• No results found

Akka Ett skrivbord för hemmet anpassat för rullstolsburna.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Akka Ett skrivbord för hemmet anpassat för rullstolsburna."

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akka

Ett skrivbord för hemmet anpassat för rullstolsburna.

- Kan man förändra synen på hjälpmedel med hjälp av design?

SIGRID HÄGG

Högskolan för design och konsthantverk Göteborgsuniversitet

Göteborg VT 2012

Examensprojekt 15 hp,

(2)

ABSTRACT

A woman is dying of cancer, she refuses to use her walking aid. Be-cause she is embarrassed. This means she can’t leave her house, and her last days become very limited.

Why do we act like this?

Can the view we have of products adapted for disabled be changed by working with colour, texture, form and materials?

There are many products adapted for disabled, the products often have a good function and well developed ergonomic aspects but the visual aspect leaves a lot to wish for. There is neither effort nor money put in to the exterior design of most of these products.

A lot of the solutions that are invented for adapted products can be used in design of “regular” products.

Why should we then divide products in to adapted and non-adapted. Why not use inclusive design, then we will get new solutions, new viewpoints and benefit from each other?

A good function.

An interesting, dignified visual exterior.

In this project I have worked with a writing desk for home use. The desk is designed with minimum measures and is also foldable. The desk is adapted for wheelchair users. But the wheelchair users are not the solitaire target group, I am working with inclusive design and ac-cessibility should be obvious. The processing of the problem should be the same as for “regular” design problems. If we work like this, more products will be more accessible to more people.

Keywords

(3)

FÖRORD

En kvinna är döende i cancer, hon vägrar att använda en rullator, för att hon tycker att det är pinsamt. Hon kan inte gå ut och hennes sista tid blir begränsad till hemmet.

Varför är det pinsamt att använda hjälpmedel, varför klingar an-passat och hjälpmedel illa i många öron?

Design för alla, Inclusive design. Alla har rätt till att delta i sam-hället på lika villkor. Kan bra och snygg design vara en rättighet?

(4)

TACK TILL

F. Dyberg för tips, kloka råd och insikt.

Neurologiskt Handikappades Riksförbund i Göteborg, NHR för användartest och utvärdering.

Kalle Klockars för handledning . Mamma som gav mig förordet ur sin vardag.

Carl Wästfelt för mentalt stöd i metallverkstaden och räddande svetsning. Anna Waldermarson för sällskapet under sena nätter.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Syfte 2. Bakgrund 2.1 Bakgrund 2.2 Utveckling 2.3 Frågeställning 2.4 Avgränsning 3. Genomförande

3.1 Informationsinsamling och analys 3.2 Verktyg

3.3 Idé- och skissarbete 3.4 Användartest 3.5 Form och färg 4. Resultat och slutsatser 4.1 Projektets resultat 4.2 Slutsatser

4.3 Reflektion över arbetsprocessen 5. Källförteckning

6. Bilagor

6.1 Produktbilder

6.2 Arbetsmöbeln- ett undersökande av skrivbordets funktion. 6.3 Inspiratonsbilder 6.4 Funktionsanalys 6.5 Ritningar 6 6 6 7 8 9 9 9 12 13 17 17 17 18 19 34 36 37 25 8 20

(6)

Inledning

Mål

Att skapa ett mindre skrivbord för hemmiljö, skrivbordet ska vara anpassat så att en rullstolsburen person kan använda det.

Syfte

Genom att formge en produkt som är tillgänglig för rullstolsburna utan att rullstols-burna i sig är solitär målgrupp vill jag arbeta med inkluderande design, inclusive design. På så sätt vill jag visa hur design kan vinna på att vara inkluderande snarare än att förlora på att kompromissa med speciella behov och krav. Jag vill visa på hur man kan använda sig av ramarna för att hitta en intressant form och hur problemlös-ning kan bidra positivt till det visuella.

