Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun

(1)

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3606

Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Kommunrapport

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskoleverksamhet

Skolrapporter

Grundskolor:

Dikanäs, Latikberg, Nästansjö skolor

Hembergsskolan

Malgovik och Volgsjö skolor Saxnäs skola

Gymnasieskola:

Malgovik gymnasieskola

Vuxenutbildning

Bilaga

(3)

Beslut

Postadress: 903 27 UMEÅ Besöksadress: Nygatan 18-20

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-5273 3939 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Vilhelmina Kommun Torget 6

912 81 Vilhelmina

2008-09-09 1 (5) Dnr 53-2007:3606

Genomförd utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Skolverket har genomfört inspektion i Vilhelmina kommun av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 7 april till den 14 maj 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola och verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvali- tetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs senast den 9 decem- ber, 2008 ska Vilhelmina kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verk- samheter som berörs.

(4)

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra skolornas resultat.

Kommunen uppvisar lägre resultat än snittet för riket och kommungruppen glesbygdskommuner. Trenden är nedåtgående och Skolverket bedömer att kommunen måste göra ansträngningar för att vända trenden. För att lyckas göra det måste kommunen ha kännedom om verksamheternas resultat. Uppföljningen och utvär- deringen av kunskapsresultaten är inte systematisk och görs varken på skol- eller kommunnivå i samtliga ämnen. Följaktligen blir inte sådan information i tillräcklig omfattning föremål för reflektion eller analys.

Vilhelmina kommun bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket gör bedömningen att kommunen måste ta ansvar för att det på varje skola och i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse. Utan sådana underlag kan inte kommunen fatta välgrundade beslut om resursfördelning och vidare planering av verksamheterna. Kommunen måste således se till att det i samtliga verksamheter bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att detta dokumenteras i skriftliga kvalitetsredovisningar i skolor och verksamheter samt även på kommunnivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses.

Parallellt med uppföljningen och utvärderingen av resultaten bör också kommunen initiera diskussioner om innehåll, arbetssätt och former för utbildningen. I några skolor pågår en diskussion om hur utgångspunkterna för skolans arbete i högre grad kan utgå från kursplanernas och läroplanens mål att sträva mot, vilket är positivt. Hur skolorna arbetar med individanpassning och särskilt stöd är viktiga frågor att lyfta in i diskussionerna om ökad måluppfyllelse. Likaså bör diskussioner föras om hur elevernas engagemang i och inflytande över sin egen utbildning kan öka.

Det är också Skolverkets bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten och de nationella målen genomsyrar alla verksamheter.

Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolverket att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genomförande, uppfölj- ning och utvärdering i samtliga verksamheter och skolor. Exempelvis saknas i de flesta skolor aktuella arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Den garanterade undervisningstiden är inte alltid samordnad mellan skolorna, alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen så att de kan uppnå målen för utbildningen. Det är oklart i vilken mån särskolans kursplaner är styrande för undervisningen av elever mottagna i särskolan. Delar av undervisningen för dessa elever och i vissa fall även för elever i behov av särskilt stöd sköts av personal utan adekvat utbildning. Beslut som rör elevers studiegång, såsom beslut om anpassad studiegång och placering i

(5)

Beslut

2008-09-09 3 (5) Dnr 53-2007:3606

särskild undervisningsgrupp, tas inte i enlighet med författningarnas krav. Inte heller betygssättning för elever mottagna i särskola sker i enlighet med författningar- nas krav. Kunskapen om de styrdokument verksamheterna har att rätta sig efter är avgörande för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Därför måste kommunen försäkra sig om att all personal har sådan kunskap och där det bedöms nödvändigt också sätta in lämpliga kompetensutvecklingsinsatser.

Inspektionen visar också att förutsättningarna för grundskolans rektorer att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheterna varierar och att ansvarsför- delningen mellan rektorer och mellan rektorer och så kallade platsansvariga lärare är otydlig. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevärenden inte hamnar mellan stolarna. Skolverket bedömer att kommunen måste se över rektorernas förut- sättningar att vara pedagogiska ledare för samt hålla sig förtrogna med verksamheterna.

I kommunens skolor och verksamheter bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer, men i intervjuer framkommer att det vid några grundskolor förekommer att elever upplever sig vara utsatta för kränkningar. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att sådant sker. Kommu- nen måste också se till att det förebyggande värdegrundsarbetet förstärks på skolorna. Likabehandlingsplaner finns i skolorna och de olika verksamheterna, men det är Skolverkets bedömning att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. De behöver utvecklas då de flesta i dagsläget saknar kopplingar till den egna verksamhetens behov av åtgärder. I de flesta fall har de tagits fram utan att barn, elever eller studerande varit delaktiga i arbetet. Likabehandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och verksamheternas kvalitetsredovis- ningar.

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen och 2 kap. 2 § särskolefö- rordningen).

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 1 kap. 6 § gymnasieförordningen, 1 kap.

7 § gymnasiesärskoleförordningen, 2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 § särvuxförordningen och 5 § förordningen om svenskundervisning för invandrare).

- Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner som motsvarar författningarnas krav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

(6)

- Kommunen har inte upprättat någon kvalitetsredovisning som motsvarar för- ordningens krav (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen har inte en aktuell skolplan (2 kap. 8 § skollagen).

- Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14 §, 7 kap. 4 § samt 1 kap 6 § gymnasieförordningen).

- De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a § skollagen och 1 kap. 5 – 6 samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

- Kommunen och skolorna informerar inte alla elever och föräldrar om rätten till modersmålsundervisning (2 kap. 9 § grundskoleförordningen och avsnitt 1 läro- planen för det obligatoriska skolväsendet).

- Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen måste vidta åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten i sin utbildningsverksamhet.

- Kommunens kvalitetsarbete bör bli mer systematiskt så att utvärderingar och bedömningar av måluppfyllelsen står i relation till de nationella målen och att utvärderingar ger ett säkrare underlag för beslut om åtgärder i syfte att öka mål- uppfyllelsen i samtliga skolor och verksamheter.

