Annan-orientering i masskommunicerande brevtexter
Studier från Örebro i svenska språket 15
J OHANNA L EDIN
Annan-orientering i masskommunicerande brevtexter
En tentativ modell
Illustration omslag: Rut Runesdotter
© Johanna Ledin 2017
Titel: Annan-orientering i masskommunicerande brevtexter. En tentativ modell.
Utgivare: Örebro University 2017 www.oru.se/publikationer-avhandlingar
Tryck: Örebro universitet, Repro 10/2017
ISSN1653-9869
ISBN978-91-7529-212-0
Abstract
Johanna Ledin (2017): Annan-orientering i masskommunicerande brevtexter.
En tentativ modell. (Other-orientation in mass communication letters. A tentative model.) Studier från Örebro i svenska språket 15.
The aim of this thesis is to operationalise the concept of other-orientation. Based on an explorative approach, a tentative model for analysing the marks of other- orientation is developed. The model consists of four grammatical and pragmatic categories in language: deixis, speech acts, modality, and evaluative words. The process of finding out the significant marks in each category and develop a model has been an interplay between a thorough linguistic coding, an interpretative, evaluating reading, and abductive reasoning in a step-by-step process.
Theoretically the study is based on dialogism. From this perspective, the very fact that human nature is social indicates that other-orientation is a constituent component in every communicative act. For that reason, the challenge has not been to prove that other-orientation exists in texts, but to explore how a text is made interactive, contextual, dynamic and other-oriented by means of grammatical and pragmatic selectives such as words, phrases, and clauses.
The data consists of eight personally addressed mass communication letters about everyday matters. Each text has its model reader in a readers’ collective.
Consequently the language in the texts is construed to form a dialogue between an in-text writer and reader that share the same context, although the distance between the real writer and reader is crucial.
One result of the study is the model as such, another the analyses in which the functions of other-orientation related to the four categories are presented.
Moreover, the linguistic analyses show differences between texts and readers’
collectives. Texts aimed at large anonymous collectives generally feature a direct address singular you, a high rate of positive evaluative words, more responsive speech acts, and some more potential modality. In texts aimed at a small familiar collective, there is an “I” or a “we” addressing a collective “you”. There are not as many evaluative words but more assertions without any evaluation or modality.
When it comes to other-orientation, the categories of deixis and speech acts
tend to be of greater importance compared to modality and evaluative words. It
makes a difference if you address a reader with a singular or collective “you”
and if you choose to interact with responsive speech acts or informative statements.
These contrast ways to address a reader are of importance for the construction
of genre and say a great deal about other-orientation in texts.
Keywords: other-orientation, tentative model, grammar, pragmatics, coding,
dialogical theories, interaction, mass communication, letters, model reader
Johanna Ledin, Department of Humanities, Education and Social Sciences,
Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden, johledin@gmail.com
Förord
Man brukar kunna stryka första meningen i en text. Men när det är dags att tacka alla er som bidragit till den här avhandlingen, är det snarare mer utrymme som behövs, om allt jag känner ska få plats.
Kära Greger Andersson, när du skulle bli min huvudhandledare hösten 2011, och jag undrade hur det skulle gå – du är ju professor i litteratur och jag doktorand i svenska språket – betonade man för mig att du var rätt person. Du hade varit lastbilschaufför, bland annat. Okey. Bra på att hitta, lugn, målinriktad. Van med tunga laster. Om din bilkörning vet jag ännu inget om, men jag vet att jag aldrig kunnat ta mig hit utan dig. Tack för allt, för dina många läsningar och din seriösa respons, din närvaro, lyhördhet och ditt tålamod. Tack för att du alltid försöker lösa ett problem från den andras perspektiv, och möter mig där jag är. Samt, vem kan vare mer inläst på Bachtin än en litteraturprofessor! Jag är glad och tacksam att det blev du.
Ulla Moberg, du blev min bihandledare redan 2009, när jag som ettårig doktorand famlade som mest. Sedan dess har du stått för stabilitet och trygghet i denna process. När jag tvivlat har du ingjutit hopp, när jag deppat har du peppat. När vi tidigt under min utbildning skrev ett bokkapitel ihop fick du mig att känna mig som din like. Varsamt och klokt, med erfarenhet och humor, ger du alltid svar som leder framåt. Få kan som du med så enkla medel snygga till en formulering. Du sa ”Många kan skriva en avhandling, men bara den som har sittfläsk blir färdig.” Rak och omtänksam ärlighet som gör skillnad. Tack, snälla Ulla!
Under mina första år som doktorand hade jag även möjlighet att lägga fram tankar och texter för andra handledare. Anna Lindström har jag att tacka för att hon anställde mig som doktorand och för att hon introducerade mig till samtalsanalys och språketnografi. Den kurs som hon, Per Linell och Mattias Bråth höll för en rekordstor grupp doktorander i Örebro hösten 2009 blev legendarisk och har gjort avtryck i denna avhandling. Tack också till Håkan Åbrink för ditt bihandledarskap under denna tid.
