön
Spara pengar lång sikt
Producera eget valen
Stärka eget varumärke Pris
Estemskt mlltalande design
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
Faktorer som påverkar köp
5Bilaga I; SWOT analys – Devantini Corporation
11
Styrkor
• Bre[ kontaktnät
• Erfarenhet av ex‐jobb
• Arbetat som projektledare
• Startat eget företag
• Sökt flera finansiella stöd
Svagheter
• Många projekt igång
• Ingen budget
• Ingen spetskompetens
• Rela`vt litet och okänt företag
Möjligheter
• Rä[ bransch
• Miljö är foraarande a[rak`vt
• Kan bli e[ genombro[ inom miljöteknik
Hot
• Vag kännedom om marknaden
• Stora kulturskillnader
• Kreditvärdigheten
• Finansieringen
DEVANTINI
Bilaga J; SWOT analys – Kunden köper in vatten från statliga organ
12
Styrkor
• Ingen direkt investeringskostnad
• Känd teknologi
• Tryggt
Svagheter
• Dyrt
• Inte miljövänligt
Möjligheter
• Ökat behov
Hot
• Miljövänliga alterna`v
• Mer prisvärda alterna`v
Köpa in
va[en
Bilaga K; SWOT analys – Kunden producerar vatten med WPDS
13
Styrkor
• Lägre va[enkostnad
• Miljövänligt
• Befintliga säljkanaler
Svagheter
• Hög investeringskostnad
• Rela`vt ny teknologi
Möjligheter
• Staten satsar på cleantech
• Aktuellt med miljöteknik
• Populärt a[ investera i
Hot
• Finansiella medel saknas i företaget
• Kulturella skillnader
WPDS
Bilaga L; Faktor X analys
14
15
Bilaga M; Fotografier, Avsaltningsenhet Avsaltningsenhetens membran
16
Vald avsaltningsenhet
17
Förvaring av avsaltningsenhet
18
Avsaltningsenhet i arbete
19
Avsaltningsenhet fortsättning
20
Bilaga N; Fotografier, Vertikalt vindkraft
21
22
23
24
25
Bilaga P; Karta över Tunisien
26
Bilaga Q; H 2O at half cost WPDS
Ersätta inköpt vatten från statligt organ med egen producerat vatten från WPDS
till halva kostnaden.
Vattenförsörjning
Kostnad att anlägga brunn kr/m 728
Krav på brunnens djup i meter 100
Kostnad för brunnen 72800
Kostnad för pump 11440
Pumpkapacitet m3/h 13
Pumpkapacitet m3/dygn 312
Pumpkapacitet m3/år 78000
Vattenreningsanläggning
Inköp av RO‐anläggning 770000
Pålägg för marginal 100 % 770000
Försäljningspris till kund 1540000
Vindkraft
Inköp av vindkraftverk 50 kW 1000000
Installationskostnad 350000
Pålägg för marginal 100 % 1350000
Försäljningspris till kund 2700000
Löpande kostnader
Elförbrukning för pumpar (2 st) i kW 8
Elförbrukning för RO‐anläggning i kW 15
Elkostnad från statsnätet kr/kWh 0.6
Årlig elförbrukning baserat på 6000 h i kWh 138000
Serviceavgift kr/år 30000
Ränta 8.2%
Summering
Driftskostnad kr/år 30000
Investeringsomfattning i kr 4240000
Bidrag från Tunisiska staten 50 % 2120000
Ekonomisk livslängd i år 10
Avbetalning kr/år 212000
27
Kostnadsutveckling för kunder
28
WPDS 0,00
1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kostnadsutveckling över 10 år (kr/m 3 )
WPDS Inköpt
Bilaga R; WPDS ‐ Resultaträkning (kr)
2010 2011 2012
Nettoomsättning
Försäljning WPDS 8480000 21200000 72080000
Försäljning Servicepaket 600000 1500000 4500000
Total nettoomsättning 9080000 22700000 76580000
Kostnad för sålda produkter 4240000 10600000 36040000
Bruttovinst 4840000 12100000 40540000
i % av omsättningen 53% 53% 53%
Rörelsekostnader
Utvecklingskostnader 500000 750000 1250000
i % av omsättningen 5.5% 3.3% 1.6%
Marknadsföring/försäljning 1250000 2250000 6250000
i % av omsättningen 13.8% 9.9% 8.2%
Administration 1242000 2898000 4968000
i % av omsättningen 14% 13% 6%
Totala rörelsekostnader 2992000 5898000 12468000
i % av omsättningen 33% 26% 16%
Operativt resultat 1848000 6202000 28072000
i % av omsättningen 20% 27% 37%
Vinst före skatt 1848000 6202000 28072000
Skatt 486024 1631126 7382936
Nettovinst 1361976 4570874 20689064
