HEXACO personlighetsdimensionernas relation till politisk orientering bland
högskolestudenter
Daniel Paulus
Kandidatuppsats i psykologi, VT 2022 Kurskod: PSA122
Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Jacek Hochwälder
Examinator: Eric Hansen
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi
HEXACO personlighetsdimensionernas relation till politisk orientering bland högskolestudenter
Daniel Paulus
Varje individ har en unik personlighet som påverkar olika livsaspekter.
Politisk orientering är en av dessa. Forskning har visat att det finns ett samband mellan personligheten och politisk orientering. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan HEXACO sex personlighetsdimensioner och politisk orientering samt hur den politiska orienteringen förhåller sig mellan högskolans fyra akademier.
Etthundratre studenter deltog i undersökningen. En webbenkät delades ut till högskolestudenterna vilken bestod av 3 demografiska frågor, 60 personlighetsfrågor och 1 fråga som mäter politisk orientering.
Resultatet från korrelation och regressionsanalyserna visade att personligheten har ett signifikant samband med politisk orientering där vänsterorienterade studenter tenderar att vara mer empatiska och att högerorienterade studenter visar en strävan efter social status. Studenter i UKK och HVV visade en vänsterorienterad inställning medan IDT och EST en högerorienterad. Totalt kunde 36% av studenters politiska orientering förklaras av demografiska variabler, akademitillhörighet och personlighetdimensionerna. I diskussionen diskuteras resultatet med olika infallsvinklar.
Keywords: political orientation, personality dimensions, HEXACO, college students
Inledning
Psykologer har länge studerat sambandet mellan personlighetsegenskaper och politisk orientering. Det finns olika sätt att identifiera hur en individ orienterar sig i det politiska spektret.
Denna studie har lagt fokus på en vänster-höger skala. Tidigare forskning har visat att en individs politiska ideologi kan grundas i personlighetsdispositioner (Carney et al., 2008). Denna undersökning grundas framför allt av egenintresse där författarens intresse är lagd i att undersöka hur den politiska orienteringen bland högskolestudenter förhåller sig till personlighetsdimensionerna. Studien kommer kunna bidra till att vara en jämförelsestudie i framtiden. Politisk orientering kan tänkas se annorlunda ut i framtiden och studier som görs då ska kunna använda denna studie som jämförelse för att se var skillnaderna finns och hur dessa förhåller sig till denna studie.
Personlighet
Personligheten avser en individs unika karakteristiska drag i tänkande, känslor och beteende (American Psychological Association, 2021). Likt många vetenskaper har även teorier om personligheten en grund i antika Grekland. Den grekiska klassificeringen av personlighet antog att biologiska skillnader orsakar skillnader i beteende. Den grekiska idén av personlighetsprofilering var ett fundament för det som idag är vetenskaplig psykologi (Chamorro, 2011). Många teorier har utvecklats för att fånga in de komplexa dimensionerna av personligheten. En av dessa är Femfaktorsmodellen som har använts sedan 1990-talet för att undersöka personligheten.
Femfaktorsmodellen. Teorin beskriver en individs personlighet utifrån ett trait perspektiv.
Personlighetstraits kan definieras som bestående mönster i en individs tänkande, känslor och beteende. Dessa mönster förväntas att kvarstå över tid samt vara konstanta i olika situationer och kontexter (Gerl et al., 2018). Femfaktorsmodellen inkluderar fem personlighetsdimensioner (McCrae & Costa, 1999): Neuroticism, Extraversion, Öppenhet, Samvetsgrannhet samt Vänlighet. Femfaktorsmodellen har gett upphov till att andra teorier och modeller har utvecklats med några av dessa personlighetsdimensioner som utgångspunkt. En av modellerna som har utvecklats är HEXACO personlighetsmodell.
HEXACO. HEXACO är en akronym som består av sex dimensioner som beskriver personligheten, modellen anses vara en alternativ personlighetsmodell till Femfaktorsmodellen.
HEXACO utvecklades genom liknande strategiska och metodologiska ansatser som utvecklade Femfaktorsmodellen (Ashton & Lee, 2007). När Femfaktorsmodellen var väl etablerad och började användas internationellt kunde forskare hitta brister. Nya lexikografiska studier på flera språk inom personlighetsforskning har bidragit till att HEXACO har omdefinierat personlighetsdimensionerna samt lagt till en sjätte dimension för att fånga alla aspekter av personligheten, detta för att få en universell beskrivning som inte begränsas av översättningar.
Vid översättning för modellen från engelskan till andra språk, har det påvisat att det saknas en dimension i personligheten. Ashton och Lee har lagt till dimensionen Honesty-Humility som den sjätte dimensionen i HEXACO. Mätinstrumentet som har konstruerats benämns HEXACO- PI (Personal Inventory) och finns i tre versioner, 200, 100 eller 60 items (Ashton & Lee, 2007).
De sex dimensionerna som mäts i HEXACO-PI är uppdelade i fyra delar var och beskrivs nedan.
