Dokumenttyp Riktlinjer
Fastställd av Kommunstyrelsen
Beslutsdatum 2017-05-24
Giltig till 2021
FINANSIELLA RIKTLINJER MARKS KOMMUN
Beslutad av kommunstyrelsen 2017-05-24
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1
Bakgrund
... 5
1.2
Syfte med finansiella riktlinjer
... 5
1.3
Mål med finansverksamheten
... 5
1.4
Uppdatering av riktlinjer för finansverksamheten
... 6
2 Organisation ... 6
3 Ansvarsfördelning ... 7
3.1
Kommunstyrelsen
... 7
3.2
Kommunstyrelsens arbetsutskott
... 7
3.3
Kommunchefen
... 7
3.4
Ekonomichefen
... 7
4 Likviditetshantering ... 9
4.1
Allmänt
... 9
4.2
Likviditetsplanering
... 9
4.3
Koncernkonto
... 9
4.4
Likviditetsreserv
... 9
5 Kortfristiga placeringar ... 10
5.1 Allmänt
... 10
5.2 Tillgångsallokering
... 10
5.3 Tillåtna instrument/produktkategorier
... 10
6 Långfristiga placeringar ... 11
6.1 Allmänt
... 11
6.2 Tillgångsallokering
... 11
6.3 Tillåtna instrument/produktkategorier
... 12
6.4 Beräkning av portföljvärde och limiter
... 13
6.5 Extern förvaltare
... 14
6.6 Förvar
... 14
6.7 Belåning
... 14
6.8 Ansvarsfulla placeringar
... 14
7 Upplåning ... 15
7.1
Allmänt
... 15
7.2
Riktlinjer
... 16
7.3
Upplåningsformer
... 16
8
Utlåning och borgen till helägda bolag ... 16
8.1
Allmänt
... 16
8.2
Riktlinjer
... 17
8.3
Kommunens avgifter vid borgen och utlåning till helägda bolag
... 17
9 Borgen till externa parter ... 17
9.1
Allmänt
... 17
9.2
Riktlinjer
... 18
9.3
Kommunal borgen till fiberföreningar
... 18
10 Finansieringsrisk ... 19
10.1 Allmänt
... 19
10.2 Riktlinjer
... 19
11 Ränterisker i upplåning ... 20
11.1 Allmänt
... 20
11.2 Riktlinjer
... 20
12 Valutarisker ... 20
12.1 Allmänt
... 20
12.2 Riktlinjer
... 21
13 Derivatinstrument ... 21
13.1 Allmänt
... 21
13.2 Riktlinjer
... 21
14 Operativa risker ... 21
14.1 Allmänt
... 21
14.2 Riktlinjer
... 22
15 Rapportering ... 22
15.1 Allmänt
... 22
15.2 Incidentrapportering
... 22
15.3 Månadsrapportering
... 22
15.4 Rapportering från helägda bolag och förvaltningar till finansfunktionen
... 23
Bilagor
Bilaga 1 – Rapporteringsstruktur Bilaga 2 – Godkända derivatinstrument Ordlista
Revisionshistorik
Datum Beskrivning
2004-10-25 Riktlinjer för tillämpning av Marks kommuns borgens- policy, antagna av kommunfullmäktige 2004-10-25, § 273, med revidering 2014-12-15, § 169.
2006-10-30
2017-05-24
2017-06-15
Riktlinjer till placeringspolicyn, beslutade av kommun- styrelsen 2006-10-30, § 214.
Finansiella riktlinjer för Marks kommun antagna i kommunstyrelsen 2017-05-24, § 93. I samband med beslutet upphävdes riktlinjer till placeringspolicyn, som anges ovan.
Riktlinjer för tillämpning av Marks kommuns borgenspolicy, som anges ovan, upphävdes av kommunfullmäktige 2017-06-15, § 88.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Kommunfullmäktige har fastställt finanspolicy för finansverksamheten i Marks kommunkoncern. Med kommunkoncern avses Marks kommun med direkt eller indirekt helägda bolag.
Finanspolicyn anger att kommunstyrelsen ska besluta om Finansiella riktlinjer, tillämpningsregler för finansverksamheten, för Marks kommun. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn stipulerat att helägda bolag ska upprätta egna finansiella riktlinjer baserade på finanspolicyn för Marks kommunkoncern. De helägda bolagen omfattas därmed inte av dessa finansiella riktlinjer.
1.2 Syfte med finansiella riktlinjer
Syftet med finansiella riktlinjer är att ange
– hur kommunens finansiella risker ska hanteras,
– mål och riktlinjer för hur kommunen ska driva sin finansverksamhet, – ansvarsfördelning i kommunen och
– hur rapportering, uppföljning och kontroll ska ske.
1.3 Mål med finansverksamheten
Finanspolicyn anger att det övergripande målet för finansverksamheten i hela kommunkoncernen är att medverka till en god ekonomisk hushållning genom att
– säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital, – besluta om ansvarsfördelning för finansverksamheten,
– uppnå en god avkastning på kommunens överskottslikviditet,
– inom ramen för ovanstående, eftersträva bästa möjliga finansnetto och
– effektivisera och utnyttja stordriftsfördelar inom upplåning, kapitalflöden, likviditetshantering, betalningsrutiner och övriga finansiella tjänster.
Finanspolicyn anger också att finansverksamheten inom kommunkoncernen ska bedrivas
– betryggande med god riskkontroll, – utan spekulativa inslag,
– aktivt för att skapa möjligheter att rationellt hantera risker med hänsyn till kostnaden för denna hantering och
– med etisk hänsyn.
1.4 Uppdatering av riktlinjer för finansverksamheten
Kommunstyrelsen ska löpande bevaka behovet av att revidera finansiella riktlinjer.