i % av omsättningen 15% 20% 27%
2010 2011 2012
Antal sålda WPDS 2 5 17
Antal sålda Servicepaket 2 5 15
Antal anställda 3 7 12
Löner
300000
Skatt
32.00%
Avgifter
38.00%
Bolagsskatt
26.3%
P/e ‐ tal
6
29
30
Kapitalbehov utan extern finansiering
‐10000000
‐8000000
‐6000000
‐4000000
‐2000000 0 2000000 4000000 6000000
2010 2011 2012
Ackumulerat kapitalbehov utan extern
finansiering
Bilaga S; Kassaflödesbudget
2010 2011 2012
Likvida medel vid årets början 0 1491976 2202850
Källor för likvida medel
Nettoresultat 1361976 4570874 20689064
Användning av likvida medel
Ökning kundfordringar 2120000 6360000 14840000
Investeringar 1250000 2500000 2750000
Total användning av likvida medel 3370000 8860000 17590000
Förändring av likvida medel – 2008024 – 2797150 5301914
Finansiering (ökning av eget kapital) 3500000 5000000 0
Likvida medel vid årets slut 1491976 2202850 5301914
Ackumulerat kapitalbehov – 3500000 – 8500000 5300000
31
Bilaga T; Värdering av WPDS efter 3 år
Ägarandel Värde Eget kapital Internränta
Grundare 59% 73020225.9 1000000 181%
VC 1 29% 36510112.9 2500000 109%
VC 2 12% 14604045.2 5000000 73%
Totalt 100% 124134384 8500000 144%
Finansieringsrundor Aktier Pris/aktie Köpare
Egna reserver 5000000 0,20 SEK Grundare
Runda 2 2500000 1,00 SEK VC1
Runda 3 1000000 5,00 SEK VC2
Totalt 8500000
Källa för internräntemetoden:
http://www.rikatillsammans.se/lib/kalkylatorer/internranta‐en‐inbetalning.php
32
Bilaga U; WPDS ‐ Utveckling av omsättning, brutto‐ och nettovinst
33
Bilaga V; Utvärderingsmatris för val av energikälla
Solkraft +
RO
Vindkraft +
RO
Egenskap Vikt Värde Sum Vikt Värde Sum
Förnyelsebar energi 10 10 100 10 10 100
Avskrivningstid 4 9 36 4 7 28
Hållbarhet 5 9 45 5 8 40
Genomförbarhet 8 7 56 8 7 56
Investeringskostnad (Grund) 3 5 15 3 7 21
Ekonomiskt lönsam 10 4 40 10 10 100
SUMMA 292 345
34
Bilaga W; Gantt – Schema för WPDS
35
Bilaga X; Miniriskmetoden för underleverantörer
36
Bilaga Y; Hotel Club Soviva LOI
37
38
Bakgrund
Till följd av människans inverkan på jorden har vi nått en punkt där naturen börjar säga ifrån.
Klimatförändringar och försämrad tillgång på tjänbart vatten har blivit ett allt mer utbrett problem, särskilt i områden som har en tuff miljö sedan tidigare. Idag saknar över 900 miljoner människor tillgång till tjänbart vatten och 2,6 miljarder saknar ”goda sanitära möjligheter”, det vill säga toalett.
Bristen på användbart vatten har lett till att odlingsmöjligheterna i de tuffare klimatzonerna blir allt mindre samtidigt som ödelagda markområden, som stäpp och öken, breder ut sig. Dessa problem har nu börjat uppmärksammas och nu riktas siktet in mot Nordafrika. Det finns i nuläget reningsverk i landet men dessa drivs med energi från fossila bränslen, främst kolkraft, vilket gör att priset för dricksvatten är högt och ökar i korrelation till de priser man betalar för de fossila bränslena som används till energiutvinning. Tillsammans med Emil Birgersson, Devantini Corporation, kommer projektet WPDS startas i samverkan med utvecklingsingenjörernas examensarbete. Med “Wind Power Desalination System” vill projektet lösa nästa stora världsproblem genom att exportera svensk miljöinnovation som drivs med förnyelsebara energikällor till dessa problemområden. Under
projektets gång kommer vi etablera en ny försäljningskanal till Tunisien med vilken syftet kommer vara att sälja svenska miljöinnovationer som bygger på en hållbar struktur där förnyelsebar energi är nyckeln. Det kommer att bildas styrgrupp där det finns medlemmar dels från svenska företag, men även från tunisiska aktörer, universitet och framtida kunder.
