Finansiella riktlinjer
Sjöbo kommun
Innehållsförteckning
1 Inledning ...3
2 Organisation ...4
3 Ansvarsfördelning...5
4 Upplåning ...6
5 Utlåning och borgen till helägda bolag ...8
6 Utlåning och borgen till externa parter ...9
7 Likviditetshantering ...10
8 Derivatinstrument ...11
9 Ränterisker ...12
10 Valutarisker ...12
11 Operativa risker ...13
12 Rapportering ...14
Bilaga 1 – KF Ramar för utlåning och borgen samt av kommunstyrelsens arbetsutskott fastställda internbanksavgifter
Bilaga 2 - Ordlista
Finansiella riktlinjer revisionshistorik
Datum Beskrivning
2010-03-17
2011-09-14
Finansiella riktlinjer antagna i kommunstyrelsen, § 34/2010
Revidering av Finansiella riktlinjer, antagna i kommunstyrelsen § 130/2010 Dokumentet gäller längst t.o.m. 2015-01-31.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Kommunfullmäktige har fastställt en finanspolicy för Sjöbo kommuns samlade verksamhet.
Finanspolicyn omfattar Sjöbo kommun med helägda bolag samt andra bolag enligt separat beslut i kommunfullmäktige. Finanspolicyn är ett ramverk från kommunfullmäktige i syfte att ange övergripande målsättningar, ansvarsfördelning och principer för finansverksamheten inom kommunkoncernen.
Kommunfullmäktige har delegerat till kommunstyrelsen att fastställa finansiella riktlinjer för Sjöbo kommun. De finansiella riktlinjerna ska förtydliga principerna i finanspolicyn samt ange hur målsättningarna ska uppnås.
Kommunfullmäktige har delegerat till helägda bolag att upprätta egna finansiella riktlinjer baserade på finanspolicyn för Sjöbo kommuns samlade verksamhet.
1.2 Omfattningen av de finansiella riktlinjerna
De finansiella riktlinjerna fastställs genom beslut av kommunstyrelsen. De finansiella riktlinjerna omfattar den finansverksamhet som bedrivs inom Sjöbo kommun. Med finansverksamheten avses upplåning, utlåning, borgen, likviditetshantering, placeringar och finansiell riskhantering.
1.3 Syfte med de finansiella riktlinjerna Syftet med de finansiella riktlinjerna är att:
a) ange hur de finansiella risker som kommunen är exponerad för ska hanteras;
b) ange mål och riktlinjer för hur finansverksamheten i kommunen ska bedrivas;
c) ange ansvarsfördelning;
d) ange hur rapportering, uppföljning och kontroll ska ske.
1.4 Målsättningar med finansverksamheten
De övergripande målsättningarna för finansverksamheten inom kommunen är att:
a) säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital;
b) inom ramen för detta mål, och inom finanspolicyn och de finansiella riktlinjerna, eftersträva bästa möjliga finansnetto;
c) inom kommunkoncernen utnyttja skalfördelar och effektivisera finansiering, kapitalflöden, likviditetshantering, betalningsrutiner och övriga finansiella tjänster.
Finansverksamheten ska bedrivas på ett betryggande sätt och enligt med på området gällande lagstiftning samt EU-rättsliga principer. Verksamheten ska kännetecknas av hög kompetens, affärsmässighet och effektiva beslutsprocesser.
1.5 Uppdatering av de finansiella riktlinjerna
I enlighet med finanspolicyn ska kommunstyrelsen löpande bevaka behovet av revideringar av de finansiella riktlinjerna.
2 Organisation
Finansverksamheten i internbanken är organiserad i två från varandra avskilda funktioner:
1. Front office genomför finansverksamheten och hanterar samtliga finansiella risker i Sjöbo kommun (kommunen).
2. Back office administrerar finansverksamheten. Funktionen avvikelserapporterar direkt till kommundirektören.
Kommunstyrelsens arbetsutskott ska fungera som en styrelse för internbanken.
Kommunstyrelsen har i dessa finansiella riktlinjer delegerat vissa beslut för finansverksamheten till kommunstyrelsens arbetsutskott.
Finanskommittén är ett rådgivande organ till internbanken. Finanskommittén ska bestå av en representant från respektive helägt bolag, som utses av bolaget, samt kommunens ekonomichef (sammankallande).