Ärlighet/Ödmjukhet (Honesty-Humility). Dimensionen benämns även som H-faktorn. För att denna dimension skall kunna vara en beskrivning av personligheten har den delats upp i fyra olika delar som tillsammans skapar en helhetsbeskrivning av dimensionen. De fyra delarna i Ärlighet/Ödmjukhet är: uppriktighet, rättvis, avsaknad av habegär samt anspråkslöshet.
Individer med höga poäng inom dessa fyra aspekter får höga poäng i Ärlighet/Ödmjukhet vilka tenderar att inte vara manipulativa för egen vinning, har ett litet/inget behov av att bryta mot regler, mindre intresse av materiella ting samt lågt behov av en hög social status (Ashton & Lee, 2009).
Emotionalitet (Emotionality). De underliggande personlighetsfaktorerna för denna dimension är: Ångest, rädsla, beroende av andra och sentimentalitet. Hög skattning på emotionalitet innebär att individen känner en rädsla för fysiska hot, känner ångest i stressfulla situationer, har ett behov av emotionellt stöd från andra och visar mer empati mot andra personer (Ashton & Lee, 2009).
Extraversion (eXtraversion). De underliggande personlighetsfaktorer i extraversion är:
social självkänsla, socialt mod, sällskaplighet och livlighet. Personer med höga poäng i denna skala har en positiv självbild, är självsäker i en ledarroll, tycker om sociala sammanhang och interaktioner samt har energi och är entusiastisk (Ashton & Lee, 2009).
Vänlighet (Agreeableness). Vänlighet innehåller personlighetsegenskaperna förlåtelse, mildhet, flexibilitet samt tålamod. Höga poäng i denna skala bidrar framför allt till att individen kan förlåta sig själv och andra. Individer med höga poäng undviker att bedöma andra, är villig att samarbeta och villig att kompromissa samt att personen har en förmåga att kontrollera sitt temperament (Ashton & Lee, 2009).
Samvetsgrannhet (Conscientiousness). Samvetsgrannhet består av egenskaperna organisering, flitighet, perfektionism och försiktighet. Flitighet i denna bemärkelse innebär att individer visar tendenser till att arbeta hårt för att nå uppsatta mål. Organisering av tid samt ordning och reda på fysisk omgivning, strävan efter perfektion i uppgifter och försiktighet i beslutstagande är personlighetsdrag som framkommer vid höga poäng i samvetsgrannhet (Ashton & Lee, 2009).
Öppenhet (Openness to Experience). De underliggande egenskaperna i öppenhet är estetisk uppskattning, nyfikenhet, kreativitet och att vara okonventionell. Individer med höga poäng i denna dimension visar uppskattning för konst och naturen, är nyfiken och söker kunskap, använder fantasin fritt i vardagliga sammanhang samt visar intresse för udda idéer (Ashton &
Lee, 2009).
Politisk orientering
” The various qualities of men are clearly the reason why there are various kinds of states and many forms of government; for different men… make for themselves different... forms of
government.” – (Aristotle, 350 F.K refererad i Sibley et al., 2012)
Ända sedan antikens Grekland har det spekulerats att politiska ideologier korrelerar med personligheten dock var det inte empiriskt fastställt. Med mer intresse och forskning inom området påvisade empiriska studier från mitten av 1930-talet att personligheten och politiska ideologier korrelerar med varandra (Adorno et al., 1950). Ur ett psykologiskt perspektiv är en ideologi ett sammanhängande nätverk som består av tro, attityder samt hur samhället ska styras eller organiseras (Stone et al., 2014). För att konkretisera detta studerar psykologer politiken med olika infallsvinklar och skalor. Den traditionella och mest populära vänster-höger skalan har två generella dimensioner där individer (1) anammar eller motstrider social förändring samt (2) accepterar eller avvisar social jämlikhet. Med tiden har psykologiska studier av ideologi breddat sin forskning där även personligheten samt kognitiva och emotionella faktorer inkluderats för att mer precist kunna placera individer i den traditionella vänster-höger skalan (Stone et al.,).
Vänster-Höger ideologi. Ideologin om vänster eller höger orientering har förändrats över tid. Förr var högern associerad med åskådningar som gav stöd till ett traditionellt hierarkiskt system och vänstern var associerad med uppfattningar om jämlikhet och progressivism. Från 2018 identifieras vänstern oftast med politiska partier som begränsar den individuella ekonomiska friheten men ger maximal frihet i individuell och medborgerliga rättigheter. Högern däremot identifieras oftast med partier som är mer konservativa vars mål är att skydda traditionella värderingar samt står högern för maximal frihet i den ekonomiska domänen (Caprara & Vecchione, 2018). Det som definierar vänster-höger orienteringen anpassas efter social och politisk förändring. Den dynamiska processen underlättar även för röstberättigade medborgare att välja parti då de söker ett parti med liknande intressen som de själva. Dynamiken i politiken bidrar till att partier kan behålla sina väljare, detta genom att fortsätta anpassa sina intressen efter väljarnas behov vilket leder till en kollektiv tillfredsställelse (Caprara &
Vecchione, 2018).