Syfte
Vårt syfte med projektet är att sänka vattenkostnaderna för kunderna i Tunisien, genom att tillgodose deras energibehov med förnyelsebara energier som substitut till fossila bränslen.
Mål
Målet med projektet är att utveckla en grön (förnyelsebar energi driven) anläggning som kan avsalta bräckt grundvatten för export till Tunisien.
Avgränsningar
Projektet kommer endast avse ”stand alone” anläggningar som är helt självdrivande och inte skall behövas kopplas in till elnätet. Vidare kommer systemet endast anpassas åt klimatet i Tunisien, det vill säga inte någon speciell anpassning för kallare klimat. Vindkraftens vingar får inte överstiga 12 meter för att klara av logistiken (40 Fot containers mått). Den estetiska aspekten av utformandet är försumbar i relativitet till den funktionella aspekten, systemet bör vara så robust som möjligt.
Vidare kommer projektet avgränsas till att innefatta själva affärssystemet kring det tänkta systemet, samt detaljerade ritningar och logistiska operationer i samband med exporten av systemet.
39
Kravspecifikation
För att tydliggöra vad som krävs av projektet och hur det ska genomföras, har det tagits fram olika krav som ska hjälpa oss med planeringen att nå våra uppsatta mål. För specifika krav se bilaga Kravspecifikation.
Produktkrav
Kraven på WPDS har tagits fram tillsammans med Emil Birgersson, civilingenjör Lotfi Briki och potentiella kunder i Tunisien inom jordbruk och turism. Anläggningen ska kunna stå emot tropiska väderförhållanden med betydligt hårdare vindar och mer omfattande nederbörd. Vidare ska systemet drivas ”standalone” vilket innebär att det arbetar oberoende av extern energiförsörjning.
Resultatet ska vara en följd av svensk miljöinnovation och därför krävs det en förnyelsebar
energikälla. Avsaltningen drivs med hjälp av en motor som skapar trycket i systemet vilken kräver 15 kW och med tillhörande pumpar som förser anläggningen med vatten vilka kräver 4 kW/st. Detta summerat innebär att en enklare anläggning med en pump kräver en minsta energiförsörjning kring 20‐25 kW.
Projektkrav
Vi kommer att arbeta efter inlärda modeller för ett dynamiskt tillvägagångssätt. Detta ska vara en stimulans för oss att inte ruta in arbetet för mycket och skapa möjligheter att arbeta med flera saker samtidigt. Verktyg och metoder från tidigare projekt på utvecklingsingenjörsprogrammet kommer att utnyttjas i den mån de kan bidra till projektets fördel. Samarbete med en referensgrupp ska
användas för att kunna bolla och testa idéer med samt stötta arbetet med projektet. Denna grupp kommer bestå av andra studenter från utvecklingsingenjörsprogrammet, yrkeserfarna kontakter och referenskunder. Tidsfaktorn är av stor betydelse under examensprojektet då ett resultat publicerat efter deadline inte kan tillgodoses som ett godkänt projekt. Med vårt projekt vill vi stärka Sveriges position inom miljöinnovation och därför kommer fokus ligga på kvalitet. En fullt fungerande anläggning som kan köras utan störningar kommer vara av högsta vikt för att lyckas med implementeringen av projektet.
Förutsättningar
För ett lyckat genomförande kommer det krävas att våra samarbetspartners bidrar med tillgångar i form av beståndsdelar till anläggningen för att ge projektet rätt förutsättningar att hitta en bra innovativ lösning som förenar de olika instrumenten till en fungerande enhet.
40
Leverans och införande
Att förbereda för en framtida leverans kommer underlätta överlämnandet av vårt arbete och här beskriver vi förfarandet.
Leverans
När deadline passerar kommer projektresultatet vara sammanställt i en rapport, som kommer att vara utformad i enlighet med aktuell kursplan för att uppfylla alla obligatoriska kriterier. Då kommer ett exemplar av rapporten överlämnas till uppdragsgivaren tillsammans med alla prototyper som förvärvats. Under projektets gång kommer det utvecklade systemet testas i omfattande utsträckning och evalueras för att bekräfta att önskad effekt uppnås. Dessa tester kommer att äga rum på Svensk mark för att förenkla logistiken före skarp leverans till referenskund. Vi kommer tillsammans med Emil Birgersson, Devantini Corporation HB leverera den färdiga produkten till vår referenskund i Tunisien (Hotel Club Soviva, Sousse). Leveransdatumet kommer att beslutas gemensamt av de berörda aktörerna.