- Kommunen bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen.

- Kommunens uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd bör för- bättras.

- Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av skolornas värde- grundsarbete och säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö.

- Kommunen bör verka för att de nationella målen i läroplan och kursplaner blir mer styrande för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen.

- Kommunen bör förbättra sin uppföljning av elevernas garanterade undervis- ningstid i grundskolan och särskolan.

- Kommunen bör förbättra samverkan mellan och inom de olika skolformerna

(7)

Beslut

2008-09-09 5 (5) Dnr 53-2007:3606

- Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att vara pedagogiska ledare och hålla sig förtrogna med verksamheterna.

- Kommunen bör förbättra arbetet med bedömning och betygssättning.

- Kommunen bör förbättra sina insatser för att öka personalens insikter i de för- fattningar som styr verksamheterna.

- Kommunen bör försäkra sig om att ha en beredskap och en genomtänkt strategi för att ta emot nyanlända elever på bästa sätt.

- Kommunen bör förbättra tillgången till modersmålsundervisning.

På Skolverkets vägnar

Elisabeth Ahlgren

Enhetschef

Agnetha Burström

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråd Jonas Hed-

ström.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(8)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Verksamheter

Förskoleverksamheten

- Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (avsnitt 1 och 2.2 läroplanen för förskolan).

- Delar av förskoleverksamheten genomförs på ett sätt som varken motsvarar förskola eller familjedaghem (2 a kap. 2 § skollagen).

- Förskolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3, 3a och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Skolbarnsomsorgen

- Fritidshemmen upprättar inga kvalitetsredovisningar (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Särskoleverksamheten

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Särskoleverksamheten genomför inte en systematisk uppföljning och utvärde- ring av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i samtliga ämnen och ämnesområden (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läro- planen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Särskoleverksamheten har inte upprättat en kvalitetsredovisning (1 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Alla elever mottagna i särskola och deras vårdnadshavare erbjuds inte utveck- lingssamtal varje termin (7 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever mottagna i särskola (7 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Vid betygssättning i grundsärskolan bedöms inte alltid elevens kunskaper i relation till den kravnivå som anges i kursplanerna (7 kap. 6 § särskoleförordning- en).

(9)

Bilaga 2 (5)

Vuxenutbildningen

- Vuxenutbildningen har inte upprättat en kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Grundskolor Dikanäs skola

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurserna 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå må- len för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförord- ningen).

- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Hembergsskolan

- Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i förhål- lande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskole- förordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skol- väsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grundskole- förordningen och bilaga 3 skollagen).

- Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).

- Skolan har inte fattat formella beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleförordningen).

- Eleverna har inte tillgång till särskilt stöd i alla ämnen (5 kap. 1 § grundskoleför- ordningen).

- För eleverna är rektorsfunktionen delad (2 kap. 2 § skollagen).

- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(10)

Latikbergs skola

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå må- len för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1– 4

§§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Malgoviks skola

- Skolans arbetsplan motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 23 § grundskole- förordningen).

- Skolan har ingen kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker inte till nämnden (5 kap. 10 § grundskoleförordningen och 6 kap. 35 § kommunallagen).

Nästansjö skola

(11)

Bilaga 4 (5)

- Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå må- len för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4

§§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Saxnäs skola

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen för årskurs 1–5 (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskole- klassen och fritidshemmet).

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läropla- nen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Teknik genomförs inte på ett sådant sätt att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförord- ningen).

Volgsjö skola

- Skolan har inte en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Genomförandet av elevens val uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 19–20

§§ grundskoleförordningen).

- Ansvaret för undervisningen läggs i för stor utsträckning på assistenter (2 kap. 3

§ skollagen).

(12)

- Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).

- Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker ej till nämnden (5 kap.

10 § grundskoleförordningen och 6 kap. 35 § kommunallagen).

Gymnasieskola Malgomajskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

- Åtgärdsprogram i enlighet med förordningens krav utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1a § gymnasieförordningen).

- Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförord- ningen).

(13)

1

Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun

Dnr 53-2007-3606

Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 4

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...16 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Vilhelmina kommun.

Skolverket sände den 30 november 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- förande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 7 april till den 14 maj 2008. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Vilhelmina kommun genomfördes intervjuer med representanter för kultur- och utbildningsnämnd och förvaltning.

(14)

2

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 332 Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 76 Grundskola 720

Obligatorisk särskola 11

Gymnasieskola 424 Gymnasiesärskola 2

Kommunal vuxenutbildning 147

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 8 Svenskundervisning för invandrare 30 Källa: Vilhelmina kommun

Vilhelmina kommun tillhör kommungruppen glesbygdskommuner i Skolverkets statistik och är den till ytan sjunde största kommunen i Sverige. I kommunen bor 7250 människor, varav cirka 4000 i tätorten Vilhelmina. Elevunderlaget minskar och enligt kommunen måste anpassningar göras framförallt i grundskolan för att möta de konsekvenser som följer av de minskande elevtalen. I dagsläget är arbetsmarknaden gynnsam, vilket också leder till ett större behov av plats i förskoleverksamheten.

Kultur- och utbildningsnämnden är styrelse för kommunens offentliga skolvä- sende, som omfattar förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, grund- läggande och gymnasial vuxenutbildning liksom även vuxenutbildning för ut- vecklingsstörda (särvux) och svenska för invandrare (sfi). Kultur- och utbild- ningsnämnden ansvarar också för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola samt i en del andra varianter. Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och fritidshem integrerat i några förskolor.

Inom kommunen finns fyra skolor för elever i förskoleklass upp till årskurs 6.