De finansiella riktlinjerna ska prövas och vid behov av förändring tas upp till beslut minst en gång per år. Vart fjärde år skall finansiella riktlinjer fastställas oaktat om förändring är påkallad eller ej.
2 Organisation
Finansverksamheten i kommunen är organiserad i tre från varandra avskilda enheter:
1. Finansfunktionen utgör front office för genomförandet av finansiella transaktioner inom finansverksamheten och hanterar samtliga finansiella risker i Marks kommun. Redovisningschefen är ansvarig för denna funktion.
2. Finansadministrationen utgör back office för administration av finansverksamheten. Chef för lön och ekonomiservice är ansvarig för denna funktion.
3. Riskkontrollfunktionen utgör middle office för finansverksamheten och är bemanningsmässigt åtskild från finansfunktionen. Funktionen ska säkerställa att ingångna finansiella transaktioner överensstämmer med beslutsunderlag från finansfunktionen och externt underlag samt följer finansiella riktlinjer. Controllern är ansvarig för denna funktion.
Funktionen avvikelserapporterar direkt till kommunchefen.
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Kommunchef Stadsdirektör Ekonomichefen
Stadsdirektör
Finansfunktion (Front office)
Kommunstyrelse ns arbetsutskott
Finansadministra tion (Back office) Riskkontrollfunkt
ion (Middle office)
3 Ansvarsfördelning
Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ansvar styrs av finanspolicyn som beslutas av kommunfullmäktige. En aktiv finansförvaltning ställer krav på korta handläggningstider och därigenom väl definierade delegationsuppdrag. Utöver vad som anges nedan fastställs kommunens ansvarsfördelning genom den av kommunstyrelsen beslutade delegationsordningen.
Det operativa ansvaret för finansverksamheten inom kommunen fördelas enligt följande.
3.1 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen ansvarar, utöver i finanspolicyn fastställt ansvar, för att a) vid behov besluta om extern förvaltare för placeringsportföljen enligt kap 5, b) vid behov besluta om riktlinjer för upplåningens förfalloprofil enligt kap 10, c) vid behov besluta om riktlinjer för hantering av ränterisker enligt kap 11,
d) vid behov besluta om hur valutarisker i nämnderna ska hanteras om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 10 mnkr eller mer, enligt kap 12, och
e) vid behov besluta om godkända derivatinstrument enligt bilaga 2.
3.2 Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarar för att
a) besluta om tillfälliga och mindre omfattande avsteg från finansiella riktlinjer om särskilda skäl föreligger och anmäla detta vid nästa möte i kommunstyrelsen och
b)
besluta om hur risker som inte omfattas av finansiella riktlinjer tillfälligtvis skahanteras.
3.3 Kommunchefen
Kommunchefen ansvarar för att inför kommunstyrelsen samordna
förvaltningsövergripande frågor och för samordning av kommunens i bolags- eller stiftelseform bedrivna verksamhet. Kommunchefen skall främja kommunens allmänna utveckling samt dess ekonomiska, sociala och kulturella intressen samt ägna särskild uppmärksamhet åt strategisk planering och för kommunen viktiga policyfrågor.
3.4 Ekonomichefen
Kommunens ekonomichef ansvarar för att
a) leda finansverksamheten och tillse att systemstöd, processer, rutiner och kompetens finns så att de finansiella riktlinjerna kan följas och att alla finansiella aktiviteter inom kommunen bedrivs med god intern kontroll,
b) bereda ärenden inom det finansiella området,
c) vid behov föreslå uppdatering av finanspolicy och finansiella riktlinjer, d) rapportera till kommunstyrelsen enligt anvisningar för uppföljning,
e) avge skriftligt utlåtande för koncernextern utlåning och borgensteckning och f) besluta om storleken på utlåningsmarginal och borgensavgift i anslutning till
utlåning till, eller borgen för, helägda bolag.
Kommunens ekonomichef ansvarar, utöver ovanstående, för att finansfunktionen g) säkerställer kommunens kapitalförsörjning,
h) bevakar och hanterar kommunens finansiella risker,
i) verkställer placeringar, extern upplåning, utlåning, derivat och övriga för kommunen erforderliga finansiella transaktioner,
j) beslutar om nya konton i kommunkoncernens kontostruktur samt beslutar om nya banktjänster,
k) upprättar rapportering enligt rapporteringsstrukturen i bilaga 1 och
l) omedelbart rapporterar avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till riskkontrollfunktionen.
Kommunens ekonomichef ansvarar, utöver ovanstående, för att riskkontrollfunktionen
m) kontrollerar rapportering enligt rapporteringsstrukturen i bilaga 1,
n) kontrollerar mot externt underlag att finansiella transaktioner överensstämmer med beslutsunderlag (handelsnota) från finansfunktionen,
o) kontrollerar limiter, upprättar riskrapport och hanterar bankfullmakter och
p) omedelbart rapporterar avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till kommunchefen.
Kommunens ekonomichef ansvarar, utöver ovanstående, för att finansadministrationen
q) utarbetar arbetsprocesser, rutiner och instruktioner för att upprätthålla god intern kontroll för finansadministrationen (back office),
r) administrerar och redovisar kommunens affärstransaktioner,
s) administrerar kommunkoncernens kontostruktur och samordning av betalningsflöden, likviditetshantering och andra banktjänster och
t) omedelbart rapporterar avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till riskkontrollfunktionen.
4 Likviditetshantering
4.1 Allmänt
Med likviditetshantering avses matchningen av in- och utbetalningar samt hantering av kortfristiga låne- och placeringsbehov.
Likviditetshanteringen ska bedrivas med målet att samordna kapitalströmmarna i kommunkoncernen och att sänka räntekostnaderna/öka ränteintäkterna genom effektiva betalningsrutiner och god likviditetsplanering.
4.2 Likviditetsplanering
Kommunens likviditetsbehov ska sammanställas av finansfunktionen.