Nulägesanalys
Under detta avsnitt beskrivs kartläggningen av olika faktorer som kan komma att påverka och påverkas av genomförandet.
SWOT ‐ analys
En rad olika faktorer ligger till grund för uppbyggandet av projektet. Därför är det viktigt att kartlägga och utvärdera vad som kommer att avgöra hur vi ska agera under genomförandet. Vi kommer att se över inre och yttre förutsättningar och sammanställa informationen i ett fyrfältsdiagram.
Ur detta diagram kommer vi utläsa vad som kan bli projektets styrkor, svagheter, möjligheter och hot vilket är av största vikt för projektet.
41
Intressentanalys
För ett så bra projekt som möjligt gäller det att kartlägga alla intressenter som finns och bryr sig om projektresultatet. Att tidigt utgå från vad som påverkar företaget och deras intressenter ger oss en bättre förutsättning att lyckas. Intressentanalysen och SWOT ‐ analysen utgör basen i bedömningen av nuläget så att känna till vad projektets alla inblandade har för förväntningar är av största vikt för projektledaren. Detta kan vara alla som behövs för att kunna genomföra projektet, de som kommer att påverkas eller de som kontrollerar och övervakar projektarbetet. De utgör också en försäkran om att de inblandade känner av och ser situationen på samma sätt som uppdragsgivaren och dess intressenter gör.
Figur som illustrerar intresset respektive påverkningsmöjligheterna hos de aktörer som är i någon form av relation till projektet.
42
För ett effektivt arbete har vi här strukturerat och planerat arbetsuppgifterna beroende av tiden, som är den viktigaste parametern i vårt fall. Se bilagor Aktivitetslista och Gantt ‐schema för utförlig information.
Aktivitetsplanering
Enligt den dynamiska modellen sker planeringsarbetet i en grov långsiktig plan och en mer detaljerad kortsiktig plan. Vi använder Gantts modell där aktiviteterna finns med samt dess varaktighet och samband till varandra. Projektets etappmål har tydligt radats upp och vid passering ska dessa utvärderas och arbetet sammanfattas i en mindre rapport så uppdragsgivaren kan följa det utförda arbetet. Här beskrivs också resursbehovet och uppskattad resursåtgång vid de olika
arbetsmomenten. Utifrån detta gör vi bedömningen om kompetensen finns inom gruppen eller om erfordrad kunskap behöver införskaffas externt.
Organisationsstruktur
Här beskrivs hur projektgruppen har skapts och hur ledningsstrukturen ser ut bland inblandade parter. Se bilaga Projektorganisation för mer specifika uppgifter.
Organisationsschema
Projektorganisationen
Projektgruppen består av två studenter på utvecklingsingenjörsprogrammet som båda har delat ansvar som projektledare. Projektägaren, Emil Birgersson är även handledare/kvalitetssäkrare av projektet. Handledare är aktiva ingenjörer som är anställda på Högskolan i Halmstad, dessa agerar bollplank i diverse frågeställningar som dyker upp under projektets gång. Samarbetspartners är de företag och personer som projektgruppen kontaktar för finansiering eller andra former av stöd till projektet.
43
Kvalitetssäkring
I det här avsnittet förklaras hur information ska spridas samt hur rapporter och övrig dokumentation gällande uppföljning av projektets kvalitet ska utföras.
Avrapportering
När milstolpar passeras ska avrapportering ske. Allt för att säkerställa att projektet fortskrider utifrån de framtagna riktlinjer som följer projektkraven. Detta ska utföras av den ansvarige för respektive uppgift och sedan överlämna dokumentet till projektkoordinatorn.
Informationsspridning
Det beslutades gemensamt inom gruppen att projektkoordinatorn har ansvar för att all information ska vidarebefordras till rätt målgrupp. Det åligger även projektkoordinatorn att se till att all
information lämnas in i rätt tid och att arbetet ligger i fas med tidsplanen. En förutsättning för ett bra flyt i projektet är att rätt person förses med all nödvändig information som krävs för att kunna gå framåt och nå de utsatta milstolparna.