Då denna studie använder sig av HEXACO som mätningsverktyg är det viktigt att även förstå hur grundarna till verktyget definierar politisk orientering. En meta-analys av Lee, Ashton, Griep och Edmonds (2018) ser på politisk orientering ur en annan synvinkel än den traditionella vänster-höger orienterade skalan. Lee et al. (2018) nämnde att även deras syn har två dimensioner: (1) individuell frihet kontra moralisk reglering samt, (2) medkänsla kontra konkurrens. Författarna nämnde även att deras definition av politisk orientering korresponderar starkt med vänster-höger orienteringens traditionella dimensioner. Politisk orientering i denna studie utgår från Lee et. al. definition av politisk orientering.
Två personlighetsdimensioner och dess relation till politisk orientering
Empiriska studier har undersökt hur politisk orientering korrelerar med personlighetsegenskaper. Exempelvis har forskare undersökt hur politisk orientering utifrån Lee et al. (2018) synvinkel kan kopplas till personlighetsfaktorerna i HEXACO. Resultat från en
meta-analys påvisade att höger orienterade individer får låga poäng på HEXACO öppenhetsdimensionen samt att även individer som skattar låga poäng på ärlighet/ödmjukhet orienterar sig på den högra sidan av spektret (Lee et al., 2018). De nedanstående två dimensionerna anses vara starkast korrelerade till politisk orientering.
Öppenhet (Openness to Experience) och politiska värderingar. Öppenhet relateras till fantasi och kreativitet. Ur en politisk infallsvinkel kan öppenheten relateras till tolerans för nya livsstilar och värderingar. En av dimensionerna i politisk ideologi belyser social förändring, en individ som skattar högt på öppenhet är alltså öppen för förändring. Detta innebär att individer som skattar lågt på öppenhet är emot eller obekväm i relation till kulturell, ekonomisk samt social förändring (Chirumbolo & Leone, 2010). Dock är dessa individer bekväma i ett samhälle som är förutsägbart, ett samhälle som behåller traditioner och ett kongruent koncept genom tiden. Sådana individer tenderar att attraheras av partier som är emot förändringar och bevarande av traditioner vilket står i kontrast mot individer som skattar högt på öppenhet som att attraheras av förändring. De resonerar som ideologier där fokus hamnar på social förändring och tolererar nya idéer samt mångfald i värderingsåsikter. Med detta sagt konstateras det att individer med höga poäng i öppenhet tenderar att rösta på vänster orienterade partier (Chirumbolo & Leone, 2010).
Ärlighet/ödmjukhet (Honesty-Humlity) och politiska värderingar. H-faktorn kan predicera en variation av utfall (Ashton & Lee, 2008). Exempelvis innehåller H-faktorn en aspekt som berör avsaknad habegär vilket leder till ett tämligen litet intresse av materiella ting eller social status. H-faktorn har även påvisat negativa korrelationer med variabler som relateras till acceptans av ojämlikhet samt motstridande av social förändring vilket har en koppling till höger orienterade individer. Med detta menas att H-faktorn är positivt korrelerad med vänster orientering, vilket har påvisats i en internationell studie av Lee et al. (2018).
Syfte
Studiens övergripande syfte var att undersöka relationen mellan de sex personlighetsdimensionerna i HEXACO och politisk orientering med hänsyn till en vänster- höger skala bland svenska högskolestudenter. Högskolan har fyra akademier vilka är Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Hälsa, Vård och Välfärd (HVV), Innovation, Design och Teknik (IDT) samt Utbildning, Kultur och Kommunikation (UKK). Dessa akademier undersöks för att se hur politisk orientering förhåller sig beroende på vilken akademi studenterna studerar på. EST och IDT består mestadels av ingenjör och ekonomprogram. HVV och UKK består mest av program som berör sociala arbeten och lärarprogram. I denna bemärkelse kan det skilja sig åt gällande politisk orientering då EST och IDT generellt sett kan generera bättre avkastning i form av inkomst eller karriär vilket kan locka högerorienterade individer. I kontrast till detta kan det tänkas att vänsterorienterade studenter generellt sätt väljer program som ingår i HVV eller UKK.
Studiens frågeställningar är (1) Hur ser korrelationen ut mellan personlighetdimensionerna och politisk orientering? (2) Hur ser korrelationen ut mellan akademitillhörighet och politisk orientering? (3) Hur mycket av variationen i politisk orientering kan förklaras av kön, ålder, akademitillhörighet samt personlighetsdimensionerna?
