Humor- ett kortare steg mellan två människor

!

!

Humor-

ett kortare steg mellan två människor

– Hur, när och varför sjuksköterskan använder humor i

mötet med patienten

Louise Aspegren

Malin Näslund

!

!

!

!

!

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

!

Humour –

A shorter step between two people

-How, when and why the nurse use humour when interacting

with the patient

Louise Aspegren

Malin Näslund

Nursing program180 ECTS Nursing care 61-90 ECTS Spring term 2009

School of Social and Health Sciences Box 823

Titel Humor- ett kortare steg mellan två människor

-Hur, när och varför sjuksköterskan använder humor i mötet med patienten

Författare Louise Aspegren, Malin Näslund

Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 10 Halmstad

Handledare Henrika Jormfeldt, Universitetslektor

Examinator Margareta Rämgård, Universitetslektor

Tid Vårterminen 2009

Sidantal 12

Nyckelord humor, sjuksköterska- patientrelation, omvårdnad

Sammanfattning

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhåll-ningssätt och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och pa-tient gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas yt-terligare. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjukskö-terskans användande av humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation. När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjukskö-terskan har i åtanke i vilket syfte humorn används så att häl-sa och livskvalitet främjas. Forthäl-satt forskning inom ämnet bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och pati-ent och även forskning på om humor kan användas mer konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.

Title Humour- a shorter step between two people

-How, when and why the nurse use humour when interacting with the patient

Author Louise Aspegren, Malin Näslund

Department School of Social and Health Sciences, University of Halmstad, Box 823, S-301 18 Halmstad, Sweden

Supervisor Henrika Jormfeldt, Senior Lecturer

Examiner Margareta Rämgård, Senior Lecturer

Period Spring term 2009

Pages 12

Keywords Wit and humor, nurse- patient relations, nursing care

Abstract Humour in nursing care has not been recognized as a way of caring and has clearly been overlooked. The several positive ef-fects of humour in the nurse patient relation makes it a topic worth further attention. The aim of this literature study was to describe the nurse use of humour in the encounter with the patient in order to strengthen the nursing care relationship. The study was con-ducted as a literature review based upon ten scientific articles. The result showed that humour was important to form and maintain the relationship between the nurse and the patient and that it is import-ant that the humour always proceed from the patient’s perceived situation. When humour is used in nursing care, it is important that the nurse has in mind the purpose for which the humour is used so that the patient’s health and quality of life is promoted. Future re-search should focus on developing more scientific evidence on the effects of humour in the relationship between the nurse and the pa-tient, and research about more specific interventions within the context of humour is also needed.

Innehåll

Inledning

1

Bakgrund

Definition och historia

1

Humorns betydelse för omvårdnaden

2

Syfte

3

Metod

3

Datainsamling

3

Databearbetning

4

Resultat

5

Hur sjuksköterskan använder humor

5

När sjuksköterskan använder humor

6

Varför sjuksköterskan använder humor

6

Diskussion

8

Metoddiskussion

8

Resultatdiskussion

9

Konklusion

12

Implikation

12

Referenser

Bilagor

Tabell 2. Sökhistorik

Tabell 3. Artikelöversikt

Inledning

Sjuksköterskor använder sig idag av humor i omvårdnaden och i relationen till patien-ten, med eller utan eftertanke (Pierlot & Warelow, 1999). Även patienten initierar hu-mor i mötet med sjuksköterskan. För den individ där huhu-mor tidigare spelat en stor roll i livet kan vårdpersonalens användande av humor vara avgörande för huruvida mötet med vården blir tillfredsställande eller ej. Humorn kan även hjälpa till att avdramatisera den påfrestande och skrämmande miljö som en sjukhusvistelse kan innebära för många människor,

Norman Cousin beskriver i sin självbiografi hur han på 1960-talet lyckades skratta sig frisk från sin kroniska reumatiska sjukdom. Även om Normans historia saknar veten-skapligt bevis har den inspirerat andra forskare att utforska ämnet ytterligare (Cousin, 1990). Tidigare forskning gällande humor inom omvårdnad är begränsad och majorite-ten av forskningen som gjorts på ämnet humor har fokuserat på ett pomajorite-tentiellt samband mellan humor och hälsa. Skratt som en omedelbar respons på humor, har flertalet bevi-sade fysiologiskt positiva effekter, till exempel blodtryckssänkande och muskelavslapp-nande verkan samt förhöjd smärttröskel (Cernerud & Olsson, 2004).

Humor inom omvårdnad är inget vedertaget begrepp och humor är som omvårdnadsåt-gärd förbisedd (Pierlot & Warelow, 1999). Humorns lättillgänglighet, ekonomiska för-tjänst och vinst för skapandet och underhållandet av en god relation mellan sjuksköters-ka och patient gör att humor inom omvårdnad är ett ämne som bör belysas ytterliggare.

Bakgrund

Definition och historia

En allmän och vedertagen vetenskaplig definition av begreppet humor, som täcker samtliga egenskaper och funktioner, saknas. Humor kan till exempel förklaras som ”en

vilja och lust att skämta och förstå att något är roligt” (Köhler & Messelius, 2006,

s.419) eller ”förmågan att se det löjeväckande och ofullkomliga i livet med sympati och

förståelse” (Allén & Malmgren, 2004, s.462). Synen på och användandet av humor är

dels subjektiv, med individens personlighet, tidigare erfarenheter och inlärning som på-verkande faktorersamt objektiv, som till exempel i olika kulturer, där människor tende-rar att skämta om liknande saker (Olsson, 2003). Humor är främst ett socialt betingat fenomen som uppstår i relationen och i mötet med andra. Ordet humor härstammar från latin och betyder vätska. Ordet har en historisk bakgrund och förr i tiden ansågs att rätt balans av vätskor i kroppen var källan till god hälsa. Mängden av de fyra vätskorna i kroppen; blod, slem, svart galla och gul galla, avgjorde vilket temperament eller humör en person fick (Olsson, Backe & Sörensen, 2003; Tyrdal, 2002). Redan långt tillbaka i tiden, runt 300talet f. Kr. talade filosofen Aristoteles om hur människans primära mål och strävan i livet var att finna lycka (Höffe, 1995). Charles Darwin har beskrivit att människan vanligen skrattar då han/hon är glad och lycklig men också för att håna nå-gon (Wikström, 2003). Även Sigmund Freud (Johansson, 1997) har behandlat humorn i sina skrifter där han uttryckt att humor är en dyrbar och sällsynt gåva och har vidare kommit fram till att alla människor inte har förmåga att använda sig av humor eller

för-stå humor som meddelas dem. Humorprocesser kan ske inom en enda person eller mel-lan två personer. Freud menade även att skämt och komik är sätt för människan att för-söka nå det euforiska, lyckliga tillstånd som eftersträvades i barndomen.