Kommunstyrelsens arbetsutskott (styrelse för interbanken)
Ekonomiavdelning (Internbank) Kommunstyrelse Kommunfullmäktige
Kommundirektör
Finanskommitté
Ekonomichef Front office
Redovisningschef Back office
3 Ansvarsfördelning
Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ansvar regleras i finanspolicyn som beslutas av kommunfullmäktige. Det operativa ansvaret för finansverksamheten inom kommunen fördelas enligt följande:
3.1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarar för att:
a) följa utvecklingen inom finansverksamheten samt ta del av den fortlöpande finansiella rapporteringen;
b) besluta om internbanks- och borgensavgifter enligt punkt 5.5;
c) vid behov besluta om placeringsstrategi enligt punkt 7.3;
d) godkänna användandet av nya derivatinstrument enligt punkt 8.3;
e) vid behov besluta om strategi för hantering av ränterisker enligt punkt 9.1;
f) godkänna upplåning i utländsk valuta enligt punkt 10.3;
g) vid behov besluta om hur valutarisker som uppkommer i den operativa verksamheten ska hanteras.
3.2 Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande ansvarar dessutom för att:
a) besluta om tillfälliga och mindre omfattande avsteg från finansiella riktlinjer om särskilda skäl föreligger och rapportera detta vid nästa rapporteringstillfälle till kommunstyrelsen;
b) besluta om hur risker som inte omfattas av riktlinjerna tillfälligtvis ska hanteras.
3.3 Ekonomichefen
Ekonomichefen ansvarar för nedanstående.
För kommunen:
a) ta fram förslag till uppdatering av finanspolicyn och finansiella riktlinjer då detta krävs för att anpassa policyn och riktlinjerna till förändringar i verksamheten eller på de finansiella marknaderna;
b) bereda ärenden inom det finansiella området;
c) tillse att systemstöd, processer, rutiner och kompetens finns så att de finansiella riktlinjerna kan följas;
d) hantera kommunens finansiella risker;
e) besluta om ej helägt bolags eller kommunalförbunds anslutning till kommunens koncernkontostruktur enligt punkt 7.1;
f) avge skriftligt utlåtande för utlånings- och borgensramar samt för extern utlåning och borgen till ej helägda bolag och kommunalförbund;
g) tillhandahålla löpande rapportering och information till kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen enligt beslutade anvisningar för uppföljning;
h) löpande uppdatera bilaga 1.
För kommunkoncernen:
i) vara den samordnande kontakten med banker och andra finansiella institutioner avseende finansieringar, räntederivat, placeringar, betalningar och banktjänster;
j) genomföra extern upplåning, räntederivat, placeringar och övriga för internbanken erforderliga finansiella transaktioner;
k) besluta om finansiell leasing;
l) samordna betalningsflöden, likviditetshantering och andra banktjänster;
m) sammankalla finanskommittén;
n) bevaka utvecklingen på de finansiella marknaderna och av tjänster som kan vara till nytta för kommunkoncernen;
o) utgöra ett kompetenscentrum som erbjuder intern rådgivning inom finansiella frågor för kommunkoncernen.
3.4 Redovisningschefen
Redovisningschefen ansvarar för att:
a) utarbeta arbetsprocesser, rutiner och instruktioner för att upprätthålla god intern kontroll för finansverksamhetens back office i kommunen;
b) administrera, redovisa och kontrollera de av internbanken ingångna affärstransaktionerna;
c) omedelbart rapportera avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till kommundirektören.
4 Upplåning
4.1 Allmänt
Finanspolicyn anger att all upplåning i kommunkoncernen ska samordnas genom kommunens internbank. Med upplåning avses alla former av finansiering, finansiell leasing och kreditlöften.
Extern upplåning ska i första hand ske i Sjöbo kommuns namn, nedan benämnt kommunens upplåning. Om verksamhetsspecifika förutsättningar i bolagen möjliggör för kommunkoncernen förmånliga alternativa finansieringsformer ska detta godkännas av kommunstyrelsen och upphandling ske i samråd med internbanken.
Finanspolicyn anger att bolagen ansvarar för egna likviditetsreserver samt för strategi och riskmandat avseende den egna kreditportföljens kapital och räntebindning. Internbanken och bolagen ska verka för en god samordning i syfte att uppnå bästa möjliga finansieringsvillkor.
Internbanken ska möta bolagens framställan om likviditetsreserver och inom nedanstående riktlinjer och mandat möta framställan om utlåningens kapitalbindningstid.