Likviditetsplaneringen ska vara till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort (<12 mån) och lång sikt (1 – 5 år) samt utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel.
Bedömningen av betalningsberedskapen medför i sin tur att kommunens kapital delas upp i kortfristig likviditet och långfristig likviditet:
- Kortfristig likviditet placeras enligt riktlinjerna i kap 5.
- Långfristig likviditet placeras enligt riktlinjerna i kap 6.
4.3 Koncernkonto
Inom kommunkoncernen ska det finnas ett koncernkontosystem för samordning av betalningsflöden.
4.4 Likviditetsreserv
Med likviditetsreserv avses medel som kan användas för att säkra kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. I likviditetsreserven räknas in obundna bankmedel, marknadsvärdet på placeringar som kan frigöras på tre bankdagar, outnyttjade kreditlöften och framtida positiva netto av kassaflöden. Likviditetsreservens storlek specificeras i kap 10 Finansieringsrisk.
5 Kortfristiga placeringar
5.1 Allmänt
Med kortfristig likviditet avses medel som ska utgöra betalningsberedskapen de närmaste 12 månaderna.
Fördelningen mellan kort- och långfristigt görs som regel i den av kommunfullmäktige fastställda budgeten. Om det under året av likviditetsskäl visar sig nödvändigt, görs försäljningar av långfristiga placeringar som sedan överförs till den kortfristiga likviditeten.
5.2 Tillgångsallokering
Följande riktlinjer gäller för placering av kortfristig likviditet:
a) Placeringarnas löptider och risktagande ska anpassas till vilken placeringshorisont som gäller i förhållande till framtida betalningar (matchningsprincipen).
b) Huvudregeln är att maximalt 100 mnkr, exklusive koncernkonto, får placeras hos en enskild motpart. Undantag medges för placering i skuldebrev utgivna av svenska staten (ingen beloppsbegränsning) samt för koncernkontot där maximal inlåning under maximalt en månad får uppgå till 200 mnkr.
5.3 Tillåtna instrument/produktkategorier
Likviditet får placeras i följande instrument:
a) Kontoinlåning på koncernkonto upphandlat i anslutning till upphandling av banktjänster.
b) Övrig inlåning i bank, löpande, i bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning i bank som ingår i någon av de svenska bankkoncernerna Nordea, SEB, Swedbank eller Svenska Handelsbanken. För övriga banker krävs en kortfristig rating om antingen lägst A-1/K-1 (S&P) eller P-1 (Moody’s). Om den aktuella bankens kortfristiga rating är lägre får beloppet uppgå till högst 1 mnkr. Begränsningarna gäller inte vid transaktionslikviditet, t ex i samband med överföring till/från fondplacering, till vilken likviditet får betraktas i maximalt 20 bankdagar.
c) Tidsbunden kontoplacering i bank/deposit, med maximal löptid om 1 år, i bank som innehar en kortfristig rating om antingen lägst A-1/K-1 (S&P) eller P-1 (Moody’s).
d) Enskilda räntebärande värdepapper, med maximal löptid om 1 år, utgivna i SEK av emittent som innehar en kortfristig rating om antingen lägst A-1/K-1 (S&P) eller P-1 (Moody’s). Placering får göras i värdepapper som saknar rating om emittenten till minst 90 % ägs direkt, eller indirekt via t ex AP-fonderna, av svenska staten.
e) Räntefonder, med vilket enligt dessa riktlinjer avses fonder enligt Lag (2004:46) om värdepappersfonder, med följande begränsningar för en fonds innehav. Om något av nedanstående inte preciseras i dokumentation görs en bedömning om fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna:
- Fondens innehav ska vara utgivna i SEK eller, om innehav är utgivna i andra valutor, ska fonden vara fullt valutakurssäkrad.
- Fonden ska vara registrerad hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU-land, ESS-land eller Schweiz.
- Fonden ska vara dagligt handlad i SEK, d v s fondkursen ska redovisas i SEK.
- Fondens värde ska kunna gå att följa kontinuerligt samt realiseras med kort varsel.
- Innehavens långfristiga rating ska, för varje enskilt innehav, vid fondens placering vara lägst BBB- (S&P) eller Baa3 (Moody’s).
- Genomsnittlig långfristig rating ska vara lägst A- (S&P) eller A3 (Moody’s) eller ska genomsnittlig kortfristig rating vara lägst A-2/K-2 (S&P) eller P-2 (Moody’s). Kravet på rating gäller vid placeringstidpunkten.
-
Innehaven får ha en genomsnittlig räntebindningstid på högst 1 år.6 Långfristiga placeringar
6.1 Allmänt
Kommunfullmäktige har genom beslut i samband med budgeten eller i särskilt beslut avskilt medel för långfristig förvaltning. Syftet med placeringarna är att generera en långsiktigt god riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig real avkastning som minst motsvarar inflationen, vilket innebär en real avkastning på 0 % eller högre.
6.2 Tillgångsallokering
Nedan anges i vilka rating- och produktkategorier medlen får placeras. Samtliga i riktlinjerna givna restriktioner hänför sig till tillgångarnas marknadsvärde, dvs. deras värdering till vid varje tillfälle rådande pris-, kurs- och räntenivåer.
För att begränsa de finansiella riskerna i portföljen ska principen om diversifiering tillämpas. Den allmänna inriktningen i portföljen är att kapitalet ska placeras med god spridning med avseende på företag/emittent, ratingnivå, förfallodatum och duration.
De långfristiga placeringarna begränsas utifrån rating enligt nedanstående tabell, där procenttalen anger lägsta (Min), normal (Norm) och högsta andel (Max), av den långfristiga placeringsportföljens totala marknadsvärde, som får placeras i respektive ratingkategori vid varje tidpunkt.