Metod
Deltagare
Totalt utdelades 103 enkäter till studenter på en högskola, av dessa besvarades 103 enkäter vilket tyder på inget internbortfall. Av respondenterna i studien var 66 (64.1%) kvinnliga studenter och 37 (35.9%) manliga studenter. Deltagarna i studien var indelade i fem åldersgrupper där 5 deltagare var under 20 (4.9%) , 49 (47%) var mellan 20-25, 31 (31.1%) var mellan 26-31, 10 (9.7%) deltagare var mellan 32-37 och 7 (6,8%) rapporterade en ålder på 38+. För de olika akademierna var 50 (48.5%) studenter från HVV, 19 (18.5%) från IDT, 18 (17.5%) deltagare från EST och 16 (15.5%) från UKK.
Material
En webbenkät användes för att samla in data. Enkäten bestod av tre delar med totalt 65 frågor.
Demografi. Den första delen innehöll tre demografiska frågor, det som efterfrågades var kön, vilken åldersgrupp deltagaren ingår i samt vilken akademi studenten studerar på. Alla tre variabler användes vid analysen. Ålder delades upp fem grupper där under 20 kodades med 1, 20-25 fick värdet 2, 26-31 värdet 3, 32-37 värdet 4 och 38+ fick värdet 5.
Personlighet. Den andra delen av webbenkäten bestod av 60 frågor som berörde personligheten. För att mäta personligheten utgick undersökningen från instrumentet HEXACO Personality Inventory-Revised (HEXACO-PI-R) (Ashton & Lee, 2009). Mätinstrumentet består av 60 påståenden som omfattar alla sex dimensioner av personligheten och har översatts från engelska till svenska av Bergh och Akrami (2016). HEXACO påståenden använder en fem gradig Likertskala, från 1 (håller inte alls med) till 5 (håller helt med). Med detta menas att varje påstående ger mellan 1-5 poäng och höga poäng kan generellt resultera i högre grad av de underliggande egenskaperna för respektive dimension och låga poäng motsatt effekt. Varje dimension innehåller 10 påståenden. Ett exempel på ett påstående från dimensionen Ärlighet- Ödmjukhet är ”Jag skulle inte använda smicker för att få en löneförhöjning eller befordran på jobbet, även om jag trodde att det skulle lyckas”. Ett exempel från dimensionen Emotionalitet är ”Jag känner för att gråta när jag ser andra människor gråta”. Exempel från Extraversion ”I sociala situationer är jag ofta den som tar första steget”. Exempel från Vänlighet ”Min inställning till människor som behandlat mig illa är att förlåta och gå vidare”. Exempel från Samvetsgrannhet ”Jag försöker alltid ara noggrann i mitt arbete även om det tar tid”. Exempel från Öppenhet ”Jag är intresserad av att lära mig om andra länders historia och politik”. 29 frågor var spegelvända. De spegelvända frågorna omkodades innan summaindexet samt reliabilitetsanalysen skapades i SPSS. Det skapades ett medelvärdes och summaindex för varje dimension. Det gjordes en reliabilitetskontroll för varje dimension. Ärlighet-Ödmjukhet dimensionen (α =.82), Emotionalitet (α= .80), Extraversion (α= .80), Vänlighet (α= .77), Samvetsgrannhet (α= .84) och Öppenhet (α= .76).
Politisk orientering. För att mäta politisk orientering konstruerades en femgradig Likert skala. Frågan är ”Det pratas ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster- högerskala. Var någonstans skulle du placera in dig själv?”. Deltagarna i studien placerade sig själva i skalan där 1 stod för Klart till vänster, 2 stod för Något till vänster, 3 stod för Varken till vänster eller höger, 4 stod för Något till höger och 5 stod för Klart till höger. Politisk orientering är den beroende variabeln i denna studie.
Procedur
Enkäterna delades ut till studenter på en högskola i Mellansverige. Författaren gick runt i skolan och frågade studenter om de var villiga att delta i undersökningen. Studenter som tackade ja skannade en QR-kod med mobiltelefonen, QR-koden förde deltagarna vidare till den digitala enkäten som konstruerades i Google formulär. I formuläret fanns missivbrevet med information om studien. Det skedde fyra besök på högskolan för att få tillräckligt med data. Undersökningen följde Vetenskapsrådets (2017) etiska krav vilka är Nyttjande-, Konfidentialitet-, Samtyckes- samt Informationskravet. Deltagandet var frivilligt samt var deltagarna i studien anonyma.
Databearbetning
Dataprogrammet SPSS användes vid databearbetningen av det insamlade materialet. I analysen kodades män med 0 och kvinnor med 1. Akademierna dummykodades med 1:or och 0:or inför regressionsanalysen där HVV används som referensvariabel. Gränsen för signifikans sattes på p < .05. Varje dimension i HEXACO fick ett enskilt index och medelvärdet samt standardavvikelsen beräknades. För att besvara frågeställning (1) beräknades Pearsonkorrelationer vilka redovisas i resultatdelen i Tabell 1. För att se hur politisk orientering förhåller sig till de fyra akademierna gjordes en envägs ANOVA som jämförde gruppernas medelvärden vilka presenteras i Tabell 2 där även post-hoc test med Scheffé gjordes för att se var de signifikanta skillnaderna finns. Slutligen gjordes en regressionsanalys med tre steg för att besvara frågeställning (3) och resultatet redovisas i Tabell 3. Det första steget innehöll variablerna ålder och kön, i det andra steget tillkom akademitillhörighet och i det sista steget lades personlighetsdimensionerna till.