Med finansieringsrisk avses risken för att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till, medel för betalningar. Finansieringsrisken begränsas genom avtalsvillkor, löptid på låneavtalen, genom kreditlöften och genom god framförhållning vid upplåning.
Kommunen är medlem i Kommuninvest varför upplåning från Kommuninvest förväntas utgöra den huvudsakliga upplåningskällan. Sjöbo kommun ska dock sträva efter att diversifiera
upplåningen förutsatt att andra kreditgivare eller upplåningsformer erbjuder jämbördiga villkor.
4.2 Målsättning
Målet för upplåningen är att långsiktigt uppnå en låg finansieringskostnad samtidigt som betalningsförmågan säkerställs på såväl kort som lång sikt. Kommunen ska vara en attraktiv låntagare som erbjuds upplåning till marknadens bästa villkor för jämförbara låntagare.
4.3 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller vid upplåning:
a) upplåning får genomföras inom av kommunfullmäktige beslutad ram för upplåning;
b) kommunen ska eftersträva en god diversifiering avseende lånens förfallostruktur;
c) kommunen ska eftersträva en god diversifiering avseende kreditgivare;
d) kommunen ska välja den upplåning som är förmånligast med hänsyn till lånevillkor och risker.
4.4 Upplåningsformer
a) upplåning får ske genom banklån från svensk eller utländsk bank;
b) upplåning får ske genom reverslån från annan finansiell institution eller placerare.
Finansiell leasing i kommunkoncernen jämställs med upplåning och prövas och beslutas av ekonomichefen.
4.5 Ram för risktagande
Följande ramar gäller för att begränsa finansieringsrisken:
a) kommunen ska vid varje tidpunkt ha en likviditetsreserv genom tillgång till likvida medel i form av egen likviditet eller outnyttjade kreditlöften motsvarande 50 miljoner kronor plus 50 procent av kommunens egna finansieringsbehov de kommande 3 månaderna. Till detta belopp ska adderas de kreditlöften med fast räntemarginal som ställts till bolagen i det fall kreditlöftena ej täcks av kommunens beräknade överskottslikviditet;
b) externa kreditlöften som får räknas med under punkten a ska erbjuda en fast räntemarginal och ha en återstående löptid om minst 6 månader;
c) högst 40 procent av kommunens totala upplånings- och kreditlöftesvolym får förfalla under en enskild 12-månadersperiod;
d) kommunen ska eftersträva att ha upplånings- och kreditlöftesvolymen fördelad på minst 3 olika kreditgivare, inkluderat kreditgivare för kreditlöften;
e) kommunen ska eftersträva att högst 75 procent av upplåningen, i genomsnitt under en flerårig period, sker från en enskild kreditgivare förutsatt att upplåning hos andra kreditgivare kan ske på jämbördiga eller bättre villkor;
f) den genomsnittliga kapitalbindningstiden i låneportföljen bör inte understiga 2 år.
5 Utlåning och borgen till helägda bolag
5.1 Allmänt
Finanspolicyn anger att all kapitalförsörjning till helägda bolag i första hand ska ske genom utlåning från kommunen. Kommunfullmäktige har fastställt utlånings- och borgensramar för de helägda bolagen, vilka framgår av bilaga 1. All utlåning ska ske på ett sådant sätt att kommunens finansiella risker begränsas.
5.2 Målsättning
Målsättningen är att samordna kommunkoncernens kapitalbehov för att minimera den totala kostnaden.
5.3 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller generellt för utlåning och borgen:
a) beslut om utlånings- och borgensramar ska föregås av ett skriftligt utlåtande av internbanken;
b) utlåning får ske i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade utlånings- och borgensramar eller enligt separata beslut i kommunfullmäktige;
c) utlåning ska alltid prövas före borgen;
d) all utlåning och borgen ska vara belopps- och tidsbegränsad.
Följande riktlinjer gäller för utlåning och kreditlöften:
a) utlåning ska i första hand ske genom att kommunen lånar ut egen likviditet på löptider där kommunen har bedömd överskottslikviditet;
b) utlåning ska i andra hand huvudsakligen ske genom att kommunen tar upp ett lån med motsvarande löptid och villkor;
c) kreditlöften till bolagen ska säkerställas med egen likviditet eller genom att kommunen tecknar externa kreditlöften;
d) vid utlåning och kreditlöften ska aktuell internbanksavgift tillämpas;
e) all utlåning ska dokumenteras i avtal mellan parterna.