Bakgrund

Det finns många produkter som är anpassade för människor med funktionsnedsätt-ningar. De flesta av de här produkterna har en bra funktion men det har varken lagts tid eller ansträngning på det visuella uttrycket och vad formen kommunicerar. Lösningar till problem för produkter som är anpassade för personer med funktions-hinder kan med fördel användas för produkter som har icke funktionshindrade som målgrupp. Anpassade produkter har ofta en mer genomarbetad ergonomi och är utformade för att orsaka mindre slitskador och vara lättare att hantera och använda. Något som ickeanpassade produkter kan sakna.

Varför ska man då dela upp produkter i anpassade och ”vanliga”, kan man inte använda sig av problemlösning och ramar för att hitta nya infallsvinklar som kan främja båda parter?

En bra funktion.

(7)

Utveckling

Skrivbordet har sin grund i och är en utveckling av ett tidigare projekt som handlar om arbetsmöbeln , ett skrivbord. (Se Arbetsmöbeln- ett undersökande av skrivbor-dets funktion bilaga 6.2) I det projektet arbetade jag med en kombination av trång-boddhet och ergonomi, hur komprimerat kan ett skrivbord bli utan att det förlorar sin funktion?

Många personer bor i små hem, platsen för skrivbordet kan nästa dag vara platsen för en extra säng eller ge plats för en extra stol vid matbordet. Ett minimerat och hopfällbart bord ger möjlighet till att använda den begränsade ytan man har på ett mer effektivt sätt.

Under det tidigare projektet hävdade jag att en begränsad arbetsyta och ett skrivbord i minimum måtten inte bara är positivt för att man kunde spara utrymme utan även för att det begränsade måttet ”tvingade” användaren till en ergonomisk arbetsställ-ning. Avsaknaden av avlastningsytor på skrivbordet tillät inte heller någon över-sträckning under arbetet. Arbetsytan var alltså inte större än den yta där människan har som bäst greppförmåga och störst armstyrka.

Den snäva formen mellan bordsbenen gjorde även så att sittande positionen blev rät.

(8)

Frågeställning

Kan man med färg, form och med fokus på detaljer i ett designarbete påverka inställ-ningen till möbler som är anpassade för personer med en funktionsnedsättning?

Avgränsning

Möbelns användningsområde är riktat till hemmiljö. Avgränsningen innebär att an-vändningstiden är kortare än ett skrivbord som användas i kontorsmiljö. Jag beräk-nar användningstiden till ca 4 timmar i maxtid per dag. Avgränsningen medför också att höjdinställningar kan göras vid enstaka tillfällen och inte behöver vara möjliga att göra löpande under arbetet för att byta arbetsställning.

Vid anpassning för rullstolburna räknar jag med att de personer som är i behov av ett skrivbord för utföra arbete med händer och armar äger en viss armstyrka.

Genomförande

Informationsinsamling och analys

De skrivbord som är tillgängliga för rullstolsburna idag är i stort sett samma skriv-bord som finns för kontorsmiljö. Skrivskriv-bord för kontorsmiljö är anpassade för långa sittningar ofta hela dagar. En del skrivbord har möjlighet till att ändra höjden och vinkeln på bordsytan för att ge variation i arbetsställningen. De är oftast tillräckligt breda för att en rullstol ska få plats mellan bordsbenen men det händer att en centre-rad gaspelare som ofta är lösningen på ett höj-och sänkbart skrivbord ger svårighet för rullstolar att få plats under bordet.

Skrivbord som är tänkta och anpassade för kontorsmiljö, är svåra att passa in i en hemmiljö på grund av storlek och rent visuellt har de svårt att smälta in i den övriga inredningen.

(9)

Verktyg

Jag har använt mig av handskisser och modeller i skala 1:10, fullskalemodeller av delar och 3D modelleringar i Rhinorcerous 4. Jaghar genomfört olika tester med material och färgkombinationer, för att tillexempel se hur olika lacker reagerar med varandra. Jag har använt mig av metallverkstad och träverkstad för att bygga proto-typen.