Dessa fyra skolor bildade fram till den organisationsförändring, som trädde i kraft den 1 januari 2008, tillsammans rektorsområde 1. Två skolor, belägna i fjälltrakterna, bedriver verksamhet för elever i förskoleklass upp till årskurs 9 och en skola i tätorten har verksamhet för elever i årskurserna 7–9. Således finns i kommunen tre betygssättande grundskolor, vilka fram till den 1 januari 2008 tillsammans benämndes rektorsområde 2. I tätorten finns också gymnasie-

(15)

SKOLVERKET

3

skolan samt Lärcentrum, där vuxenutbildningen bedriver sin verksamhet. Hit kan kommunmedborgarna vända sig för att få vägledning och information om möjliga utbildningsvägar både inom den kommunala vuxenutbildningen och inom den högskoleverksamhet, som Lärcentrum har värdskapet för. I kommunen finns också en fristående skola, Strandskolan.

Verksamheten inom förskola, skolbarnsomsorg, särskola och vuxenutbildning bedöms i särskilda verksamhetsrapporter. Den fristående skolan inspekteras inom ramen för kommuninspektionen i särskild ordning och redovisas i egen rapport.

Sammanfattande bedömning

Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra skolornas resultat.

Kommunen uppvisar lägre resultat än snittet för riket och kommungruppen glesbygdskommuner. Trenden är nedåtgående och Skolverket bedömer att kommunen måste göra ansträngningar för att vända trenden. För att lyckas göra det måste kommunen ha kännedom om verksamheternas resultat. Uppföljning- en och utvärderingen av kunskapsresultaten är inte systematisk och görs varken på skol- eller kommunnivå i samtliga ämnen. Följaktligen blir inte sådan information i tillräcklig omfattning föremål för reflektion eller analys.

Vilhelmina kommun bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket gör bedömningen att kommunen måste ta ansvar för att det på varje skola och i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse. Utan sådana underlag kan inte kommunen fatta välgrundade beslut om resursfördelning och vidare planering av verksamheterna. Kommunen måste således se till att det i samtliga verksamheter bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att detta dokumenteras i skriftliga kvalitetsredovisningar i skolor och verksamheter samt även på kommunnivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses.

Parallellt med uppföljningen och utvärderingen av resultaten bör också kommunen initiera diskussioner om innehåll, arbetssätt och former för utbildningen. I några skolor pågår en diskussion om hur utgångspunkterna för skolans arbete i högre grad kan utgå från kursplanernas och läroplanens mål att sträva mot, vilket är positivt. Hur skolorna arbetar med individanpassning och särskilt stöd är viktiga frågor att lyfta in i diskussionerna om ökad måluppfyllelse. Lika- så bör diskussioner föras om hur elevernas engagemang i och inflytande över sin egen utbildning kan öka.

Det är också Skolverkets bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten och de nationella målen genomsyrar alla verksamheter. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolverket att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genom- förande, uppföljning och utvärdering i samtliga verksamheter och skolor. Ex- empelvis saknas i de flesta skolor aktuella arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Den garanterade undervisningstiden är inte alltid samordnad mellan skolorna, alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen så att de kan uppnå målen för utbildningen. Det är oklart i vilken mån särskolans kursplaner är sty-

(16)

4

rande för undervisningen av elever mottagna i särskolan. Delar av undervisningen för dessa elever och i vissa fall även för elever i behov av särskilt stöd sköts av personal utan adekvat utbildning. Beslut som rör elevers studiegång, såsom beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp, tas inte i enlighet med författningarnas krav. Inte heller betygssättning för elever mottagna i särskola sker i enlighet med författningarnas krav. Kun- skapen om de styrdokument verksamheterna har att rätta sig efter är avgörande för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Därför måste kommunen försäkra sig om att all personal har sådan kunskap och där det bedöms nödvän- digt också sätta in lämpliga kompetensutvecklingsinsatser.

Inspektionen visar också att förutsättningarna för grundskolans rektorer att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheterna varierar och att ansvarsfördelningen mellan rektorer och mellan rektorer och så kallade platsansvariga lärare är otydlig. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevären- den inte hamnar mellan stolarna. Skolverket bedömer att kommunen måste se över rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare för samt hålla sig förtrogna med verksamheterna.

I kommunens skolor och verksamheter bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärande- miljöer, men i intervjuer framkommer att det vid några grundskolor förekom- mer att elever upplever sig vara utsatta för kränkningar. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att sådant sker. Kommunen måste också se till att det förebyggande värdegrunds- arbetet förstärks på skolorna. Likabehandlingsplaner finns i skolorna och de olika verksamheterna, men det är Skolverkets bedömning att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. De behöver utvecklas då de flesta i dagsläget saknar kopplingar till den egna verksamhetens behov av åtgärder. I de flesta fall har de tagits fram utan att barn, elever eller studerande varit delaktiga i arbetet. Lika- behandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och verksamheternas kvalitetsredovisningar.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristom- råden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbätt- ringsområden i kommunen).

I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs

(17)

SKOLVERKET

5

utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

Kunskaper, utveckling och lärande Resultat

När det gäller kommuners utbildningsverksamhet anger staten bland annat genom läroplanerna de grundläggande värden som ska prägla verksamheterna och de mål och riktlinjer som ska gälla för dem. Inspektionen visar genom doku- mentstudier och intervjuer att förskolorna i Vilhelmina kommun överlag erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Prioriterade områden är språkut- veckling och matematik parallellt med jämställdhet, barns inflytande och miljö- arbete. Mer om förskoleverksamheten finns att läsa i särskild verksamhetsrapport.

Inom skolbarnsomsorgen framkommer i intervjuer att tyngdpunkten i arbetet alltmer har förskjutits mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska innehållet i verksamheten. I samtliga intervjugrupper uppges skolbarnsomsorgen vara den verksamhet som är minst prioriterad i kommunens utbildningsverksamhet. Inspektionen visar att fritidshemmen endast i vari- erande grad uppfyller de intentioner som skollag, läroplan och Skolverkets all- männa råd uttrycker om skolbarnsomsorgens funktion som komplement till skolan för att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling.