Följande riktlinjer gäller för borgen:
a) borgen ska ske i form av proprieborgen;
b) borgen får inte avse generell borgen;
c) vid borgen ska aktuell borgensavgift, motsvarande ett administrativt påslag och en riskpremie, belasta borgenstagaren;
d) underliggande kreditavtal ska i dess helhet granskas innan borgen tecknas.
5.4 Ram för risktagande
Följande ramar gäller för att begränsa finansierings- och ränterisken vid utlåning:
a) vid utlåning får vid var tidpunkt maximalt total ackumulerad utlåning uppgå till 100 miljoner kronor utan att utlåningen säkerställs (matchas) med egen bedömd överskottslikviditet eller med extern finansiering med motsvarande villkor;
b) den genomsnittliga löptiden på ovanstående utlåning får ej överstiga 3 år.
5.5 Internbankens avgifter
Internbankens prissättning ska baseras på marknadsmässiga villkor innebärande att
internbankens villkor inte ska vara sämre än de villkor låntagaren skulle kunna uppnå på egna meriter. Med marknadsmässiga villkor avses det pris som är resultatet av en bedömning av följande tre delar:
1. Kommunens finansieringskostnad. Basen för marknadsmässiga villkor är kommunens verkliga eller bedömda finansieringskostnad. När kommunen lånar för att vidareutlåna till bolagen är de externa lånevillkoren basen. När kommunen använder egen likviditet eller samordnar olika behov inom kommunkoncernen gäller en bedömning av aktuella lånevillkor. För löpande kortfristig utlåning utgör kommunens vid var tid gällande villkor för upplåning via koncernkontokrediten basen.
2. Administrativt påslag. Avgiften ska täcka kommunens kostnader för finansverksamheten såsom personal, datasystem, eventuell rating mm. Avgiften ska revideras årligen utifrån verkliga kostnader.
3. Internbankens påslag för riskpremie. Påslaget syftar till att kompensera kommunen, dvs skattekollektivet, för risktagandet samt möta EU:s krav på konkurrensneutralitet för de bolag som verkar i konkurrens med privata bolag. Påslaget ska omprövas och fastställas minst årligen av KSAU efter utlåtande av finanskommittén.
Aktuella internbanksavgifter framgår av bilaga 1.
6 Utlåning och borgen till externa parter
6.1 Allmänt
För extern utlåning och borgen till ej helägda bolag och kommunalförbund beslutar kommunfullmäktige i varje enskilt fall.
6.2 Ram för risktagande
Följande ramar gäller för att begränsa risken vid utlåning:
a) utlåning ska i första hand ske med kort kapital- och räntebindning alternativt med årlig justeringsmöjlighet av lånevillkoren.
b) Utlåning utan att säkerställas med egen överskottslikviditet eller med extern finansiering med motsvarande villkor ska rymmas inom beloppsbegränsningen i punkt 5.4.
6.3 Internbankens avgifter
Internbanken lämnar i samband med det skriftliga utlåtandet avseende utlåningen eller borgen en rekommendation av uttag och storlek på internbanks- eller borgensavgiften.
Kommunfullmäktige beslutar om uttag och storlek på internbanks- eller borgensavgift i samband med beslut om utlåning eller borgen.
7 Likviditetshantering
7.1 Allmänt
Med likviditetshantering avses matchningen av in- och utbetalningar samt hantering av kortfristiga låne- och placeringsbehov.
Likviditetshanteringen inom kommunkoncernen samordnas via internbanken. Helägda bolag är anslutna till kommunens koncernkontostruktur. Ej helägda bolag och kommunalförbund kan anslutas efter ansökan från respektive organisation och godkännande av ekonomichefen.
Kommunfullmäktige ska dock alltid godkänna utlåningsramen i det fall en kreditlimit kopplas till ansökande organisations konto.
För de bolag som har bestående överskottslikviditet ska kommunen erbjuda inlåning till marknadsmässiga villkor.
7.2 Målsättning
Likviditetshanteringen ska bedrivas med målsättningen att samordna och jämna ut
kapitalströmmarna inom kommunkoncernen och att sänka räntekostnaderna genom effektiva betalningsrutiner och effektiv likviditetshantering.