Resultat
Tabell 1 redovisar korrelationen mellan personlighetsdimensionerna och politisk orientering som besvarar frågeställning ett. Personlighetsdimensionen Ärlighet-Ödmjukhet visade ett statistiskt signifikant samband (p < .001) med politisk orientering, således en negativ korrelation mellan dimensionen och politisk orientering kunde observeras. Negativa samband kunde även påvisas för Emotionalitet (p < .001), Vänlighet (p < .001) samt Öppenhet (p = .009). Negativa samband i denna bemärkelse innebär en mer vänsterorienterad orientering.
Personlighetsdimensionen Samvetsgrannhet resulterade i ett positivt samband (p = .016) med politisk orientering vilket innebär att studenter med hög samvetsgrannhet tenderar att orientera sig på den högra sidan av det politiska spektret. Dimensionen Extraversion påvisade inget signifikant samband (p = .272) med politisk orientering.
Tabell 1
Pearsonkorrelationer mellan variabler samt deskriptiv statistik
Index 1 2 3 4 5 6 7 M SD
1. Politisk orientering - 2.82 1.29
2. Ärlighet/Ödmjukhet -.50** .82 3.42 0.83
3. Emotionalitet -.35** .46** .80 3.12 0.84
4. Extraversion -.11 -.02 -.07 .80 3.16 0.76
5. Vänlighet -.38** .47** .31** .06 .77 3.20 0.68
6. Samvetsgrannhet .24* -.18 .15 .20* -.18 .84 3.53 0.78 7. Öppenhet -.26** .30** .16 .06 .29** -.13 .76 3.10 0.79
Not. N = 103. * p < .05, ** p < .01. Cronbach´s alpha fetstilt i diagonalen. Tvåsidigt test
Tabell 2 redovisar medelvärden och standardavvikelser för studenternas politiska orientering utifrån de fyra akademierna på högskolan vilket besvarar frågeställning två. En envägs ANOVA för oberoende mätningar med politisk orientering som beroende variabel och akademitillhörighet som oberoende variabel genomfördes för att analysera effekten av akademitillhörighet och politisk orientering. Analysen påvisade att huvudeffekten akademitillhörighet på politisk orientering var statistiskt signifikant, F(3, 99) = 4.05, p = .009, η2 = 0.109). Efterföljande post-hoc-test (Scheffe) på akademierna visade att en jämförelse var statistisk signifikant vilken var mellan IDT och UKK (p = .025) vilket resulterade att studenter i UKK anser sig själva vara mer vänsterorienterade än studenter i IDT.
Tabell 2
Deskriptiv statistik för politisk orientering baserat på akademi
Akademi n M SD
HVV 50 2.70 1.28
IDT 19 3.37 1.07
EST 18 3.22 1.35
UKK 16 2.06 1.12
Not. Politisk orientering variationsvidd 1–5, där 1 står för vänster och 5 för högerorientering
I Tabell 3 redovisas resultat från regressionsanalysen för politisk orientering och besvarar frågeställning tre. Det övergripande resultatet för steg 1 som förklarar variationen i politisk orientering med variablerna kön och ålder visade sig vara statistiskt signifikant (F2,100 = 4.35, p
= .015) med en förklarad varians på 8%. Variabeln kön var signifikant (p = .004) relaterat till politisk orientering. Det övergripande resultatet för steg 2 med akademivariablerna visade sig vara statistiskt signifikant F(5, 97) = 3.56, p = .005, med en förklarad varians på 15.5% efter att akademierna blev tillagda. UKK visade sig vara signifikant (p = .039) relaterat till politisk orientering vilket påvisade att UKK var mer vänsterorienterad än övriga akademier. Slutligen lades personlighetsdimensionerna till i steg 3 vilket även påvisade sig vara statistiskt
signifikant F(11, 91) = 4.74, p = .001 vilket ökade den totala förklarade variansen till 36.4%
beträffande politisk orientering. Dimensionerna Ärlighet-Ödmjukhet (p = .009) och Samvetsgrannhet (p = .011) var de två signifikanta variablerna som enskilt kunde förklara variationen i politisk orientering. Ärlighet-Ödmjuket har ett signifikant samband med vänsterorienterade studenter och Samvetsgrannhet med högerorienterade studenter.