Idé- och skissarbete

Eftersom jag utgick från ett tidigare projekt, Arbetsmöbeln - ett undersökande av skrivbordets funktion, hade jag en grund att börja arbeta ifrån. Jag använde den konstruktion jag kommit fram till i det tidigare arbetet som utgångspunkt för att utveckla den nya möbeln. Jag resonerade kring för och nackdelar med att ha en hopfällningsfunktion i bordet.

Nackdelar

En fällfunktion i bordet:

- ger större krav på benkonstruktionen, och utesluter i vissa fall benkoncept.

- påverkar stabiliteten.

- påverkar bordskivans komposition. - ger flera extra moment i produktionen.

Fördelar

En fällfunktion i bordet:

- ger en mindre möbel (i fällt läge). - ger en mer flexibel möbel.

- ger en funktion som endast avlastningsyta ( i fällt läge). - ger ett annat uttryck (i fällt läge).

- ger känslan av att användaren äger sin möbel, användaren kan bestämma över sitt hem.

Jag valde att gå vidare med möjligheten att kunna fälla ihop bordet eftersom jag upplevde fördelarna intressanta att gå vidare med i en möbel som har sitt använd-ningsområde i hemmet.

Till att börja med sökte jag efter nya grundmått eller minimum mått för rullstolar, hur stort djup, vilken höjd och vilken bredd kräver en rullstol?

Måtten jag hittade och kom fram till var: - djup: 700 mm

- bredd: 900 mm - höjd: 730 - 850 mm.

Jag har använt mig av Elisabeth Svenssons studie, Bygg ikapp handikapp.

Jag började med att applicera måtten på den redan befintliga konstruktionen Skriv-bordet fick ett större djup och bredd, till skillnad mot den tidigare bredden 650 mm och djupet 500 mm. Jag tillförde en konkav i bordskivans framkant för att låta bru-karen komma närmare och nyttja bordsytan som stöd för armbågarna vilket ger en mer avslappnad arbetsställning.

(10)

Jag skissade på både fasta och fällbara benställningar i stålrör. Jag valde att arbeta med stålrör på grund av stöttålighet som kan behövas i kontakt med rullstolar. Stål-röret har också en bra hållfasthet samtidigt som det är lätt att forma.

Jag började skissa på olika varianter av tvåbenslösningar till skrivbordet, för att se om det skulle ge en lättare och smidigare konstruktion.

Jag skissade på tvåbenslösningar med bland annat breda sicksack fötter för att ge balans och stadga och en variant med z- formade ben som har en viss stötdämpande egenskap.

Jag skissade på stegvis fällbara skivor som fungerar som en vinkling av arbetsytan. Ett problem jag stötte på under skissande av tvåbenslösningar var att det var svårt att hitta en bra fästpunkt för benen . För att skivan ska kunna fällas på rätt ställe behö-ver benen vara förskjutna från centrum annars hamnar delningen i skivan mitt på arbetsytan och blir ett problem. Problemet kvarstår då att benen behöver vara centre-rade för att få rätt tyngdpunkt och inte välta. De breda fötterna som behövs för att en tvåbenskonstruktion ska få tillräckligt med balans tar dessutom för mycket av utrym-met under bordet, och försvårar åtkomsten för en rullstolsburen.

Slutligen återgick jag till en konstruktion med fyra ben eftersom den erbjuder mer stabilitet speciellt vid fällningsmomentet och ger mer plats för ben och rullstol. I mina nya skisser av fyrabenskonstruktionen arbetade jag med utåtställda ben för att ge mer plats för rullstolens hjul. Det är extra viktigt för manuella rullstolar som har cambrade hjul det vill säga utåtvinklade hjul som gör stolen smidigare och stabilare att använda.

(11)

Även om skrivbordet redan har en ganska generös bredd fram, så ger utåtvinklade ben också ett visuellt intryck av att vara inbjudande och vara formade efter rullstolen vilket jag upplever ger en positiv känsla.