Tillgångsallokering (100 % räntebärande) Vikter
Värdepappersrating Min Norm Max
Rating om lägst A- enligt Standard & Poor's eller A3 enligt Moody’s. Placering får göras i värde- papper som saknar rating om emittenten till minst 90 % ägs direkt, eller indirekt via t ex AP-
fonderna, av svenska staten – bedömd ratingnivå en nivå under svenska statens kreditrating. Vid löpande inlåning i bank eller tidsbunden placering understigande 1 år gäller rating om lägst A-1/K1
(S&P) eller P-1 (Moody’s). 50 % 75 % 100 %
Rating om lägst BBB- enligt Standard & Poor's
eller Baa3 enligt Moody’s. 0 % 25 % 50 %
Maximalt 10 % av portföljens värde får hänföras till en enskild emittent, eller emittenter inom samma koncern, med nedanstående undantag:
a) Ingen begränsning i samband med transaktionslikviditet, t ex i samband med överföring från kortfristig likviditet till långfristig likviditet eller i samband med överföring mellan banker. Likviditet får betraktas som transaktionslikviditet i maximalt 20 bankdagar.
b) Ingen begränsning för placeringar i värdepapper utgivna av svenska staten.
c) Maximalt 50 % i placeringar i någon av de svenska bankkoncernerna Nordea, SEB, Swedbank eller Svenska Handelsbanken baserat på den totala exponeringen i samtliga produktkategorier. Vid investering i värdepappersfond är det fondens innehav som avses, inte fondbolaget. För tidsbunden placering krävs rating om antingen lägst A- (S&P) eller A3 (Moody’s) för att undantaget ska gälla.
d) Om emittenten inte är någon av a) b) eller c) ovan gäller att maximalt 25 % i placeringar i värdepapper får vara utgivna av enskild emittent
- om emittenten ägs eller garanteras av svenska staten,
- om emittenten är kommun eller landsting i Sverige eller Kommuninvest, - om emittenten är nordisk bank som inte ingår i vad som anges i punkt c) eller - om emittentens värdepapper enbart består av säkerställda obligationer.
6.3 Tillåtna instrument/produktkategorier
Portföljens medel får placeras i nedanstående produktkategorier:
a) Inlåning i bank, löpande. Placering får ske i bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning i bank som ingår i någon av de svenska bankkoncernerna Nordea, SEB, Swedbank eller Svenska Handelsbanken. För övriga banker krävs en kortfristig rating om antingen lägst A-1/K-1 (S&P) eller P-1 (Moody’s).
Begränsningen gäller inte vid transaktionslikviditet, t ex i samband med överföring till/från fondplacering, till vilken likviditet får betraktas i maximalt 20 bankdagar.
b) Tidsbunden kontoplacering i bank/deposit. Vid placering med en löptid understigande 1 år gäller rating om antingen lägst A1/K1 (S&P) eller P-1 (Moody’s).
c) Enskilda räntebärande värdepapper, med följande begränsningar:
- Placering får ske direkt i räntebärande värdepapper som är offentligt utbjudna och som löpande prissätts.
- I samtliga fall skall varje värdepappers nominella värde och kuponger vara utgivna i SEK eller fullt valutasäkrade via derivatinstrument.
- Maximal kapital- och räntebindning för varje enskilt räntepapper är 5 år.
- I en placeringsportfölj är det genomsnittliga durationsmålet 24 månader och godkänd avvikelse är minus 24 månader respektive plus 12 månader.
- Vid placeringar med en löptid understigande 1 år gäller kortfristig rating om antingen lägst A-1/K-1 (S&P) eller P-1 (Moody’s).
d) Räntefonder, med vilket enligt dessa riktlinjer avses fonder enligt Lag (2004:46) om värdepappersfonder, med följande begränsningar för en fonds innehav. Om något av nedanstående inte preciseras i dokumentation görs en bedömning om fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna:
- Fondens innehav ska vara utgivna i SEK eller, om innehav är utgivna i andra valutor, ska fonden vara fullt valutakurssäkrad.
- Fonden ska vara dagligt handlad i SEK, d v s fondkursen ska redovisas i SEK.
- Fonden ska vara registrerad hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU-land, ESS-land eller Schweiz.
- Fondens värde ska kunna gå att följa kontinuerligt samt realiseras med kort varsel.
- Innehavens långfristiga rating får, för varje enskilt innehav, vid fondens placering vara lägst BBB- (S&P) eller Baa3 (Moody’s).
- Vid kategorisering av rating för tillgångsallokering används senast uppgivna andel av respektive långfristig ratingnivå eller senast uppgiven genomsnittlig långfristig rating.
- Innehaven får ha en genomsnittlig räntebindningstid på högst 7 år.
e) Strukturerade produkter, med följande begränsningar:
- Placering ska vara utgiven i SEK.
- Kapitalskyddet ska vara minst 100 procent av nominellt belopp.
- Eventuell överkurs och courtage får aldrig vara större än sammanlagt 5 procent.
- Emittenten av den strukturerade placeringen ska vara svensk bank som har en långfristig kreditrating som är lägst A- (S&P) eller A3 (Moody’s).
- Strukturerade produkter vars avkastning beskattas som fordringsrätter är tillåtna utan kapitalgaranti.
Derivatinstrument regleras i kap 13. Utöver riktlinjerna i kap 13 får derivat förekomma vid innehav av andelar i värdepappersfonder där derivat förekommer som en naturlig del av innehavet.
6.4 Beräkning av portföljvärde och limiter
Vid beräkning av portföljens värde och av limiter, skall portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde.
Om limit överskrids ska tillgångarna avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid särskild hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske.
6.5 Extern förvaltare
Beslutar kommunstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar krävs följande:
a) Förvaltaren ska vara ett värdepappersinstitut eller fondbolag och ha erforderliga tillstånd för sin verksamhet enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, respektive lag (2004:46) om värdepappersfonder.