Vad som anses vara humor kan delas in i tre huvudkategorier: skämt, som humoristiska anekdoter, konversationshumor som uppstår i kommunikationen mellan individer och

olycks/omedveten humor (Martin, 2007). Områden som ofta inte är lämpade för humor

och påverkas mycket utav situationen, kan till exempel vara skämt om kön, etnicitet, politik och tragedi/sjukdom (McCreaddie & Wiggins, 2007). Det är viktigt att skilja på positiv och negativ humor. Positiv humor kännetecknas av att sändaren skrattar med mottagaren, vilket främjar relationen. Negativ humor är då sändaren skrattar åt mottaga-ren, vilket ofta ger fientlig och negativ stämning. Att ett humorbudskap inte når fram från avsändaren till mottagaren kan bero på olika anledningar. Det kan röra sig om bris-tande intellektuell förståelse av innehållet, hur budskapet värderas men också i vilket sammanhang skämtet används. Även de fysiska och mentala förmågorna påverkar hur budskapet mottages (Olsson, 2003).

Språket är det vanligaste kommunikationssätt som humor förmedlas på (Olsson, 2003). Sociologen Michael Mulkay (Martin, 2007), föreslår att människan använder sig av två primära kommunikativa utgångslägen; det seriösa och det humoristiska. I det seriösa lä-get finns en önskan om att vara logisk, konsekvent och att undvika osamstämmighet. I detta utgångsläge är det svårt att ta till sig olikheter och diskussioner som uppstår blir svårhanterliga då delade meningar inte kan kompromissas. I det humoristiska läget an-vänds humor som en bro mellan skiljeaktigheter. Med humorn avväpnas situationen och tillåter oss individer att diskutera olika tycken och lyfta fram skillnader i positiv rikt-ning.

Humorns betydelse för omvårdnaden

I ett av sjuksköterskans kompetensområden ingår det att tillvarata det friska hos patien-ten och tillgodose patienpatien-tens fysiska, psykiska och sociala omvårdnadsbehov (Socialsty-relsen, 2005). Eftersom humor är ett ytterst komplext fenomen som involverar kogniti-va, emotionella, fysiologiska, sociala aspekter och beteenden, kan hälsan på många oli-ka sätt påveroli-kas av humor. De kognitiva och sociala aspekterna av humor är till exem-pel att den utlöser positiva emotioner, främjar individens sociala relationer och kan fun-gera som en effektiv copingstrategi (Martin, 2007). Humor som process kan delas in i tre komponenter, stimulit med de hjärnprocesser som är involverade, en emotionell

re-spons då vi bearbetar stimulit samt det fysiologiska beteendet som humorn utlöser,

van-ligen ansiktsuttryck och skratt (Cernerud & Olsson, 2004).

Vid användandet av humor inom hälso- och sjukvård bör målet vara att använda den i en stödjande kommunikation där kontakt och tillit skapas, hälsa främjas och lidande lindras. För att humor ska ha en stimulerande effekt måste den vara vänligt menad. Att tillsammans kunna skratta åt ett skämt kan skapa och stärka en relation mellan patient och sjuksköterska, dock är det inte alltid ett fördelaktigt sätt att hantera känslomässiga situationer på. Att använda humor kan ibland vara ett sätt att undvika viktiga samtal som behövs, både ur patientens och ur sjuksköterskans synvinkel (Eide& Eide, 2006). Humor kan av patienten användas som ett indirekt kommunikationsredskap, där han el-ler hon vågar närma sig ämnen som kan vara känslomässigt svåra. Humorn fylel-ler även en social funktion (Ljungdal, 1989), där den hjälper till att mildra de påfrestningar på

integriteten som det kan innebära att vara patient på ett sjukhus Vårdpersonal bör ha i åtanke att användandet av humor kan vara en utmärkt kommunikationsstrategi men att fokus ska ligga på att skratta med patienten. Att retas med patienten bör alltid undvikas eftersom det kan leda till att patienten känner sig kränkt (Eide & Eide, 2006). Situatio-nen avgör vad som är och roligt och skämtet måste utföras med inlevelse för att det inte ska anses opassande (Björk & Breievne, 2005). Sjuksköterskan bör även vänta med att använda sig av humor i ett skede då han eller hon inte känner patienten väl eftersom alla är olika och reagerar på humor på olika sätt. Det finns därför risk för att mottagaren inte tolkar budskapet som förväntat (Eide & Eide, 2006).

Sjuksköterskor använder humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnaden, med eller utan föregående reflektion (Pierlot & Warelow, 1999). Då humor används felaktigt kan det innebära en kränkning som inverkar negativt på patientens omvårdnad och häl-sa. Det är därför angeläget att belysa den kunskap som finns kring sjuksköterskans an-vändande av humor inom omvårdnaden.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans användande av humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnadsrelationen

Metod

Studien genomfördes som en litteraturstudie. Enligt Friberg (2006) är en litteraturstudie en sammanställning av forskning inom ett visst område som utförs för att få en översikt av ett forskningsproblem. Denna översikt kan göras som fristående arbete eller som grund för en framtida studie. Som utgångspunkt används vetenskapliga texter, kvalitati-va eller kkvalitati-vantitatikvalitati-va som kkvalitati-valitetsgranskad och analyseras vilket ger en överblick av forskningsområdet.

Datainsamling

Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Även databasen Academic Search Elite genomsöktes men då inget resultat erhölls, redovisas inte den sökningen. Utifrån syftet formulerades sökord till MESH termer i Pubmed och till Thesaurus termer i Ci-nahl. För att kombinera sökorden användes det booleska sökordet AND (Willman& Stoltz, 2002). Vid en av sökningarna i Cinahl användes begreppet major subject (MM) för ett av sökorden (se tabell 2). Inklusionskriterierna som användes vid sökningarna i Cinahl var att artiklarna skulle handla om humor i sjukvården, vara publicerade mellan 1999-2009, att de skulle vara skrivna på engelska och svenska samt vara research artik-lar. I Pubmed användes samma inklusionskriterier som i Cinahl men abstract användes istället för researchstudie, då researchstudie inte finns som tillval i Pubmed. Både sjuk-sköterskans och patientens perspektiv inkluderades vid sökningarna samt verksamheter inom öppen - och slutenvård. Exklusionskriterierna var att artiklarna inte fick handla om barn under 18 år, humor som copingstrategi hos patient eller självnedsättande humor.

De sökord som gav flest träffar var wit and humor och nurse-patient relations då de kombinerades. Ytterligare sökningar på sökord som communication, nursing care och

laughter gjordes, vilka dock inte gav några resultat och redovisas därför inte. Två

ma-nuellt sökta artiklar är inkluderade i resultatet, den ena hittades via en annan artikelför-fattares namn och den andra i referenslistan till en redan inkluderad artikel. Båda artik-larna inkluderades då författarnamnen kändes igen och då titel och abstrakt passade mot studiens syfte. De söktes sedan i Cinahl respektive Pubmed där de återfanns.

Artiklarnas titel och abstract lästes varav de 18 med relevans till vårt syfte valdes ut till urval ett. Artiklarna skrevs ut och granskades noggrant mot syftet. Två av artiklarna valdes bort på grund av att de inte uppfyllde vetenskaplig kvalitet, tre på grund av att de var review artiklar, en av artiklarna svarade inte mot studiens syfte och två artiklar var pilotstudier. Efter urskiljningen kvalitetsgranskades artiklarna enligt granskningmall (Carlsson & Eiman, 2003). Kvar till urval två blev tio artiklar som litteraturstudiens re-sultat grundas på, åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som samtliga innehar evi-densgrad I-II. Artiklarna tilldelades ett nummer för att lättare kunna skiljas åt under ar-betsprocessen.