Dessutom ger de utåtställda benen karaktär till skrivbordet och ökad stabilitet i fällt läge eftersom detta kompenserar skivans tyngd. Formen svarar även på den asym-metri som bordskivan har.

(12)

Användartest 2012-03-22

Neurologiskt Handikappades Riksförbund

Jag ville använda mig av ett användartest för att utvärdera funktionen och måtten jag kommit fram till och omsätta teorin till verklighet. Jag ville även få en bild av användarnas tankar kring design av hjälpmedel och på hur fokus låg, vad de värderar mest.

Användartestet utfördes av två rullstolsburna personer som arbetar på NHR:s kontor i Göteborg. Testet utfördes på en prototyp som var i rätt material och obehandlad. Person 1 använde sig av en permobil och hade nedsatt armstyrka, person 2 använde sig av en manuell rullstol och hade god muskelstyrka i armarna.

Person 2 sa att möjlighet att vinkla bordskivan uppåt skulle underlätta i fällningen av skrivbordet. Genom att kunna vinkla skivan uppåt kan personen komma närmare skrivbordets benställning och få mer styrka och balans i fällningsmomentet.

De upplevde båda att höjdjustering är en viktig del då rullstolar och permobiler kom-mer i många höjder och justeras efter användaren. De påpekade också att de flesta permobiler kan höjas och sänkas i sig men att de ofta är högre än genomsnittliga manuella rullstolar.

De tyckte att lösningen av höjdjustering med gängade träfötter var fin men i vissa fall opraktisk om man skall justera benen till ett läge där de inte är helt i skruvade i ”botten”. Istället önskade de sig en lösning med en knapp justering liknande en kryckkäpp.

Båda önskade sig lättare och gärna billigare material.

Användarna värderar funktionen av en produkt högst men tycker att det är väldigt tråkigt hur produkter ser ut idag.

De berättar om hur det är svårt att tillexempel gå på en resturang då man måste lyfta upp bordet för att en rullstol ska kunna komma under sargen på bordskanten, och att det finns ett problem med pelarbord som ofta finns på caféer, det går inte att få plats under bordet med rullstol, man får istället sitta brevid bordet.

De pekar också på att ett av de största problemen är priset på produkten. Man måste hitta ett billigt produktionssätt och billiga material för att kunna sälja in produkten till tillexempel hjälpmedelscentralen eller andra privata återförsäljare. Det måste göras för att det ska vara möjligt för brukarna att kunna köpa produkten.

Sammanställning av krav

- Möjlighet att kunna vinkla skivan uppåt.

- En enkel individuell höjdjustering. Stegvis om den är manuell. - Lätta material.

- Billiga material.

(13)

Form och färg

Jag hade tidigt tydliga tankar om materialmöten. Jag ville använda mig av kontraste-rande material för att signalera förändringar och funktioner som delning i möbeln. Jag har hämtat inspiration till mina material, och färgskalor från fotografier av fjäll-miljöer. ( Se Bilaga 6.3 Inspirationsbilder, fjällmiljö)

Det jag upplevde som mest intressant och det som fångade mitt intresse i miljöerna var mötet mellan struktur yta och material.

Jag har delat in bilderna i olika beståndsdelar och konkretiserat dem i nyckelord, för att kunna översätta känslan i miljöerna till material och färger i produkten.

Bild 1

-Tjockt, mjukt, tungt, lent. -Sotigt, smuts, dovt, blåsvart monumental, stark.

-Högblankt, glas, vått klart, turkost, grönt. Bild 2

-Åldrad, slitage, användning, motståndskraftig. Bild 3

-Kyla, lugn, koncentration, ro ståtligt.

-Rörelse, värme, kraft, fart.

I prototypen har jag valt att använda mig av svart, vitt och blått, transparent, hög-blankt, vått, torrt och matt. Jag vill att prototypen skall uttrycka lugn, tålighet, tyngd för att ge stabilitet samtidigt som den är smidig. Jag vill att det skall finnas en rörelse som är intressant men tillräckligt lågmäld för att inte störa.