Utländsk förvaltare skall ha tillstånd motsvarande de som anges ovan och stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
b) Uppdraget ska grundas på skriftligt avtal och förvaltaren skall åta sig att följa dessa riktlinjer.
6.6 Förvar
Portföljernas tillgångar skall förvaras hos:
a) Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap 2§ p 1 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden.
b) Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
Andelar i investeringsfonder registreras dock normalt hos fondbolaget utan leverans till värdepappersinstitut.
6.7 Belåning
Tillgångarna i portföljen får inte belånas. Räntor och utdelningar eller motsvarande avkastning på tillgångarna återinvesteras eller hanteras som likviditet inom kommunen.
6.8 Ansvarsfulla placeringar
Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska ansvarsfulla aspekter beaktas i placeringsverksamheten. Härmed avses att placeringar inte ska ske i företag som kan förknippas med oacceptabla arbetsförhållanden, barnarbete, våld, narkotika, prostitution, eller kriminell verksamhet. Därefter är utgångspunkten att prioritera fonder, som arbetar med aktiv påverkan utifrån socialt ansvarsfulla kriterier och långsiktig hållbarhet. Som grundregel ska hänsyn tas till principerna i FN:s Global Compact som innefattar:
Mänskliga rättigheter, som innebär att
- företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka och
- försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.
Arbetsvillkor, som innebär att
- företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar,
- avskaffande av alla former av tvångsarbete,
- faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete och
- avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning.
Miljö, som innebär att
- företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker, - ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande och - uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.
Korruption, som innebär att
- företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning, och
- vid placering i fonder, om möjligt placera i fonder som arbetar med aktiv påverkan av bolag snarare än uteslutning.
Vid indirekta placeringar i fonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de krav som anges ovan.
Eftersom fonder kan ha något annorlunda utformade etiska riktlinjer är det möjligt att placera i fonder som inte fullt ut uppfyller de krav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska vidare innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre avvikelser kan accepteras. En gång per år ska kommunens portfölj genomlysas och utvärderas utifrån ovanstående.
Fondförvaltarna ska utöver ovanstående sträva efter att följa följande riktlinjer för ansvarsfulla investeringar:
- PRI – Principles for Responsible Investment (PRI). Ett initiativ lanserat av FN 2005. PRI är ett internationellt nätverk av investerare som arbetar tillsammans för att implementera ESG-faktorer i investeringsprocesser och ägarpolicy enligt 6 vägledande principer, www.unpri.org.
- IIGCC- Institutional Investors Group on Climate Change är ett internationellt nätverk med 90 institutionella investerare. IIGCC är en plattform där investerare arbetar tillsammans för att påverka lagstiftare på nationell- och internationell nivå och bolag för ett snabbare skifte till en ekonomi som inte är beroende av fossila bränslen.
- ESG- Bolagstyrning med miljö- och sociala kriterier.
7 Upplåning
7.1 Allmänt
All upplåning i kommunkoncernen ska inrymmas inom de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Med upplåning avses alla former av finansiering och kreditlöften. Finansiell leasing jämställs med upplåning.
Arbetet inom finansverksamheten ska utföras så att kommunens låneportfölj förvaltas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt med hänsyn tagen till risker och andra faktorer.
7.2 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller vid upplåning:
a) Kommunens upplåning ska uppfylla kraven på en låg finansieringsrisk, hög kvalitet på lånedokumentation och en enkel administration.
b) Upplåning och utlåning, vars enda syfte är att skapa räntevinster för kommunen, ska inte förekomma.
c) Arbetet inom finansverksamheten ska utföras med god framförhållning vid upplåning.
d) Låneförfall inför årsskiften ska i möjligaste mån undvikas.
e) Godkända motparter vid tecknande av kreditlöften är nordisk bank med rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody’s) eller annan motpart med rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody’s).
Riktlinjer för hantering av finansieringsrisker finns beskrivna i kap 10.
7.3 Upplåningsformer
Följande upplåningsformer är tillåtna:
a) Upplåning genom banklån från svensk eller utländsk bank.
b) Upplåning genom tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare.
c) Upplåning genom utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev.
Kommunfullmäktige ska besluta separat om publika låneprogram som certifikatsprogram och obligationsprogram.
8 Utlåning och borgen till helägda bolag
8.1 Allmänt
Utlåning och borgen till helägda bolag får endast ske i enlighet med kommunfullmäktiges årligen beslutade utlånings- och borgensramar, vilka framgår av den av kommunfullmäktige fastställda budgeten.
Borgensåtaganden likställs i riskhänseende med kommunens utlåning till bolagen.
Rambeloppen avser summan av borgen och utlåning från kommunen till bolagen. För kontroll av kreditrisker ska kommunen löpande och aktivt följa upp att bolagen styr sina kredit- och kassaflödesrisker inom de riskramar som anges i finanspolicy samt i borgensram.
8.2 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för utlåning och borgen till helägda bolag:
a) Utlåning ska ske så att kommunens finansiella risker begränsas.
b) Utlåning och borgen ska vara belopps- och tidsbegränsad. Vid borgensteckning ska av revers eller motsvarande klart framgå borgensåtagandets förfallotidpunkt och övriga villkor för skulden.
c) Utlåning ska dokumenteras i avtal mellan parterna.
d) Borgen ska vara specifik och gälla en enskild transaktion (ej generell borgen).
e) Borgen ska lämnas inom beslutade borgensramar avseende såväl nyupplåning som omstrukturering av befintliga lån.
f) Varje borgensåtagande för investeringsändamål ska vara villkorad med ett förbehåll om att låntagaren ska hålla investeringsobjektet försäkrat under hela den tid borgen ska gälla.
g) Borgensavgift fastställs av kommunfullmäktige i samband med budget och ska normalt erläggas årsvis.
h) Underliggande kreditavtal ska i dess helhet granskas och godkännas av ekonomichefen innan borgen tecknas. Underskrift av handlingar sker när beslutet om att medge kommunal borgen har vunnit laga kraft.
i) Borgen ska registerföras och alla borgenshandlingar tillsammans med underliggande kreditavtal ska arkiveras.
j) Infriade borgensförpliktelser ska redovisas i kommunens årsredovisning. I övrigt redovisas samtliga borgensförbindelser inom linjen och i enlighet med god redovisningssed.
k) I de fall kommunen har infriat ett borgensåtagande ska kommunen alltid utnyttja sin regressrätt.
