Kommunstyrelsens handling nr 37/2013. Delårsrapport Kommunstyrelsen , 178

(1)

Kommunstyrelsens handling nr 37/2013

Delårsrapport 2013

Kommunstyrelsen

2013-09-25, § 178

(2)

Innehållsförteckning

1 Katrineholms kommun ... 3

1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta ... 3

2 Förvaltningsberättelse ... 5

2.1 God ekonomisk hushållning ... 5

2.1.1 Kommentarer till periodens utfall inkl. prognos 2013 ... 5

2.2 Framtiden ... 5

3 Uppföljning av resultatmål och åtaganden ... 7

3.1 Ortsutveckling ... 7

3.1.1 Resultatmål ... 7

3.1.2 Väsentliga händelser ... 7

3.1.3 Åtaganden ... 9

3.2 Kultur och fritid ... 10

3.3 Skola ... 11

3.4 Omsorg och trygghet ... 11

3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet ... 12

3.6 Ekonomi och organisation ... 13

4 Uppdrag ... 17

4.1 Uppdrag från Övergripande plan med budget 2013-2015 ... 17

2

(3)

1 Katrineholms kommun

1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd.

För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations- /kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, folkhälsa, tillgänglighet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunledningsförvaltningen är det förvaltningsorgan som bistår och stödjer kommunstyrelsen inom dessa områden.

Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken.

Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap för såväl företagsetableringar som bostäder, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt.

Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktig hållbar utveckling.

Verksamhetsmått Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013

Utfall per sista juni 2013

Aktuell prognos helår 2013 Antal diarieförda ärenden

helår 628 750 318 750

Antal leverantörsfakturor 69 480 67 500 31 232 67 500

Antal publicerade

rekryteringsannonser, internt och externt

196 200 163 200

Antal lönespecifikationer 59 649 58 900 30 563 * 58 900

Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk

kompetensutveckling

5 500 timmar, varav 4 172 timmar kvinnor och 1 375 timmar män, fördelat på 71 utbildningar

6 000 timmar fördelat på 130 utbildningar

1 810 timmar, varav 1 457 timmar kvinnor och 353 timmar män, fördelat på 34 utbildningar

6 000 timmar fördelat på 130 utbildningar

Antal aktiviteter riktade mot

företag 150 180 63 200

Antal företagsbesök 145 (102) 100 34 100

Antal antagna detaljplaner 7 5 (13) 4 13

Antal EU-ansökningar

(projekt) 8 (14) 5 3 5

*Antal lönespecifikationer innehåller även Gnesta och bolagens specar. Gnesta har ökat sitt antal löner med 9% medan Katrineholm har minskat med 5%.

3

(4)

Siffror inom parantes är reviderade sedan tidigare inrapportering.

4

(5)

2 Förvaltningsberättelse

2.1 God ekonomisk hushållning

2.1.1 Kommentarer till periodens utfall inkl. prognos 2013

Kommunstyrelsens lämnar en prognos för helåret på 200 tkr. Av dessa fördelas prognoserna per ansvarsområde enligt nedan.

Ansvarsnivå kommunchef lämnar en prognos på 200 tkr. Prognosen förklaras av lägre kostnader till följd av att bland annat Projekt Almedalen ställdes in.

Kommuncentrala ansvarsnivåers lämnar en prognos på 0 tkr. Kommungemensamt, kommunikationer, fastigheter och lokaler samt politisk ledning prognostiserar ingen avvikelse från budget vid årets slut.

Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat på 0 tkr. Informationskontoret lämnar en positiv prognos på 300 tkr som till största del beror på försening av digitala skyltar. De har även lägre personalkostnader än beräknat vilket beror på sjukskrivning. Personalkontoret har på grund av personalförändringar och en flytt till nya lokaler prognostiserat ett underskott på 300 tkr. Övriga förvaltningar inom kommunledningsförvaltningen har lämnat prognoser på 0 tkr.