Tabell 3
Regressionsanalys för politisk orientering
Politisk orientering Variabel
Steg 1 βa
Steg 2 β
Steg 3 β Steg 1:
Könb -.75** -.56* -.27
Ålderc .08 .21 .16
Steg 2:
Referensvariabeld (HVV)
IDT .40 .12
EST .36 .06
UKK -.74* .33
Steg 3:
Ärlighet/Ödmjukhet -.47*
Emotionalitet -.22
Extraversion -.28
Vänlighet -.22
Samvetsgrannhet .44*
Öppenhet -.14
Modellsammanfattning
R2 .08* .16* .36**
F 4.35* 3.56* 4.74**
(df) (2, 100) (5, 97) (11, 91)
∆R2 .08* .21**
∆F 2.87* 5.00**
Not. N = 103. *p < .05, **p < .01
a β anger standardiserade regressionskoefficienter
b Män kodades med 0 och kvinnor med 1.
c Ålder kodades, under 20 med 1, 20-25 med 2, 26-31 med 3, 32-37 med 4 och 38+ med 4.
d Referensvariabel i dummykodning
Diskussion
Personlighetsdimensionerna Ärlighet-Ödmjukhet, Emotionalitet, Vänlighet och Öppenhet har en negativ korrelation med politisk orientering. Samvetsgrannhet påvisar en positiv korrelation med politisk orientering. UKK och HVV studenter har vänsterorienterad inställning medan EST och IDT en högerorienterad inställning. Totalt kunde kön, ålder, akademitillhörighet samt personlighetsdimensionerna förklara 36% av variationen i politisk orientering.
Den första frågeställningen undersökte hur korrelationen mellan HEXACO personlighetsdimensioner och politisk orientering ser ut bland studenter. Studiens resultat visade att flera dimensioner var signifikant relaterade till politisk orientering. Ärlighet-Ödmjukhet, Emotionalitet, Vänlighet samt Öppenhet visade en signifikant negativ korrelation till politisk orientering. En negativ korrelation i detta sammanhang innebär att ju högre poäng som skattas på en personlighetsdimension desto mindre poäng på orienteringsskalan. Låga poäng på orienteringsskalan innebar en mer vänsterorienterad inställning och höga poäng gav en mer högerorienterad inställning. Detta skulle kunna förklaras av att dessa faktorer har en koppling
till hur de två dimensionerna i politisk ideologi är uppdelade: individuell frihet kontra moralisk reglering och den andra dimensionen medkänsla kontra konkurrens (Lee et al., 2018).
Individuell frihet samt medkänsla i de politiska dimensionerna är korrelerade med vänsterorienterade ideologier. Individer som skattade högt på tidigare nämnda personlighetsdimensioner har påvisat personlighetsdrag som passar in i en vänsterorienterad ideologi. Exempelvis tenderar individer som skattar högt på Emotionalitet visa empati för andra vilket påvisar hög grad av medkänsla. Samvetsgrannhet kunde signifikant relateras till högerorienterade studenter vilket kan kopplas till den politiska dimensionen medkänsla kontra konkurrens. Individer med hög grad av samvetsgrannhet tenderar att vara mer motiverade av framgång vilket kan relateras till att de är mer konkurrensinriktade. Dimensionen Ärlighet- Ödmjukhet visade starkast korrelation till politisk orientering i Tabell 1. Ju högre grad av Ärlighet-Ödmjukhet desto mer vänsterorienterade studenterna tenderade att vara.
Samvetsgrannhet var den enda signifikanta personlighetsdimensionen som visade en positiv korrelation med politisk orientering i Tabell 1. Ju högre grad av Samvetsgrannhet desto mer högerorienterade studenterna tenderade att vara. Detta strider mot tidigare forskning av Chirumbolo och Leone (2010) där Öppenhet påvisade en starkare korrelation till politisk orientering än Ärlighet-Ödmjukhet. Dock påvisar båda dimensionerna negativa korrelationer med politisk orientering som innebär att ju högre grad av dimensionerna desto mer vänsterorienterade deltagarna tenderade att vara vilket även påvisas i Chirumbolo och Leones forskning. Extraversion visade ingen signifikant korrelation till politisk orientering.
Dimensionerna Ärlighet-Ödmjuket och Öppenhet har påvisat liknande negativa korrelationer i tidigare studier av Lee et al. (2018). Dock måste det påpekas att majoriteten av tidigare forskning med HEXACO har utförts i andra länder än Sverige. Detta kan medföra att resultaten i denna studie skiljer sig från resultat i en annan undersökning som exempelvis ägde rum i USA. Detta är fullt förståeligt då politiska värderingar, politiska system samt att kulturer skiljer sig beroende på vart man befinner sig i världen (Pew Research Center, 2012). USA:s politik domineras av två partier, Demokraterna och Republikanerna (Ballotpedia, 2021). I Sverige har det politiska systemet ett partisystem med fler än två dominanta partier (Riksdagen, 2022). Detta är betydelsefull skillnad i hur den politiska kulturen ser ut i dessa två olika länder. Ett land med fler partier kan ha en bredare politisk mångfald vilket kan möjligtvis leda till att resultat på studier skiljer sig beroende på hur landets politiska system ser ut. Politisk orientering kan statistiskt signifikant förklaras av personligheten utifrån studiens resultat.
Beträffande frågeställning två var syftet att undersöka hur varje akademi förhåller sig till politisk orientering. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan akademierna.