Sökord Pubmeds MeSH

Cinahls Thesaurus

Humor Wit and humor

as topic Wit and humor

Sjuksköterska- patient rela-tion

Nurse patient

relations Nurse- patient relations

Omvårdnad Nursing care

Tabell 1. Sökord omvandlade till MeSH och Thesaurus termer.

Databearbetning

De vetenskapliga artiklarna lästes noggrant igenom flertalet gånger och de delar från re-sultatet med betydelse för studiens syfte, markerades och diskuterades. Delar av artik-larnas resultat som valts utifrån studiens syfte placerades i grova kategorier efter lik-nande innehåll. Artiklarnas resultat översattes sedan till svenska och bearbetades för att få fram kärnan i budskapet. Tre stora teman kunde nu urskiljas. För att kontrollera att innehållet som utgör resultatet och de teman som framkommit passade ihop granskades de ytterligare och text som inte passade respektive tema flyttades dit de var bättre läm-pade. Slutligen framträdde ett huvudtema med tre välbearbetade underteman; ”Humor i

omvårdnad”; ”Hur sjuksköterskan använder humor”, ”När sjuksköterskan använder humor” och ”Varför sjuksköterskan använder humor”. För att göra de resultatteman

Resultat

Figur1. Figur som beskriver resultatets teman

Hur sjuksköterskan använder humor

I en studie om humor inom palliativ vård (Adamle & Ludwick, 2005) beskrivs hur sjuk-vårdspersonal bör uppmärksamma, besvara och underlätta användandet av humor i om-vårdnaden som del av ett holistiskt synsätt. När humor integreras i omvårdnaden bör samma etiska förhållningssätt som i alla vårdsamanhang respekteras (Olsson, Koch, Backe & Sörensen, 2000). Sjuksköterskans användande av humor måste utgå från pati-entens upplevda situation och förståelse för humor (Åstedt-Kurki, Isola, Tammentie & Kervinen, 2000). Patienten avgör när och hur i situationen det är lämpligt att använda humor och skratt. Eftersom patienten förväntar sig att bli bemött av en kompetent vård-personal som kan ge en personlig och professionell vård, kan det upplevas kränkande att bli bemött med skratt och leenden vid fel tidpunkt (Olsson, Koch, Backe & Sörensen, 2000).

Sjuksköterskans förmåga att anpassa användandet av humor efter varje patients person-lighet beskrivs vara beroende på yrkeserfarenhet och hur väl de känner patienten (Struh-ters, 1999). För att sjuksköterskan ska kunna tolka humor på ett för situationen rätt sätt, krävs lyhördhet och ett villkorslöst accepterande av budskapet som patienten förmedlar via humorn (Adamle & Ludwick, 2005). Vikten av att lyssna till sin intuition vid an-vändandet av humor samt att vara uppmärksam på patientens kroppsspråk huruvida det var passande att använda humor eller ej betonas i flera studier (Greenberg, 2003; Kins-man Dean & Gregory, 2004; Struthers, 1999). Sjuksköterskorna inväntar en inbjudan från patienten såsom vänlighet eller ett leende och utan att först få något av dessa tecken använder sig endast ett fåtal av humor. Sjuksköterskans intuition om huruvida humor är passande eller ej att använda uppstår oftast då det inte upplevs lämpligt (Kinsman Dean & Gregory 2005).

Sjuksköterskor är medvetna om att humorn måste uppfattas som vänligtsinnad och pra-tar därför med mjuk och låg röst då de skojar med patienterna (Greenberg, 2003). Innan sjuksköterskan skämtar med patienten kontrolleras med hjälp av icke verbal kommuni-kation såsom lyssnande och beröring om humor upplevs lämpligt, vilket också under-stryker deras terapeutiska intention med att använda humor (Greenberg, 2003). Ibland kan sjuksköterskans humor missförstås eller inte uppskattas av patienten. Om

sjukskö-Humor i

omvårdnad

terskan lyckas rädda situationen eller inte beror bland annat på hur god relationen till patienten var innan händelsen (Kinsman Dean & Gregory, 2005). I en studie (Green-berg, 2003) insåg sjuksköterskorna vikten av att anpassa humorn i allvarliga situationer och försöka hitta en balans i sitt förhållningssätt, så att patienten inte tappar förtroendet för sjuksköterskan eller känner sig kränkt.

När sjuksköterskan använder humor

I en av studierna visar resultatet på att majoriteten tycker, om än något lägre bland pati-enterna, att humor kan användas inom omvårdnaden. Dock beskrivs att endast 19 pro-cent av patienterna anser att humor faktiskt används i sjukvården (Olsson et al, 2000). En annan studie visar att humor förekommer vid 84.8 procent av besöken som gjordes av sjuksköterskorna på ett hospice liksom att humor initieras av patienten i 69.6 procent av fallen och i 17.9 procent av sjuksköterskan (Adamle & Ludwick, 2005).

Användandet av humor i sjukvården beror främst på två faktorer, situationen och indi-viden. Etnicitet, kön och stress kan också påverka om humor används (Kinsman Dean & Gregory, 2005; Thornton & White, 1999). Deltagarna i en studie beskriver att de an-vände humor utan eftertanke medan andra noggrant planerade innan (Kinsman Dean & Gregory, 2005). Timing är avgörande vid användandet av humor och att en del av ti-mingen är att låta patienten veta att den kan initiera humor (Thornton & White, 1999). Omständigheter då humor inte bör användas kan vara då patientens tillstånd förvärrats, tillfällen då sorg, smärta och oro förekommer (Kinsman Dean & Gregory, 2005) eller då språkbarriärer påverkar kommunikationen (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Sjukskö-terskor i en studie påpekar att humor heller inte ska användas då patienten visar miss-tänksamhet eller paranoida beteenden då detta kan påverka hur patienten tar emot bud-skapet (Struthers, 1999).

Situationer då humor kan ha särskilt stor effekt är till exempel vid oro, stress och då kontrollbehovet hos patienten är större (Greenberg, 2003). Att uppmärksamma och be-svara humor initierad av patienten gör inte bara att dennes upplevelse av kontroll ökar utan stödjer även självkänslan hos patienten (Adamle & Ludwick, 2005). I svåra situa-tioner som upplevs stressfyllda av patienten, använder sig ändå både sjuksköterska och patient av humor som ventil för att visa och hantera starka känslor (Åstedt- Kurki et al, 2000; Kinsman Dean & Gregory, 2004).