Samhällsbyggnadsförvaltningen räknar med att klara verksamheten inom årets budgetramar. Det ekonomiska utfallet efter åtta månader indikerar ett nollresultat för år 2013, detta så länge inget oförutsett inträffar eller dolda kostnader framkommer.

Investeringar

Kommunledningsförvaltningen har genom projektet Communis en stor positiv avvikelse gentemot investeringsbudgeten. Projektet stannade upp i samband med att lanseringen av plattformen inte kunde ske inom utsatt tid utifrån avtalets tecknande med leverantören. Hävning av avtalet skedde i februari och flertalet leveranser har inte betalats och utförts som planerat.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har en investeringsbudget på 25 178 tkr och har per den sista augusti endast gjort av med ca 5,5 %. Investeringsavvikelsen beror främst på att investeringsobjekten för år 2013 kommit igång sent på grund av en sen vår. Det beror även på nya och mer omfattande rutiner i en beställar/utförandeorganisation gentemot Service- och teknikförvaltningen. Prognosen för helåret är att ca 2/3 av samtliga investeringsmedel kommer att användas.

Exploateringsbudgeten ligger på 75 506 tkr och har per den sista augusti endast gjort av med ca 8,5 %.

2.2 Framtiden

Det råder en fortsatt stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och i omvärlden. Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande mycket osäkra. Sådana faktorer är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, anhöriginvandring, statsbidragens storlek, inflationens utveckling samt andra politiska beslut på nationell nivå.

Den 25 september 2012 undertecknade kommunstyrelsens ordföranden från Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund en avsiktsförklaring för att 5

(6)

utveckla samarbetet med att möta medborgarnas behov och önskemål. Därefter har ett antal områden för samverkan konkretiserats. För att öka elevernas valmöjligheter och bredda utbudet på utbildningar tar de samverkande kommunerna fram ett samverkansavtal för ungdomsgymnasiet. Avtalen ska gälla från och med den 1 januari 2014.

Samhällsplanering och samhällsbyggnad är en viktig fråga för Katrineholms kommuns tillväxt och framtid. Både kommun och lokalt näringsliv driver och planerar flera utvecklingsprojekt med stor potential att öka Katrineholms attraktivitet både vad gäller boende, företagande och etableringar.

På samhällsbyggnadsförvaltningen intensifieras arbetet med miljöfrågor för att nå miljöstrategiska rådets fyra målområden. Bland annat kommer cykeln stå i fokus under hösten 2013. Bilen används i många fall för korta sträckor och genom att utse cykelambassadörer vill kommunen öka medborgardialogen och få en möjlighet att förbättra cykelvägarna.

Ambassadörerna ska vara föredömen och inspirera andra till att cykla mer.

Under hösten går förslag till översiktsplan 2030 för staden ut på samråd. En ny översiktsplan kommer lyfta Katrineholm ytterligare och skapa stora möjligheter till utveckling. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i, måste förutsättningar skapas för ett lokalt näringsliv i utveckling och för nya etableringar. Kommunen ska också kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Bland annat invigdes en ny förbifart år 2012, vilket bidrar till en förbättrad stadsmiljö med genomfartstrafik utanför staden. Dessutom förbättras distributionen till Logistikcentrum och Lövåsen och bostadsbyggandet är på väg upp.

Översiktsplanen för landsbygden kommer att integreras med Landsbygdsstrategin. En förstudie har gjorts under sommaren 2013 där kransorternas befolkning har fått möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi.

Katrineholms kommun driver under åren 2012-2013 projekt Arbetslinjen där resultat per augusti 2013 följer plan. Effekterna av projektet kommer att utvärderas av socialförvaltningen under hösten 2013. Mot bakgrund av att arbetslösheten fortfarande är hög finns det skäl att inom den kommunala organisationen skapa utrymme för någon form av aktivitet även under år 2014.

Under 2012 vidtogs ett antal åtgärder mot bildningsverksamhetens negativa budgetavvikelse. Då startades bland annat ett projekt i syfte att utveckla bildningsförvaltningens verksamhet via fungerande ekonomistyrning. Projektet med målet om att bildningsnämnden år 2013 ska ha en budget i balans, med minst ett nollresultat, har löpt på under årets åtta första månader. Styrgrupp är kommunchef, förvaltningschef bildningsförvaltningen och förvaltningschef/ekonomichef kommunledningsförvaltningen.