Ändringshantering
För att det inte ska uppstå några oenigheter kring ändringar i projektet har vi utarbetat en plan över vilka rutiner som ska genomgås vid ändringar. Projektledaren har ansvarsfrihet förutsatt att
ändringarna inte gäller någon av projektets styrparametrar, då ska detta tas upp med beställaren som tidigare godkänt budget, tidsåtgång samt kvalitetsnivå. Samtliga ändringar ska dokumenteras av projektledaren och rapport avlämnas till projektkoordinatorn som i sin tur ansvarar för att
inblandade parter uppdateras med vad som är aktuellt. Det är viktigt att dokumentet signeras och att datum när ändringen beslutades och träder i kraft finns med.
Riskhantering
I riskhanteringen berör vi områden som riskidentifiering, riskvärdering, åtgärdsplanering och riskbemötande. Se bilaga Riskhantering för specifikationer.
Riskanalys
För att kunna eliminera så många risker som möjligt har vi utformat planen med hänsyn till de risker som är vanliga inom projektledning och projektarbete. I en brainstorming identifierade vi ett antal risker vi ansåg väsentliga att ha en åtgärdsplan mot och viktade sannolikheten att det inträffar samt konsekvenserna det kan komma att orsaka projektet. Vår tidsplan har utformats så att det ska finnas utrymme för ändringar och oförutsedda förseningar. För varje möjlig riskkategori utser vi en ansvarig att identifiera problemet, finna lösningen, se till att åtgärderna utförs i tid och dokumenteras.
44
Bilaga AB; Affärsidé – bidrag till venture cup 2008
A f f ä r s i d é W P D S
Prepared for: Venture Cup
Prepared by: Niklas Andersson Pontus Heijdenberg Date: 2008‐11‐02
Proposal #: 0001
45
KONFIDENTIELLT
Denna affärsplan är konfidentiell. Affärsidén i sig eller informationen från denna beskrivning får inte
utnyttjas, reproduceras eller göras tillgänglig för tredje part utan föregående skriftligt tillstånd
från WPDS.
Affärsidé
“Devantini ska med svensk miljöinnovation erbjuda kundanpassade lösningar för att tillgodose vattenbehovet hos näringsidkare, inom jordbruk och turism, i den nordafrikanska klimatzonen som ska drivas med förnyelsebar energi. En aktiv FoU ska alltid garantera kunden det mest miljövänliga alternativet.”
VAD ‐ Devantini ska rena saltvatten till tjänbart skick, drivna av förnyelsebara energikällor
HUR – Med svensk miljöinnovation och en aktiv FoU ska Devantini alltid garantera kunden det mest miljövänliga alternativet
VEM – Näringslivet inom jordbruk och turism i den nordafrikanska klimatzonen
Problem: Vattenbristen i världen blir allt större.
Klimatet i den nordafrikanska zonen påverkar det tjänbara vattnet negativt. En hög salthalt gör att det inte kan drickas och i vissa fall inte ens användas inom jordbruksindustrin. Energins framställning är också av högsta vikt, i många fall används fossilt bränsle för att utvinna el vilket påverkar
växthuseffekten och därmed vårt klimat på jorden. Detta slår hårdast mot de mindre utvecklade länderna som befinner sig i en redan tuff klimatzon och de har inte tillräckliga resurser för att slå tillbaka mot problemet. Eftersom befolkningen på jorden ökar ständigt kommer efterfrågan på vatten alltid vara stor. Här i norden är vi bortskämda med rinnande dricksvatten i kranen och med en gynnsam bakterie‐ och salthalt behöver vi inte köpa vatten på flaska. Med dagens stigande matpriser, vilket ökar lönsamheten för jordbruket, har det nu blivit ett bra läge att investera i en teknik som oberoende av extern energiförsörjning kommer förse industrin med tjänbart vatten. Infrastrukturen i områdena är ofta bristfällig och företagen får själva stå för kostnaden om de vill förbättra den.
46
Med WPDS, Wind Power Desalination System, kommer nu lösningen. Devantini Corp. erbjuder en kundanpassad lösning som står för vattenförsörjningen och drivs med förnyelsebar energi.
Målsättningen är att kunna halvera företagens vattenkostnader med förnyelsebar energi (se figur X).
• En helt fristående anläggning som drivs med förnyelsebar energi.
• Möjlighet att reglera salthalt efter kundens önskemål.
• Kan vara igång dygnet runt utan att kostnaderna ökar.
• En större, men lönsam, investering för företagens fortlevnad.