Tack till Anna-‐Malin Karlsson och Orla Vigsø för den hjälp jag fick av er som huvudhandledare under några perioder i början, inte minst med att fokusera ämne och material. I sammanhanget bör jag nämna de familjer som hjälpte till vid materialinsamlingen, nämligen familjen Eklund, Engström, Lundström, Sturzenbecker, Lindström, Moberg, Pettersson och Lind Palicki.
Tack till er!
Gunilla Byrman, du har i en slutfas gjort en ovärderlig insats som både konstruktivt kritisk slutläsare och bekräftande kollega. Du var den som vid läsning av mitt – som jag trodde – nästan färdiga manus ställde frågor och
Förord
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 10
gav mig förslag som fick mig att se på min text med nya ögon. Tack och åter tack för att du så generöst delar med dig av ditt kunnande, din kreativitet och energi!
En annan person med speciell betydelse i det här sammanhanget är Per Ledin. Du var ämnesföreträdare och under flera år ämnets enda professor.
Fast du inte varit min handledare har du lämnat spår i min avhandling, inte minst genom alla hjärnexpanderande samtal där våra gemensamma intressen för texter, kommunikation och analyserande i allmänhet samman-‐
strålat. Tack för att du fått mig att känna mig smartare! Dina ord har många gånger varit avgörande, för tron på mig själv och viljan att kämpa vidare.
Stor tacksamhet känner jag också för Lena Lind Palicks insats vid mitt mittseminarum. Din noggranna läsning och den konstruktiva diskussion du drev riktade fokus på centrala teori-‐ och metodperspektiv där det visade sig vara nödvändigt att tänka till.
Johanna Stenersen, med dig har jag fått skratta, gråta, skvallra, träna och allt annat man behöver för att få distans. Du väckte min nyfikenhet långt innan vi hade lyckan att mötas på en kurs under vårt första år. Din generositet, stilkänsla, världsmedborgarinställning, intelligens, humor och dina imponerande språkkunskaper gör dig väldigt speciell! Tack för att jag får finnas i din aura.
Tack till ämnet svenska språket och forna doktorandkollegor som bidragit till ett dynamiskt högre seminarium. Kram på er: Erik Borgström, Tomas Svensson, Daroon Yassin, Paola Allegrini, Shirley Näslund och Fredrik Lundström.
Anna Linzie, stort tack för din flinka och eleganta språkgranskning av min engelska summary! Johanna Stenersen ska också ha ett tack i det samman-‐
hanget för en första genomgång. Ingela Abramsson, Kicki Ekberg, Agneta Klintenäs: ni har alltid gjort er tillgängliga och underlättat för mig i olika administrativa frågor, tack alla tre.
Jag vill passa på att tacka Svenska Akademien som i egenskap av arbets-‐
givare de senaste tre åren generöst lånat ut rum, dator, skrivare med mera för avhandlingsarbete på fria stunder. Mest vill tacka mina kollegor och vänner på biblioteket och kansliet, för era uppmuntrande ord och lugnande inverkan när det behövs. Tack alla, ingen nämnd, ingen glömd!
Även huvudtexten, avhandlingen, har i ett slutskede fått en välbehövlig
korrekturgenomgång. Tack Suzanne Rosendahl! Du kom som en skänk från
ovan. Plötsligt en dag erbjöd du dig att läsa mitt manus, och jag sa ja innan
du hann ändra dig. Jag har även dig att tacka för att du för många år sedan
inspirerade mig att söka till Språkkonsultlinjen, en början på så mycket.
gav mig förslag som fick mig att se på min text med nya ögon. Tack och åter tack för att du så generöst delar med dig av ditt kunnande, din kreativitet och energi!
En annan person med speciell betydelse i det här sammanhanget är Per Ledin. Du var ämnesföreträdare och under flera år ämnets enda professor.
Fast du inte varit min handledare har du lämnat spår i min avhandling, inte minst genom alla hjärnexpanderande samtal där våra gemensamma intressen för texter, kommunikation och analyserande i allmänhet samman-‐
strålat. Tack för att du fått mig att känna mig smartare! Dina ord har många gånger varit avgörande, för tron på mig själv och viljan att kämpa vidare.
Stor tacksamhet känner jag också för Lena Lind Palicks insats vid mitt mittseminarum. Din noggranna läsning och den konstruktiva diskussion du drev riktade fokus på centrala teori-‐ och metodperspektiv där det visade sig vara nödvändigt att tänka till.
Johanna Stenersen, med dig har jag fått skratta, gråta, skvallra, träna och allt annat man behöver för att få distans. Du väckte min nyfikenhet långt innan vi hade lyckan att mötas på en kurs under vårt första år. Din generositet, stilkänsla, världsmedborgarinställning, intelligens, humor och dina imponerande språkkunskaper gör dig väldigt speciell! Tack för att jag får finnas i din aura.
Tack till ämnet svenska språket och forna doktorandkollegor som bidragit till ett dynamiskt högre seminarium. Kram på er: Erik Borgström, Tomas Svensson, Daroon Yassin, Paola Allegrini, Shirley Näslund och Fredrik Lundström.