8.3 Kommunens avgifter vid borgen och utlåning till helägda bolag
Kommunens prissättning vid borgen och utlåning ska vara transparent och ske till marknadsmässiga villkor. Kommunens villkor ska inte vara sämre eller bättre än de villkor en låntagare som verkar i konkurrens med privata bolag skulle kunna uppnå på egna meriter.
9 Borgen till externa parter
9.1 Allmänt
Borgen kan endast prövas för finansiering av förvärv av fastighet eller investering i byggnad eller anläggning och endast om det kan anses vara av allmännyttigt intresse att så sker och endast gällande ändamål som hör till kommunens kompetensområde.
För borgen för externa parter beslutar kommunfullmäktige i varje enskilt fall.
Beslutsunderlaget i ett borgensärende som inte avser ett av kommunen helägt bolag ska innehålla
a) investerings- och/eller driftkalkyler,
b) uppgift om möjligheten för kommunen att infordra någon säkerhet för borgensåtagandet,
c) inhämtad kreditupplysning för bolag, organisation och övriga utanför kommunsfären samt
d) åtagandets storlek relaterat till kommunens finansiella ställning.
För kontroll av kreditrisker ska rapporteringen från den externa parten anpassas för varje specifikt fall. Vid kreditprövningen ska kommunen föreskriva om säkerhet för att skydda sitt risktagande i samband med borgensåtagande. Finns obelånade pantbrev i fast egendom ska dessa pantsättas hos kommunen. Finns inte uttagna pantbrev ska borgenstagare förbinda sig att inte öka belåning av tillgångar eller verksamhet utan godkännande av kommunen.
9.2 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för borgen till extern part:
a) Borgen ska vara belopps- och tidsbegränsad. Vid borgensteckning ska av revers eller motsvarande klart framgå borgensåtagandets förfallotidpunkt och övriga villkor för skulden.
b) Borgen ska vara specifik och gälla en enskild transaktion (ej generell borgen).
c) Varje borgensåtagande för investeringsändamål ska vara villkorad med ett förbehåll om att låntagaren ska hålla investeringsobjektet försäkrat under hela den tid borgen ska gälla.
d) Kommunfullmäktige beslutar om borgensavgift ska tas ut i varje enskilt fall.
e) Underliggande kreditavtal ska i dess helhet granskas och godkännas av ekonomichefen innan borgen tecknas. Underskrift av handlingar sker när beslutet om att medge kommunal borgen har vunnit laga kraft.
f) Borgen ska registerföras och alla borgenshandlingar tillsammans med underliggande kreditavtal ska arkiveras.
g) Infriade borgensförpliktelser ska redovisas i kommunens årsredovisning. I övrigt redovisas samtliga borgensförbindelser inom linjen och i enlighet med god redovisningssed.
h) I de fall kommunen har infriat ett borgensåtagande ska kommunen alltid utnyttja sin regressrätt.
9.3 Kommunal borgen till fiberföreningar
För kommunal borgen till fiberföreningar har kommunfullmäktige fattat ett särskilt beslut som ger kommunstyrelsen beslutsrätt.
Kommunstyrelsen får, med rätt att delegera vidare, efter prövning bevilja kommunal borgen till fiberföreningar i Marks kommun under förutsättning att föreningen vid ansökan om borgen bifogar
a) för föreningen gällande registreringsbevis samt stadgar,
b) kopia på beslut om bidrag från bidragsgivande myndighet samt c) en ekonomisk kalkyl över fiberinvesteringen.
Borgen beviljas upp till ett belopp motsvarande det beviljade bidraget. Vid prövningen ska säkerställas att bidraget, under förutsättning att utbyggnaden genomförs enligt ansökan, är garanterat. Den ekonomiska kalkylen ska granskas och godkännas av kommunens ekonomichef.
Beviljad borgen ska gälla från investeringens start fram till en månad efter det att föreningen fått bidraget utbetalt från bidragsgivande myndighet.
Borgensavgift ska inte tas ut.
10 Finansieringsrisk
10.1 Allmänt
Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till, medel för betalningar. Finansieringsrisk uppstår även om kommunens upp- och utlåning inte sker med matchade villkor för kapitalbindning.
Målet är att uppnå en låg finansieringskostnad samtidigt som kommunens betalningsförmåga säkerställs på såväl kort som lång sikt.
10.2 Riktlinjer
För att begränsa finansieringsrisken ska följande riktlinjer följas:
a) Kommunen ska vid var tidpunkt ha en likviditetsreserv motsvarande kommunens finansieringsbehov de kommande 3 månaderna, dock lägst 100 mnkr vid varje givet tillfälle.
b) Externa kreditlöften som får räknas med i likviditetsreserven ska ha en avtalad räntemarginal och en återstående löptid om minst 3 månader.
c) För avtal avseende utlåning överstigande 20 mnkr, ska upp- och utlåningsvillkor matchas i syfte att minimera finansieringsrisken.