Varför sjuksköterskan använder humor

Humor är betydelsefullt för att skapa och underhålla en relation (Kinsman Dean & Gre-gory, 2004). Genom att använda humor som ett förhållningssätt inom omvårdnaden in-tegrerar patient och sjuksköterska humorn i relationen dem emellan. I en studie använ-der sig några sjuksköterskor av humor för att skapa en relation till patienten, medan andra väntar tills en relation har etablerats innan de använder humor (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Sjuksköterskorna insåg vikten av att använda humor som en ”icebrea-ker” men de lärde sig att humor inte är en effektiv strategi att möta patient och anhöriga med om de inblandade först inte känner sig avslappnade. Humor och skratt lättar upp stämningen, spänningar och skapar ett starkare band mellan sjuksköterska och patient (Åstedt-Kurki et al, 2000; Greenberg, 2003). När positiva känslor uppstår upplever både sjuksköterska och patient känslor av välmående och de som anser att humor har en roll i omvårdnaden, känner sig mer avslappnade i sin relation (Greenberg, 2003). En av

sjuk-sköterskorna i en studie refererar till humor som ”the glue that helps you put the

con-nection together” (Kinsman Dean & Gregory, 2004, s.141) men humor kan även

använ-das som ett sätt att skapa distans i relationen då humorn håller diskussionen ytlig och skyddar sjuksköterskan från att personligt engagera sig (Kinsman Dean & Major, 2007). Humor är en viktig faktor som hjälper patienten att ta sig igenom svåra situationer och därefter gå vidare i livet. Humor kan hjälpa till att omvärdera en svår situation och ge nya perspektiv på händelser (Kinsman Dean & Major, 2007; Åstedt- Kurki et al, 2000), samt hjälper patient och anhöriga att förlika sig med sin situation på ett mindre laddat sätt (Thornton & White, 1999). Humor kan också hjälpa patienten att öppna sig och dela med sig av sina innersta känslor och rädslor och ger han eller henne en chans att accep-tera sitt tillstånd (Adamle & Ludwick, 2005). Med hjälp av humor vänds patientens uppmärksamhet bort från obehag och smärtor till att slappna av och uppleva glädje för en stund (Åstedt-Kurki et al, 2000). Resultatet från en studie om humor inom palliativ vård visar att vid varje tillfälle humor används erhålls någon form av positiv respons som lättar upp stämningen och ger patient och anhöriga andrum (Kinsman Dean & Gre-gory 2004). Humorn kan även ge patienten tid och förberedelse inför påfrestande situa-tioner (Åstedt-Kurki et al, 2000). Kinsman Dean & Majors studie (2007) tar upp att den skämtsamma attityd som sjuksköterskan ofta använder sig av inte bara förmedlar det humoristiska i skämten utan också bevarar patientens värdighet. I den blottande miljö som vistelse på sjukhus kan innebära används humorn som skydd för patienten mot den upplevda förödmjukelsen av att behöva hjälp med exempelvis toalett och hygien (Kinsman Dean & Gregory, 2004).

I två av studierna skämtar sjuksköterskan ofta om sig själv i mötet med patienten. De anser att humor på detta sätt visar öppenhet, acceptans och är en bra metod för att skapa en första kontakt (Greenberg, 2003; Kinsman Dean & Major, 2007). Att använda humor utifrån sig själv som sjuksköterska ger även en föraning om hur mottaglig för humor pa-tienten är för stunden (Kinsman Dean & Gregory, 2005). Genom att dela upplevelser av humor med patienten visar sjuksköterskan respekt och synliggör patienten som person (Kinsman Dean & Major, 2007, Kinsman Dean & Gregory, 2005). Sjuksköterskorna i en studie om terapeutisk humor märkte att ett spontant och öppensinnat bemötande kan göra omöjliga situationer hanterbara och upptäckte att då de skämtsamt avleder patien-terna är det lättare att genomföra exempelvis undersökningar eller undervisning (Green-berg, 2003). Humorn kan även hjälpa sjuksköterska och patient att hantera besvärliga omvårdnadssituationer och svåra såväl som pinsamma händelser (Åstedt-Kurki & Isola, 2001; Kinsman Dean & Gregory, 2005).

Humorn underlättar för klimatet på en intensivvårdsavdelning (Kinsman Dean & Gre-gory, 2005), får patienterna att inse att sjuksköterskor också är människor och hjälper sjuksköterskan att synliggöra patienten som person (Kinsman Dean & Major, 2007). Sjuksköterskan använder sig av humor för att visa omtanke för patienten och uppnå må-let med behandlingen, då humorn kan underlätta för genomförandet av behandlingen (Greenberg, 2003). Att skämta tillsammans med patienten kan hjälpa till att normalisera den opersonliga omgivning som att vistas på sjukhus för många innebär (Thornton & White, 1999), men den humor som sjuksköterskan förmedlar patienten bör inte hindra han eller henne från att inse allvaret i situationen, utan snarare hjälpa denne att lättare hantera sin sits (Olsson et al, 2000).

Humor anses av sjuksköterskorna vara en stor del av kommunikationen med patient och anhöriga (Struthers, 1999) även då patienten verbalt inte kan uttrycka sig (Thornton & White, 1999). Om patienten känner att sjuksköterskan har ett sinne för humor underlät-tar det för patienten att uttrycka önskemål och behov, samtala om svåra frågor och delge kritik (Åstedt-Kurki et al, 2000). Humor kan på detta sätt fungera som en indirekt kommunikationsväg för patienten att uttrycka problem på (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Även då en patient uttrycker så kallad svart humor använder sig ibland sjukskö-terskan av denna som ett sätt för att nå en djupare konversationsnivå (Kinsman Dean & Gregory, 2005). En vänligtsinnad humor som initieras av sjuksköterskan kan hjälpa pa-tienten att bemöta skiljande mening med förståelse (Greenberg, 2003). Att skratta gemensamt ger en stark förbindelse i kommunikationen mellan sjuksköterska och pati-ent. Skrattet är ett bevis på att relationen som syftar till att främja patientens behandling fungerar och ger sjuksköterskan erkännande om att hans/hennes professionella bemö-tande verkar i positiv riktning (Greenberg, 2003). Sjuksköterskan bör alltid ha i åtanke i vilket syfte humorn används, så att hälsan och livskvaliteten främjas (Olsson et al, 2000).

Diskussion

Metoddiskussion

Sökningar gjordes i de elektroniska omvårdnadsdatabaserna Cinahl och Pubmed samt i databasen Academic Search Elite. Artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte åter-fanns endast i Cinahl och Pubmed och detta tros bero på att dessa databaser har bredast utbud av omvårdnadsartiklar. Sökning i två databaser ansågs tillfredsställande då samt-liga artiklar som där återfanns väl passade studiens syfte. Artiklar som ligger till grund för studiens resultat är till antalet tio stycken. Antalet artiklar hade gärna utökats ytterli-gare men då ämnet humor inom omvårdnad är ett relativt outforskat område var utbu-det, efter att hänsyn tagits till inklusions/exklusionskriterier begränsat. Många artiklar som hittades vid sökningarna var heller inte vetenskapliga och uteslöts därför. Dessa ar-tiklar innehöll dock intressant information och två av dessa har därför inkluderats i stu-diens bakgrund. En första sökning gjordes på artiklar, ej äldre än fem år, men då till-räckligt med artiklar inte återfanns utökades årtalsintervallet till tio år. Sökningar på ar-tiklar äldre än tio år gjordes även men då dessa inte tillförde något nytt till studiens re-sultat valdes dessa bort.