7.3 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för likviditetshanteringen:
a) likviditetshanteringen ska samordnas genom internbanken;
b) överskottslikviditet ska i första hand användas för att lösa räntebärande lån, dock med beaktande av skrivningen om likviditetsreserv i punkt 4.5;
c) likviditetsreserv för de helägda bolagen specificeras i respektive bolags finansiella riktlinjer;
d) likvida tillgångar ska endast uppgå till det belopp som krävs för att säkerställa kraven på likviditetsreserver;
e) placering av överskottslikviditet får ske i instrument enligt punkt 7.4 med en maximal löptid om 6 månader;
f) en placeringsstrategi med riktlinjer, tillåtna instrument och ram för risktagande ska beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott om den långsiktiga externa placeringsportföljen beräknas överstiga 50 miljoner kronor.
7.4 Tillåtna instrument
Placering av överskottslikviditet får, utöver utlåning till dotterbolag, ske i följande instrument:
a) konto i bank som innehar en rating om lägst A-1 (S&P) eller P-1 (Moody’s);
b) penningmarknadsinstrument som innehar lägst A-1/K-1-rating (S&P);
c) skuldebrev utgivna av svenska kommuner och landsting.
7.5 Ram för risktagande
Följande ramar gäller för att begränsa risken vid placeringar:
a) ingen enskild motpart, svenska staten exkluderad, får svara för mer än 35 procent av samtliga placeringar, dock får alltid upp till 25 miljoner kronor placeras hos en enskild motpart.
8 Derivatinstrument
8.1 Allmänt
För att hantera riskerna i finansverksamheten kan internbanken använda derivatinstrument. All användning av derivatinstrument förutsätter att internbanken har god förståelse för
instrumentets funktion, prissättning, tillhörande risker och administrativa rutiner som kan hantera dessa affärer.
8.2 Motpartsrisker
Med motpartsrisker avses risken för att den motpart med vilken derivattransaktioner
genomförts inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär. Kommunen ska sträva efter att sprida motpartsrisker. Bedömning av motpartsrisk ska ske inför varje transaktion.
Bedömningen ska göras avseende nettoexponering och kommunens totala engagemang med motparten ska beaktas.
8.3 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för derivatinstrument och motpartsrisker:
a) derivatinstrument får endast användas till att hantera finansiella risker i underliggande upp- och utlåning, placeringsportfölj eller underliggande valutaexponeringar;
b) kommunen får använda derivatinstrument i form av terminer, FRA-kontrakt, swapar, optioner och kombinationer av dessa instrument för att hantera ränte- och valutarisker;
c) Innan ett derivatinstrument används för första gången ska KSAU godkänna instrumentet;
d) riskbedömning och konsekvensanalys av en derivattransaktion ska alltid genomföras innan affärsavslut. Konsekvensanalysen ska för varje ny typ av derivatinstrument innehålla en modell för derivatinstrumentets påverkan på förfallostrukturens räntebindning;
e) samtliga derivatinstrument ska registreras i lånereskontran;
f) alla koncerninterna derivattransaktioner ska dokumenteras i avtal mellan parterna;
g) innan kommunen ingår derivatavtal ska kommunen ha ramavtal för derivathandel eller motsvarande ramavtal med minst 2 externa motparter;
h) godkända externa motparter vid derivataffärer är Skandinavisk bank med rating om minst A+ (S&P) eller A3 (Moody’s) eller annan motpart med rating om minst AA- (S&P) eller A1 (Moody’s);
i) Om kommunens externa derivatvolym nominellt överstiger 300 miljoner kronor ska KSAU besluta om nominella och marknadsvärdesbaserade riskmandat för motpartsrisker.
8.4 Internbankens avgifter för bolag
Internbankens prissättning för derivattransaktioner ska vara marknadsmässig och utan påslag.
9 Ränterisker
9.1 Allmänt
Kommunen är för tillfället nettoplacerare (upplåning är mindre än utlåning). Om detta
förhållande ändras, så att kommunen blir nettolåntagare, ska dessa riktlinjer kompletteras med en strategi för kommunens ränteriskhantering. Strategin beslutas av KSAU och strategin ska uttryckas som en bestämd förfallostruktur för räntebindningen och riskmandaten ska ange tillåtna avvikelser. Motiv för valet av strategi ska dokumenteras.
10 Valutarisker
10.1 Valutarisk
Finanspolicyn anger att det för varje finansiell risk som är av betydande storlek ska det finnas en tydligt angiven strategi med ett tillhörande riskmandat. Med valutarisk avses risken för att kommunen drabbas av ökade kostnader till följd av valutakursförändringar.