(14)

I bordsytan ville jag visa på ett möte mellan två delar, en del som fälls och en del som fortsätter att vara vertikal. Jag ville att ytan som alltid är vertikal skulle fungera som en avlastningsyta och signalera vattenresistans och slittålighet.

Jag skissade på flera olika materiallösningar, som bland annat innefattade: - porslin - mosaik - kakel - plast - gummi - emalj - glas.

(15)

Avlastningsytan, den del som alltid är vertikal blir extra viktig för möbelns uttryck. Skrivbordet har två utseenden beroende på om det är används eller fällt.

När möbeln fälls ihop är det viktigt att den inte förlorar sitt uttryck eller ser konstig ut. Därför läggs mycket fokus på den ytan.

Till avlastningsytan valde jag att använda 6 mm tjockt glas som jag upplevde hade de egenskaper jag sökte efter. Glaset är vattenresistent och relativt slittåligt och är lätt att rengöra, det har en högblank yta som kontrasterar och ger ett fint möte mot de matta träpartierna. Glaset har i sig en grön ton som syns från sidorna, de är viktiga visuella delar när bordet fälls då de kommer i fokus.

Glasskivan är lackerat på baksidan med två olika lackfärger. Ett tjockare lösnings-baserat klarlack blandat med färgpigment som sedan täcks med ett vitt vattenlösnings-baserat lack Det lacket första droppas på medan det senare appliceras med airbrush. Kombi-nationen av det två lackerna ger tunna skikt av nyanser som ger en rörelse i mönstret och ett utseende som liknar akvarell. Sist läggs ett skyddande transparent tvåkompo-nentslack.

Den stora arbetsytan, är gjord i limfog av furu skivan har en asymmetrisk form. Med avlastningsdelen medräknad så mäter skivan 800 mm i bakkant och 900 mm i fram-kant. Kortsidorna får alltså en 5 gradig vinkel utåt. Bordskivan har den här formen för att få ett mer intressant uttryck men också för att ge rullstolsanvändaren mer svängrum i framkant för att kunna backa ut och vända.

Skivans underkanter är fasade i 45 grader för att ge intryck av en mindre dimension medan den ändå kan behålla sin styrka. Ovansidans kanter är frästa med en liten ra-die för att vara bekvämare och mer skonsam att luta handlederna mot och samtidigt behålla skärpan i formen .

Skivan har sen behandlats med äggoljetempera med svart pigment för att framhäva träts ådring och få en åldrad karaktär. Äggoljetemperan har efterbehandlats med mö-belvax, för att låsa pigmentet och för att ge en tåligare slityta. Den mörka arbetsytan ger en större kontrast till ett vitt papper, vilket underlättar för synskadade.

(16)

Efter användartestet med NHR, lade jag till en vinkel på bordskivan längs gångjärns-sidan som göra att skivan kan vinklas uppåt som locket på en skolbänk vilket gör det lättare att fälla ihop benen. Jag testade olika vinklar för se hur mycket skivan skulle behöva lyftas och för att utesluta att pennor och liknande skulle fastna i ”springan” som uppstår mellan bordsskivorna.

Efter utprovandet valde jag en 25 gradig lutning som tillåter att skivan lyfts 230 mm från utgångsläge och som ger en tillräckligt liten springa för att pennor inte ska fastna utan istället trycks upp när skivan vinklas.

Istället för att försöka dölja springan, en form skapad av funktionen, försöker jag arbeta med den och använder den för att kommunicera en händelse och en funktion. Jag ser den som en intressant detalj i skivan. Kanten på avlastningsytan som möter den vinklingsbara skivan målas vit, det framhäver också glasets gröna ton.

20

o

25

o

30

o

Test av vinklar

(17)

Benställningen är gjord i svetsat stålrör och benen är bockade utåt i en 5 gradig vin-kel. Styrstagen är placerade högt upp med 55 mm avstånd från varandra för att ge så mycket utrymme som möjligt för ben, fötter och rullstol underbordet. Gångjärnen är frästa ur massiv stålstång i samma dimension som stålrören. Styrstagen är gjorda av för att få ett så diskret möte som möjligt. Hela benställningen är lackad mattsvart för att få en naturnära sotad uttryck.