Anna Linzie, stort tack för din flinka och eleganta språkgranskning av min engelska summary! Johanna Stenersen ska också ha ett tack i det samman-‐
hanget för en första genomgång. Ingela Abramsson, Kicki Ekberg, Agneta Klintenäs: ni har alltid gjort er tillgängliga och underlättat för mig i olika administrativa frågor, tack alla tre.
Jag vill passa på att tacka Svenska Akademien som i egenskap av arbets-‐
givare de senaste tre åren generöst lånat ut rum, dator, skrivare med mera för avhandlingsarbete på fria stunder. Mest vill tacka mina kollegor och vänner på biblioteket och kansliet, för era uppmuntrande ord och lugnande inverkan när det behövs. Tack alla, ingen nämnd, ingen glömd!
Även huvudtexten, avhandlingen, har i ett slutskede fått en välbehövlig korrekturgenomgång. Tack Suzanne Rosendahl! Du kom som en skänk från ovan. Plötsligt en dag erbjöd du dig att läsa mitt manus, och jag sa ja innan du hann ändra dig. Jag har även dig att tacka för att du för många år sedan inspirerade mig att söka till Språkkonsultlinjen, en början på så mycket.
Jag vill också tacka mamma, Sonja Pettersson, för korrekturläsning av mitt slutmanus. Det var värdefullt som du vet. Och finaste Rut Runesdotter, tack för din illustration som pryder avhandlingens omslag. Kram till er båda!
Tack också övriga vänner för ert intresse och för att ni hejat på mig under alla år: Åsa Eklund, Nicolina Ringqvist, Anna-‐Carin Östergren, Eva Hjert-‐
quist, Lotta Jerlström, Charlotte Tungelstedt, Robert Stålberg, Mikael Rosén.
Så några ord till min familj som alltid finns nära. Tack pappa för att du alltid svarar eller återkommer, alltid försöker ge kloka råd, för din tillit och support, vad än jag hittar på. Mamma, du är min största inspirationskälla.
Utan dig skulle jag inte vågat lika mycket i livet och inte skrattat så mycket!
Tack Jesper med familj, för att ni är så snälla. Rut och Ella. Ella och Rut. Ni har levt med den här avhandlingen en större del av era liv. Överlevt. Nu är det över. Peace. Er förståelse och ert tålamod har inga gränser. Jag hoppas jag kan vara ett lika stort stöd för er i en framtid som ni redan varit för mig.
September 2017 Johanna Ledin
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 12
Förord ... 9
INLEDNING ... 19
1.1 Syfte ... 19
1.2 Annan-orientering ... 20
1.3 Ett abduktivt och utforskande arbetssätt ... 20
1.4 Disposition med tentativa analyskategorier ... 22
FORSKNINGSÖVERSIKT ... 25
2.1 Dialogicitet ... 26
2.2 Tilltal ... 30
2.3 Perspektiv ... 33
2.4 Modelläsare ... 34
2.5 Interaktionell lingvistik ... 36
MATERIAL: INSAMLINGSMETOD OCH URVAL ... 41
3.1 Direktadresserade och masskommunicerande texter ... 41
3.2 Insamling av material ... 41
3.3 Urval ... 43
3.4 Stora och små läsarkollektiv ... 44
EN TENTATIV MODELL ... 47
4.1 Dialogism och dialogicitet ... 48
4.1.1 Den andre ... 51
4.1.2 Yttrande ... 52
4.1.3 Genre ... 53
4.2 Interaktion ... 55
4.3 Modelläsare ... 56
4.3.1 Läsarkollektiv ... 59
4.4 Grammatiska och diskursanalytiska perspektiv ... 59
4.5 Brev som texttyp och genre ... 61
4.6 Operationalisering av annan-orientering ... 62
4.7 Analys och tolkning ... 63
4.8 Analyskategorier ... 65
4.8.1 Deixis ... 67
4.8.2 Språkhandlingar ... 68
4.8.3 Modalitet ...68
4.8.4 Värderande ord ...68
4.9 Frekventa drag och samvariation ... 69
4.10 Taggning och kodnyckel ...70
4.11 Sammanfattning och diskussion ...72
DEIXIS ... 75
5.1 Identifikationsram ... 75
Innehåll
JOHANNA LEDIN Annan-‐orientering i masskommunicerande brevtexter
5.2 Direkt och indirekt deixis ... 78
5.3 Typer av deixis ... 79
5.4 Resultat av deixis ... 82
5.4.1 Persondeixis ... 82
5.4.2 Persondeixis i stora läsarkollektiv ... 86
5.4.3 Persondeixis i små läsarkollektiv ... 87
5.4.4 Tid och rum ... 90
5.4.5 Deiktiska verbfraser ... 93
5.4.6 Metakommentarer ... 96
5.5 Sammanfattning och diskussion ... 99
SPRÅKHANDLINGAR ... 101
6.1 Ett pragmatiskt perspektiv ... 101
6.2 Typer av språkhandlingar ... 104
6.2.1 Erbjudande ... 105
6.2.2 Uppmaning ... 106
6.2.3 Fråga ... 107
6.2.4 Känslouttryck ... 108