Valutakursrisker kan uppstå inom verksamheten. I finansverksamheten uppkommer valutarisker om kommunen lånar eller placerar i utländsk valuta. I förvaltningarna uppkommer valutarisker om kommunen upphandlar varor eller tjänster i utländsk valuta eller erhåller bidrag i utländsk valuta. Valutarisker i förvaltningarnas verksamheter kan vara komplexa och inte alltid möjliga att säkra.
Det åligger förvaltningarna att identifiera och omedelbart till internbanken rapportera
valutarisker i verksamheten om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 1 miljon kronor eller mer.
10.2 Målsättning
Målsättningen är att valutarisker inom förvaltningarnas verksamhet i möjligaste mån ska begränsas. Valutarisker inom finansverksamheten ska omedelbart säkras.
10.3 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för hanteringen av valutarisker:
a) upplåning i utländsk valuta ska godkännas av kommunstyrelsens arbetsutskott b) valutarisker som uppkommer i finansverksamheten ska omedelbart säkras med
derivatinstrument;
c) valutarisker som uppkommer i förvaltningarnas verksamheter ska säkras i enlighet med separat beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott.
10.4 Ram för risktagande
Följande ramar gäller för att begränsa valutarisker:
a) om summan av motvärdet av valutaexponeringen som uppkommer i förvaltningarnas verksamhet understiger 5 miljoner kronor behöver dessa inte säkras;
11 Operativa risker
11.1 Allmänt
Med operativ risk avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa riskerna ska
begränsas genom uppdaterade och väl dokumenterade rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner.
Varje transaktion ska administreras så att risken för fel och eventuell skada minimeras. En person som gjort affärsavslut får under inga omständigheter godkänna samma affär.
11.2 Målsättning
Målet med hanteringen av de operativa riskerna är att minimera förluster på grund av fel i processer, system eller bristande kontroll.
11.3 Riktlinjer
Följande gäller för att säkerställa att god intern kontroll upprätthålls:
a) alla transaktioner och betalningar ska utföras i enlighet med upprättade fullmakter enligt attestordning eller andra delegeringar;
b) alla transaktionsverifikationer ska vid transaktionstillfället kompletteras med en handelsnota som anger viktiga villkor och motiv för transaktionen;
c) alla transaktioner ska registreras i lånereskontran, affärssystemets reskontra eller på annat sätt registreras i redovisningen;
d) alla transaktioner ska kontrolleras mot interna beslutsunderlag och externa affärsbekräftelser;
e) alla transaktioner och mellanhavanden mellan kommunen och bolagen ska löpande
stämmas av och bekräftas. Differenser ska omedelbart utredas och klaras upp. Vid oenighet ska kommundirektören informeras.
12 Rapportering
Rapporter ska upprättas med syfte dels att utgöra underlag för planering och beslut, dels att vara ett styr- och kontrollmedel över hur väl finansverksamheten följer finanspolicyn och de finansiella riktlinjerna. Utöver nedanstående rapportering ska den rapportering som
kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen efterfrågar utföras i enlighet med deras instruktioner.
12.1 Incidentrapportering
All finansiell verksamhet är förknippat med ett risktagande. Att förutse alla risker är omöjligt.
Varje medarbetare inom kommunen är skyldig att omedelbart rapportera avvikelser och incidenter till kommundirektören. Kommunstyrelsens ordförande har rätt att besluta om
tillfälliga avvikelser från de finansiella riktlinjerna och har även rätt att besluta om hur risker som inte omfattas av riktlinjerna tillfälligtvis ska hanteras.
12.2 Månadsrapportering
Rapporteringen ska innehålla basfakta för upp- och utlåning, likviditetshantering samt placeringar som visar att finansverksamheten bedrivs inom de ramar för risktagande som är specificerade i de finansiella riktlinjerna. Rapporteringen ska på en aggregerad nivå och visa bokförda värden och förändringen av dessa avseende all upplåning, utlåning och placeringar i kommunen.
Månadsrapporteringen ska levereras till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 10:e bankdagen i varje månad. Rapportering till kommunstyrelsen sker tertialvis i samband rapportering av delårsrapport.
12.3 Årlig rapportering
Kommunstyrelsens arbetsutskott ska årligen till kommunstyrelsen avge en rapport med en ut- värdering av finansverksamheten och riskhanteringen i kommunkoncernen.