Artiklarna kommer från övriga Europa och Nordamerika. Länder i dessa världsdelar de-lar liknande västerländska synsätt och är industriellt utvecklade, även om skillnader kan förekomma. Då humor tros vara ett fenomen som främst påverkas av individuella erfa-renheter och ålder kan studiernas härkomst anses mindre betydande för denna studies resultat. Flera av artiklarna är gjorda i samma land och av samma författare vilket kan påvisa landets eventuella försprång gällande forskning om ämnet humor inom omvård-nad. Att samma författares namn dyker upp i flera artiklar kan ses som en styrka då det-ta visar på stor kunskap hos förfatdet-taren gällande området humor inom omvårdnad. Fler artiklar med olika författare kan dock ge ytterligare infallsvinklar till litteratursamman-ställningen.

Studiens resultat är baserat på tio artiklar, två kvantitativa och åtta kvalitativa.

Detta anses vara en fördel då humor och relationer är fenomen som är svåra att beskriva med kvantitativa undersökningar. De två kvantitativa artiklarna som inkluderades i stu-dien beskriver vad humor är och dess förekomst. Tillsammans med de kvalitativa artik-larnas resultat tillför de en bredare bild av hur humor kan användas inom omvårdnaden. Sökorden valdes utifrån studiens syfte och var från början fler än de slutgiltiga som re-dovisas, detta på grund av att vissa sökord ej gav något resultat. Sökorden som använ-des i studien var wit and humor, nurse-patient relations och valanvän-des då de väl beskriver vad studien ämnar undersöka. Då en relation inkluderar två personer, i detta fall sjuk-sköterska och patient valdes artiklar som berörde bådas perspektiv på humor. De artiklar som tog upp patientens perspektiv gav även intressant information om huruvida sjuk-sköterskans användande av humor gett resultat eller ej. Verksamheter inom öppen och slutenvård inkluderades då humor anses vara något som sker oavsett miljöns påverkan och sjuksköterskan möter patienter inom båda områdena. Självnedsättande humor var en av exklusionskriterierna på grund av att studien skulle fokusera på positiv humor och dess användande. Artiklar med inriktning på humor som copingstrategi exkluderades därför att de berörde ett alltför psykologisk perspektiv och för att denna studie främst ämnande att fokusera på sjuksköterskans användande av humor.

Resultatdiskussion

Tre av artiklarna innehar evidensgrad I och sju av dem evidensgrad II. Att artiklarna värderas till grad I och II kan ses som en förmån för studiens validitet. Skillnaden i po-äng mellan en artikel med evidensgrad I och II är i flera fall inte märkbart stor och kan bero på artikelns utformning. Flera av artiklarna saknar till exempel syfte i abstractet. Endast hälften av artiklarna har godkännande från Etiska kommittén eller sjukhusled-ningen men då majoriteten av deltagarna i studierna var införstådda med vad deras medverkan innebar, tros detta inte ha påverkat resultatet. I respektive databas fanns en-dast ett bra sökalternativ för ordet humor tillgängligt för en systematisk sökning med hjälp av MESH och Thesaurus termer. I Cinahl ”wit and humor” och i Pubmed ”wit and humour as topic”. Detta kan ha begränsat sökningen eftersom de givna termerna kanske inte innefattar den betydelse av sökordet humor som denna studie efterfrågar. Att ordet humor även i de färdiga söktermerna kombinerats med ”wit” som betyder ”vitsig” är något som kan ha påverkat mängden artiklar då det kan ha begränsat sökordets bredd. En ytterligare anledning till att de vetenskapliga artiklarna inte är fler kan vara att andra artiklar i databaserna har kategoriserats efter specifika omvårdnadsområden som till ex-empel operation eller intensivvård, och inte efter humor.

Användandet av humor måste alltid utgå från patienten och dennes aktuella situation. Det åligger sjuksköterskan att värdera situationen, och om det är lämpligt att skämta. Även i svåra situationer initierar patienten ibland humor. Det kan vara för att lätta på eventuella spänningar som uppstår i situationen eller förmedla ett underliggande bud-skap, exempelvis oro. Intuitionen talar inte bara om för sjuksköterskan när det är lämp-ligt att använda humor utan också vad för budskap patienten sänder. Sjuksköterskan bör svara på humorbudskapet med lämpligt gensvar som visar att hon förstått vad patienten vill förmedla.

Att vistas i sjukhusmiljö innebär ofta en omställning och påfrestning för patienten. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska belyses ansvaret att respektera patientens integritet, autonomi och värdighet (Socialstyrelsen, 2005). Patienten hamnar

lätt i underläge mot sjuksköterskan då denne har mer medicinsk kompetens men också ett ansvar att behandla patienten som likvärdig. Humor underlättar för maktbalansen och ger båda parter ett verktyg att jämna ut förhållandet med.

Patienter, sjuksköterskor och personer utan anknytning till sjukvården, har beskrivit att humor kan användas i hälso- och sjukvården (Olsson et. al, 2000). Patienterna har dock uttryckt något större tveksamhet till användandet av humor i vården än övriga. Detta kan eventuellt förklaras med att sjuksköterskegruppen och de personer utan anknytning till sjukvården inte befinner sig i samma utsatta situation som patienter gör när det gäll-er att mottaga humor i vårdsammanhang. Drygt en femtedel av patientgäll-erna ansgäll-er att humor faktiskt används inom sjukvården. Detta är en relativt låg siffra som kan tyckas borde vara högre, då studiens resultat redovisar positiva effekter av humor inom flera olika områden. Dock kan det vara så att patienterna inte alltid uppmärksammar att hu-mor faktiskt förekommer, då det ofta blir en naturlig del av omvårdnadsrelationen. En annan förklaring kan vara att humor inte anses vara en självklar del i vården teoretiskt sett och är upp till varje sjuksköterska och patient att själv initiera.

Humor har i dagens sjukvård inte någon vedertagen roll i omvårdnaden trots humorns positiva verkan för relationen mellan sjuksköterska och patient, som framkommer i denna studies resultat och i tidigare studier (McCreaddie & Wiggins, 2008). Humor fö-rekommer i dagens sjukvård till största delen via sjukhusclowner på barnavdelningar (Linge, 2007). Få humoristiska materiella resurser finns tillgängliga för den vuxne pati-enten på sjukhusen. Inte heller på sjuksköterskeutbildningarna i Sverige berörs använ-dandet av humor i någon större utsträckning. En av anledningarna till att sjuksköters-korna använder humor i så liten utsträckning i dagens sjukvård kan bero på att de käm-pat länge för att bli sedda som en profession och heller inte fått tillräckligt med erkän-nande från omgivningen. Av rädsla för att i deras redan utsatta position verka oprofes-sionella, kan sjuksköterskorna hindras från att våga använda humor (McCreaddie & Wiggins, 2008). Pierlot & Warelow (1999) poängterar att sjuksköterskor måste bli medvetna om humorns terapeutiska fördelar för både personal och patient samt att detta görs på bästa sett genom att inkludera humor i sjuksköterskeutbildningen.