6

(7)

3 Uppföljning av resultatmål och åtaganden

3.1 Ortsutveckling

Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder.

3.1.1 Resultatmål

Resultatmål/uppdrag

Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling.

Kransortsutveckling Fler jobb

3.1.2 Väsentliga händelser

Samarbete är ett viktigt medel för att kunna öka måluppfyllelsen och för en positiv näringslivsutveckling i kommuner. Ett led för ökad samverkan har inletts genom att Katrineholms kommun har slutit ett avtal med Upphandlingscenter, Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen. Upphandlingscenter genomför gemensamma ramavtal där Katrineholms kommun är en av flera upphandlande myndigheter. För år 2014 är ambitionen en överenskommelse där Upphandlingscenter på uppdrag utför samtliga upphandlingar för Katrineholms kommuns räkning från årsskiftet 2013/2014 (eller månaderna därefter).

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att skapa en förvaltningsövergripande grupp som har till uppgift att hitta projektuppdrag som leds av EU-samordnaren. EU:s nuvarande programperiod går mot sitt slut och ny budget är lagd inför nästa programperiod 2014-2020. Ett flertal projekt pågår i kommunen och har sina avslut 2013/2014. Projektstöden och utlysningarna under första delen av 2013 har varit färre och fokus har till viss del legat på redan pågående projekt samt utlyst några återförda medel av genomförda projekt. Fokus under 2013 är att förbereda kommunen inför nästkommande programperiod. Det görs genom informationshämtning och spridning samt planering med Regionförbund, andra kommuner och aktörer som kommer att bli aktuella för vidare samarbeten för att därigenom skapa försprång.

Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna och omsätter idag 264 miljarder kronor med ett mål att år 2020 uppnå 500 miljarder. För Katrineholms del omsatte besöksnäringen 243 miljoner kronor år 2012 . En utmaning de närmast kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt.

Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar Sörmland i ett av flera pilotområden. KFV Marknadsföring AB och flera lokala besöksföretag deltar i detta arbete som för Sörmlands del valt att fokusera på slott och herrgårdar.

Centrumgruppen arbetar med framtagande av utvecklingsstrategi för handelsutvecklingen i Katrineholms kommun.

Under året har satsningar på marknadsföring av Katrineholms kommun genomförts. Bilderna ska stärka Vision 2025 och Sveriges Lustgård. En sammanställning av de insatser som har genomförts är framtagen och en utvärdering ska göras som syftar till att se hur bekanta kommuninvånarna är med visionen och Sveriges Lustgård. Folkhälsoprojektet Läge för liv och

7

(8)

lust i Sveriges Lustgård ska verka för säker lustfylld sex. Ett antal gratis kulturaktiviteter för ungdomar genomförs under hösten 2013. Projektet har fått nationell uppmärksamhet via två stycken artiklar i Dagens Nyheter i augusti. Ett arbete har påbörjats angående hur Sportcentrum kan utvecklas och marknadsföras lokalt och regionalt. Fastighetsägare, kommersiella aktörer, föreningar och kommunrepresentanter har varit med och påverkat arbetet.

Flera infrastrukturprojekt pågår för närvarande i Katrineholm, exempelvis tillgänglighetsåtgärder, upprustning av Bondegatan samt anläggande av gångstråk kring våra närliggande sjöar. Investeringar som har avslutats under perioden är byggande av parkering i kvarteret Hjorten. Planering inför ombyggnationen av korsningen Vingåkersvägen/Mejerigatan pågår tillsammans med Trafikverket.

Kollektivtrafiken är nu inne på sitt första år av förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Förändringsarbetet är också kopplat till de storregionala ambitionerna att bygga ut och förverkliga den regionala tågtrafiken. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och dessutom arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken. Förslagen godkändes av fullmäktige i samtliga kommuner och i landstinget.