12.4 Rapportering från bolag och förvaltningar till internbanken
Finanspolicyn anger att det åligger nämnderna och styrelserna i bolagen att till internbanken tillhandahålla den information som behövs för att en effektiv finansiell samordning ska kunna ske inom kommunkoncernen. Internbanken kommer löpande att från förvaltningarna och bolagen begära in rapportering för likviditetsplanering och planering av kommunkoncernens kapitalförsörjning.
12.5 Rapportering från internbanken till finanskommittén
Internbanken ska rapportera verksamheten till finanskommittén. Rapporteringen ska baseras på senaste månadsrapporteringen till kommunstyrelsens arbetsutskott samt sammanställning av likviditetsprognoser och kapitalförsörjningsplaner för kommunkoncernen.
Bilaga 1 – KF ramar för utlåning och borgen samt av Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställda internbanksavgifter
Kommunfullmäktiges ramar för utlåning och borgen till helägda bolag
Bolag Ram
Kommunfullmäktiges separata beslut för utlåning och borgen till externa parter
Verksamhet Ram
Av kommunstyrelsens arbetsutskott fastställda internbanksavgifter
Bolag Administrativt påslag Riskpremie
Bilaga 2 - Ordlista
Benchmark Ett jämförelseobjekt för en portföljs resultat/avkastning
Borgen Att gå i borgen för någon innebär att borgensmannen förbinder sig att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Se även proprieborgen och generell borgen.
Certifikat Räntebärande instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden
Derivatinstrument Finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags
värdepapper. Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.
Duration Löptidsmått på hur värdet av en skuldportfölj förändras vid ränteförändringar.
Dualitetsprincipen Principen om att ingen enskild person ensam ska handlägga en transaktion genom hela behandlingskedjan.
Effektiv ränta Enkel ränta med hänsyn tagen till frekvensen av ränteutbetalningar
Emittent Utgivare av finansiella instrument
Enkel ränta Ränta under en viss period utan hänsyn tagen till ränta på ränta-effekt
Finansiell leasing Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren.
Leasingavgiften motsvarar de kostnader leasinggivaren har för anskaffningen, finansiella kostnader och kostnader för annat som parterna eventuellt kommit överens om. Leasetagaren binder sig, i ett avtal om finansiell leasing, vid utgifter som är av samma karaktär som de utgifter som följer av att någon tar upp ett lån i en bank. Således är det naturligt att jämföra finansiell leasing med ett köp finansierat med lån i kommunen.
Finansieringsrisk Risken att företaget, med likviditet eller nyfinansiering, inte kan täcka förfallande skuldbelopp med likvärdig finansiering utan en betydande kostnadsökning.
Finansnetto Den summa som innebär skillnaden mellan räntor och andra
kapitalkostnader som organisationen betalar samt de räntor och andra kapitalintäkter organisationen får in
FRA (Forward Rate Agreement)
Avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod
FRN (Floating Rate Notes) En form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en
räntejusteringsklausul. Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid.
Generell borgen Att teckna generell borgen utan beloppsbegränsning innebär att
borgensmannen åtagit sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder nu och i framtiden.
Genomsnittlig återstående löptid
Genomsnittet av alla låns återstående löptid viktad efter lånestorlek, avser räntebindning eller kapitalbindning
Interbankmarknaden Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper
Kapitalmarknad Sammanfattande benämning på kredit (eller ränte-) marknaden (lånat kapital) och aktiemarknaden (eget kapital)
Kapitalbindning Tiden fram till låneavtalets förfall (ej att förväxla med räntebindning)
Kreditlöfte Ett avtal där en eller flera banker förbinder sig under en avtalsperiod att tillhandahålla kapital till en fast avtalad marginal.
