Motiverande samtal som verktyg : En litteraturstudie om livsstilsförändringar hos patienter med övervikt

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2019:48

Motiverande samtal som verktyg.

En litteraturstudie om livsstilsförändringar hos patienter med övervikt.

Linda Lans

Sofie Nylander

Examensarbetets

titel: Motiverande samtal som verktyg.

En litteraturstudie om livsstilsförändringar hos patienter med övervikt.

Författare: Linda Lans & Sofie Nylander

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK16h Handledare: Monica Lindblad

Examinator: Birgitta Wireklint Sundström

Sammanfattning

I dagens samhälle är övervikt och fetma allt vanligare, fler människor dör av övervikt än undervikt i världen. Livsstilsrelaterade problem och levnadsvanor så som stillasittande och ohälsosamma matvanor ökar både nationellt och globalt. Till följd av den ökade övervikten ökar belastningen på samhället men även på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienter till en mer hälsosam livsstil och motiverande samtal (MI) kan vara ett verktyg för sjuksköterskan att göra det. Syfte med studien är att undersöka hur MI kan stödja patienter med övervikt till att genomföra livsstilsförändringar. Då det fanns många tidigare studier om MI gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade på att MI hade effekt på att hjälpa patienten till insikt om hinder i förändringsprocessen men även stärka patientens självförmåga för att kunna genomföra en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet visar även en förbättring av metabola riskmarkörer till följd av MI. Dock varierar resultatet på hur MI påverkar följsamheten till förändring och detta kan bero på patientens initiala attityd till hälso- och sjukvården och hur motiverade de var från början.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Motiverande samtal ________________________________________________________ 1 Ohälsosam vikt ____________________________________________________________ 2 Bakomliggande faktorer ____________________________________________________ 2 Biologiska faktorer ______________________________________________________________ 2 Levnadsvanor __________________________________________________________________ 2 Livsvillkor _____________________________________________________________________ 3

Följdsjukdomar och komplikationer __________________________________________ 3

Att leva med övervikt _______________________________________________________ 4

Hälsa och ohälsa ___________________________________________________________ 4

Hållbar utveckling _________________________________________________________ 5 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 6 METOD _____________________________________________________________ 6 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys ________________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7

Kunskap och insikt _________________________________________________________ 7

Att beskriva problemet med egna ord ________________________________________________ 7

Att få kunskap som leder till förändring ______________________________________________ 8

Att få en genuin vilja _____________________________________________________________ 8

Självförmåga ______________________________________________________________ 8

Att ta kontroll __________________________________________________________________ 8

Att bemöta skamkänslorna ________________________________________________________ 9

Följsamhet ________________________________________________________________ 9

Att få stöd att följa den individuella planen ___________________________________________ 9

Att upprätthålla en ny livsstil _____________________________________________________ 10

DISKUSSION _______________________________________________________ 10 Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11 SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 14 BILAGA 1 ___________________________________________________________ 18 BILAGA 2 ___________________________________________________________ 19 ____________________________________________________________________ 21

INLEDNING

Idag lever den största delen av jordens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. Övervikt och fetma är ofta följd av ohälsosamma levnadsvanor. Trots att allvarliga sjukdomar kan uppstå är det svårt för många människor att ändra livsstil. Genom sjuksköterskeutbildningen har vikten av ett vårdande möte mellan patienten och sjuksköterskan belysts, det är viktigt för sjuksköterskan att se och möta patienten där den är för att kunna erbjuda och ge rätt vård.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på vårdcentral såg vi att patienter ofta saknade förmågan att själva ändra sin livsstil, de saknade egen kraft och förmåga. Sjuksköterskorna saknade verktyg för att ge det stöd som behövdes och patienterna blev därigenom lidande. Denna studie undersöker, utifrån ett patientperspektiv, hur motiverande samtal (Motivational interviewing, MI) kan ha effekt för att stödja patienten genom en förändringsprocess till en hälsosammare livsstil och därmed minska i vikt.

BAKGRUND

Hela 39% av jordens vuxna befolkning är överviktiga och 13 % lider av fetma. Fetman har nära tredubblats sedan 1975 (World Health Organization, WHO 2018). I Sverige visas siffror som överensstämmer med flera andra delar av världen, det vill säga att cirka 56% av alla män och 41% av alla kvinnor i Sverige lider av övervikt och fetma. Enbart fetma uppgår till 16 % av befolkningen vilket motsvarar cirka 1,3 miljoner människor och uppskattas kosta samhället 70 miljarder per år (Folkhälsomyndigheten 2018).

Motiverande samtal

Motivational Interviewing är en samtalsstil som i Sverige benämns som Motiverande samtal (MI). Den utvecklades primärt för att behandla alkoholmissbruk men används idag även för att främja livsstilsförändringar. Stilen utformades på 80-talet av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick (2013, s. 38) och definieras som: En personcentrerad rådgivningsstil för att ta itu med vanliga problem med ambivalens till förändring.

Samtalet bygger på en som lyssnar och ger stöd, i den här studien kallad MI-sjuksköterskan, och en som har en önskan om en förändring, patienten. Vanligen är patienten fullt medveten om behovet av förändring och har förståelse för fördelarna men fastnar i en ambivalens mellan nuvarande, kända status och den möjliga, framtida statusen. Det är här det tar stopp och förändringen uteblir (Miller & Rollnick 2013, ss. 186–187). MI-sjuksköterskan vägleder patienten genom förändringsprocessen med ett förhållningssätt som agerar för och med, inte mot eller till dem, detta förhållningssätt beskrivs med fyra nyckelbegrepp: partnerskap, acceptans, medkänsla och framkallande (Miller & Rollnick 2013, ss. 39–41).

Förändring är en individuell process som behöver få ta sin tid, för att skapa bästa förutsättningar leds patienten via fyra trappsteg: engagerande, fokuserande, framkallande och planerande. Målet är att hitta patientens egen motivation till förändring och stärka

den via egna ord. Här är MI-sjuksköterskans stöd viktigt för att patienten inte ska fastna eller tappa fokus (Miller & Rollnick 2013, s. 43).

Ohälsosam vikt

Definitionen av övervikt och fetma syftar till den utökade uppbyggnaden av fettvävnad som kan leda till ohälsa, alltså en ohälsosam vikt (WHO 2018).

Body mass index (BMI) är det enkla verktyget som används för att klassificera vikt och bestämma under-, normal och övervikt över hela världen. Verktyget ger en indikation men kan inte användas enskilt för att definiera ohälsosam vikt. Det är samma standard för alla åldrar och för båda könen. Denna studie presenterar fakta där övervikt och fetma utgår från BMI tabellens klassificering. BMI fastställer kvoten av vikt och längd (meter i kvadrat) och är indelat i fem kategorier där ≥ 25 övervikt, ≥ 30 fetma, ≥ 35 svår fetma och ≥ 40 extrem fetma (WHO 2019). Andra verktyg som används för att fastställa en ohälsosam vikt är midjemått, gränsvärde för kvinnor är >80 cm och för män >94 cm (Ericson & Ericson 2012, s. 61).

Bakomliggande faktorer

Utveckling av övervikt och fetma är ett symptom på en långvarig energiobalans, större energiintag än energibehov, som kan föranledas av flera bakomliggande faktorer. Det är sällan förekomsten av en enskild faktor som är avgörande, utan en kombination av flera olika faktorer. De kan delas in i tre grupper; biologiska faktorer, levnadsvanor och livsvillkor (Trolle Lagerros & Rössner 2016, s. 2).