För Katrineholms del har Länstrafiken gjort en översyn avseende den lokala landsbygdstrafiken.

Efter omläggning av turerna fungerar systemet numera bra och resandet med landsbygdstrafiken har ökat med ca 12 % under år 2013. För Katrineholm återstår att göra en grundlig översyn av stadstrafiken. Det arbetet planeras ske tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet under sista kvartalet 2013. Stadstrafiken måste noggrant analyseras för att kunna utforma en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Resandet med tätortstrafiken har glädjande nog ökat med 30 % under första delen av 2013. Trots det ökande resandet i Katrineholms kommun är prognosen från Kollektivtrafikmyndigheten att ytterligare utdebiteringar måste ske under år 2013.

Under år 2012 fick kommunorganisationen i uppdrag att arbeta fram ett framtidsscenario med sikte på år 2030. Resultatet redovisades i rapporten Katrineholm 2030 - underlag för samhällsplanering på längre sikt där det tydligt framgår att befolkningstillväxt är av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. För att uppnå detta har det i rapporten identifierats tre fokusområden: befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Kommunstyrelsen beslutade i juni att rapporten ska inarbetas i budgetarbetet samt att ett befolkningsmål för Katrineholms kommun ska arbetas fram och beslutas i Översiktplanen.

I det samrådsförslag till Översiktplan som är framtaget är befolkningsmålet satt till 40 000 invånare 2030.

En förstudie om framtidens boende för äldre har tagits fram där det konstateras att det för närvarande råder balans mellan utbud och efterfrågan på lägenheter i särskilt boende. Med tanke på rådande demografi kommer denna situation att bestå fram till 2020.

Under 2013 har fem detaljplaner antagits som tillsammans möjliggör för 23 radhus/parhus i centralt läge, två skolor, gruppboende samt ny tomt för handel i stadens västra del. Under framtagandet av dessa planer har tre samrådsmöten hållits där boende och andra berörda fått möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på planförslagen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen initierar aktiviteter för utveckling av kommunens företag, exempelvis Elmiamässan där fem av kommunens ledande tillverkningsföretag får möjlighet att träffa fler kunder. Dialogmöten hålls i kransorterna, Valla, Björkvik och Julita, en gång per månad. Dessa orter fungerar som remissinstanser i pågående utredningar och framtagande av strategier.

8

(9)

Under 2012 och 2013 byggdes tre stamnät för bredband i kommunal regi. Dessa är mellan Djulö kvarn och länsgränsen söder om Toltorp, från Toltorp till Strångsjö och från Forssjö till Björkvik. Önskemål har även kommit från medborgare i bland annat Lerbo för ytterligare utbyggnad.

Det Fria WIFI i Katrineholm har under 2013 fortsatt utvecklats. Det trådlösa nätverket har byggts ut både i kommunens skolor och på allmänna platser såsom i Stadsparken där kapacitetsförstärkning gjorts och på Djulöområdet där total utrustning skett med trådlös uppkoppling.

I april 2012 påbörjades arbetet med den nya översiktsplanen för Katrineholms kommun. Under 2012 fokuserades arbetet på att föra dialog med medborgarna på olika sätt. Översiktplanen för Katrineholms kommun har deltas in i två delar, en för staden och en för landsbygden. Under våren 2013 har samrådsförslaget till Översiktplan 2013 Katrineholms kommun - del staden arbetats fram. Beslut om samråd togs den 28 augusti på kommunstyrelsen och beräknades skickas och ställas ut den 9 september. Parallellt har arbetet med del landsbygd påbörjats och går in i en mer aktiv fas under 2014.

Projekt Arbetslinjen har pågått sedan januari 2012 och kommer att pågå till december 2013.

Projektets syfte är att erbjuda personer som idag uppbär försörjningsstöd ett arbete i den kommunala organisationen under sex månader. Projektets mål är att andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed är självförsörjande ska ha ökat under 2013 jämfört med tidigare. Enligt den första uppföljningen som genomfördes på 46 personer som hade avslutat sin anställning blev cirka 55 procent självförsörjande och 45 procent behövde försörjningsstöd, helt eller till viss del. Samtliga personer som avslutar sin anställning ansöker om ersättning från alfa - kassa.