6.2.5 Värderande påstående ... 109
6.3 Resultat av språkhandlingar ... 109
6.3.1 Språkhandlingar och satstyper ... 109
6.3.2 Frekventa drag ... 112
6.3.3 Erbjudanden ... 113
6.3.4 Erbjudande, en egen språkhandling ...114
6.3.5 Erbjudande i deklarativ huvudsats ...115
6.3.6 Erbjudanden eller värderande påståenden ... 119
6.3.7 Frågor ... 124
6.4 Stildrag i några texter ... 125
6.4.1 Frank form och Simträning ... 127
6.4.2 Innebandyträning ... 129
6.4.3 Dagens Nyheter ... 130
6.5 Sammanfattning och diskussion ... 131
MODALITET ... 135
7.1 Modalitet och annan-orientering ... 135
7.2 Typer av modalitet ... 136
7.2.1 Modala hjälpverb och hjälpverbsliknande modala huvudverb ... 139
7.2.2 Modala satsadverbial ... 141
7.2.3 Diskursmarkörer ... 143
7.3 Resultat av modalitet ... 145
7.3.1 Dagens Nyheter ... 146
7.3.2 Borsta.se ... 147
7.3.3 Frank form ... 148
7.3.4 ComHem ... 150
7.3.5 Veckobrev V9 och Veckobrev v. 8 ... 151
7.3.6 Innebandyträning och Simträning ... 153
7.4 Sammanfattning och diskussion ... 156
VÄRDERANDE ORD ... 159
8.1 Introduktion och avgränsning ... 159
8.1.1 Problemet med värderingar ... 159
8.1.2 Gränser till andra analyskategorier ... 162
8.2 Typer av värderande ord ... 164
8.2.1 Adjektiv som uttryck för värdering ... 166
8.2.2 Adverb som uttryck för värdering ... 166
8.2.3 Adverb som uttryck för gradering ... 167
8.3 Resultat av värderande ord ... 168
8.3.1 Frekvens av typer ... 168
8.3.2 Värderande ord i DN, Borsta.se, ComHem och Frank form ... 170
8.3.3 Värderande ord i veckobrev och mejl från tränare ... 173
8.3.4 Värderande ord och språkhandlingar ... 175
8.3.5 Värderande ord och modalitet ... 177
8.3.6 Sammanfattning och diskussion ... 178
RESULTATDISKUSSION OCH GENERALISERING AV MODELL ... 181
9.1 Den dialogistiska texten ... 181
9.2 Tentativ modell för annan-orientering ... 183
9.3 Metodologiska reflektioner ... 184
9.4 Språkanalyser i en dialogistisk och interaktionell kontext ... 185
9.5 Användning av modellen och fortsatt forskning ... 190
SUMMARY ... 193
Bilagor ... 201
Bilaga 1: Instruktion om insamling av material ... 201
Bilaga 2: Text 1. Dagens Nyheter ... 202
Bilaga 3: Språkhandlingar och satstyper i respektive text. Bilagorna utgör underlag för sammanställning i tabell 12. ... 203
Bilaga 4: Texterna i faksimil och i utskriven form ... 208
Bilaga 5: Exempel ur avhandlingen, en förteckning ... 224
REFERENSER ... 233
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 16
JOHANNA LEDIN Annan-‐orientering i masskommunicerande brevtexter
15
Figur-‐ och tabellföretckning Figurer:
Figur 1: Inledning till Text 1. Påminnelse från Dagens Nyheter, DN
Figur 2: I figuren ges en översikt över modalitets-‐ och interaktionsreglerande ord från ett text-‐ och samtalsgrammatiskt perspektiv.
Tabeller:
Tabell 1: Materialets indelning efter läsarkollektivets storlek och karaktär
Tabell 2: Kategorier och språkliga typer – en översikt över modellens ingående delar Tabell 3: Kodnyckel till taggning av samtliga språkliga typer i materialet
Tabell 4: I exempel 1 nedan ges prov på hur en sats i Frank form taggats. Inom hakparenteser anges språkliga typer och från vilken text utdraget hämtats. Tabellen förklarar vilka språkliga typer som noterats.
Tabell 5: Översikt över alla språkliga typer som analyseras i kategorin deixis med exempel från avhandlingens texter.
Tabell 6: Tabellen sammanfattar persondeixis i materialets texter. Till persondeixis hör personliga pronomen i första och andra person, samt egennamn och andra pronomen eller omtal som bedöms vara utbytbara mot personliga pronomen.
Tabell 7: Tilltal i DN och Veckobrev v. 8, två texter med olika läsarkollektiv Tabell 8: Uttryck för tid, rum och verbfraser med deiktisk funktion Tabell 9: Verbfraser med tids-‐ och rumsdeiktisk funktion
Tabell 10: Metakommentarer i materialets texter
Tabell 11: Språkhandlingstyper med exempel från avhandlingens brevtexter Tabell 12: Tabellen anger i absoluta tal och, inom parentes, i procent hur språkhandlingar och satstyper fördelar sig i alla brevtexter.