Mer om detta finns att läsa i särskild verksamhetsrapport om skolbarnsomsorgen.

Vilhelmina kommun redovisar i sin verksamhetsberättelse för år 2007 målupp- fyllelsen för årskurserna 2 och 5 i de skolor, som fram till 1 januari, 2008 ingick i rektorsområde 1 (Volgsjö, Nästansjö, Malgovik och Latikbergs skolor). Redo- visningen behandlar endast ämnena svenska och matematik samt för årskurs 5 också engelska. För årskurs 2 redovisas lärares bedömningar av elevernas mål- uppfyllelse. Den visar att 87 procent av eleverna uppnår kravnivån för svenska, medan endast 69 procent gör det i matematik. För årskurs 5 baseras redovis- ningen på resultaten av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Sammanställningen visar att 77 procent av eleverna i årskurs 5 uppnår målen i svenska, 74 procent i matematik och 78 procent i engelska. För övriga ämnen finns inga resultat redovisade. Värt att notera är också att redovisning av måluppfyllelse för årskurs 5 från F–9-skolorna i Dikanäs och Saxnäs, som fram till 1 januari, 2008 ingick i det så kallade Rektorsområde 2, inte finns med i kommunens verksamhetsberättelse.

För rektorsområde 2, bestående av Hembergsskolan, Dikanäs och Saxnäs skolor, redovisas i kommunens verksamhetsberättelse för 2007 resultat för årskurs 9. Här redovisas kommunens genomsnittliga meritvärde för åren 2005–2007, liksom även måluppfyllelsen i engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen behandlas inte. De uppgifter som här nedan redovisas är hämtade ur Skolver- kets officiella statistik.

(18)

6

Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i kommunens skolor jämfört med andra glesbygdskommuner och riket.

Andel elever som nått målen i

alla ämnen

Andel elever behöriga till na- tionellt program

Genomsnittligt meritvärde År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Vilhelmina kommuns

grundskolor (kommunala)

77 75 67 92 85 86 201,9 195,8 198,6

Glesbygdskommuner 79 78 79 90 90 90 205,4 206,6 205,9 Riket 76 76 76 89 90 89 206,3 206,8 207,3 Källa: Skolverkets statistik

Tabell 1 visar att andelen elever som nått målen i alla ämnen för årskurs 9 i Vil- helminas skolor under de två senaste åren är lägre än motsvarande siffra för både glesbygdskommuner och för riket. Trenden är tydligt nedåtgående och år 2007 hade endast 67 procent av eleverna nått målen i alla ämnen. Andelen elever behöriga till nationellt program är för de två senaste åren också lägre liksom även det genomsnittliga meritvärdet.

Tabell 2: Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar i Vilhelminas skolor jämfört med andra glesbygdskommuner och riket år 2005–2007

Vilhelmina kommun Glesbygdskommuner Riket År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Flickor 211,5 207,7 212,3 218,2 221,9 219,0 217,3 218,3 218,8 Pojkar 191,2 182,6 186,2 193,1 191,9 193,1 195,8 195,7 196,5 Källa: Skolverkets statistik

Vidare kan konstateras att skillnaderna i meritpoäng mellan flickor och pojkar är stora och att skillnaderna ökar i såväl Vilhelmina kommun som i riket. Det kan också noteras att skillnaderna är stora avseende måluppfyllelse i vissa äm- nen. År 2007 nådde 26,7 procent av pojkarna inte målen i moderna språk. Mot- svarande siffra för flickorna var 5,1 procent. Samma år nådde 18,9 procent av pojkarna och 10,9 procent av flickorna inte målen i biologi.

Tabell 3: Andel (%) elever som har uppnått minst kravnivån för godkänt betyg i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i år 9 jämfört med riket.

Inom parentes anges andel elever som uppnått minst betyget godkänt i sitt slutbetyg åren 2005–2007.

Vilhelmina kommuns skolor Riket

År 2005 2006 2007 2005 2006 2007

Engelska 93 (95) 93 (92) 96 (98) 96 (94) 95 (94) 95 (94) Matematik 92 (96) 85 (90) 75 (89) 88 (93) 88 (93) 84 (93) Svenska 95 (96) 94 (92) 95 (93) 95 (96) 96 (96) 96 (96) Källa: Skolverkets statistik

Tabell 3 visar att andelen elever i Vilhelmina kommun som uppnår kravnivån för minst betyget Godkänt vid de nationella ämnesproven i många fall ligger under riksgenomsnittet. Särskilt värt att notera är den sjunkande andelen elever som når godkänt resultat i proven i matematik. Tabellen visar också att det be-

(19)

SKOLVERKET

7

tyg som eleverna fick i matematik år 2007 väsentligt avviker från det provbetyg som eleverna fick i de nationella ämnesproven.

Tabell 4: Andel elever i år 9, som nått målen (uppnått minst betyget godkänt) i re- spektive ämne i Vilhelmina kommuns skolor och riket år 2005 – 2007.

Vilhelmina kommuns skolor

Riket

År 2005 2006 2007 2005 2006 2007

Bild 97,2 96,7 94,3 96,0 96,1 96,1

Biologi 89,2 85,5 85,1 91,8 91,6 91,8 Engelska 95,3 91,8 91,4 93,9 94,1 93,9

Fysik 86,3 85,5 87,1 89,9 89,9 90,2

Hem- och konsumentkunskap

97,2 96,7 98,1 95,4 95,4 95,5 Idrott och hälsa 94,4 90,2 89,5 92,9 93,0 92,8

Kemi 88,2 87,3 85,1 89,5 89,3 89,7

Matematik 96,3 90,2 89,5 93,2 93,4 93,0 Moderna språk

(språkval)

94,0 89,8 85,5 93,2 93,4 93,4

Musik 95,3 92,6 95,2 95,0 95,0 95,1

Slöjd 98,1 97,5 96,2 96,6 96,7 96,6

Samhällsorienterande ämnen (SO)