Biologiska faktorer

Det finns genetiska faktorer som kan påverka utvecklingen av fetma, men inget genetiskt arv har enskilt ansvar. Gener i kombination med flera andra faktorer, till exempel ohälsosamma matvanor, kan öka risken för övervikt och fetma (Trolle Lagerros & Rössner 2016, s. 3). Med åldern sjunker ämnesomsättningen och muskelmassan vilket skapar ett minskat energibehov. Om samma mängd energi tillförs som tidigare blir resultatet en viktuppgång. Även hormonella förändringar vid klimakteriet påverkar hur fettet lagras på kroppen och skapar i högre grad bukfetma än tidigare (Brydolf 2019). Aptitregleringen kan ses som en komponent för den som är överviktig och vill gå ner i vikt. Överviktiga har ett större behov att tillföra mer energi för att uppnå en mättnadskänsla. Födointag, blodglukosreglering, hormonella effekter och även psykologiska förhållanden är faktorer som påverkar hunger- och mättnadscentrum i hypotalamus (Ericson & Ericson 2012, s. 62).

Levnadsvanor

Socialstyrelsen (2018, s. 12) har identifierat fyra ohälsosamma levnadsvanor som bidrar till den största sjukdomsbördan i Sverige; tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Ohälsosamma matvanor är den levnadsvana som i störst utsträckning påverkar utveckling av sjukdom.

WHO (2018) beskriver förändringar i levnadsvanor de senaste 40 åren. Det är ett överdrivet intag av kaloririk mat och en högre grad av stillasittande som förändrats. Till grund för dessa förändringar ligger utveckling i samhället med urbanisering, lättare transportering och billig och energität mat. Arbetet som utförs idag har också förändrats och blivit mindre fysiskt krävande. Samtidigt som denna utveckling underlättar vår vardag har samhället inte klarat att möta kraven på ett ökat behov av kunskap om hälsa och stöd för att förbättra reglerna kring miljö- och stadsplanering, distribution, marknadsföring, livsmedelshantering och utbildning. Även i Sverige visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB 2018) att det är just dessa levnadsvanor som förändrats. Livsvillkor

Livsvillkor kännetecknas av den miljö och de system som omger individen och som ligger utanför dess direkta kontroll. Det är en samhällsstyrd faktor så som boendemiljö, arbetsmiljö, kommunikationer, tillgång till friluftsliv och natur, utbildning, ekonomi och tillgång till hälso- och sjukvård (United Nations Development Programme, UNDP 2015). Olika kommuner och landsting skapar olika förutsättningar vad gäller livsvillkor för sina invånare, men alla har samma ansvar påpekar Socialstyrelsen (2018, s. 24), därav har riktlinjer för preventiva åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor tagits fram. Detta underlag ska vara ett stöd för dem som planerar resurser inom vården men även för all vårdpersonal som möter patienter som behöver hjälp med livsstilsförändringar. Där beskrivs att hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerade, rådgivande samtal till dessa patienter och att det är av vikt att rådgivningen individanpassas.

Följdsjukdomar och komplikationer

Med en ökad fettvävnad, framförallt bukfett, följer ökad risk för flera allvarliga sjukdomar och komplikationer. Metabolt syndrom är ett tillstånd som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor och definieras med faktorerna; övervikt och fetma (BMI och midjemått), förhöjt blodsocker, förhöjda blodfetter och förhöjt blodtryck. Dessa rubbningar kan med stor risk leda till hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller cancer (Grundy 2016). Förhöjda halter av blodfett och blodsocker kan leda till åderförfettning, ateroskleros, av kärlen och hjärtats kranskärl. När kärlen, på grund av ateroskleros, blir trängre och stelare kan inte blodet komma fram och ischemi kan uppstå i delar av hjärtmuskeln vilket ger kärlkramp eller hjärtinfarkt. Att leva hälsosamt och minska bukfetman sänker risken för åderförfettning kraftigt (Hjärtlungfonden 2018a).

Blodsockerrubbningar minskar cellernas känslighet för insulin vilket ger en ökad produktion av insulin. Tillslut leder detta till att de insulinproducerande cellerna tröttas ut och produktionen minskar. Diabetes typ 2 påskyndar aterosklerosprocessen och förhöjda blodsockernivåer kan även skada små blodkärl och nerver vilket i sin tur kan ge stora skador på ögat, njuren eller ge nedsatt känsel. Blodsockerrubbningar stabiliseras bäst via kosten, som måste individanpassa, och via ökad fysisk aktivitet (Hjärtlungfonden 2018b).

Att leva med övervikt

Lewis et al. (2011) beskriver i sin studie hur överviktiga människor får utstå negativa kommentarer från människor de inte känner, ogenerade blickar och en känsla av att vara ett godkänt objekt att kritisera. Detta leder till ett socialt utanförskap och risk för att personen isolerar sig. Det negativa bemötandet och kommentarer om att de borde gå ner i vikt skadar självkänslan i stor utsträckning och minskar möjligheterna till förändring. En låg självförmåga, självständighet, är en bidragande orsak till att många misslyckas med att förändra sin livsstil (Wai Sze Lo, Ying Chair & Kam Lee, 2015).

Russell och Carryer (2013) intervjuade kvinnor som sökt hjälp av sjukvården och de vittnar om hur de blivit bemötta med opassande kommentarer och skämt om deras vikt. Detta ledde till att kvinnorna i fortsättningen helt avstod från att söka hälso- och sjukvård, av rädsla för att bli illa bemötta. Vissa kvinnor saknade även effektiv rådgivning kring livsstilsfrågor då de upplevde att sjukvården saknade kompetens om komplexiteten bakom övervikten, utan såg endast de patologiska förändringarna.

Avsaknad av förtroende för vården, låg självförmåga och en upplevelse av socialt utanförskap gör att människor med övervikt drar sig för att söka all typ av vård. De uteblir från rutinkontroller och negligerar symtom på sjukdom vilket endast resulterar i en större risk för allvarliga komplikationer och död (Russell & Carryer 2013).

Hälsa och ohälsa

Hälsa är det människan strävar efter och detta kan uppnås genom förändring och utveckling i livet. Vad som är hälsa är inte alltid något som kan ses på ett provresultat eller mätvärde utan även något som erfars av den enskilda individen utifrån erfarenheter och upplevelser som stärkt livskraften (Ekebergh 2015, ss. 32–33).

Arman (2015, ss. 38–40) beskriver att sjuksköterskan behöver se helheten för att urskilja hälsa och lidande. Lidande i viss mån måste accepteras för att till fullo uppleva hälsa och lidande kan användas som en drivkraft för att föra individen framåt, en vilja att förändra. Det är av vikt att inte enbart se lidande som ett kroppsligt fenomen utan att se hela människan med många känslor. Att vara överviktig är sammanlänkat med att lida då det kan ses som en plåga eller prövning för individen.