Figur- och tabellföretckning
Tabell 13: Tabellen redovisar i absoluta tal och, inom parentes, i procent hur språkhandlingar fördelar sig i materialet i sin helhet och i respektive läsarkollektiv.
Tabell 14: Tabellen redogör för erbjudanden i stora och små läsarkollektiv. På raden nederst anges ett procentuellt genomsnitt av erbjudanden i varje läsarkollektiv.
Tabell 15: Tabellen visar hur erbjudanden uttrycks med deklarativa och direktiva huvudsatser i stora, anonyma läsarkollektiv. Alla siffror anger absoluta tal, det vill säga det exakta antal satser som uttrycker ett erbjudande i respektive text.
Tabell 16: Typ av subjekt, och antal, i erbjudanden och värderande påståenden Tabell 17: Verbfraser i erbjudanden och i värderande påståenden
Tabell 18: En jämförelse av språkhandlingar i Frank form och Simträning Tabell 19: Översikt över språkhandlingar och satstyper med satslösning Tabell 20: Översikt över språkliga typer inom analyskategorin modalitet, med taggning och exempel från materialet
Tabell 21: Tabellen visar hur olika grader av modalitet inom betydelsegrupperna epistemisk och deontisk modalitet kan uttryckas med ett hjälpverb respektive ett satsadverbial.
Tabell 22: Satsadverbialens ordning i mittfältet (SAG 4:30 § 5)
Tabell 23: Översikten är från SAG (4:30 § 11, § 17–19) och visar de modala sats-‐
adverbialens ordning i mittfältet. Hänvisning, förstärkning, evaluering och sannolik-‐
het är enligt denna uppställning semantiska undergrupper till modala satsadverbial.
Tabell 24: Tabellen redogör för den procentuella fördelningen av språkhandlings-‐
typer i Veckobrev V9 och Veckobrev v. 8., med absoluta tal utom parentes.
Tabell 25: Tabellen visar vilka samband som råder mellan a) värdering och gradering på rad två, och b) adjektiv och adverb på rad tre. På rad fyra specificeras funktioner som olika adjektiv och adverb kan ha.
Tabell 26: Översikt över språkliga typer och analysenheter i kategorin värderande ord med taggning och exempel från materialet
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 18JOHANNA LEDIN Annan-‐orientering i masskommunicerande brevtexter
17
Tabell 27: Tabellen ger en översikt över värderande ord i materialet. Siffran inom parentes visar hur stor del i procent av antalet ord i en text som kan hänföras till värderande ord. På raden längst ned anges övriga värderande ord, såsom nominal-‐
och verbfraser och expressiva satser med explicit eller presupponerad värderande betydelse.
Tabell 28: Tabellen redovisar övriga ord och uttryck i texterna med värderande potential, nämligen verbfraser, nominalfraser, expressiva satser, hälsningsfraser och en del specialord, exempelvis märken. Översikten är inte strukturerad efter typer utan avser att exemplifiera hur olika ord kan bidra till attityder, perspektiv och värderingar i interaktion och att gränsdragningar inom kategorin värderande ord kan vara svåra att göra.
Tabell 29: I tabellen jämförs antalet värderande ord med summan av responsiva språkhandlingar i texterna.
Tabell 30: Samvariation av annan-‐orientering i stora och små läsarkollektiv.
Graderingen med ”fler”, ”färre”, ”mer” och ”mindre” i tabellen syftar på en skillnad mellan läsarkollektiven.
Inledning
KAPITEL 1
Inledning
Annan-‐orientering finns i alla texter. I detta påstående ligger ett antagande om att en text alltid vänder sig till någon, och att den i likhet med andra kommunikativa handlingar bär på en dialog med läsaren. I den här avhandlingen undersöks denna dialog i en näranalys av åtta brevtexter.
Studien handlar om interaktion i skriven text där kärnvariabeln är annan-‐
orientering. Det är detta begrepp som operationaliseras i avhandlingen i en grammatiskt och pragmatiskt förankrad textanalys.
1.1 Syfte
Avhandlingens syfte är att undersöka hur annan-‐orientering görs i ett skrift-‐
språkligt material. För att uppnå detta syfte har jag arbetat abduktivt och skapat en modell där centrala begrepp förknippade med annan-‐orientering operationaliseras. Modellen prövas på ett avgränsat och strategiskt utvalt material.
De texter som analyseras är brev med olika avsikter och innehåll, men med det gemensamt att de har sin läsare i ett läsarkollektiv. Med läsar-‐
kollektiv menar jag en grupp av verkliga läsare som var och en tar emot samma text. Storleken på och utformningen av ett läsarkollektiv kan variera.