Humor är ett spontant fenomen som ofta försvinner då det uppmärksammas. Detta kan vara en av anledningarna till varför humorn skulle vara svår att integrera i vårdplanen. Humor i vården integreras bäst genom att använda humorn som ett förhållningssätt. Ef-tersom humor är något subjektivt som beror på personlig tolkning skulle humor som förhållningssätt inte kräva exakt tid och plats för användandet utan ge utrymme för varje sjuksköterska att initiera humor då denne anser det lämpligt.

Resultatet visar dels att humor inte bör användas då patienten är orolig eller vid smärta (Kinsman Dean & Gregory, 2005) och dels att humor kan ha särskilt positiv effekt vid dessa tillfällen (Greenberg, 2003). Dessa meningar kan vid en första anblick låta motsä-gelsefulla men eftersom humor till stor del beror på situationen kan båda yttranden mycket väl stämma. Resultatet visar även att humor inte bör användas då språkbarriärer kan påverka förståelsen av ett budskap. En fungerande kommunikation är viktig, men ett språkhinder bör inte alltid vara en anledning till varför humor ej kan användas. Då humor även kan vara icke verbal kommunikation behöver det som skämtas om inte all-tid vara invecklat. Frekvensen på användandet av humor då det finns en språkbarriär behöver nödvändigtvis inte minskas, men nivån bör anpassas. Slutligen är det upp till varje sjuksköterska att överväga om språkfaktorn är av betydelse för ett eventuellt

an-vändande av humor. Flera av studiens artiklar handlar om humor inom palliativ vård och intensivvård. Det är intressant då detta är omgivningar som humor vanligtvis inte förknippas med och som behandlar vård i en miljö där sjuksköterskan kanske främst fo-kuserar på fysiska besvär som smärta. Att humor förekommer oftare på avdelningar med högt tempo och i stressfyllda miljöer kan förklaras med att humorn hjälper till att lätta på spänningar i den allvarliga miljön (Tyrdal, 2002).

Humorn har många positiva fördelar för relationen mellan sjuksköterska och patient, och skrattet är ett bevis på att relationen kan anses terapeutisk (Greenberg, 2003). Det kan dock finnas en risk att patienten vissa gånger enbart skrattar som en artighetsgest för att tillfredställa sjuksköterskan. Med detta menas att humor aldrig ska vara påtving-ad, eller att patienten känner att den förväntas svara på humorn. Kinsman Dean & Gre-gory (2004) beskrev hur en positiv respons erhölls varje gång då humor användes. Detta behöver dock inte betyda att det alltid är så och ibland kan det även vara svårt att klar-göra humorns effekt eftersom det inte finns något säkert sätt att utvärdera humorn på. Även andra anledningar till varför inte alltid en positiv respons av humorn fås, kan bero på oförmåga att fysiskt uttrycka uppskattning av humorn som till exempel vid ansikts-förlamning efter en stroke, att patienten har en patologisk oförmåga att förstå humor (Acquired Amusement Deficiency Syndrome) eller något så enkelt som att humorn inte uppskattas.

Omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons teori om att ”ansa, leka, lära” tar upp vikten av leken som redskap för att under påfrestande omständigheter kunna fly svåra situationer för en stund (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Detta framhålls även av Kinsman Dean & Major, (2007) och Åstedt- Kurki et al, (2000), där humor beskrivs som ett tillvägagångssätt för patienten att ta sig igenom och se svåra händelser ur nya perspektiv. Humorn skulle kunna fungera som den vuxna patientens ”lek” där humorn hjälper patienten att tänka på något annan för en stund och omvärdera och acceptera sin aktuella livssituation. Att få sjukhusmiljön ur patientens synvinkel mer avspänd och att den allvarliga atmosfären balanseras upp och ger utrymme för glädje och positiva käns-lor är viktigt. Om humor kan hjälpa en patient att se en svår situation med ett mer posi-tivt synsätt kommer denna patient att hantera det fortsatta livet bättre.

Humor används av sjuksköterskan som medel för att skydda patienten från att känna sig utsatt i intima situationer (Kinsman Dean & Gregory, 2004; Kinsman Dean & Major, 2007). Det går aldrig att komma ifrån att vissa omvårdnadssituationer kan upplevas ut-lämnande för patienten, och även vara psykiskt påfrestande för sjuksköterskan, men humorn kan hjälpa till att mildra dessa situationer. Användande av humor i intima situa-tioner kräver att sjuksköterskan är lyhörd för hur patienten reagerar på humorn eftersom alla patienter är olika och inte reagerar lika på humorns budskap. Av patienten används humor ibland för att framföra ett underliggande budskap såsom att delge kritik, önske-mål eller uttrycka behov. Patienter är individuella personer som kommunicerar olika. Att vara patient på sjukhus innebär att befinna sig i en främmande situation där det kan vara svårare att uttrycka sig. Humorn kan på så sätt fungera som ett verktyg för att när-ma sig problem och delge personalen sina åsikter. Patienten väljer inte heller sin vårda-re, och det är inte alltid som personkemin stämmer. Humor kan då användas för att kon-versera trots skiljande meningar, vilket även stöds av Martin (2007).

Humor kan användas av sjuksköterskan för att skapa distans i relationen till patienten genom att hålla diskussionen ytlig. Det kan finnas omständigheter då sjuksköterskan

behöver en paus från det allvarliga i sitt arbete samtidigt som det även för patienten kan kännas skönt att inte behöva släppa en främling in på livet för en stund. I detta avseende kan humor användas för att skapa distans. Det positiva med att med hjälp av humor skapa distans i relationen gäller enbart då båda parter drar fördel av det.

Konklusion

Litteraturstudien visar att humor är frekvent förekommande i relationen mellan sjukskö-terska och patient. När humor används i omvårdnaden bör sjukvårdspersonal följa samma etiska förhållningssätt som i alla vårdsammanhang. Sjuksköterskan har stort an-svar vid initierandet av humor i patientrelationen och bör alltid tänka på att humorn ska utgå från patientens upplevda situation. För att avgöra om humor är lämpligt använder sig sjuksköterskan av intuition och signaler från patientens kroppsspråk. Situationer då humor inte bör användas kan vara vid smärta, sorg, oro eller då patientens tillstånd för-ändrats, men humorn kan även ha särskilt stor effekt vid dessa tillfällen. Humorn hjälper patienten att omvärdera svåra situationer, ger nya perspektiv på händelser och vänder uppmärksamheten bort från stundens obehag. Vid skapandet av en relation mellan sjuk-sköterska och patient är humor en viktig faktor som kan hjälpa till att lätta upp stäm-ningen och släppa på spänningar. I resultatet framkommer det att sjuksköterskan betrak-tar humor som en stor del av kommunikationen. Humor underlätbetrak-tar för patienten att ut-trycka åsikter, behov och delge kritik. Sjuksköterskans användande av humor kan hjälpa till att bevara patientens värdighet i intima situationer, då den ger ett skydd och skapar distans från den blottande situationen. Slutligen bör sjuksköterskan alltid ha i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa och livskvalitet främjas.