Ohälsa, sjukdom och behandling är vad som kan ses som sjukdomslidande. För den överviktiga människan kan det vara hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes. Att då inte klara av eller vara begränsad i det vardagliga livet på grund av övervikt kan ses som ett livslidande. I kontakt med vården kan ett vårdlidande uppstå genom att patienten redan på förhand är dömd utifrån sin kroppsstorlek och förutfattade meningar. Människan blir berörd på både ett emotionellt och ett existentiellt plan i kontakt med vårdlidande (Arman 2015, ss. 42–43). Dahlberg och Segersten (2010, s. 108) beskriver vikten av att sjuksköterskan intar ett patientperspektiv för att kunna se patientens verklighet och vardag. Det betyder att sjuksköterskan visar intresse för patientens berättelse med känslor och erfarenheter, först då kan vården bli vårdande.

Delaktighet i den egna vården är en förutsättning för att individen ska ta ett eget ansvar. På så vis får individen kontroll över den egna hälsan, ohälsan samt livssituationen. Vägen

från ohälsa till hälsa drivs av en kraft genom delaktigheten. Det är den som vårdar som har en skyldighet att låta individen bli delaktig och kan med hjälp av undervisning utifrån patientens individuella behov bidra till denna egen kontroll (Ekebergh 2015, s. 127).

Hållbar utveckling

I dagens samhälle finns det en kunskap kring hur människans liv och leverne påverkar ekosystemet på jorden. Det välfärdssamhälle som råder utarmar planetens resurser till följd av rådande livsstil. De kommande generationerna ska ha en likvärdig tillgång till hälsa, välbefinnande och välfärd som dagens generation. Det är grunden till hållbar utveckling. Den sociala dimensionen, en av tre dimensioner i hållbar utveckling, innebär att de mänskliga behoven såsom mat och värme tillgodoses genom en god livskvalitet. För att säkerställa livskvalitet bör vikt ligga vid den ekonomiska dimensionen med fokus på rättvisa förhållanden mellan länder men även på individnivå. Den ekologiska dimensionen, den tredje, får inte bli lidande till följd av sociala och ekonomiska välfärden. Resurserna på jorden är begränsade så ett samspel mellan de tre dimensionerna krävs för att nå hållbar utveckling (Sandman & Kjellström 2013, ss. 337–339).

Ur en vårdande aspekt bör varje enskild individ vara medveten om sitt handlande. Ohälsosamma levnadsvanor påfrestar planetens resurser i form av ökad konsumtion och ökat vårdbehov. Hälso- och sjukvården tär på planeten ur en miljömässig aspekt, dels genom att varje vårdtillfälle förbrukar material men även att större behov av vård efterfrågar fler vårdplatser. Samtidigt som det ska vara samma tillgång till vård för alla (Sandman & Kjellström 2013, ss. 339–340).

Hållbar utveckling är något som ständigt kräver ett arbete, en kompromiss och en vilja att förändra, det vill säga att varje enskild individ har ett ansvar att sträva efter hälsa och hälsosamma levnadsvanor. Det kan liknas vid en resa mot ett långsiktigt mål mot god livskvalitet utan att skada samhället och andra människor på vägen. De tre hållbarhetsdimensionerna är en grund för att skapa god folkhälsa och den enskilde individen bör skapa en handlingskompetens och kunskap för att hållbar utveckling ska uppnås (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner 2017, ss. 225–226). Även Ekebergh (2015, s. 31) beskriver att var enskild individ ett eget ansvar att ta hand om och förvalta sin hälsa och sitt liv på bästa sätt.

PROBLEMFORMULERING

Tidigare forskning vittnar om att övervikt är ett växande problem för befolkningen världen över. Övervikt och fetma kan ses som ett folkhälsoproblem med ett flertal allvarliga följdsjukdomar. Samtidigt som information och tillgänglighet av hälsosam mat och fysisk aktivitet förbättras i samhället så ökar fetma och övervikt överallt. Hälso- och sjukvården har, tillsammans med individen, ett ansvar och behöver arbeta med preventiva åtgärder för att bromsa utvecklingen.

Sjuksköterskan har en viktig roll i att undervisa och motivera patienten, för detta krävs det en väl fungerande metod. Under sjuksköterskeutbildningen har MI och dess positiva effekt för att stärka och lyfta fram patientens självförmåga aktualiserats. I denna kandidatuppsats undersöks genom litteraturstudie hur MI kan stödja patienter till

livsstilsförändringar för att uppnå hälsa genom att minska övervikt och metabola riskmarkörer.

SYFTE

Studien syftade till att undersöka hur motiverande samtal kan stödja patienter med övervikt till att genomföra livsstilsförändringar.

METOD

Den metod som valdes för arbetet var en litteraturöversikt, då det finns många tidigare studier gjorda inom området. Friberg (2012, ss. 133–134) menar att en litteraturöversikt inom ett visst omvårdnadsområde är till för att fylla de kunskapsluckor som finns inom det aktuella området. Detta görs genom att ta del av befintlig forskning för att få en översikt av forskningsområdet. De vetenskapliga artiklarna inom det valda området granskades systematiskt samt analyserades och kvalitetssäkrades.

Datainsamling

Databaserna Cinahl och Medline användes för att finna artiklar som svarade mot arbetets syfte och problemformulering. Tre olika klustersökningar gjordes för att få en bredd på antalet artiklar. För att få relevanta sökord på engelska användes Svensk mesh. Sökord som användes var motivational interviewing, health promotion, patient education, lifestyle changes, obesity, obese, overweight, large, lifestyle change, lifestyle modification och lifestyle choice. För att få en ytterligare dimension på resultatet gjordes kompletterande sökning med sökorden motivational interviewing, patient och experience. Sökningarna baserades på blocksökning i mesh och orden and och or lades till för att täcka in ett större område (se bilaga 1).

Inklusionskriterier för sökningarna innefattade följande avgränsningar, att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, peer reviewed och ha ett patientperspektiv. Andra avgränsningar var artiklarnas ålder, som begränsades till 10 år, och att studierna skulle vara gjorda på vuxna. Ambitionen var att få en jämn fördelning mellan kvalitativa och kvantitativa artiklar, det visade sig dock att de artiklar som svarade mot studiens syfte till störst del hade en kvantitativ ansats.

28 artiklar valdes ut för en djupare granskning. 17 stycken sållades bort och nio stycken bidrog till resultatet. Genom eftersökning i Diva portalen med sökordet motiverande samtal hittades ytterligare två artiklar som besvarade studiens syfte. Totalt användes elva artiklar som grund för resultatet där alla utgick ifrån ett patientperspektiv.

Dataanalys

Till grund för granskning av artiklarna användes Fribergs strukturerade frågor för granskning. En granskning av studiernas kvalitet gjordes för att bestämma vilka artiklar som exkluderades samt inkluderades (Friberg 2012, ss. 138–139).

De valda artiklarna lästes igenom ett flertal gånger, först enskilt för att båda författarna skulle få en bild av resultatet och sedan tillsammans. Det som ansågs vara av vikt i texten och svarade mot syftet markerades. Faktorer som ingick i analysen av artiklarnas resultat var indikationer på att MI gav önskad effekt på livsstilsförändringar, såsom ökad fysisk aktivitet, sänkt blodtryck och viktnedgång (se bilaga 2). Nyckelord identifierades och kategoriserades enligt Fribergs tabell för analys av litteratur, vilken hade modifierats för att passa till arbetets struktur (Friberg 2012, s. 45). Det innehåll i artiklarnas resultat som ansågs svara mot studiens syfte färgkodades för att likheter på ett överskådligt sätt skulle kunna identifieras. Därefter gjordes ytterligare en genomgång av det som färgkodats och lämpliga kategorier utifrån aktuell studies resultat skapades. Fyra huvudkategorier med subkategorier framkom under analysprocessen och resultatet i studien presenteras enligt dessa kategorier.