93,1 92,2 92,9 93,3 93,7 93,3 Svenska 96,2 91,7 93,3 96,1 96,4 96,4 Teknik 96,3 95,9 96,3 93,8 94,0 94,1

Inspektörerna konstaterar att måluppfyllelsen i respektive ämne överlag är lägre i kommunens skolor jämfört med riksgenomsnittet. Tabell 4 visar att i alla äm- nen utom tre, hem- och konsumentkunskap, musik och teknik, uppvisar kommunen lägre grad av måluppfyllelse än snittet för riket år 2007. I de allra flesta ämnen märks också en nedåtgående trend under de senaste tre åren. Särskilt tydlig är den i matematik, idrott och hälsa, moderna språk, kemi och biologi. I några enstaka fall, till exempel i fysik, samhällsorienterande ämnen och svenska märks en försiktig höjning för år 2007 jämfört med året före, men i dessa fall är måluppfyllelsen ändå lägre än riksgenomsnittet.

När det gäller särskoleverksamheten finns i kommunen inte någon samlad do- kumenterad redovisning av särskoleelevernas kunskapsresultat relaterat till läro- plan och kursplaner. Mer om Skolverkets bedömning av särskoleverksamheten finns att läsa i särskild verksamhetsrapport.

Gymnasieskolans resultat under de senaste tre åren är genomgående lägre än både genomsnittet för riket och för glesbygdskommuner. Det gäller andelen elever med slutbetyg inom fyra år, liksom även andelen av dessa som är behöri- ga till högskola. Den genomsnittliga betygspoängen är också den lägre än genomsnittet för både riket och glesbygdskommuner. Inspektörerna konstaterar vidare att skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor är stora och visar ten- dens att öka. Exempelvis har de manliga elevernas genomsnittliga betygspoäng sjunkit till 11,0 år 2007, medan de kvinnliga elevernas har ökat till 13,7. Endast

(20)

8

61 procent av de män som fått slutbetyg inom fyra år är behöriga till högskole- studier medan 78,7 procent av kvinnorna är det.

Tabell 5: Malgomajskolans resultat jämfört med andra glesbygdskommuner och riket åren 2005–2007

Malgomajskolan Glesbygds

kommuner Riket

2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Andel elever som

fått slutbetyg inom fyra år (procent)

69,4 70,4 71,7 74 74 72 76 75 75 - % av alla kvin-

nor 67,6 84,6 74,3 I u I u I u 78,9 77,8 78,8 - % av alla män 70,7 58,4 69,5 I u I u I u 73,3 72,1 73,7 Andel elever av

dessa som är behöriga till hög- skola (procent)

84,3 74,5 67,7 90 90 90 89 89 89

- % av alla kvin-

nor 84,6 77,6 78,7 I u I u I u 91,3 91,7 91,3 - % av alla män 84,0 71,7 61,0 I u I u I u 86,5 86,6 86,4 Andel elever med

reducerat program (procent)

2 2 1 8 5 5 5 4 4 Andel elever med

utökat program (procent)

84,3 19,6 8,9 32 34 33 23 23 23 Genomsnittlig

betygspoäng 13,0 12,3 12,0 14,0 13,9 13,9 14,0 14,1 14,1 - % av alla kvin-

nor 13,3 13,3 13,7 I u I u I u 14,7 14,7 14,7 - % av alla män 12,6 11,4 11,0 I u I u I u 13,4 13,4 13,4 Källa: Skolverkets statistik samt Beskrivande data för gymnasieskolan. I u: ingen uppgift

Inspektörerna kan också konstatera att andelen elever med slutbetyg från for- donsprogrammet år 2007 var 46, 2 procent. Året dessförinnan var samma andel endast 30,8 procent. Motsvarande andel för riket var 72,2 procent år 2007 och 71,9 procent år 2006. Andelarna är således anmärkningsvärt låga och bör föran- leda kommunen och skolan att närmare analysera orsakerna. Skolans resultat i de flesta kärnämnen sjunker också och trenden är nedåtgående. Mer om detta finns att läsa i Malgomajskolans rapport.

Gymnasieskolans resultat på de nationella prov som genomfördes under vår- terminen 2007 visar att en förhållandevis hög andel av eleverna inte uppnår godkända resultat i proven i matematik. Hela 42 procent av eleverna klarade inte godkänt i provet för B-kursen i matematik och 26 procent av eleverna uppnådde inte godkänt i provet för A-kursen i samma ämne.

Andelen elever på individuella program (IV) ökar i Vilhelmina kommun, vilket också är fallet såväl i glesbygdskommuner som i riket. År 2007 fanns 7,2 procent av kommunens alla elever inom individuella program. Under de senaste tre

(21)

SKOLVERKET

9

åren har andelen ökat i kommunen samtidigt som allt färre elever byter från IV till ett nationellt program. Detta är något som kommunen bör vara uppmärk- sam på.

Inom den grundläggande vuxenutbildningen finns idag intresse för undervisning endast i kärnämnet svenska som andraspråk. Andelen studerande som slutfört sina kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen är 87 procent att jämföra med 79 procent för kommungruppen och 75 procent för riket. Mer att läsa om vuxenutbildningen finns i särskild verksamhet för vuxenutbildningen.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra resultaten i sin utbildningsverksamhet och vända den negativa trenden.

Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat

Enligt läroplanen ska kommunens förskolor erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. Skolbarnsomsor- gens uppgift är, enligt skollagen, att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. På kommunnivå finns få samman- ställningar av verksamheternas måluppfyllelse inom förskolan och skolbarnsomsorgen redovisas inte alls. Således saknas viktig information för kommunens arbete med att utveckla verksamheterna. Det är inspektörernas bedömning att Vilhelmina kommun måste förbättra sina rutiner för att samla in information och hålla sig underrättad om hur verksamheterna inom förskola och skolbarns- omsorg lyckas i sitt uppdrag.