Kreditrating En bedömning gjord av kreditvärderingsföretag över sannolikheten att en skuld kommer att regleras på den överenskomna tidpunkten. Enligt Standard & Poors’s rating innebär AAA den högsta kreditvärdigheten och AA innebär en väldigt hög kreditvärdighet. Motsvarande för svenska värdepapper innebär en K-1 rating den högsta kreditvärdigheten
Ratinginstituten Standard & Poor’s och Moody’s klassificering av långfristig upplåning är enligt följande:
Institut Kreditvärdighet
Mkt hög Hög Spekulativ Mkt låg
S & P AAA-AA A-BBB BB-B CCC-D
Moody’s Aaa-Aa A-Baa Ba-B Caa-C
För kortfristig upplåning gäller nedanstående tabell:
Institut Kreditvärdighet
Mkt hög Hög Tillfredst. Mkt svag S & P K-1/A-1 K-2/A-2 K-3/A-3 B, C, D
Moody’s P-1 P-2 P-3 Not P
Kreditrisk Risken att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som utgörs av fordran
Likviditet Ett nyckeltal som anger ett företags kortsiktiga betalningsförmåga, t.ex.
kassa/bank, korta placeringar och bindande, icke utnyttjade kreditlöften
Likviditetsrisk Risken att företaget åsamkas onödiga kostnader genom att inte ha tillgång till eller kunna låna upp likvida medel vid förutsedda eller oförutsedda tillfällen
Limit Risknivå som begränsar innehav av skulder eller värdepapper
Löptid Den tid som återstår innan ett värdepapper förfaller till betalning
Löptidsintervall Tidsperiod under vilken lån och placeringar förfaller till betalning eller omsättning
Marknadsvärde Ett finansiellt kontrakts marknadsvärde är det belopp till vilket det kan handlas i en direkt transaktion som inte sker under tvång dvs. vid likvidationsförsäljning eller liknande.
Motpartsrisk Risken för motparten i en finansiell transaktion att den andra parten misslyckas med att fullfölja sina åtaganden att betala eller leverera
Nettoräntekostnad Nettot av räntebetalningar från upplåning, utlåning, ränteplaceringar och räntederivat
Nettoportfölj Nettot av nominell volym avseende upplåning, utlåning, ränteplaceringar och räntederivat
Normportfölj Hypotetisk portfölj av kapitalbindning och räntebindning. Används som jämförelseindex i samband med utvärdering av verklig låneportfölj
Obligation Skuldebrev med en ursprunglig löptid på mer än 1 år
Operationell leasing Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
Operativ risk Risken att störningar uppträder inom de administrativa rutinerna. Dessa kan gälla personal, system eller redovisning/internkontroll
Option Avtal som ger innehavaren rätten – men inte skyldigheten – att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) tillgången
Penningmarknad Marknad för handel med räntebärande värdepapper med en återstående löptid om högst 1 år
Primärmarknad Marknaden där obligationer ges ut (emitteras)
Proprieborgen Borgensmannen har gått i borgen "såsom för egen skuld". Vid
proprieborgen kan fordringsägaren (kreditgivaren) omedelbart kräva vem han vill av borgensmännen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit.
Riskfri ränta En ränta som motsvaras av den man erhåller på av staten utfärdade (korta) skuldebrev
Räntebindningstid Tidsperiod under vilken en ränta är låst
Räntegolv Ett optionskontrakt där optionen ger upphov till en betalning när 3-mån Stibor är lägre än en viss förutbestämd nivå
Ränteoption (swaption)
Rätt eller skyldighet att köpa eller sälja ett räntebärande värdepapper till en bestämd ränta (pris) per en angiven framtida leveranspunkt
Ränterisk Förväntad nettoräntekostnads- eller värdeeffekt av en ränteförändring
Ränteswap Byte av räntebetalningar, t.ex. fast ränta mot rörlig ränta
Räntetak Ett optionskontrakt där optionen ger upphov till en betalning när 3-mån Stibor är högre än en viss förutbestämd nivå
Räntetermin Ett avtal om att köpa eller sälja ett räntebärande värdepapper till en bestämd ränta (pris) per en angiven framtida leveranspunkt
Sekundärmarknad Andrahandsmarknad för kortare eller längre placering av
penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument. Avser handel som ej är introduktion eller nyemission
Statsskuldsväxel Av staten utfärdat räntebärande instrument med kort löptid (högst 360 dagar)
Valutaoption Finansiellt instrument som ger innehavaren rätt och utfärdaren
skyldighet att vid en bestämd tidpunkt i framtiden köpa eller sälja valuta till en på förhand bestämd kurs
Valutarisk Risken att värdet av en utländsk valuta kommer att ändras i förhållande till den lokala valutan
Valutaswap Avtal om att byta en viss valuta mot en annan
Valutatermin Finansiellt instrument som ger innehavaren rätt (och skyldighet) att vid en bestämd tidpunkt i framtiden köpa eller sälja valuta till en på förhand bestämd kurs
Volatilitet Mått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar)