I de texter som jag studerar ingår hälften av materialets texter i ett stort läsarkollektiv i bemärkelsen att adressaterna är många. Det är vidare ett anonymt kollektiv genom att skribent och läsare inte har någon verklig relation utanför den kontext som texten skapar. Den andra hälften har sin adressat i ett litet och bekant läsarkollektiv där interaktionsdeltagarna i någon mån känner varandra på riktigt.
En utgångspunkt i denna analys är att texter generellt bär på dialogicitet, och detta med hänvisning till att en text medierar en människas kom-‐
munikativa tankar och handlingar. Texter är som alla sociala handlingar adressiva och responsiva, det ligger i deras natur. De är riktade framåt genom förväntningar på svar i kommande texter, och riktade bakåt som svar på tidigare texter, avseende innehåll, genre, komposition och stil. Annan-‐
orientering kommer i detta sammanhang in som en aspekt av dialogicitet och som ett fenomen som rymmer adressivitet och responsivitet.
Syftet innebär att bidra till teori-‐ och metodutveckling genom att pröva en modell för analys av annan-‐orientering med utgångspunkt i etablerade teoretiska begrepp och analyskategorier. Utmaningen är att från analys av annan-‐orientering i en utvald empiri föreslå en modell för analys av annan-‐
orientering i texter generellt. Frågan jag ställer är: Hur görs texter riktade, interaktiva, kontextuella och dynamiska genom olika grammatiska och
Inledning
1.1 Syfte
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 20JOHANNA LEDIN Annan-‐orientering i masskommunicerande brevtexter
19
pragmatiska val? Modellen vill även synliggöra att annan-‐orientering inkluderar perspektiv från interaktionsforskning och samtalsanalytisk metod och utgör på så sätt en ansats att överbrygga metoder för analys av interaktion i samtal och text.
1.2 Annan-‐orientering
Kärnvariabeln i den modell som jag utvecklar är annan-‐orientering (Linell 2009:13). Som begrepp kan annan-‐orientering hänföras till interaktions-‐
forskningen där det betecknar hur människor i sina känslor, tankar och handlingar förhåller sig till andra. Begreppet tar fasta på det som görs i interaktion och det som tillför en dynamik och en mellanmänsklig dimension till kommunikativa handlingar. I ett samtal konkretiseras och synliggörs annan-‐orientering i turväxlingar, uppbackningar, reparationer, upprepningar, tonfall, tystnad etc. I texter är fenomenet mer svårfångat, inte minst för att en text kan ingå i skilda yttrandekedjor och möta läsare i olika situationer. Från ett dialogistiskt perspektiv är människans annan-‐
orienterade egenskaper medfödda. Instinkten att samspela med andra finns redan hos ett nyfött barn, för att få näring, närhet och bekräftelse. Inom interaktionsforskningen använder man även annan-‐orientering som term för att förklara och tillföra dynamik till begreppet den andre.
A definitional point in dialogism is the assumption that human nature and human life are constituted in interrelations with ‘the other’, that is, in other-‐
orientation. (Linell 2009:13)
Detta att människan är dialogistisk till sitt väsen och annan-‐orienterad i sina handlingar är en del av dialogismens kärna (jfr Linell 2009).
1.3 Ett abduktivt och utforskande arbetssätt
I studien närstuderas direktadresserade och masskommunicerande brev-‐
texter. Jag vill ta reda på hur annan-‐orientering görs i texter som distribu-‐
eras till olika läsare i ett läsarkollektiv men där avsikten är att varje enskild läsare ska kunna identifiera sig med textens inbyggda läsare genom de strategier som finns kodade i textens språk. För att uppnå detta mål tillämpar jag en utforskande metod som bottnar i dialogiska teorier.
Arbetssättet har paralleller till grundad teori, en sociologisk metod som betonar det tentativa och försöksvis utprovande i empirisk forskning. Denna huvudsakligen induktiva hållning innebär att materialinsamling och analys går hand i hand och genererar hypoteser om olika samband mellan teore-‐
tiska begrepp och empiri som tillsammans ger hållpunkter för hur data ska förstås och förklaras, något som noteras i minnesanteckningar, vilket varit en stor del av min forskningsprocess. Efterhand vidtar en kodning som
1.2 Annan-orientering
1.3 Ett abduktivt och utforskande arbetssätt
söker frilägga underliggande mönster relativt en kärnvariabel i ett material, i mitt fall annan-‐orientering i brevtexter, och dessa mönster kan enligt grundad teori testas och valideras med kvantifieringar, vilket jag gjort (jfr Hartman 2001).
För min del har arbetssättet varit abduktivt och heuristiskt utforskande, och mynnar ut i en modell som kan användas deduktivt, i betydelsen att den kan utgöra en hypotes om vilka pragmatiska dimensioner i språket som aktualiseras när vi orienterar oss i skrift mot någon. Den tentativa, teoret-‐
iska utgångspunkten har varit dialogismen, som efterhand preciserats så att annan-‐orientering blivit kärnvariabeln och det teoretiska huvudbegreppet.
På detta vis har en teoretisk och metodisk modell för analys av annan-‐
orientering i brevtext tagit form, en modell som har teoretisk mättnad genom att den förklarar hur annan-‐orientering uppstår i ett material.