3.1.3 Åtaganden

Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Kommentar

God tillgång på mark för

näringslivsändamål.

Omsättningen av etableringsmark ska öka

KS 8

630kvm

Målet beräknas uppfyllas vid årets slut.

Fördela medel ut bygdepeng

Produktionsmål SBF 90% Bygdepeng fördelas mellan de

bygderåd som ansökt om bygdepeng. Ansökan sker två gånger per år. En första omgång är genomförd.

Bidra till utveckling av och stöd till befintliga företag Indikator:

Lönsamhetstal

Indikator SBF 5st Samhällsbyggnadsförvaltninge

n initierar aktiviteter för utveckling av kommunens företagare. Exempelvis Elmiamässan, Morgonsoffan, Expo.

Aktivt arbeta för nyetableringar Indikator: Antal inkomna

förfrågningar. Antal proaktiva aktiviteter.

Indikator SBF 10st Samhällsbyggnadsförvaltninge

n arbetar för att uppnå målvärdet vid årets slut.

Stödja

nyföretagandet Indikator: Nya

Indikator SBF 71st Antal nyregistrerade företag till

och med juli.

9

(10)

Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Kommentar företag (varannan

månad)

Åtaganden (Månad) Beskrivning Utfall Kommentar

Arbetslösheten och ungdomsarbetslöshe ten ska minska

KS, SOCN, VIAN Projekt Arbetslinjen har

genomförts sedan januari 2012 och kommer att pågå till december 2013. Projektets syfte är att anställa så många som möjligt utifrån befintlig projektbudget. I dagsläget är 116 personer anställda genom projektet. Av dessa är 59 kvinnor och 57 män. Projektets mål är att under 2012 och 2013 och därefter ska andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed kan försörja sig själva ha ökat jämfört med idag. Andelen med försörjningsstöd som går vidare till arbete skall även öka. Socialförvaltningen ansvarar för att följa upp hur många anställda som blir självförsörjande efter

projektavslut. Enligt den första uppföljningen som

genomfördes på 46 personer som hade avslutat sin anställning blev cirka 55 procent självförsörjande och 45 procent behöver

försörjningsstöd, helt eller till viss del. Samtliga personer som avslutar sin anställning söker alfa-kassa. Mer uppföljning behövs för att kunna se om vi uppnått projektets mål med att öka andelen personer som är självförsörjande i Katrineholm.

Nyföretagandet ska öka

KS, VIAN 71st Antalet nyregistrerade företag

perioden jan - Juli. 71 st.

Utvecklingen under året jmf med året innan, 2012 62 st.

Förändring 14,5%

3.2 Kultur och fritid

Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar.

10

(11)

Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet.

I enlighet med det övergripande resultatmålet om en stark samverkan med föreningslivet, för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige beslutat genomfördes under 2011-2012 en kartläggning av kommunens samverkan med föreningslivet.

Arbetet med analys och förslag efter intern och extern kartläggning redovisades för kommunstyrelsen i januari 2013, KS 2013-01-30 § 16. Kommunstyrelsen beslutade också att uppdra till kommunledningsförvaltningen att i samarbete med berörda förvaltningar utreda hur en väg in till kommunen, med en samordnande föreningskonsulent, kan inrättas. Ett förslag har tagits fram som kommer att behandlas av kommunfullmäktige under hösten 2013. Vidare samarbetar kommunledningsförvaltningen med berörda förvaltningar för en översyn av reglementena gällande föreningsbidrag.

En ny entreprenör tog över driften av Stora Djulö Herrgård från och med april/maj 2013.

Ambitionen med hyresavtalet är inte att bara utveckla herrgårdsverksamheten utan även hela Djulöområdet.

3.3 Skola

Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga.

Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen.