Implikation

Humorn har en betydande roll för skapandet och underhållandet av relationen mellan sjuksköterska och patient. Idag finns inte tillräckligt med vetenskaplig forskning gjord på ämnet och humor är inte heller lika uppmärksammat i praktisk verksamhet som öns-kat. Framtida forskning på ämnet humor inom omvårdnad bör vara mer vetenskapligt baserad då detta är vad som krävs för att humor som förhållningssätt ska kunna använ-das på ett medvetet ändamålsenligt sätt. Mer forskning gällande konkreta humoråtgärder hade varit intressant att ta del av då detta kunde hjälpa till att förtydliga humor som för-hållningssätt. Humor bör även uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen, där idag ingen undervisning om hur sjuksköterskan kan använda humor ges. Andra alternativ för att lyfta fram och involvera humor i klinisk verksamhet kan vara ”skrattseminarium” el-ler humorundervisning för både sjukvårdspersonal och patienter. Det viktiga är inte an-talet gånger som dessa seminarier sker, utan att ämnet lyfts upp till ytan och belyses. I dagens moderna sjukvård med mediciner och andra materiella resurser får man inte glömma bort att det som en sjuksköterska kan ge med enbart sig själv som medel kan tillföra mycket för patienten som individ. Humor finns redan inkluderat i det holistiska synsätt som varje person inom hälso- och sjukvården bör sträva efter att utgå ifrån. Vad som krävs är att humorn lyfts fram och används.

Referenser

*Adamle, K. N., Ludwick, R. (2005). Humor in hospice care: Who, where, and how much?. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 22(4), 287-90.

Allén, S., Malmgren, S-G. (2004). Norstedts Svenska Ordbok. (sid.462). Stockholm: P.A Norstedt &Söner AB.

Björk, I. T., Breievne, G. (2005). Kropp och välbefinnande.I Jahren Kristoffersen,N., Nort-vedt,F.,Skaug, E-A, Grundläggande Omvårdnad Del 1. (s.106-135). Stockholm: Liber AB.

Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för under-visning inom projekt “Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitets-sjukhuset MAS och Malmö högskola”. Hämtad 2009-04-24 från http://dspace.mah.se/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf

Cernerud, L., Olsson, H. (2004). Humor seen from a public health perspective.

Scandinavi-an Journal of Public health, 32(5), 396-398.

Cousin, N. (1990). Att besegra sin sjukdom. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Eide, T., Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken- relationer, samspel och etik inom

socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber AB.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

.Lund: Studentlitteratur

*Greenberg, M. (2003). Therapeutic play: developing humor in the nurse-patient relation-ship. Journal of the New York State Nurses Association, 34(1), 25-31.

Höffe, O. (1995). Aristoteles. I O. Höffe (red). De stora filosoferna. Del 1. Antiken och

medeltiden. (59-89). Stockholm: Bokförlaget Forum.

Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., Skaug, E-A. (red).(2006). Grundläggande

omvård-nad. Del 4. Stockholm: Liber AB.

Johansson, P. M. (1997). Sigmund Freud. Vardagslivets psykopatologi. Stockholm: Natur och Kultur.

*Kinsman Dean, R. A., Gregory M, D. (2004) Humor and laughter in palliative care: An ethnographic investigation. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 2, 139-48.

*Kinsman Dean, R.A., Gregory, M, D, (2005). More than trivial. Strategies for Using Hu-mor in Palliative Care. Cancer Nursing, 28(4), 292-300.

*Kinsman Dean, R.A., Major E, J. (2007). From critical care to comfort care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1088-95

Köhler, P. O., Messelius, U. (2006). Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok. 1:a uppla-gan. (s. 419). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Linge, L. (2007). Hospital clowns working in pairs-in synchronizes communication with ailing children. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being,

3, 27-38

Ljungdal, L. (1989). Humor inom hälsa och sjukvården. I Uneståhl, L-E, skratta dig

friska-re. (s.59-71). Örebro: Veje Förlag AB.

Martin, R. A. (2007). The Psychology of humour. Oxford: Elsevier Inc

McCreaddie, M., Wiggins, S. (2008). The purpose and function in health, health care and nursing: a narrative review. Journal of advanced nursing, 61(6), 584-95.

Näslund, G. K. (1999). Det goda skrattet. En bok om humor och hälsa. Finland: Bokförla-get Natur och kultur.

Olsson, H., Backe, H., Sörensen, S. (2003). Humorologi. Stockholm: Liber AB.

*Olsson, H., Koch, M., Backe, H., Sörensen, S. (2000). Nursing and humour- an explora-tory study in Sweden. Vård i Norden, 55(20), 42-45.

Pierlot, D., Warelow, P. J. (1999). What´s funny about nursing?. Contemporary Nurse,

8(4), 121-127.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Häm-tad2009-05-14från: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf.

*Struhters, J. (1999). An investigation into community psychiatric nurses´ use of humour during client interactions. Journal of advanced Nursing, 29(5), 1197-1204

*Thornton, J., White, A. (1999). A Heideggerian investigation into the lived experience of humour by nurses in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing, 15, 266-278.

Tyrdal, S (red). (2002). Humor og helse- i teori og praksis. Fra smilehull till latterkrampe.

Bok 1. Oslo: Kommuneforlaget AS.

Tyrdal, S (red). (2002). Humor og helse- i teori og praksis. Fra smilehull till latterkrampe.

Bok 2. Oslo: Kommuneforlaget AS.

Wikström, B-M. (2003). Estetik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

Willman, A., Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

*Åstedt -Kurki, P., Isola, A., Tammentie, T., Kervinen, U. (2000). Importance of humour to client-nurse relationship and clients´ well being. International Journal of Nursing

*Åstedt -Kurki, P., Isola, A. (2001). Humour between nurse and patient, and among staff: analysis of nurses´diaries. Journal of advanced Nursing, 35(3), 452-458.

Tabell 2. Sökhistorik Bilaga I

!

Databas Datum Sökord Begränsad sökníng Antal träffar Genomlästa abstract Urval 1 Urval 2 Valda artiklar Cinahl 2009-04-17 (MH”Wit and Humor”) AND (MH”Nurse- pa-tient relations”) Artiklar publicerade 1999-2009, research artiklar, engelska 23 23 10 7 Cinahl 2009-04-17 (MM”Wit and humor” AND(“MH nurs-ing care”) Artiklar publicerade 1999-2009, research artiklar, engelska 2 1(*1) 1 0 PubMed 2009-04-17

”Wit and Humor as Topic”(Mesh) AND ”Nurse-Patient Rela-tions”(Mesh) Artiklar publicerade 1999-2009, abstract 30 15(*5) 5 1 Pubmed Manuell sökning 2009-04-28

Ruth Anne Kins-man Dean Abstract, publicerade 1999-2009 3 1(*2) 1 1 Cinahl Manuell sökning 2009-04-28 Humour AND nursing Artiklar publicerade 1999-2009, research artiklar, engelska 25 1(*4) 1 1

Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga II 1:4

Publikationsår Författare Titel Syfte Metod Urval Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2005 USA Adamle. K.N., Lud-wick R Humor in hospice care; who, where, and how much? Att observera de sociala interaktio-nerna mellan en grupp hospice pati-enter, legitimerade sjuksköterskor och anhöriga.

Kvantitativ studie och del av en större tidi-gare studie.