Träfötterna har rundade avslut för att ge ett lätt och smidigt uttryck som om de står på tå. Fötterna fästs med gängad stång i benets slut. Fötterna är utförda i björkträ och har även de behandlats med äggoljetempera och möbelvax, i likhet med bordsytan för att behålla ådringen. Detta utgör en kontrast mot benets mattlack och svarar på bordsytans struktur.

I mötet mellan träfoten och metallbenet finns ett täckande stålrör som gör en smidig överlappning mellan benet och foten. Det överlappande stålröret har ett diagonalt avslut som följer benets utåtvinkling.

I de främre rörliga benen, har stålröret en korkdel som möter bordsytan för att dämpa och minska skavningar.

(18)

Resultat och Slutsatser

Projektets resultat

En prototyp av ett skrivbord med fällfunktion i tänkta material. Benställning i stålrör med gångjärn frästa ur massivt stål.

Justerbara träfötter i björkträ med gängor på insidan som kan fästas i gängad stång benställningen.

Prototypen har en arbetsyta i furu som är sammanlänkad av ett pianogångjärn till avställningsyta. Avställningsytan har en basdel i furu där benställningen fästs med skruv ovan på läggsett 6 mm tjockt ytskikt lackerat glas.

Slutsatser

Vad är värdet av tillgänglighet?

I den här produkten tror jag att värdet av tillgänglighet ligger i konceptet, för mig är idén om att alltid ha med en tillgänglighets perspektiv i arbetsprocessen det viktigas-te jag har fått med mig av det här projekviktigas-tet. Ett arbetssätt som, när det är befogat, jag önskar ska genomsyra mina kommande projekt.

Vad händer när man säger att en produkt tillgänglig men inte för alla?

Något som händer när man påstår att en produkt är tillgänglig är att man får förvänt-ningar från många håll och de som exluderas får mer fokus än i en ”vanlig” produkt. Och det med all rätt.

Vad händer då om man säger att en produkt är tillgänglig för vissa?

Jag har funderat mycket kring detta eftersom det är just vad skrivbordet är, jag har ställt mig frågan om tillgänglighetsanpassningen förlorar sitt värde?

Jag inser att man kan inte göra en produkt som passar alla, men man kan utveckla en produkt som är tillgänglig för många.

Kan design påverka inställningen till möbler som är anpassade för personer med funktionsnedsättning?

Jag tror att man kan göra en skillnad i människors syn och inställning till anpassade möbler produkter och rum.

Jag inser att den tiden jag har förfogat över i mitt projekt räcker till att göra ett för-sta utkast av en sådan möbel, men jag tror att jag gör ett steg i rätt riktning.

I stort möter resultatet mitt mål i det här projektet. Mitt mål var att ha en prototyp av skrivbordet som visade rätt material, ytor texturer och färger. Jag ville även kunna utföra användartest med prototypen. Däremot hade jag behövt mer tid till att under-söka en maskinell lösning som hade kunna höja användarvänligheten.

Nästa steg i processen skulle vara att hitta alternativa och lättare material. Jag skulle också titta på höjdjusteringen för att hitta en lösning där man kan justera stegvis. Höjdjusteringen skulle fortfarande kunna vara baserad på samma princip med gän-gor, men med någon slags gradvis markering för höjden.

(19)

Färg och Form

Ytor och färger är utbytbara, det finns flera material som är vattentåliga men som har andra uttryck och egenskaper. I en produktion skulle jag behöva se närmare på målgrupperna och dela upp dem i mer specifika grupper, för att kunna ta fram en större kollektion av skrivbord som kan möte olika behov och preferenser.