Tillvägagångssättet innebär att jag till skillnad från många andra språk-‐
vetenskapliga och textanalytiska avhandlingar inte applicerar en färdig analysmodell på materialet. I stället utgår jag från en tentativ modell som presenteras i kapitel 4, där mina kodningar, formaliserade i en kodnyckel, ordnas efter språkliga typer och relateras till fyra analyskategorier. Ambi-‐
tionen är alltså att modellera hur kodningar av språkliga typer betingas av pragmatiska enheter och hur detta samverkar med annan-‐orientering. Det är detta jag utprövar i resultatkapitel 5–8.
Den tentativa utgångspunkten i denna studie är som jag nämnt dialog-‐
ismen, ett teoretiskt ramverk som återkommer i sociokulturella och socio-‐
semiotiska analyser med inriktning mot interaktion, deltagarperspektiv, kontextualisering och meningsskapande. Ett dialogistiskt synsätt i en text-‐
analys erbjuder en möjlighet att inkludera perspektiv från interaktions-‐
forskning där man anknyter till språkliga begrepp och sociala fenomen som jag studerar. En explorativ metodologisk ansats som jag antytt ovan bidrar till förutsättningar för en textnära tolkande analys.
Sammanfattningsvis inbegriper modellen som tillämpas i avhandlingen
dialogiska teorier, genre-‐ och interaktionsforskning samt grammatisk och
pragmatisk analys. Från ett heuristiskt perspektiv drar jag slutsatser av
varje analys i relation till samlad kollektiv erfarenhet och kunskap inom
forskningsområdet. Arbetssättet är processinriktat och innebär att kunskap
som genereras från mina slutsatser omprövas och läggs till tidigare
kunskap. Det är vidare abduktivt, på det viset att jag pendlar mellan det
datagenererande materialet – de åtta texterna – och relevanta teoretiska
begrepp. Man kan följa arbetsgången framåt och bakåt som länkar som
kunskapsmässigt hakar i varandra. Varje del i avhandlingstexten bidrar
därigenom till dess övergripande mål att analysera annan-‐orientering i teori
och praktik.
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 22JOHANNA LEDIN Annan-‐orientering i masskommunicerande brevtexter
21
1.3 Disposition med tentativa analyskategorier
I detta avsnitt presenterar jag avhandlingens disposition med hänvisningar till ett utdrag ur en av de brevtexter som ingår i avhandlingens empiri.
Utdraget (figur 1) återger inledningen på ett brev från Dagens Nyheter där läsaren får en påminnelse om att betala sin prenumerationsavgift. I brevet passar skribenten på att argumentera för fördelarna med en prenumeration.
De flesta av oss kan placera in texten i en reklambrevsgenre där man som läsare ingår i en målgrupp, i det här fallet prenumeranter som missat en in-‐
betalning. Genren medför att man delar läsningen med andra men text-‐
strategin är sådan att man ska känna sig utvald. Jag använder denna text eftersom den visar upp alla de kategorier som analyseras i denna studie.
Dagens Nyheter Påminnelse
Först och främst vill jag önska dig en god
fortsättning på det nya året. Som DN-läsare får du alltid nyheter från när och fjärran, och spännande bevakning av kultur, sport och ekonomi. Vi kommer att göra nya, stora redaktionella satsningar under året och fortsätter att bjuda på massor av härlig helgläsning med bland annat vårt uppskattade helgmagasin DN.Söndag.
Såvitt vi kan se har du ännu inte förnyat din prenumeration. Har du gjort det de senaste dagarna, så kan du naturligtvis bortse från det här brevet.
I annat fall föreslår jag att du betalar redan idag, så du inte missar någonting; det
finns så mycket att se fram mot i DN.
Figur 1: Inledning till Text 1. Påminnelse från Dagens Nyheter, DN
Utdraget innehåller en stor mängd du-‐tilltal, vill jag önska dig, som DN-‐läsare får du, har du ännu inte förnyat, med flera. Tilltal är ett sätt att peka ut en läsare och ett språkligt uttryck för deixis som kapitel 5 handlar om.
Texten från DN är i sin helhet en kombination av ett erbjudande och en uppmaning. Man vill från skribenthåll lyfta fram fördelar med DN och motivera läsaren att förlänga sin prenumeration. I en analys av sats-‐ och språkhandlingstyper i kapitel 6 ser man att DN-‐texten huvudsakligen består av a) erbjudanden: Som DN-‐läsare får du alltid nyheter från när och fjärran, och spännande bevakning av kultur, sport och ekonomi, b) värderande påstå-‐
enden: Vi kommer att göra nya stora redaktionella satsningar under året och c) uppmaningar: I annat fall föreslår jag att du betalar idag. Texten saknar däremot nästan helt påståenden av informerande och hävdande karaktär.