RESULTAT

Efter det att artiklarna sammanställts och analyserats kunde tre kategorier med subkategorier kring livsstilsförändringar som berör övervikt identifieras; kunskap och insikt, självförmåga och följsamhet. Artiklarna som ligger till grund för resultatet baseras på en patientgrupp som lider av övervikt, vissa av patienter i studierna har även drabbats av följdkomplikationer. Resultatet presenteras enligt följande kategorier:

Tabell 1: Resultat presentation

Kategori Kunskap och insikt Självförmåga Följsamhet Subkategori • Att beskriva problemet

med egna ord

• Att få kunskap som leder till förändring

• Att få en genuin vilja

• Att ta kontrollen • Att bemöta

skamkänslorna

• Att få stöd att följa den individuella planen

• Att upprätthålla en ny livsstil

Kunskap och insikt

Att beskriva problemet med egna ord

För att göra en förändring av en ohälsosam vana krävs att patienten har insikt om att det finns ett problem. MI-möten bidrog till denna insikt via patientens egna reflektioner vilket i sin tur ledde till nya förhållningssätt gentemot livsstilen. När insikt infunnit sig kunde patienten beskriva problemet med egna ord och detta var viktigt för att kunna eliminera hinder som identifierades under tidens gång (Brobeck, Odencrants, Bergh & Hildingh 2014). Att beskriva dessa hinder fick patientens tvivel att försvinna och öppnade upp möjligheten att hitta olika angreppssätt till förändring. Bättre resultat kunde uppnås när patienten uppmanades att ge uttryck för vad de vill fokusera på och låta dem ta en sak i taget (Brobeck et al. 2014; Groeneveld, Proper, van der Beek & van Mechelen 2010).

Att få kunskap som leder till förändring

För att komma till insikt om behovet av livsstilsförändringar krävdes kunskap, både om de konsekvenser som kan uppstå men även hur en hälsosam livsstil kan se ut. Därför kompletterades MI-möten med utbildning om hälsosam kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar kroppen (Barnes & Barber 2017; Barnes, White, Martino & Grilo 2014; Chen, Creedy, Lin & Wollin 2011; Rodriguez-Cristobal et al. 2017; Saffari, Pakpour, Mohammadi-Zeidi, Samadi & Chen 2014). Sjukdomar som Hypertoni, blodsocker- och blodfettsrubbningar var en vanlig förekommande orsak till den primära kontakt med hälso- och sjukvården och det var där kunskap och insikt kunde börja byggas upp. Det var även med hjälp av mätvärdena som patienterna kunde förstå behovet av en förändrad livsstil. MI bidrog via livsstilsförändringar till sänkt blodtryck, stabiliserat blodsocker och blodfetter och de goda effekterna kvarstod även vid uppföljning flera månader efter avslutade MI möten (Barnes et al. 2014; Chen et al. 2011; Groeneveld et al. 2010; Hardcastle, Taylor, Bailey, Harley & Hagger 2013; Rodriguez-Cristobal et al. 2017; Saffari et al. 2014).

Att få en genuin vilja

För att MI skulle kunna bidra till förändring av en ohälsosam livsstil krävdes en egen genuin vilja till förändring. Patienterna som uttryckte denna vilja var även helt införstådda med att det var de själva som måste genomföra förändringen. Det krävdes då att MI-sjuksköterskan lyssnade med ett genuint intresse för att en förtroendefull relation skulle kunna skapas mellan parterna. Förtroendet fick patienterna att uppleva att de inte var ensamma vilket ledde till att de vågade påbörja förändringsprocessen. Flera patienter kunde även beskriva att det var skönt att prata med en utomstående då familjen ofta gav råd som var standardiserade eller till och med avrådde till förändring (Brobeck et al. 2014).

Självförmåga

Att ta kontroll

MI stärkte patientens självförmåga vilket gjorde det möjligt att ta kontroll över den egna livsstilen och på så vis förändra situationen. När självförmågan kunde stärkas var patienten mer villig att utvecklas och att ta till sig förändringsprocessen. Detta gav bättre resultat och medförde mindre kamp för att sluta med tidigare dåliga vanor (Brobeck et al. 2014; Chen et al. 2011).

Autonomi är en viktig del av MI och det visade sig att just denna del bidrog till att öka självförmågan. När patientens autonomi respekterades ledde samtalet vidare till hälsosamma förändringar (Brobeck et al. 2014; Hardcastle, Blake & Hagger 2012). Varje eget initiativ uppmuntrades för att på så sätt komma vidare i förändringen. Även när patienten inte lyckades uppnå en planerad förändring gav MI-sjuksköterskan stöd och uppmuntran och inspirerade till reflektion om hur problemet kunde hanteras nästa gång. Detta gav patienten en känsla av kontroll och stärkte självförmågan (Brobeck et al. 2014; Hardcastle, Blake & Hagger 2012).

Ökad självförmåga kan även bidra till bättre egenvård vid fetmarelaterade sjukdomar. Chen et al. (2011) beskrev att patienter med diabetes bättre förstod sin sjukdom och vikten av att hålla blodsockret på en jämn nivå när självförmågan stärktes. Detta ledde till att livsstilsförändringar genomfördes och HbA1c, långtidsblodsocker, sjönk i interventionsgruppen. Patienterna beskrev att deras livskvalitet ökade när de upplevde en självsäkerhet kring sin sjukdom som de tidigare saknat.

Att bemöta skamkänslorna

MI-sjuksköterskan hade en nyckelroll i förändringen och ledde mötet på ett stödjande sätt och utgick ifrån ett patientcentrerat förhållningssätt. Att ha en ohälsosam livsstil kan skapa känslor av skam hos patienten vilka kan vara svåra att berätta om. Respektfullt bemötande och visad förståelse från MI-sjuksköterskan var även det av vikt i förändringsprocessen. När patienten upplevde fullt förtroende för MI-sjuksköterskan kunde fokus vändas mot patienten själv och all energi riktas mot det som behövde bearbetas. På detta sätt kunde skamkänslorna bemötas och det som orsakade känslorna kunde diskuteras, vilket ledde till en stärkt tilltro till den egna förmågan (Brobeck et al. 2014; Hardcastle et al. 2013).

Patientens egna idéer om hur förändringen skulle ske behövde bekräftas av MI-sjuksköterskan allt eftersom samtalet fortskred. Alla patienter behövde olika mycket tid för att hitta individuella lösningar men det var viktigt att det var dessa, och inte några pekpinnar, som låg till grund för att utforma planen till förändring (Brobeck et al. 2014; Groeneveld et al. 2010).

Följsamhet

Att få stöd att följa den individuella planen

MI bidrog till en ökad följsamhet i förändringsprocessen (Barnes et al. 2014; Hardcastle et al. 2013; Rodriguez-Cristobal et al. 2017; Saffari et al. 2014). Följsamheten upprätthölls effektivt så länge patienten fortsatte med MI-möten. Baserat på ett utbildningstillfälle vid uppstarten kunde deltagarna i studierna ovan utforma sin individuella plan och sedan med stöd av MI hitta motivation till att fullfölja den. MI-sjuksköterskan gav det kontinuerliga stöd som patienten behövde för att inte tappa fokus (Barrett, Begg, OHalloran & Kingsley 2018; Brobeck et al. 2014; Groenevald et al. 2010; Hardcastle, Blake & Hagger 2012; Hardcastle et al. 2013).