Om kommunens totala upplåningsvolym bedöms komma att överstiga 300 mnkr ska följande kompletterande riktlinjer följas:
d) Högst 40 procent av kommunens totala upplånings- och kreditlöftesvolym får förfalla under en enskild 12-månadersperiod.
e) Kommunstyrelsen ska besluta om en strategi och riskmandat för kommunens förfalloprofil på upplåningen som ska biläggas finansiella riktlinjer.
f) Finansfunktionen ska sträva efter att ha upplånings- och kreditlöftesvolymen fördelad på minst 3 olika upplåningsformer eller långivare.
g)
Finansfunktionen ska eftersträva att minst 20 procent av upplåningen, i genomsnitt under en flerårig period, sker från annan kreditgivare än Kommuninvest förutsatt att detta kan ske på jämbördiga eller bättre villkor.11 Ränterisker i upplåning
11.1 Allmänt
Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot.
Målet med ränteriskhanteringen är att långsiktigt åstadkomma bästa möjliga finansnetto inom ramen för de risktaganden som fastställs i dessa finansiella riktlinjer.
11.2 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för hanteringen av ränterisker:
a) För avtal avseende utlåning överstigande 20 mnkr, ska upp- och utlåningsvillkor matchas i syfte att minimera ränterisken.
Om kommunens totala upplåningsvolym bedöms komma att överstiga 300 mnkr ska följande kompletterande riktlinjer följas:
b) Det ska finnas en tydligt definierad strategi för ränteriskhanteringen som tillsammans med metoder för uppföljning, utvärdering och ett riskmandat för finansverksamheten beslutas av kommunstyrelsen. Strategin ska biläggas finansiella riktlinjer. Strategin ska uttryckas som en bestämd förfallostruktur för räntebindningen och motiv för valet av strategi ska dokumenteras.
12 Valutarisker
12.1 Allmänt
Med valutarisk avses risken för att kommunen drabbas av ökade kostnader till följd av valutakursförändringar.
I finansverksamheten uppkommer valutarisker om upplåning eller placeringar görs i utländsk valuta. I förvaltningarna uppkommer valutarisker om förvaltningarna upphandlar varor eller tjänster i utländsk valuta eller får bidrag i utländsk valuta.
Valutarisker i förvaltningarnas verksamheter kan vara komplexa och inte alltid möjliga att säkra.
Det åligger förvaltningarna att identifiera och omedelbart till finansfunktionen rapportera valutarisker i verksamheten om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 1 mnkr eller mer.
12.2 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för hanteringen av valutarisker:
a) Valutarisker i finansverksamheten ska omedelbart säkras med derivatinstrument.
b) Förvaltningarna ska identifiera och omedelbart till finansfunktionen rapportera valutarisker i verksamheten om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 1 mnkr eller mer.
c) Valutarisker i nämndernas verksamheter ska säkras enligt beslut i kommunstyrelsen om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 10 mnkr eller mer.
d) För valutarisker i förvaltningarnas verksamheter med ett motvärde på exponeringen som bedöms motsvara mindre än 10 mnkr beslutar nämnden efter samråd med finansfunktionen hur valutarisken ska hanteras.
13 Derivatinstrument
13.1 Allmänt
För att hantera riskerna i finansverksamheten förekommer olika derivatinstrument i marknaden. All användning av derivatinstrument förutsätter att berörd personal inom finansverksamheten har god förståelse för instrumentets funktion, prissättning och tillhörande risker och har administrativa rutiner som kan hantera dessa affärer.
13.2 Riktlinjer
Följande riktlinjer gäller för derivatinstrument och motpartsrisker:
a) Derivatinstrument får användas endast till att hantera finansiella risker i underliggande upp- och utlåning, placeringar eller underliggande valutaexponeringar.
b) Endast derivatinstrument specificerade i bilaga 2 får användas.
c) Riskbedömning och konsekvensanalys av en derivattransaktion ska alltid genomföras och dokumenteras före affärsavslut.
d) Godkända externa motparter vid derivataffärer är nordisk bank med rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody’s) eller annan motpart med rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody’s).
14 Operativa risker
14.1 Allmänt
Med operativ risk avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa
riskerna ska begränsas genom uppdaterade och väl dokumenterade rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner.
Varje transaktion ska administreras så att risken för fel och eventuell skada minimeras. Målet med hanteringen av de operativa riskerna är att minimera förluster på grund av fel i processer, system eller bristande kontroll.
14.2 Riktlinjer
Följande gäller för att säkerställa att god intern kontroll upprätthålls:
a) Affärstransaktioner och betalningar ska utföras enligt delegationsordning, fullmakter eller attestordning.
b) Transaktionsverifikationer ska vid transaktionstillfället kompletteras med ett internt beslutsunderlag (handelsnota) som anger viktiga villkor och motiv för transaktionen.
c) Affärstransaktioner ska kontrolleras mot intern handelsnota och extern affärsbekräftelse.
d) Affärstransaktioner ska utöver i ekonomisystemets reskontra registreras i ett register (finanssystem eller motsvarande).
e) Person som gjort affärsavslut får inte attestera bokföringsunderlaget i ekonomisystemet.
15 Rapportering
15.1 Allmänt
Rapporter ska upprättas med syfte dels att utgöra underlag för planering och beslut, dels att vara ett styr- och kontrollmedel över hur väl finansverksamheten följer finanspolicy och finansiella riktlinjer. Utöver nedanstående rapportering ska den rapportering som kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen efterfrågar ske enligt deras instruktioner.
15.2 Incidentrapportering
All finansiell verksamhet är förknippad med ett risktagande. Att förutse alla risker är omöjligt. Varje medarbetare inom kommunen är skyldig att omedelbart rapportera avvikelser och incidenter till riskkontrollfunktionen.
15.3 Månadsrapportering
Rapporteringen ska innehålla de basfakta för placeringar, upp- och utlåning samt likviditetshantering som visar att finansverksamheten bedrivs inom de ramar för risktagande som är specificerade i finanspolicyn och finansiella riktlinjer.
Rapporteringsstruktur framgår i bilaga 1.
Månadsrapporteringen ska levereras till kommunstyrelsen.