Den parallell som går att dra mellan akademierna och den politiska orienteringen skulle kunna vara vilka program som ingår i dessa. Program som möjligtvis kan generera högre inkomst och efter examen ingår i EST samt IDT. Dessa två akademier består mestadels av olika ekonomiprogram och civilingenjörsprogram. Studenter i dessa två akademier påvisade en mer högerorienterad inställning jämfört med studenter i HVV och UKK som identifierade sig med vänsterorientering. Dock var bara en jämförelse i post-hoc testet signifikant vilket var mellan UKK och IDT, där UKK var den mest vänsterorienterade och IDT den mest högerorienterade akademin.
Slutligen handlade den tredje frågeställningen om i vilken utsträckning kön, ålder, akademitillhörighet och personlighetsdimensionerna kunde förklara variationen hos studenternas politiska orientering. I första steget fanns kön och ålder som visade sig vara signifikant. Dock kunde inte ålder förklara variationen i politisk orientering. Detta kan bero på att åldern var uppdelad i åldersgrupper vid enkätundersökningen. Kvinnliga studenter påvisade en mer vänsterorienterad inställning i steg ett och två än de manliga studenterna. I steg tre blev kön icke signifikant. Steg två var signifikant när akademivariablerna lades till vilket ökade den förklarade variationen i politisk orientering. Resultatet från steg två visade att studenter i UKK är mer vänsterorienterade än studenter i andra akademier, övriga akademier blev inte signifikanta. Det sista steget inkluderade personlighetsdimensionerna och kunde förklaras
statistiskt signifikant. Det sista steget som fullbordade modellen var statistiskt signifikant (p <
.001) med en förklarad varians på 36%. Resultatet visade två personlighetsdimensioner som statistiskt signifikanta och dessa var Ärlighet-Ödmjukhet och Samvetsgrannhet. Ju högre grad av Ärlighet-Ödmjuket desto mer vänsterorienterade, och ju högre grad av Samvetsgrannhet desto mer högerorienterade studenterna tenderade att vara, som i korrelationsanalysen. Detta styrker att det finns ett samband mellan dessa variabler. Resultatet stämmer även överens med tidigare forskning av Lee et al. (2018).
Styrkor och svagheter med studien
En styrka med studien är tillämpning av HEXACO, en etablerad skala med goda psykometriska egenskaper (Ashton & Lee, 2007). Detta instrument översattes till svenska av Bergh och Akrami (2016) vilket styrker studien då denna översättning har beprövats i tidigare studier. En annan fördel med studien kan vara att webbenkäten delades ut fysiskt i skolans lokaler och bibliotek.
Detta bidrog till en tillfredsställande variation gällande studenters program och akademitillhörighet vilket är en viktig punkt för studien.
En svaghet med studien är urvalsstorleken i undersökningen. Med fler undersökningsdeltagare skulle resultatet kunna se annorlunda ut och möjligtvis generaliseras.
En annan svaghet är att den politiska orienteringen inte mättes med en väletablerad skala.
Ytterligare en svaghet med skalan var att varje deltagare som svarade på enkäten kan ha en annorlunda syn på politisk orientering. Med en definition på hur studien definierar vänster-höger orientering skulle detta kunna styrka skalans validitet. Det fanns möjlighet att översätta amerikanska skalor till svenska men politisk orientering i USA skiljer sig i hög grad från politisk orientering i Sverige (Pew Research Center, 2012). Exempelvis anses Demokraterna vara vänsterorienterade i USA av amerikanerna. Ur en svensk infallsvinkel skulle Demokraterna anses mer högerorienterade än vänsterorienterade. Av detta skäl konstruerades en femgradig Likert skala för att mäta politisk orientering. På grund av detta kunde politisk orientering inte reliabilitets testas och Cronbach´s alfa förblir okänt för skalan. En annan svaghet som kunde identifieras under undersökningens gång var att undersökningen enbart omfattade en högskola.
Det kan vara så att politisk orientering skiljer sig beroende på vilken skola undersökningen sker på. Ett elituniversitet hade troligtvis skattat annorlunda på personlighetsdimensionerna samt att medelvärdet på den politiska orienteringen möjligtvis hade sett annorlunda ut. Detta kan vara en svaghet om undersökningen skulle tänkas generaliseras.
Slutsatser
Resultat från denna studie visar att politisk orientering har ett signifikant samband med HEXACO personlighetsdimensioner. Ju högre poäng på dimensionen Ärlighet-Ödmjukhet desto mer vänsterorienterad politisk inställning deltagarna tenderade att ha. Däremot tenderade deltagarna att vara mer högerorienterade desto högre deras skattning på Samvetsgrannhet var. I relation till hur akademierna orienterar sig visade det sig att studenter som studerar i akademier med prestigefyllda program som kräver höga intagningspoäng tenderar att vara högerorienterade. Akademier med välfärd, sjukvård eller lärarprogram visade tendens för vänsterorientering. Undersökningen kom fram till att 36% av den politiska orienteringen kunde förklaras av kön, ålder, akademitillhörighet samt HEXACO personlighetsdimensioner. Fastän denna studie visar signifikanta samband bör det tas med en viss reservation. Det behövs vidare forskning med ett större urval och bättre skalor för att säkerställa studiens validitet. Det skulle även behövas fler deltagare för att generalisera studiens resultat.