Det visade sig att det var av vikt att sessionerna var lättillgängliga för att minska alla hinder. När MI-mötena inte var tvingande eller när patienten behövde boka dem själva uppstod en barriär som patienten behövde övervinna för att komma vidare. Om patienten inte klarade av dessa hinder påverkades följsamheten negativt (Barnes, Ivezaj, Martino, Pittman & Grilo 2017; Hardcastle, Blake & Hagger 2012). Antal sessioner som var optimalt för en förändring varierade mellan patienterna beroende på var i processen de befann sig initialt men som regel uppnåddes bäst följsamhet efter fem eller fler sessioner (Barrett et al. 2018).

När patienten följde sin individuella plan kunde fler positiva fysiologiska förändringar ses, vare sig de ändrade både matvanor och minskade stillasittandet eller om de enbart

gjorde det ena. Med hjälp av MI kunde flera patienter minska sin vikt, sitt BMI men även sitt midjemått (Barnes et al. 2014; Groeneveld et al. 2010; Rodriguez-Cristobal et al. 2017; Saffari et al. 2014).

Att upprätthålla en ny livsstil

MI-metoden syftar till att öka patientens motivation till att förändra sin livsstil. Intentionen är att den nya livsstilen ska bibehållas även efter det att patienterna avslutat sina MI-möten. När det gäller att minska stillasittandet klarade patienterna att bibehåll sin nya vana även ett år efteråt och vissa av dem ökade dessutom graden av fysisk aktivitet (Barrett et al. 2018; Hardcastle et al. 2013). Samma resultat kunde däremot inte ses för ohälsosamma matvanor, det visade sig att när MI-mötena avslutades sjönk följsamheten och de flesta återgick till sina tidigare matvanor vilket kunde leda till viktuppgång (Barnes & Barber 2017; Hardcastle et al. 2013).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studiens syfte var att undersöka hur MI kan användas som verktyg för livsstilsförändringar för patienter med övervikt. Vi valde att avgränsa till denna patientkategori då övervikt och fetma fortsätter att öka i samhället, både nationellt och internationellt. Från början var det ett inklusionskriterium att personerna som ingått i studierna inte skulle ha några sjukdomar utan vara friska, men då det visade sig vara svårt att hitta ett tillräckligt stort antal artiklar utifrån detta kriterium, fick sökningen utvidgas till att även omfatta deltagare som redan fått komplikationer i form av Diabetes typ 2 eller hjärt- och kärlsjukdom. Trots det anses resultatet ge en tydlig bild av MI som ett verktyg för livsstilsförändringar för just denna patientkategori då de kan kräva mycket stöd, utifrån individens initiala behov.

Artiklarna som utgjorde grunden för resultatet söktes i två databaser, Cinahl och Medline. Sökningarna i respektive databas gav ett bredare sökområde vilket ledde till ett större urval av artiklar. Initialt användes databasernas föreslagna mesh-termer för att få fram de mest relevanta sökorden och dessa testades i en inledande sökning. När sökorden valts ut gjordes flera informationssökningar och detta gav till slut ett urval av artiklar att bearbeta (Östlundh 2012, s. 59). Sökningarna gjordes vid flera olika tillfällen och detta ansågs vara en styrka för resultatet då det med tiden gav nya insikter om hur studierna utfördes och författarna kunde på detta sätt granska artiklarna noggrannare och ställa dem mot varandra för att till slut välja de artiklar som ansågs bäst besvarade syftet. Granskningen gjordes av båda författarna och efter varje läst artikel följde en stunds reflektion där även Fribergs granskningsmodell (2012, s. 138) användes. Granskningen medförde att resultatet baserades på artiklar av god kvalitet, vilket gav en reliabilitet till studien. Studien är en litteraturstudie och grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. En svaghet i studien kan vara att de kvalitativa artiklarna kunde varit fler då resultatet hade behövts underbyggts med utlåtanden från fler patienter för att utröna om metoden fungerar. Endast siffror kan inte avgöra om metoden fungerar även om det skapar en tydlig bild av de fysiologiska fördelarna. Vissa av artiklarna presenterade både mätvärden i form av viktnedgång och självförmåga och detta ansågs vara en styrka då studien tagit

hänsyn till flera av de viktiga aspekterna i förändringsprocessen. Ytterligare en svaghet som identifierades i studierna som ligger till grund för resultatet är att de är genomförda med deltagare som redan är motiverade till en förändring. Det utgör inte ett underlag som kan ligga till grund för alla typer av patienter i behov av livsstilsförändringar, detta påverkar generaliserbarheten. Författarna saknar beskrivning i studierna av deltagarnas tidigare uppfattning om vården då det skulle kunna påverka deras upplevelser. Om deltagarna tidigare blivit bemötta kyligt och mästrande skulle MI-metodens lyssnande och medkännande anda kunna påverka individerna negativt i större utsträckning än de som sedan tidigare redan blivit bemötta med medkänsla och respekt.

De valda artiklarnas studier är genomförda i olika delar av världen. En större andel skandinaviskt material kunde varit mer relevant då kultur kan påverka livsstilen och därigenom utfallet. Ytterligare en faktor som kan påverka resultatet är att hälso- och sjukvårdens utformning och tillgänglighet kan variera kraftigt mellan olika delar av världen, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet.

Resultatdiskussion

I resultatet kunde flera faktorer urskiljas som inverkar på om patienten kommer klara av att genomföra adekvata livsstilsförändringar eller ej. Med stöd från en sjuksköterska som använder sig av MI visar resultatet att MI är en metod som över tid kan skapa förutsättningar för förändring. De tre kategorierna författarna kom fram till i resultatet delades in i subkategorier. Precis som i Miller och Rollnick’s (2013, s. 42–43) tänkta process behöver patienten gå igenom olika steg för att till sist komma fram till ett nytt sätt att se på en vana med en känsla av att kunna möta och hantera den. Vanor är något personligt som endast kan bemötas och hanteras helt utifrån individens livsvärld. Det är därav yttersta vikt att sjuksköterskan möter patienten utifrån ett patientperspektiv (Dahlberg & Segesten 2010, s. 108).

Om någon av faktorerna saknas påverkade detta livsstilsförändringarna. I resultatet framkom att patienten initialt behövde ha en vilja att förändras för att MI ska ha effekt. Upphovsmakarna till metoden beskriver att MI kan locka fram den egna viljan men det kan ta lång tid och kräver skicklighet av MI-sjuksköterskan som sakta och inte tvingande kan locka fram viljan med tiden (Miller & Rollnick, 2013, s. 284–285). I studierna som ligger till grund för resultatet har deltagarna rekryterats på ett sådant sätt att man kan anta att de redan är motiverade till en livsstilsförändring, de har i de flesta fall tillfrågats personligen när de besökt vårdcentralen för att få hjälp med olika livsstilsrelaterade sjukdomar. Därför utgår författarna från att den faktorn inte var ett hinder i de valda studierna. I en studie av Moss, Tobin, Campbell och von Ranson (2017) visades däremot att deras deltagare var för motiverade för MI. De testade nämligen att addera MI till ett viktminskningsprogram som genomfördes på ett gym för att se om programmet gynnas. De fann att MI inte gjorde någon skillnad, troligtvis för att deltagarna redan var fullt motiverade och fokuserade på ett mål. Därför resonerar författarna om MI passar enbart för patienter som är något motiverade redan men som upplever en ambivalens och väger för- och nackdelar mot varandra. Precis den utgångspunkten beskriver Miller och Rollnick (2013, s. 186) att patienten bör befinna sig i.