I grundskolorna sker viss uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten framför allt i engelska, matematik och svenska. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas krav i övriga ämnen genomförs inte för årskurs 5. För årskurs 9 följs resultaten upp på individuell nivå i och med betygssättning, men resultaten behöver ut- värderas och analyseras på ett mer systematiskt sätt på övergripande nivå för att kunna ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Inom särskoleverk- samheten saknas uppföljning och utvärdering på alla nivåer. Utan en sådan redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i varje enskilt ämne, på grupp- och skolnivå, kan inte skolorna och kommunen utvärdera verksamheten och vidta relevanta åtgärder för högre måluppfyllelse. Vidare görs ingen utvärdering av exempelvis skillnaderna i resultat mellan ämnen och mellan flickor och pojkar.

För att kunna veta vilka förutsättningar som måste skapas och hur resursför- delningen ska se ut, måste kommunen skaffa sig en bild av hur skolorna lyckas i sitt uppdrag att nå de nationella målen. Därför är det av största vikt för kommunen att samla in, följa upp och utvärdera varje skolas resultat. Enligt kommunens verksamhetsberättelse 2007 finns en medvetenhet om att betygsstati- stiken uppvisar en nedåtgående trend och särskilt uppmärksammas detta inom de naturvetenskapliga ämnena. I verksamhetsberättelsen omnämns också olika typer av projekt som skolorna har arbetat med i syfte att förbättra måluppfyllel- sen. Inspektörerna bedömer ändå att kommunen inte på ett systematiskt sätt följer upp och utvärderar resultaten. Underlaget för att de ansvariga inom kommunen ska kunna fördela resurser och fatta andra beslut saknar därmed en viktig komponent.

(22)

10

Även för gymnasieskolan är det kommunens skyldighet att ge varje elev förut- sättningar att nå målen för utbildningen. För att kunna skapa dessa förutsätt- ningar och fördela resurser på ett effektivt sätt måste kommunen samla in, följa upp och utvärdera även gymnasieskolans resultat. Även om viss uppföljning och utvärdering sker på kurs- och programnivå konstaterar inspektörerna att kommunen och gymnasieskolan inte har utarbetade rutiner och system för att ta tillvara resultaten och låta dessa ligga till grund för förbättring av måluppfyl- lelsen. Gymnasieskolans resultat visar också en nedåtgående trend och orsakerna till detta måste analyseras i syfte att vidta åtgärder för högre måluppfyllelse.

Inom vuxenutbildningen följer lärarna överlag upp de studerandes kunskaper, men man arbetar inte systematiskt med att följa upp resultaten på verksamhets- nivå. Resultaten synliggörs inte, varken i den egna verksamheten eller för kommunen, på ett tydligt sätt. Kommunen kan således inte följa upp och utvärdera kunskapsresultaten inom vuxenutbildningen på ett systematiskt sätt. Detta är, enligt inspektörerna, en viktig förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete.

Mer att läsa om bedömningen av den kommunala vuxenutbildningen finns i särskild verksamhetsrapport.

Sammantaget är det nödvändigt att Vilhelmina kommun och skolor förbättrar sin kännedom om elevernas och de studerandes kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också kunskapsresultaten på grupp-, skol- och kommunni- vå. Informationen är en utgångspunkt för att kunna analysera orsakerna till de resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsat- ser och andra förutsättningar för elevernas lärande. Detta i syfte att förbättra skolornas måluppfyllelse och vända den nedåtgående trenden.

Individanpassning och särskilt stöd

Enligt skollagen ska barn i förskoleverksamheten, som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver.

Inom förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten framkommer i intervjuer olika uppfattningar om huruvida alla barn får det stöd de behöver och om det är relevant stöd som ges. Enligt förskolans läroplan ska också barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt mo- dersmål. Inspektionen visar att medvetenheten om detta uppdrag varierar ute på förskolorna. Kommunen har heller inte rutiner för att informera föräldrar om rätten till modersmålsstöd. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör följa upp och utvärdera om de insatser som görs inom förskola och skolbarnsomsorg för barn som behöver särskilt stöd är relevanta och ligger i linje med målen i styrdokumenten. Likaså måste kommunen ta det övergripande ansvaret för att informera om och se till att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

I skolans undervisning ska hänsyn tas till varje elevs förutsättningar, behov och tänkande. Resultaten påverkas av hur undervisningen utformas och arbetssätten och arbetsformerna har stor betydelse för elevers lärande. I kommunens skolor är förutsättningarna för individanpassning gynnsamma på grund av att elev- grupperna genomgående är relativt små och personaltätheten hög. Inspektörer- na har sett exempel på undervisningsmiljöer där det finns en uttalad vilja att ge eleverna möjligheter att utvecklas på sina egna villkor. Samtidigt finns också exempel på lärandemiljöer där eleverna inte får samma möjligheter att utvecklas

(23)

SKOLVERKET

11

utifrån sina förutsättningar, en iakttagelse som också bekräftas i intervjuer.

Graden av individanpassning varierar mellan olika lärare. Inspektörerna bedö- mer att kommunen måste verka för att skolorna överlag utvecklar undervis- ningens arbetsformer och metoder så att hänsyn tas till elevernas förutsättning- ar och behov av utmaningar. De låga resultaten i kommunens skolor indikerar att detta är ett angeläget förbättringsområde.

Enligt kommunen är behovet av särskilt stöd stort och stora resurser satsas på att ge elever det stöd de behöver. Rektorn har ansvar för att en elevs behov utreds om det framkommer uppgifter att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. På skolorna finns i allmänhet en organisation för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd, men rutinerna kring utredningen och rektors medverkan i den är, enligt inspektörerna, ibland otydlig. Det kan leda till att elever får vänta onödigt länge på att få sitt stödbehov tillgodosett och att det blir otydligt vem som tar besluten och har ansvar för att åtgärderna följs upp och utvärderas.