1.4 Disposition med tentativa analyskategorier
DN-‐texten har ju som mål att övertyga läsaren om värdet av att betala sin prenumeration. Generellt kan påminnelser likt denna vara ansiktshotande (Goffman 2005). För att parera ett eventuellt obehag och för att behålla läsarens intresse använder den här skribenten flera strategier: Har du gjort det [förnyat din prenumeration] de senaste dagarna, så kan du naturligtvis bortse från det här brevet. I annat fall föreslår jag att du betalar redan idag […]. Med både modala hjälpverb, satsadverbial och diskursmarkörer sker garderingar och modifieringar för att göra läsaren välvilligt inställd i en känslig situation. I kapitel 7 analyserar jag modalitet som en resurs i rela-‐
tionen till läsaren. I DN-‐texten används också rikligt möjligheten att styra läsningen med värderingar och attityd: spännande bevakning, nya, stora redaktionella satsningar, härlig helgläsning, vårt uppskattade helgmagasin.
I kapitel 8 studerar jag värderande ord.
I kapitel 2 upprättar jag ett forskningssammanhang samt redogör för teorier som ligger till grund för mitt arbete. Kapitel 3 beskriver insamlingen av avhandlingens material och processen som resulterat i en empiri bestå-‐
ende av åtta brevtexter. I kapitel 4 presenteras en tentativ modell för analys av annan-‐orientering i skrift. I modellen förenas teoretiska begrepp med grammatiska och pragmatiska kategorier och utgångspunkter för en inter-‐
aktionsanalys av direktadresserade och masskommunicerande brevtexter.
Modellen är tentativ i bemärkelsen att den innebär ett prövande av en teori om, men också en metod för undersökning av, hur annan-‐orientering, som en essens i varje kommunikativ handling, konstrueras i skrift. Modellen är framtagen i en process där mina egna preliminära studier av brevtexter, tidigare forskning om dialogicitet, etablerade konventioner inom grammatik och pragmatik, genreanalys och retorisk analys syntetiseras och relevant-‐
görs, och vidare operationaliseras i avhandlingens efterföljande kapitel.
Kapitel 9 är ett summerande kapitel där metod och resultat diskuteras.
Kapitlet avslutas med tankar om hur analysmodellen i kapitel 4 kan göras generaliserbar genom tillämpning på andra textmaterial.
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 24
Forskningsöversikt
KAPITEL 2
Forskningsöversikt
I detta kapitel sätter jag in min undersökning i ett forskningssammanhang.
Det innebär en genomgång av studier som från olika håll belyser och ansluter till avhandlingens syfte och mål. Utifrån det överordnade syftet att synliggöra annan-‐orientering i text inkluderar den modell som prövas i denna avhandling infallsvinklar från interaktionsforskning (Linell 2009, 2011a), interaktionell lingvistik och samtalsanalytisk metod, CA (Sacks, Schegloff & Jefferson 1974, Lindström 2008), nyretorisk genreteori (Miller 1984, Berge & Ledin 2001) och pragmatik (Levinson 1983). Översikten är allmänt orienterad mot forskning om svenska språket.
I avsnitt 2.1 redogör jag för forskning som tillämpar dialogicitets-‐
begreppet. Dialogicitet har en betydelsfull roll i denna forskningöversikt för att det anknyter till avhandlingens grundläggande fråga om hur annan-‐
orientering konstrueras. Innebörden av dialogicitet och annan-‐orientering sammanfaller ju i frågan om hur interaktion uppstår i mötet med en text. En genomlysning av forskning där detta begrepp används visar att dialogicitet i en kontext kan syfta på en mänsklig egenskap och social drivkraft, i en annan på manifest intertextualitet och i en tredje utgöra ett mått på röstblandning i en text (jfr Linell 2009).
Avsnitt 2.2 redovisar forskning om hur identiteter kan konstrueras i social interaktion, inriktat mot studier om inkludering och exkludering av interaktionsdeltagare utifrån val av tilltalsord. Vad exempelvis omfattar pronomenet vi i interaktion? Frågan ansluter till en analys av deiktiska ord för tilltal mot olika läsarkollektiv och modelläsare i kapitel 5.
Avsnitt 2.3 omfattar semiotiskt inriktad forskning, med fokus på ord och fraser som uttrycker värderingar och perspektiv i en skriftspråklig kontext.
Perspektiv har en koppling till den här avhandlingens grundläggande syn på texten som en plats där deltagare interagerar men också förhandlar och framför ståndpunkter.
Modelläsare är liksom dialogicitet ett abstrakt begrepp. Att för sitt inre föreställa sig att en text har en identitet, en ”själ” som sätter igång känslor, tankar, handlingar vid läsning är en sak, men att konkretisera dessa egen-‐
skaper i en analys och ge själen en fast språklig kontur kan vara en ut-‐
maning. I avsnitt 2.4 tar jag upp forskning om modelläsare. Såväl modell-‐
läsare som dialogicitet existerar i nära samklang med bachtinska begrepp som adressivitet och responsivitet, där frågan om meningsskapande i relation till en texts avsikter och strategier, i betydelsen styrning av läsning och tolkning, relevantgörs.
Forskningsöversikt
johanna ledin Annan- orientering i masskommunicerande brevtexter 26