Resultatet baseras till största del på studier som är utförda av sjuksköterskor som är nyutbildade inom MI. De har fått utbildning utifrån upphovsmakarnas principer och under studiernas gång genomfördes kvalitetsgranskningar för att säkerställa god validitet. Studierna visade resultat vad gäller bättre levnadsvanor och viktminskning men vid flera uppföljande studier beskrivs hur deltagarna efter en tid gått tillbaka till sina ursprungliga matvanor. Upphovsmakarna till metoden beskriver att utövaren och miljön påverkar utfallet. Om utövaren inte är tillräckligt van räcker det med ett “felsteg” för att väcka deltagarens försvarsmekanism och på så sätt påverka utfallet (Miller & Rollnick 2013, s. 433). Detta stöds även av Daeppen, Bertholet och Gaume (2010) som i sin studie visar hur erfarna MI-utövare lyckades hjälpa och bibehålla livsstilsförändringar hos patienter med alla olika nivåer av motivation medan mindre erfarna MI-utövare endast lyckades där patienterna var motiverade på lagom nivå, det vill säga inte fullt motiverad eller helt avsaknad av motivation. Även inom vårdvetenskapen beskrivs hur sjuksköterskan i mötet med patienten bör utgå ifrån livsvärldsteorin och inta ett reflekterande förhållningssätt för att på så sätt vara närvarande i samtalet. Sjuksköterskan ska skapa förutsättningar så att patienten kan känna sig sedd och bekräftad men detta kan vara en utmaning och kräver erfarenhet (Ekebergh & Dahlberg 2015, s. 131).

MI bidrar till att stärka självförmågan vilket är en av de framgångsfaktorer som resultatet presenterar. Deltagarna i studierna har alla initialt haft olika nivå av självförmåga men Russel och Carryer (2013) beskriver att det är vanligt att överviktiga personer har dåliga erfarenheter av möten i samhället och vården vilket bland annat har skadat deras självförmåga och utvecklat en känsla av skam. Skadad självförmåga blir då ett hinder av kraftlöshet vilket gör det svårt att ta tag i förändringar. Detta kan kopplas till vårdvetenskapen som beskriver att livskraft är något som patienten behöver för att själv kunna bemöta livets möjligheter och hinder och att kunna genomföra livets projekt (Ekebergh 2015, s. 32). Att stärka patientens egenförmåga och kraft till preventiva hälsoåtgärder är enligt Socialstyrelsen (2018, s. 20) ett av hälso- och sjukvårdens uppdrag som ska utföras systematiskt och av all vårdpersonal.

Följsamheten under MI-möten var god vilket tyder på att det är en metod som uppskattas av patienterna och får dem att återkomma för fler möten, men tyvärr visade flera av studierna att deltagarna återgick till sina vanor efter avslutade MI-möten. Detta kan som tidigare påpekats påverkas av MI-sjuksköterskans erfarenhet. Det kan också bero på att MI tar längre tid än vad som testats. De flesta studier i resultatet har testat 2–5 möten under 3–6 månader med uppföljningen efter 6–12 månader. Frågan är då om MI som verktyg är hållbart att hantera för vårdcentralerna då det skulle kräva utbildning och lokaler för flera sjuksköterskor. Socialstyrelsen (2018, s. 8) har gett ut riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor och där beskrivs att det är just rådgivande samtal som är den främsta åtgärden. De framhåller även att det krävs resurser och att underlaget bör granskas av ledning och politiker för att planera för dessa åtgärder. Målet menar de är en minskad hälso- och sjukvårdskostnad i framtiden.

Hållbar utveckling och preventivt arbete ingår i sjuksköterskans arbetsbeskrivning (Svensk sjuksköterskeförening 2012) och bör prioriteras då det har påverkan både på lokal, nationell och global nivå. När sjuksköterskan har kunskap om metoden MI kan denna användas i det enskilda möte med patienten när behovet identifierats, vilket kan leda till att fler sjuksköterskor kan ge det stöd som denna förändringsprocess kräver. Det

är viktigt, inte bara för att lindra lidande hos individen utan också för att minska trycket på hälso- och sjukvården och bidra till både en miljömässig och ekonomisk hållbarhet när samhället har kraft att arbeta och hantera livets hinder utan sjukskrivningar och bidrag (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner 2017, ss. 225–226). Författarna anser att både individerna själva och hälso- och sjukvården behöver ta ansvar för individens hälsa. Ett preventivt arbete stoppar eventuell sjukdomsutveckling vilket gynnar hela samhället.

SLUTSATSER

I resultatet ser vi att MI kan vara ett användbart verktyg för sjuksköterskan att ta till som en preventiv eller behandlande åtgärd vid livsstilsförändringar men att det även behövs resurser, utbildning och tid för att skapa förändring. Dock fungerar inte metoden alltid effektivt på alla patienter. För att få framgång behöver sjuksköterskan stödja patienten till insikt, att utvärdera hinder och att utforma lösningar för att klara av en livsstilsförändring. Detta görs med ett patientcentrerat förhållningssätt för att stärka självförmågan så att patienten själv kan komma fram till lösningar och sätta egna ord på dem. Resultatet visar även hur skör följsamheten kan vara och att det krävs tålamod för att skapa en hållbar följsamhet till de nya vanorna. Denna studie bidrar till att belysa att MI kan vara ett effektivt verktyg för att hantera livsstilsförändringar kopplade till övervikt, om det hanteras med rätt kunskap.

REFERENSER

Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 38–60.

Barnes, R.-D. & Barber, J.-A. (2017). Preliminary examination of metabolic syndrome response to motivational interviewing for weight loss as compared to an attentional control and usual care in primary care for individuals with and without binge-eating-disorder. Eating behaviors. 26(2017), ss. 108–113. Doi:10.1016/j.eatbeh.2017.02.007 Barnes, R.-D., Ivezaj, V., Martino, S., Pittman, B.-P. & Grilo, C.-M. (2017). Back to basic? No weight loss from motivational interviewing to Nutrition psychoeducation at one-year follow-up. Obesity, 25(12), ss. 2074–2078. Doi:10.1002/oby.21972

Barnes, R.-D., White, M.-A., Martino, S. & Grilo, C.-M. (2014). A randomized controlled trial comparing scalable weight loss treatments in primary care. Obesity, 22(12), ss. 2510–2516. Doi:10.1002/oby.20889

Barrett, S., Begg, S., O´Halloran, P. & Kingsley, M. (2018). Integrated motivational interviewing and cognitive behaviour therapy for liftstyle mediators of overweight and obesity in community-dwelling adults: a systematic review and meta-analyses. BMC public health. 18:1160. Doi:org.10.1186/s12889-018-6062-9

Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H & Hildingh, C. (2014). Patients´experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13:13. Doi:10.1186/1472-6955-13-13

Brydolf, J. (2019). Övervikt och fetma hos vuxna. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-vuxna/ [2019-05-12]

Chen, S.-M., Creedy, D., Lin, H.-S. & Wollin, J. (2011). Effects of motivational

interviewing intervention on self-management, psychological and glycemic outcomes in type 2 diabetes: A randomized controlled trial. Inernational journal of nursing studies. 49(2012), ss. 637–644. Doi:10.1016/j.inurstu.2011.11.011

Daeppen, J.-B., Bertholet, N. & Gaume, J. (2010). What process research tells us about brief intervention efficacy. Drug and alcohol review. 9(6), ss. 612–616.