På några grundskolor, inom särskoleverksamheten och på gymnasieskolan har det också framkommit att elever inte alltid får det stöd som de behöver. Elever med annat modersmål än svenska har också rätt att få tillgång till studiehandledning på sitt modersmål, något som inte erbjuds på någon skola, trots att två av skolorna har förberedelseklasser och således ett stort antal elever med annat modersmål än svenska.

Det är rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas om utredning- en visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar att det finns elever som får särskilt stöd, men som inte har utarbetade åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som utarbetats på skolorna håller heller inte alltid god kvalitet.

På de flesta skolor gör inspektörerna bedömningen att åtgärdsprogrammens kvalitet bör förbättras. Det framkommer också i intervjuer att de mindre skolorna inte alltid har den tillgång till specialpedagogisk kompetens som de har behov av när det gäller utredning av stödbehov samt utformning och utvärde- ring av stödinsatser.

Det är inspektörernas bedömning att kommunen måste ta ansvar för att utvär- dera och följa upp att skolornas arbete med särskilt stöd får de effekter som avses och leder till en högre grad av måluppfyllelse. Kommunen måste också försäkra sig om att skolorna lever upp till förordningarnas krav om att elever med annat modersmål än svenska får det stöd de har rätt till även genom stu- diehandledning på modersmålet.

Principen i skollagstiftningen är att elever i behov av särskilt stöd i första hand ska undervisas i sin ordinarie grupp. Alla elever ska i största möjliga mån undervisas tillsammans så att alla får del av skolan som den sociala och kulturella mötesplats den ska vara. Inspektionen visar att det förekommer att elever undervisas i mindre grupper eller i nivåindelade grupper i vissa ämnen. Det finns en risk att eleverna slentrianmässigt placeras i dessa grupperingar istället för att anpassningar görs i elevens ordinarie undervisningssituation. Det förekommer också att så kallade elevassistenter har stort ansvar för undervisningen i dessa grupper.

Nivåindelning efter kunskaps- eller prestationsmässiga förutsättningar kan vara motiverat ur ett pedagogiskt syfte under en begränsad tid om det inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Elevernas resultat ska fortlöpande följas upp varvid organiseringen av undervisningen omprövas. Verksamheten

(24)

12

bör bygga på en genomtänkt pedagogisk planering så att varje elev har möjlig- het att nå målen för utbildningen och förverkliga sina möjligheter. Inspektörer- na bedömer att kommunen bör följa upp och utvärdera verksamheten i dessa grupperingar och även se över i vilken mån anpassningar görs i elevens ordinarie undervisningssituation. Kommunen bör också försäkra sig om att utbildade lärare har ansvar för undervisningen.

Elevhälsoteam finns på de skolor, som är belägna i tätorten, Volgsjö skola, Hembergsskolan och Malgomajskolan. Skolorna utanför tätorten får regelbun- det besök av skolsköterska. Enligt kommunen har man dock för avsikt att om- organisera elevhälsoteamen så att även de mindre skolorna belägna på långt avstånd från tätorten bättre ska kunna ta del av elevhälsoteamens alla tjänster.

Bedömning och betygssättning

En viktig förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning är att skolledning och personal diskuterar bedömning inom och mellan skolor, samt att resultatuppföljning och utvärdering genomförs. Grundskolorna håller i ett gemensamt utvecklingsarbete på att utarbeta konkretiseringar av de nationella målen i ett antal ämnen. Dessa används överlag i skolorna för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Lärare använder också resultaten av de nationella proven som en del i arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och betygs- sättning. I grundskolan är den individuella utvecklingsplanen ett viktigt instru- ment för att dokumentera en elevs kunskaper, men framförallt för att beskriva åtgärder för en fortsatt kunskapsutveckling. Inspektionen visar att eleverna i Vilhelmina kommuns grundskolor har individuella utvecklingsplaner, men de är inte alltid tydligt framåtsyftande i mål och åtgärder. Ofta saknas beskrivningar av de åtgärder skolan ska vidta och kvaliteten bör förbättras för att utvecklings- planerna ska bli användbara verktyg i elevernas lärandeprocess och i uppfölj- ningen av elevernas kunskapsutveckling. Individuella utvecklingsplaner upprät- tas dock inte för alla elever mottagna i särskola och de planer som upprättas visar stora variationer i kvalitet. I samtliga grundskolor och i särskolan bedömer inspektörerna att de individuella utvecklingsplanernas kvalitet måste förbättras.

Skolverket vill också påminna om att skolformsförordningarna är ändrade avseende individuella utvecklingsplaner. Från den 1 juli 2008 gäller att planen även ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Omdö- mena får vara betygsliknande och det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.

Inom skolorna diskuteras bedömning och betygssättning men delvis på grund av de långa avstånden mellan skolorna i den vidsträckta kommunen blir tillfäl- lena för diskussioner mellan skolorna och de olika skolformerna alltför få. I intervjuer med lärare framkommer behovet av mer djupgående diskussioner om bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att skapa forum för sådana diskussioner. Inspektionen visar också att betygssättning inom gymnasieskolan och särskolan inte alltid sker enligt författ- ningarnas krav. Kommunen måste således försäkra sig om att betyg inom gymnasieskolan sätts i anslutning till avslutad kurs och att betyg i grundsärskolan utfärdas i samtliga ämnen och i enlighet med författningarnas krav. Mer om betygssättning i gymnasieskolan och särskoleverksamheten finns att läsa i rapporten för gymnasieskolan respektive verksamhetsrapporten för särskolan.