Referenser
Adorno, T. W., Frenkel-Brunswik, E., Levinson, D.J., & Sanford, R. N. (1950). The Authoritarian Personality. Harper & Brothers.
American Psychological Association. (3 December 2021). Personality.
apa.org/topics/personality
Ashton, M. C., & Lee, K. (2007). Empirical, theoretical, and practical advantages of the HEXACO Model of Personality Structure. Personality and Social Psychology Review, 11(2), 150–166. https://doi.org/10.1177/1088868306294907
Ashton, M. C., & Lee, K. (2008). The HEXACO Model of Personality Structure and the importance of the H factor. Social and Personality Psychology Compass, 2(5), 1952–1962.
https://doi.org/10.1111/j.1751-9004.2008.00134.x
Ashton, M. C., & Lee, K. (2009). The HEXACO Personality Inventory – Revised. hexaco.
https://hexaco.org/scaledescriptions
Ashton, M. C., Lee, K., & Goldberg, L. R. (2007). The IPIP–HEXACO scales: An alternative, public-domain measure of the personality constructs in the HEXACO model. Personality and Individual Differences, 42(8), 1515–1526. https://doi.org/10.1016/j.paid.2006.10.027 Ballotpedia. (2021). List of political parties in the United States. Hämtad den 27 januari 2022
från https://ballotpedia.org/List_of_political_parties_in_the_United_States
Bergh, R., & Akrami, N. (2016). Are non-agreeable individuals prejudiced? Comparing different conceptualizations of agreeableness. Personality and Individual Differences, 101, 153–159. https://doi.org/10.1016/j.paid.2016.05.052
Caprara, V. G., & Vecchione, M. (2018). On the left and right ideological divide: Historical accounts and contemporary perspectives. Political Psychology, 39(S1), 49–83.
https://doi.org/10.1111/pops.12476
Carney, Jost, J. T., Gosling, S. D., & Potter, J. (2008). The secret lives of liberals and conservatives: Personality profiles, interaction styles, and the things they leave behind:
Liberals and conservatives. Political Psychology, 29(6), 807–840.
https://doi.org/10.1111/j.1467-9221.2008.00668.x
Chamorro, P, T. (2011). Personality and individual differences (2nd ed.). John Wiley & Sons.
Chirumbolo, A. & Leone, L. (2010). Personality and politics:The role of the HEXACO model of personality in predicting ideology and voting. Personality and Individual Differences, 49(1), 43–48. https://doi.org/10.1016/j.paid.2010.03.004
Gerl C., Stieger M., & Allemand M. (2018). Developmental changes in personality traits. In V.
Zeigler-Hill & T. Shackelford (Eds.) Encyclopedia of Personality and Individual Differences.
Springer, Cham. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/978-3-319-28099-8_1857-1
Lee, K., & Ashton, M. C. (2013). The H factor of personality why some people are manipulative, self-entitled, materialistic, and exploitive-- and why it matters for everyone. Wilfrid Laurier University Press.
Lee, K., Ashton, M. C., & Edmonds, M. (2018). Is the personality—politics link stronger for older people? Journal of Research in Personality, 77, 113–118.
https://doi.org/10.1016/j.jrp.2018.10.003
Lee, K., Ashton, M. C., Griep, Y., Edmonds, M., & Kandler, C. (2018). Personality, religion, and politics: An investigation in 33 countries. European Journal of Personality, 32(2), 100–
115. https://doi.org/10.1002/per.2142
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1999). A five-factor theory of personality. In L. A. Pervin & O.
P. John (Eds.), Handbook of personality: Theory and research (Vol. 2, 139-153). The Guilford Press.
Pew Research Center. (2012). The American-Western European Values Gap. Hämtad den 27 december 2021 från https://www.pewresearch.org/global/2011/11/17/the-american-western- european-values-gap/
Riksdagen. (2022). Ledamöter & partier. Hämtad den 27 januari 2022 från https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
Sibley, G. C., Osborne, D., & Duckitt, J. (2012). Personality and political orientation: Meta- analysis and test of a Threat-Constraint Model. Journal of Research in Personality, 46(6), 664–677. https://doi.org/10.1016/j.jrp.2012.08.002
Stone, S., Johnson, K. M., Beall, E., Meindl, P., Smith, B., & Graham, J. (2014). Political psychology. Wiley Interdisciplinary Reviews. Cognitive Science, 5(4), 373–385.
https://doi.org/10.1002/wcs.1293
Vetenskapsrådet. (2017), GOD FORSKNINGSSED, Stockholm: Vetenskapsrådet, ISBN 978- 91-7307-352-3