Doi.org/10.1111/j.1465-3362.2010.00235.x

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och Vårdande. I teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Ekebergh, M. (2015). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 28–37. Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 122–128.

Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 129–144.

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB. Folkhälsomyndigheten (2018). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten

http://www.folkhalsomyndigheten.se/contensassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089a be/forslag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 133–143.

Friberg, F. (2012). Tankeprocess under examensarbetet. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 37–46.

Groeneveld, I.-F., Proper, K.-I., van der Beek, A.-L. & van Mechelen, W. (2010). Sustained body weight reduction by an individual-based lifestyle intervention for workers in the construction industry at risk for cardiovascular disease: Results of a randomized controlled trial. Preventive medicine. 51(2010), ss. 240–246.

Doi:10.1016/j.ypmed.2010.07.021

Grundy, S.-M. (2016). Metabolic syndrome update. Trends in cardiovascular medicine, 26(4), ss. 364–373. Doi.org/10.1016/j.tcm.2015.10.004

Hardcastle, S., Blake, N. & Hagger, M.-S. (2012) The effectiveness of a motivational interviewing primary-care based intervention on physical activity and predictors of change in a disadvantaged community. Journal of behavioral medicine. 35(3), ss. 318– 333. Doi:10.1007/s10865-012-9417-1

Hardcastle, S.-J., Taylor, A.-H., Bailey, M.-P., Harley, R.-A. & Hagger, M.-S. (2013). Effectiveness of a motivational interviewing intervention on weight loss, physical activity and cardiovascular disease risk factors: a randomised controlled trial with a 12-month post-intervention follow-up. International journal of behavioral nutrition and physical activity. 10:40. Doi:10.1186/1479-5868-10-40

Hjärtlungfonden (2018a). Kärlkramp. En skrift om kranskärlssjukdom [broschyr].

https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Kärlkramp_2018_Final.pdf Hjärtlungfonden (2018b). Diabetes. Grundläggande fakta om diabetes [broschyr].

https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Fakta%20Diabetes%202017.pdf

Lewis, S., Thomas, S.-L., Warwick Blood, R., Castle, D.-J., Hyde, J. & Komesaroff, P.-A. (2011). How do obese individuals perceive and respond to the different types of obesity stigma that they encounter in their daily lives? A qualitative study. Social science & Medicine,73(9), ss. 1349–1356. Doi.org/10.1016/j.socscimed.2011.08.021

Miller, W.-R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. 3. Uppl., Stockholm: Natur & kultur.

Moss, E.-L., Tobin, L.-N., Campbell, T.-S. & von Ranson, K.-M. (2017) Behavioral weight-loss treatment plus motivational interviewing versus attention control: lessons learned from a randomized controlled trial. Trials. 18:351. Doi:10.1186/s13063-017-2094-1

Pellmer Wramner, K., Wramner, H. & Wramner, B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. 4. Uppl., Stockholm: Liber AB.

Rodriguez-Cristobal, J.-J., Alonso-Villaverde, C., Ma Panisello, J., Travé-Mercade, P., Rodriguez-Cortés, F., Marsal, J.-R. & Péna, E. (2017). Effectiveness of a motivational intervention on overweight/obese patients in the primary healthcare: a cluster

randomized trial. BMC family practice. 18:74. Doi:10.1186/s12875-017-0644-y Russell, N. & Carryer, J. (2013). Living large: the experience of large-bodied women when accessing general practice services. Journal of primary health care, 5(3), ss. 199– 205. Doi.org/10.1071/HC13199

Saffari, M., Pakpour, A.-H., Mohammadi-Zeidi, I., Samadi, M. & Chen, H. (2014). Long-term effect of motivatinal on interviewing dietary intake and weight loss in Iranian obese/overweight women. Health promotion perspectives, 4(2), ss. 206–213. Doi:10.5681/hpp.2014.027

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur AB.

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stockholm: Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerpreventionochbehandlingvidohalsosa mmalevnadsvanor [2019-05-12]

Statistiska centralbyrån (2018). Varannan svensk har övervikt eller fetma.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/varannan-svensk-har-overvikt-eller-fetma/ [2019-05-12]

Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2019-05-12]

Trolle Lagerros, Y. & Rössner, S. (2016). Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma.

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Övervikt-och-fetma.pdf [2019-05-12] United Nations Development Programme. (2015). Globala Mål 2030.

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ [2019-05-12]

Wai Sze Lo, S., Ying Chair, S. & Kam Lee, F. (2015). Factors associated with health-promoting behavior of people with or at high risk of metabolic syndrome: Based on the health belief model. Applied nursing resarch, 28(2015), ss. 197–201.

Doi.org/10.1016/j.apnr.2014.11.001

World Health Organization (2019). Body mass index- BMI.

http://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi [2019-05-12]

World Health Organization (2018). Obesity and overweight.

https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight [2019-03-15]

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 57–79.

BILAGA 1

Datasökning Medline

Datum Sökord Avgränsningar Träffar Lästa

abstrakt Granskade artiklar Valda artiklar 2019-03-25 ”Motivational interviewing” (MI) and ”lifestyle change” or ”lifestyle modification” or ”lifestyle choice” and obesity. • English language • 2008–2019 72 17 5 1 2019-03-25 ”Motivational interviewing” and obesity and nurse not children • English language • 2008–2019 28 9 2 0 2019-04-10 ”Motivational interviewing” and obesity and lifestyleschange • English language • 2008–2019 65 13 3 1 2019-04-28 ”Motivational interviewing” and patient and experience • English language • 2009–2019 168 26 4 1 Datasökning Cinahl