(25)

SKOLVERKET

13

Genomförande av utbildningen

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet respektive det frivilliga skolvä- sendet formuleras mål att sträva mot vilka anger inriktningen på skolans arbete och därmed önskad kvalitetsutveckling. Exempel på mål att sträva mot är att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Vidare anges att skolan ska strä- va mot att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa pro- blem, samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera på- ståenden och förhållanden. Inspektörerna har sett exempel på skolor där strä- van mot dessa mål är tydlig. Det är dock inspektörernas intryck att det varierar mellan skolor och mellan lärare i vilken omfattning verksamheten inriktas mot läroplanernas mål. Inspektörerna menar att läroböckernas planering och inne- håll liksom även lärarnas undervisningstradition tenderar att få styra undervisningen mer än läroplan och kursplaner. Exempelvis förekommer fortfarande på vissa skolor begreppet ”OÄ”, en beteckning på ett ämnesblock som försvann när 1994 års läroplan och kursplaner infördes. Även om arbete pågår på skolorna med att förankra de nationella målen är det inspektörernas bedömning att kommunen mer aktivt måste försäkra sig om att målen genomsyrar alla verksamheter och att personalens insikter i de nationella styrdokumenten förbättras.

Vidare ska skolan, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Intervjuer och besök i verksamheterna visar att eleverna ofta inte är medvetna om att de ska kunna påverka sin skolsituation. Den enskilde läraren har stor betydelse för elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Kunskapen om de mål som styr utbildningen är av stor betydelse för att eleverna ska kunna utöva inflytande. Inspektionen visar att i de skolor där elevernas kunskap om målen är god, där har de också en högre grad av inflytande över sin utbildning. Inspektörerna bedömer att kommunen måste verka för att skolorna på ett tydligare sätt ger eleverna möjlighet till inflytande över sitt lärande. För att åstadkomma detta är det också viktigt att öka elevernas kunskaper om de mål som styr utbildningen.

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Klassråd och elevråd finns i allmänhet på skolorna, men det varierar mellan skolor i vilken utsträckning de genomförs. Skolkonfe- rens genomförs på gymnasieskolan enligt förordningen. Intervjuer visar dock att det ofta brister i engagemang när det gäller intresset för de skolgemensamma frågorna. Inspektörerna bedömer därför att kommunen och skolorna i högre utsträckning bör verka för att stimulera elevernas vilja till engagemang i frågor som rör deras utbildning.

Enligt läroplanen ska också de som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Samverkan ska ske med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskola, för- skoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv och sträva efter samarbete mellan för- och grundskola liksom även mellan grund- och gymnasieskola. I Vilhelmina kommuns skolor genomförs överlämnande- konferenser när elever lämnar en skolform och övergår i en annan. Utöver detta sker så gott som ingen samverkan mellan de olika skolformerna. Gränserna

(26)

14

mellan skola och verksamheten inom skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet är skarpa, liksom även gränsen mellan grundskola och gymnasieskola. Det är inspektörernas bedömning att kommunen bör arbeta för att skapa en högre grad av samverkan mellan åldersgrupper och mer utbyte inom och mellan skolformerna i syfte att gynna ett livslångt lärande.

Vilhelmina kommun har under innevarande läsår tagit emot relativt stora flyk- tinggrupper, vilket innebär att man inom vuxenutbildningen har inrättat en grupp för studerande som undervisas i svenska för invandrare, sfi. Två förbere- delseklasser har inrättats för de yngre eleverna på Volgsjö skola och en förbere- delseklass för de äldre eleverna på Hembergsskolan. Verksamheten kom igång först vid vårterminens början och kommunen och skolorna har ännu inte nå- gon tydlig strategi och planering för hur utbildningen för dessa elever ska utformas. Vid inspektionen framkommer dock att det vid Volgsjö skola finns en ambition att så fort det är möjligt integrera de nyanlända eleverna i de ordinarie klasserna, vilket till viss del redan sker. Där har också eleverna en tillhörighet till en ordinarie klass.

På Hembergsskolan undervisas förberedelseklassen skild ifrån övrig undervisning och ingår inte i skolans verksamhet. Eleverna från förberedelseklassen är inte placerade i de ordinarie klasserna och integreras inte i den ordinarie undervisningen. I intervjuer framkommer att det är otydligt för skolans personal, elever och föräldrar vem som ansvarar för den utbildning som eleverna i förbe- redelseklassen får. Enligt rektorerna på skolan ingår förberedelseklassen inte i deras ansvarsområde, utan det är grundskolans samordnande rektor, som har rektorsansvaret för dessa elever. Inspektörerna menar att ledningsorganisatio- nen försvårar möjligheterna att arbeta för en integration av de nyanlända eleverna och en samverkan med skolans ordinarie klasser. Särskilt viktigt är också att verksamheten får en given plats i värdegrundsarbetet, där inkluderingstanken ska vara framträdande. Varken på Volgsjö skola, inom särskoleverksamheten eller på Hembergsskolan erbjuds eleverna i förberedelseklasserna studiehandledning på modersmålet. För dessa elever erbjuds i dagsläget inte modersmåls- undervisning och inte heller informeras eleverna eller deras föräldrar om rätten till undervisning i modersmålet. Detta måste kommunen åtgärda.

Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på Skolverkets nyligen utkom- na rapport Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever (2006:2145). Där uttrycks att strävan för elever som nyligen anlänt till Sverige ska vara att eleven ska få ett anpassat stöd som utgår från elevens individuella resurser och behov för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna delta i reguljär undervisning. När skolans verksamhet utformas så att nyanlända elever kan inkluderas ökar förut- sättningarna för en verksamhet som motverkar diskriminering och intolerans och som utvecklar förmågan att stödja och utmana elever som har olika bakgrund och förutsättningar. Alla elever i skolan gynnas när den nyanlända eleven kan tas emot och ses som en tillgång för skolan och kommunen. Med tanke på att förberedelseklassen inte är rättsligt reglerad är det viktigt att kommunen säkerställer elevens rättssäkerhet och behov av att få tillgång till skolan som en social och kulturell mötesplats. Även om verksamheten i kommunen är nystar- tad och ännu inte hittat sina former är det inspektörernas bedömning att kommunen måste försäkra sig om att ha en beredskap och en genomtänkt strategi för att ta emot nyanlända elever på bästa sätt.