Den förnyelsebara energikällan kommer driva en reglerbar RO‐anläggning, vilken pumpar vattnet igenom ett sandfilter som tar bort salt och andra ogynnsamma partiklar från vattnet, efter kundens önskemål. Energikällan ska kunna försörja pumparna samt lagras i batterier som bränslereserv för de dagar då klimatet inte är tillräckligt.
Affärssystem
Produkten kommer att säljas till kunden för en engångssumma med servicemöjligheter och ett trådlöst informationssystem som tillval med abonnemangsfunktion. Detta system ska logga all information som är av vikt ur underhållssynpunkt, som vindhastighet, verkningsgrad, vibrationer etc.
Kunden som köper produkten ska inte behöva bekymra sig om det fungerar som det ska, utan
produktens tillstånd ska vara tätt övervakat i från Sverige, som står redo att skicka ut servicepersonal, vilken är befintlig lokalt.
Devantini kommer i det första skedet inrikta försäljning och marknadsföring till näringslivet i Tunisien, för att senare exploatera hela klimatzonen som har liknande problem, vilken är ofantligt stor.
47
Marknad
Den primära marknaden för produkten är Tunisien, där det redan finns säljkanaler via etablerade kontakter. De kunder som visat störst intresse av att köpa produkten är tomatodlare, hotell och turistanläggningar samt andra miljöinriktade aktörer.
Tomatodlarna i El Hamma området som odlar delikatesstomater för export till främst Frankrike är potentiella kunder. Företaget SMVDA SAGE har noterat att vattnet har blivit saltare vilket har påverkat deras tomater som tappat i kvalitet enligt deras franska kunder. Enligt SMVDA som är lönsamt idag, kommer de inte att vara lönsamma om några år eftersom de måste lägga ytterligare resurser på avsaltning, de är därför mycket intresserade på hur utvecklingen av vårt projekt tar sig, de har skrivit på ett ”Letter of Intent” vilket innebär att de kan tänka sig sitta som ett bollplank i Tunisien för projektet och sedan implementera det system som vi utvecklat. I dagsläget finns det strax över 40 jordbrukare i samma storleksordning och situation samt ca 800 hotell utmed kusten i Tunisien. Dessa betalar i dagsläget enorma summor (minst 11 000€ i månaden i ett dokumenterat fall) på rent vatten som de köper in externt. Ett hotell som visat sitt intresse för att implementera WPDS är Hotel Club Soviva i staden Sousse, norra Tunisien. Den tekniska direktören på hotellet och är intresserad av att kunna rena vatten med hjälp av förnyelsebar energi. Han anser att det skulle spara företaget pengar och på så sätt öka lönsamheten. Hotel Club Soviva har även de skickat ett
”Letter of intent” där de uttrycker sin vilja att agera referenskund till projektet. Hotellverksamheten skulle kunna spara stora summor på att inte behöva köpa in dyrt dricksvatten utifrån. Det finns även en arkitektfirma som har planer på att bygga ett SPA/Hälsocenter som ligger väl isolerat uppe i bergen vid Tabarka. Deras affärsidé är att erbjuda kunderna en mycket exklusiv upplevelse i en omgivning som är helt och hållet miljövänlig. De planerar att erbjuda bad i heta källor och allt skall drivas med förnyelsebar energi. Detta är inte färdigt i dagsläget, men vi anser att potentialen är stor för WPDS då de uttryckt sina önskemål om att hållas underrättade om projektets framfart.
48
Bilaga AC; Kravspecifikation: Emwitech Embedded Systems
Det kommer att bli aktuellt med mätningar på två olika processer, ett vindkraftverk och en Reverse Osmosis anläggning för vattenrening. De viktigaste attributen som behövs mätas är följande:
För Vindkraftverket:
•
Kilowattimmar (totalt antal sedan driftstart)
•
Drifttimmar (nollställs vid utbyte av ngn del)
o
På alla delar
•
Total producerad ström
•
Vibrationer (larmar om vibrationerna ökar dramatiskt)
•
Aktuell e l – utvinning (mäter hur mycket el som produceras vid varje mättillfälle, några ggr i hr)
•
Vakt (kollar om någon obehörig öppnat och ändrat)
•
Service "ringklocka" (ringer när något börjar närma sig slutet på sin livslängd)
•
Avbrottsvakt (larmar om avbrott sker)
För RO anläggningen:
•
Avbrottsvakt (larmar om det blivit avbrott)
•
Antal liter renade (totalt antal sen driftstart)
•
Aktuellt flöde (mät några gånger i timmen)
•
Vakt (kollar om ytterdörren till RO systemet har öppnats)
•