Jag är i stort nöjd med det uttryck som prototypen har, en dov och samlad färg till det spretigare benen och ett intressant mönster i den vattentåliga ytan som trots sin rörelse inte är distraherande.

Reflektion över arbetsprocessen

Konstruktionsperioden har tagit längre tid än beräknat. Även produktionstiden, som beror på långa väntetider i verkstäder. Något jag inte har kunnat styra över men som jag får lära mig att ta större hänsyn till när jag beräknar tiden.

Enligt min beräknade tidplan låg användartestet tillsammans med NHR tidigare i processen än vad som skedde. Nu i efterhand tror jag att det hade varit mer kon-struktivt att ha två möten. Ett i början av skissfasen för att bolla tidiga idéer och ett i senare skede för att utvärdera en prototyp i enklare material, för att kunna utgå från den och göra justeringar.

Det mötet jag hade med NHR har varit väldigt värdefullt för projektets fortsatta ut-veckling, och har vissa justeringar gjorts efter mötet gjorts på den nuvarande proto-typen .

(20)

KÄLLFÖRTECKNING Litteraturkällor

1. Svensson, Elisabeth (1995), Bygg ikapp handikapp : att bygga för ökad till gänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder : kommen tarer till Boverkets byggregler, BBR. Solna : Svensk byggtjänst ; Vällingby : Handikappinstitutet.

Bildkällor

1. Bilaga 6.3

Bild 1, Foto: Jean Marmeisse Bilaga 6.3

Bild 2, Foto:CJ Utsi/CJUtsiPhoto.com Bild 3, Foto: CJ Utsi/CJUtsiPhoto.com

(21)

Bilaga 6.1 Produktbild

(22)

Bilaga 6.1 Produktbild

(23)

Bilaga 6.1 Produktbild

(24)

Bilaga 6.1 Produktbilder

(25)

Bilaga 6.1 Produktbilder

(26)

Bilaga 6.1 Produktbilder

(27)

Bilaga 6.2

Arbetsmöbeln- ett undersökande av skrivbordets funktion.

(28)
(29)
(30)
(31)
(32)
(33)
(34)

Foto: Jean Marmeisse

högblankt, glas, vått

klart, turkost, grönt

sotigt, smuts, dovt,

blåsvart

monumental, stark

tjockt, mjukt, tungt,

lent

mötet mellan

struk-tur yta material är

det mest intressanta

Bilaga 6.3

Inspirationsbilder, fjällmiljö

(35)

35 Bilaga 6.3

Inspirationsbilder, fjällmiljö

Foto: CJ Utsi/CJUtsiPhoto.com

Foto: CJ Utsi/CJUtsiPhoto.com

kyla, lugn,

koncen-tration, ro

ståtligt

rörelse, värme,

kraft, fart

åldrad, slitage,

användning,

mot-ståndskraftig

Bild 2

(36)

Huvud funktion

FUNKTIONSANALYS

Önskvärd funktion 2012-02-09

Skrivbord för hemmiljö

Erbjuda arbetsplats för gående och rullstolsburen i hemmiljö.

Erbjuda höjdjustering. Äga stabilitet.

Äga vattentålig yta.

Erbjuda möjlighet till ergonomisk arbetsställning Erbjuda belsyning.

Erbjuda avhägning av mindre objekt tex, sladd eller externhårddisk. Äga minimerings möjlighet.

Äga ett visuellt intressant utseende.

Bilaga 6.4 Funktionsanalys

(37)

Bilaga 6.5 Ritningar

References

Related documents

Att som informanterna delgett; arbeta för en fungerande kommunikation, se ett gemensamt ansvar kring de personer som arbetet bedrivs kring, skapa en samsyn, tillämpa

Till studien valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt och intervjuade lärarna. Vi antog att det skulle bli svårt att hitta lärare med utbildning i sva som tagit emot minst

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Min slutsats är att arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv följaktligen kan leda till att pedagogisk dokumentation blir en kommunikation

4.3 Sammanställning av intervju  Telefonintervju 2009‐01‐07 kl. 10.00