Totalt antal informanter= 160, varav sjuk-sköterskor = 17.

Observationer utfördes på hospice och inom hemsjukvården Iakttagelserna skrevs ned och sammanfattades.

Studien stödjer tidigare forsk-ning om humor som socialt främjande medel och visar även att humor finns närvarande ända till livets slutskede samt före-kom oberoende av vårdmiljö.

II 2003 USA Greenberg.M Therapeu-tic play: developing humor in the nurse- patient relation-ship”

Att undersöka hu-mor inom den pro-fessionella sjukskö-terske- patientrela-tionen utifrån båda parters perspektiv.

Kvalitativ studie med observationer och intervjuer. Tre sjuksköterskor som beskrev att de använde humor parades ihop med varsin patient och deras interaktion studera-des.

Deltagarna i studien var med-vetna om motsägelsen av att använda humor i en allvarlig miljö men såg den terapeutiska leken som en möjlighet att in-volvera humor i relationen.

Bilaga II 2:4

Publikationsår Författare Titel Syfte Metod Urval Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2004 Kanada Kinsman Dean, R.A., Gregory D.M Humor and laughter in palliative care: An ethno-graphic investiga-tion

Att undersöka fe-nomenet humor och skratt inom pallia-tiv vård samt att få en djupare förståel-se hur humor och skratt uppkommer, vilka funktioner de har och omständig-heterna då humor inte bör användas.

Kvalitativ studie där sex sjuksköterskor observerades och intervjuades om deras interaktion med patienten.

Humor var en viktig del för att skapa relationer, frigöra spän-ning samt bevara patientens värdighet. Då sjuksköterskan använde humor i relationen till patienten kände denne sig sedd som person. Studien visar på vikten av humor som en identi-fierbar komponent för en god palliativ vård. I 2005 Kanada Kinsman Dean, R.A., Gregory , D.M More than trivial. Strategies for using humor in palliative care. Att undersöka när humor och skratt uppkom samt an-vändes på en pallia-tiv vårdavdelning.

Kvalitativ.

Sex sjuksköterskor observerades i deras dagliga arbete med patienter. Konversation med familj och patient spelades in och se-mistrukturerade intervjuer med sjuksköters-kor, läkare, socialarbetare och sjukgymnast genomfördes.

Humor användes av både pati-ent och personal för att bygga relationer och för att visa käns-lor. Om humor användes berod-de på situationen och indiviberod-den. Även stress, kön och kultur var avgörande. Sjuksköterskan an-vände sig också av intuition för att avgöra huruvida humor var lämpligt. II 2007 Kanada Kinsman Dean, R.A., Major, J.E From criti-cal care to comfort care: the sustaining value of humour.

Att identifiera lik-heter i två olika studiers resultat, för att illustrera vikten av humor i team-work och patientnä-ra vård trots skil-jande kontext.

Kvalitativ.

Informanter studie 1, Intensivvårdsavdel-ning= 15 stycken sjuksköterskor observera-des och semi -strukturerade intervjuer genomfördes. Informanter studie 2, palliativ vårdavdelning = 15 stycken sjuksköterskor observerades i interaktion med patient och familjemedlemmar. Som tillägg genomför-des även semistrukturerade intervjuer med läkare, socialarbetare och sjukgymnast.

Humor underlättade för samar-bete, känslomässig flexibilitet, lättade på spänningar samt för-mänskligade både patientens och sjuksköterskans vårdupple-velse. Den humor som sjukskö-terskorna använde sig av i rela-tionen till patienten visade re-spekt för individen och kunde även hjälpa till att bevara pati-entens värdighet.

Bilaga II 3:4

Publikationsår Författare Titel Syfte Metod Urval

Slutsats Vetenskaplig kvalitet

2000

Sverige Olsson, H., Koch, M., Backe, H., Sörensen, S Nursing and humour- an exploratory study in Sweden

Syftet var att be-skriva erfarenheter av humor i hälso- och sjukvård och omvårdnad samt att finna ett eventuellt samband mellan humor och om-vårdnadsfaktorer

Kvantitativ.

Frågeformulär delades ut till patienter, anställda inom hälso- och sjukvård samt till personer utan koppling till sjukvården. Totalt antal informanter= 802

Majoriteten (något lägre bland patienterna) av informanterna i studien ansåg att humor kunde användas i hälso- och sjukvård men endast ett fåtal ansåg att humor faktiskt användes. Studi-en visade ävStudi-en på viktStudi-en av att humorn ska utgå från patientens upplevda situation. II 1999 Irland Struthers,J An investiga-tion into community psychiatric nurses´ use of humour dur-ing client interactions

Att studera sjuk-sköterskans upp-fattning av att an-vända humor i mö-tet med patienten.

Kvalitativ studie. Händelseanalys och intervjuer med sju sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin i kommunen.

Då humor används rätt kan det främja utvecklandet av förtro-ende och ändra patientens åter-hållsamma inställning

Sjuksköterskorna i studien an-såg också att humor var en stor del av kommunikationen. I 1999 Storbritanien Thornton, J., White, A A Heideg-gerian inves-tigation into the lived experience of humour by nurses in an intensive care unit. Att få en djupare förståelse för hu-morns betydelse för sjuksköterskan.

Kvalitativ studie. Tre manliga och fem kvinnliga sjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer om vad hu-mor innebar för dem.

Studien visar att humor fyllde en viktig funktion på intensiv-vårdsavdelningen bland annat inom kommunikationen och i omvårdnaden. Humorn använ-des också som medel för att göra en främmande miljö mer naturlig för patient och anhöri-ga.

Bilaga II 4:4

Publikationsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Slutsats Vetenskaplig Kvalitet 2000 Finland Åstedt- Kur-ki, P., Isola, A., Tammen-tie, T., Ker-vinen, U. Importance of humour to client- nurse relationship and cli-ents´well being. Att beskriva de positiva aspek-terna av humor i sjuksköterska -patientrelationen och för patientens välmående.

Kvalitativ studie. Sju kvinnliga och sex manliga patienter ombads skriva brev om deras upplevelser av humor då de varit på sjukhus. De ombads skriva hur och var hu-mor uppträdde, vilka känslor den fram-bringade samt betydelsen av humor för dem. Breven kompletterades med intervjuer.

Humor hjälpte till att upprätt-hålla patientens värdighet och att visa känslor. I sjuksköterska - patientrelationen främjade humorn patientens förmåga att kommunicera och att uttrycka sig. Humorn kunde ge patienten nya perspektiv på situationen och hjälpte även till att vända patientens uppmärksamhet bort från obehag. II 2001 Finland Åstedt Kurki, P., Isola, A Humour be-tween nurse and patient, among staff: analysis of nurses´ dia-ries Att undersöka förekomsten av humor mellan sjuksköterskor, patient och per-sonal

Kvalitativ.

16 stycken kvinnliga sjuksköterskor ombads skriva dagbok i en vecka om humorinciden-ter som uppkom på deras arbetsplats.

Studien visar att det är möjligt att använda humor som strategi för att skapa en starkare rela-tion. Humorn underlättade även för sjuksköterskan och patien-ten att hantera obehagliga situa-tioner.