15.4 Rapportering från helägda bolag och förvaltningar till finansfunktionen
Det åligger förvaltningarna och styrelserna i helägda bolag att ge finansfunktionen den information som behövs för en effektiv finansiell samordning inom kommunkoncernen.
Bilaga 1 – Rapporteringsstruktur
Rapport Innehåll Mottaga
re Frekv
ens Månadsrapport Placeringar
- Marknadsvärde
- Insättningar/placeringar respektive uttag/försäljningar under månaden - Avkastning både i absoluta termer och i
relation till det reala avkastningsmålet Likviditetsreservens storlek
Extern lånevolym
- Kommunkoncernens externa lånevolym fördelat på kommunen och bolagen - Fastställda borgensavgifter sedan
föregående rapport
KS Mån.
Månadsrapport
* Redovisas månadsvis innevarande år samt med års- sammanfattning baserat på värde per 31/12.
** Redovisas månadsvis innevarande år med summering för helår samt med årssamman- fattning baserat på värde per 31/12.
Placeringar
- Marknadsvärde *
- Insättningar/placeringar respektive uttag/försäljningar under månaden * - Avkastning både i absoluta termer och i
relation till det reala avkastningsmålet **
- Genomsnittlig löptid och räntekänslighet för räntebärande värdepapper *
- De förvaltade medlens fördelning i rating- och produktkategorier *
- En skriftlig kommentar som beskriver - utvecklingen samt en utblick över den
närmaste framtiden,
- eventuella avvikelser från placerings- reglerna i dessa finansiella riktlinjer, avvikelsernas orsak samt vidtagna åtgärder eller förslag till åtgärder eller - eventuella rapporter om onormala
händelser i placeringsverksamheten, händelsens orsak samt vidtagna åtgärder.
Ek. chef
Chef VS Mån.
Bilaga 2 – Godkända derivatinstrument
Marks kommun är nettoplacerare och kommunen har vid denna policys beslutstidpunkt ingen extern upplåning. Nedanstående godkända derivat avser därför endast placeringsverksamheten samt hantering av valutarisker som kan uppstå i den löpande verksamheten. Denna bilaga ska kompletteras med godkända derivat för skuldförvaltningen vid den tidpunkt då kommunen inom 12 månader beräknas uppta lån som sammanlagt överstiger 300 Mkr.
Godkända derivatinstrument:
- Valutaswap
En valutaswap används för att eliminera valutarisken då en placering sker i en annan valuta än svenska kronor.
- Valutatermin
En valutatermin används för att eliminera valutarisken då kommunen vid en framtida tidpunkt ska erhålla eller betala ett belopp i en annan valuta än svenska kronor.
- Ränteswap
En ränteswap används för att byta rörliga kuponger mot fasta kuponger eller vice versa då kommunen placerar i ett räntebärande värdepapper.
ORDLISTA
Allokering Fördelning mellan olika tillgångsslag som aktier, korta räntor och obligationer i ett sparande.
Derivatinstrument Ett finansiellt riskhanteringsinstrument som kan härledas till viss tillgång och som innebär rättigheten eller skyldigheten att köpa eller sälja tillgången.
Diversifiering Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj.
Duration En räntebärande portföljs vägda genomsnittliga återstående löptid.
Emittent Utgivare av finansiella värdepapper.
Inflation Ökning av den allmänna prisnivån i en ekonomi.
Kreditrating, kategorier En kreditrating är en relativ bedömning av en emittents (utgivare av finansiella instrument) förmåga att i tid infria sina betalningsförpliktelser. En kreditrating avser i regel ett givet låneprogram eller annan given skuldförpliktelse och är en uppskattning av kredittagarens förmåga till en tidsmässigt korrekt återbetalning av emitterat papper i programmet. En kreditrating kan även avse en viss emittents förmåga att fullgöra alla sina betalningsförpliktelser. Internationellt förekommer rating bl a från Moody’s och Standard & Poor’s.
Standard &
Poor’s Moody’s Kortfristiga ratingskalor
Högsta kreditvärdighet A-1/K-1 P-1 Hög kreditvärdighet A-2/K-2 P-2 Adekvat kreditvärdighet A-3/K-3 P-3
Spekulativ kategori B Ej kreditv.
Bristande bet. förmåga C Ej kreditv.
Bet.inställelse/Konkurs D Ej kreditv.
Långfristiga ratingskalor Investment grade
Högsta kvalitet AAA Aaa
Hög kvalitet AA Aa
Övre mellannivå A A
Mellannivå BBB Baa
Speculative grade
Övervägande spekulativ BB Ba
Spekulativ, låg nivå B B
Svag, nästintill konkurs CCC Caa
Högsta spekulation CC Ca
Lägsta kvalitet C C
Konkurs D
Standard & Poor’s kan använda + eller - för att modifiera vissa ratingnivåer. Moody’s använder siffror, 1 (högst), 2 och 3 inom intervallet Aa1 till B3.
Likviditet Mått på omfattning av handel, eller omsättning, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel.
Limit Risknivå som begränsar innehav av finansiella tillgångar och instrument.
Löptid Återstående tid till ett värdepapper förfaller till betalning.
Marknadsvärde Värde av en tillgång eller portfölj till kapitalmarknadens rådande prisnivå.
NAV-kurs NAV=Net Asset Value, d v s nettoandelsvärde, och är det aktuella marknadsvärdet för en fondandel. NAV-kurs kan även kallas för andelskurs eller fondkurs.
Regressrätt Rätt som tillerkänns någon som har betalt annans skuld att återkräva vad han har betalt från rätt betalningsskyldig.
Strukturerad placering En strukturerad placering med kapitalskydd fungerar som en obligation där investeraren vid löptidens slut får tillbaka nominellt belopp och avkastning från en underliggande tillgång om värdet på den underliggande tillgången har ökat.
SWAP Derivatinstrument där avtalsparterna byter risker och betalningsströmmar med varandra.
Termin Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd, av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt.