Datum Sökord Avgränsningar Träffar Lästa

abstrakt Granskade artiklar Valda artiklar 2019-03-25 ”Motivational interviewing” (i titel) AND obese OR obesity OR overweight OR large OR ”high BMI” • English language • Peer reviewed • 2009–2019 • All adult 106 58 12 6 2019-04-09 ”Motivational interviewing” AND ”physical activity” OR • English language • Peer reviewed • 2009–2019 141 26 4 0 1

exercise OR ”motor activity” AND obese OR obesity OR overweight OR large OR ”high BMI” • All adult 2

e b l. år ) Sy ft e La n d Re k ry te ri n g Ge n om sn it t BM I Va ra k ti gh et (u p p fö ljn in g) An ta l M I Se ss io ne r Sj uks kö te rs ka ns MI -erf aren h et Mä tv är d en Re su lt at es , RD ., it e, MA . il o, C M . 4) Te st in g th e ef fe ct o f scal ab le pr im ar y car e w ei gh t lo ss pr ogr am s. US A Vå rd ce nt ra l vi a fl ye rs e ll er uppm ani ng frå n pe rs on al . 35, 3 3 m ån (3) 1 x 60 m in upps ta rt + 4 x 20 m in NY -ut b. SB T Vi kt -2, 1 m m H g -1, 1 kg (0, 75) es , RD . ar be r, 20 17 ) an ti ta ti v Fo ll ow in g w ei gh t lo ss o ve r 1 2-mo nt hs fo ll ow in g a 3-mo nt h MI in te rv en ti on in pr im ar y ca re . US A Vå rd ce nt ra l vi a fl ye rs e ll er uppm ani ng frå n pe rs on al . 35 3 m ån (12) 1 x 60 m in upps ta rt + 4 x 20 m in NY -ut b. SB T BM I Vi kt +1 ,5 m m H g +0 ,4 5 +3 ,3 k g es , RD ., aj , V ., rt in o, B P . il o, C M . 7) an ti ta ti v Im pa ct o f M I fo r we ig ht lo ss in pr im ar y ca re on me ta bo li c sy nd ro m e. US A Vå rd ce nt ra l vi a fl ye rs e ll er uppm ani ng frå n pe rs on al . 35, 1 3 m ån (0) 1 x 60 m in upps ta rt + 4 x 20 m in NY -ut b. SB T >1 30 Mi dj em åt t > 88 /1 02 HDL < 50 /4 0 F -gl ukos >1 0 Tr ig ly ce ri de r >1 5 Me ta bo lt s yn dr om -17, 9 % -4, 8 % +0 ,5 % -3, 1 % +3 ,6 % -10, 2 % dr ig ue z-to ba l, JJ ., so -ave rde , an is el lo , ., T rav é-rc ad e, P ., dr ig ue z-rt és , F . rs al , J M. en a, E . 7) al it at iv In ve st ig at e w he th er a mo ti va ti on al in te rv en tio n, to ge th er w ith cu rr en t cl in ical pr ac ti ce , w as m or e ef fi ci en t t han a tr ad itio na l in te rv en tio n, in th e tr ea tm en t o f ove rw ei ght a nd obe si ty. Sp ai n Ti ll hö rd e vå rdc ent ra le n oc h kont akt ade s. 34 24 (0) 32 x 60 m in NY -ut b. SB T Vi kt An ta l >5 % vi kt m ins k Ko le st er ol -0, 5 m m H g -2, 3 kg 64 st -7, 7 m g/ dl ar i, M ., ou r, , _ham m ad i-i, I. ad i, M . he n, H. 4) an ti ta ti v Ca n m ot iv at io na l in te rv ie w in g c ha ng e di et ar y ha bi t a nd body m as s inde x in obe se /ove rw ei ght . Ira n Ti ll hö rd e vå rdc ent ra le n oc h kont akt ade s. 35 12 m ån (0) 5 x 60 m in SB T En er gi in ta g/ da g BM I Vi kt Mi dj em åt t Ko le st er ol -4, 68 m m H g -342 kc al -4 -3,14 kg -3, 75 cm -5, 45 m g/ dl

BILAGA 2

1

ec k, E ., cr an ts , er gh , H . ld in gh , 20 14 ) it at iv De sc ri be h ow pa ti ent s in pr im ar y car e set ti ng s ex per ien ce li fest yl e di sc us si ons ba se d on MI . Sv er ig e Vå rd ce nt ra le n re kry te ra de pa ti ent er s om sö kt h jäl p fö r öve rvi kt . - - Mi ns t t re b es ök MI e rf ar en he t me ll an 3 –10 år . Öms es id ig in te ra ktio n. Fö rm od a in ge t. Sa nt e ng ag em an g. ca st le , yl or , ai le y, ar le y, H ag ge r, 01 3) ti ta ti v As se ss wh et er cha nge in w ei ght , BM I, P A , b lo od pr es sur e and ch ol est er ol lev el s we re ma in ta in ed o ne ye ar a ft er in te rv en tio n. UK Bj öd s in v ia ma il ut if rå n vå rdc ent ra le ns da ta ba s oc h uppf yl lde gi vna kr it er ie r. 34 6 m ån (12) 1+ 4 x 30 m in (e j fö rb ok ad e/ ej tv in ga nd e) Di et is t o ch P A -sp eci al ist SB T Vi kt BM I Ko le st er ol PA ( M ET -mi n) Fö lj sa m he t -4, 14 +0 ,4 8 +0 ,0 2 -0, 15 +1 29 9 Fl er sessi on er g av st ör re sän kn in g av kol es te rol oc h SB T. ca st le , ak e, N . gg er , 01 2) ti ta ti v In ve st ig at e th e ef fect iv en ess of us ing m ot iva ti ona l in te rv ie w in g to in cr ea se P A . UK Vå rd pe rs on al va lde ut de lt aga re vi d ru ti nb es ök . - 6 m ån (6) 1 + 1 –12 x 60 m in (e j fö rb ok ad e/ ej tv in ga nd e) Ny -ut b. PA ( M ET -mi n) Sj äl vf ör m åg a St ag e of c ha ng e +7 54 + 0, 12 + 0, 63 tt , S ., , S ., ll or an , sl ey , M . 7) tita ti v. To in ve st ig at e wh et he r in te gr at ed MI a nd C B T le ad s to c ha ng e in lif es ty le of ove rw ei ght a nd obe si ty in co m m un it y-dw el li ng adul t. Au st ra li en Se x da ta ba se r sö kt es sy st em at isk t ig en om o ch en dast ra nd om is ed co nt ro ll ed tr ia l. - Va ri er an de Va ri er an de Va ri er an de An ta l s es si on er i re la ti on ti ll fö lj sa m he t o ch öns ka t r es ul ta t. <4 g av s äm re fö lj sa m he t o ch re su lt at . <5 g av b ät tr e fö lj sa m he t o ch re su lt at . ne ve ld , ro pe r, K ., de er _{, A}. & _elen , 01 0) . ti ta ti v. Sh or an d lo ng ter m ef fect s of a 6-mo nt h lif es ty le in te rv en tio n am on g co nst ru ct io n-wo rk er s. Ne de rl än de rn a Bj öd s in e ft er en h äl so -scr een in g. 28 6 m ån (6) 3 x 60 m in + 4 x 30 mi n. - SB T Vi kt BM I Ko le st er ol Hb A1 c -6 m m H g (-4, 9) -1, 4 kg (-0, 9) -0, 5 (-0, 3) -0, 36 (-0, 19) +0 04 , S ., dy , D ., H . & ll in , J . 1). tita ti v. De te rmi ne wh et he r MI im pr ov e sel f-ma na ge me nt an d gl yc em ic out com es on D ia be te s typ 2 pa ti ent s. Ta iw an Bj öds in ef te r D ia be te s ty p 2 di agos . - 3 m ån (0) 12 x 60 m in. Di ab et es n ur se me d lå ng er far en het av M I. Hb A1 c DS M I Mi ns ka t Ök ad e rk la ri ng ar : – Mo ti va ti on al in te vie w in g, SB T – Sy st ol is kt b lo dt ry ck , PA – Fy si sk a kt iv it et , CBT – Ko gn it iv b et ee nd e te ra pi , DS M I – Di ab et es s el f-ma na ge me nt in st ru me nt 2