Samtliga skolors rektorer har haft möte med kommunledningsförvaltningen för att utveckla den befintliga grunden för dagens lärande. Utbyggnad av det trådlösa nätet i skolorna har fortsatt och det har som syfte att underlätta undervisningen och lärandet för eleverna. 100 läsplattor delades ut till förskolorna under första kvartalet 2013 vilka kan bidra till nya vägar för ett roligt lärande.

3.4 Omsorg och trygghet

Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap.

De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet.

11

(12)

Genom samordning, helhetsperspektiv och öppenhet kan kommunen skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Kommunchefen har tillsammans med förvaltningschefen för kommunledningsförvaltningen engagerat sig, stöttat och lett frågor ur ett samlat kommunperspektiv. Väsentliga frågor under årets första månader har varit en stabil ekonomi, samverkan och en mer flexibel organisation. Kommunens verksamheter ska också stärka samverkan med föreningsliv, ideell sektor, kulturliv, föräldrar, polis och offentlig sektor.

3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet

Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.

Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa.

Under årets första åtta månader har tjänstemannaledningen därför följt området asyl, migration och integration med bland annat föreslagna förändringar avseende ersättningsprinciperna till kommunerna. Arbetet har prioriterats som en följd av den anhöriginvandring som intensifierats under 2013. Att verka för allas lika möjligheter och en god hälsa ställer krav på uthållighet och långsiktighet. Målet förutsätter samordning och nära samarbete inom kommunkoncernen och med offentlig sektor, föreningsliv samt ideell sektor.

Den 31 augusti 2011 godkände kommunstyrelsen projektdirektivet för projekt Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. Under året har projektet fortsatt att utbilda ekonomer och processledare i metodik för kartläggning och jämställdhetsanalyser. Samtliga nämnder har erbjudits utbildning för jämställda verksamheter.

Enligt projektplan ska projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling avslutas den 31 oktober 2013. Under hösten 2013 förväntas därför ett ställningstagande kring kommunens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering. Ett förslag med en beskrivning av framtida förvaltningsorganisation med arbetssätt, identifierade roller och ansvar samt uppföljning av jämställdhetsintegrering har under våren beslutats i projektets styrgrupp.

Slutgiltigt beslut fattas i kommunstyrelsen i samband med projektets slutrapport hösten 2013.

Det finns i och med förslaget förutsättningar för att alla verksamheter kontinuerligt ska kunna analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. För att arbetet ska kunna vidareutvecklas och för att skapa långsiktig hållbarhet är det viktigt att prioritera realiserbara mål, konsekvent uppföljning och en fortsatt tydlig genusmedveten styrning. Utmaningen blir att jämställdhetsintegreringen ska bli en given del i planering, genomförande och uppföljning i det dagliga arbetet, även när projektet är avslutat.

Kommunstyrelsens förvaltningar har fyra produktionsmål kopplade till området.

• All statistik ska om möjligt delas upp på kön.

• Skapa parkeringsplatser i centrum, minst 3st.

12

(13)

• Mot bakgrund av genomförd trafiknätsanalys genomförs investeringsåtgärder för att öka trafiksäkerheten, minst 3st.

• Fler övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas, minst 2st.

För samtliga produktionsmål pågår arbete och de beräknas bli färdigställda innan årets slut.

Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Kommentar

Antalet digitalt delaktiga ska öka

KS, KTN, STN, VIAN 330st I kampanjen digidel2013 har

under första delåret 2013 följande aktiviteter ingått:

datorhandledningar,

wikiworkshops, studiecirklar i samarbete med Ibn Rushd samt Get online week.

Aktiviteterna har vänt sig till olika målgrupper - unga och gamla, män och kvinnor och till personer med annat

modersmål än svenska, då främst arabisktalande.

Kommunledningsförvaltningen har deltagit med sin

kompetens som datorhandledare.

3.6 Ekonomi och organisation

Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls.

Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.

Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning.

Katrineholms kommun har skött de gemensamma administrativa funktionerna och stödfunktioner mellan kommunen och de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB genom Shared Business Services sedan den 8 oktober 2012.

Idag ingår IT, ekonomiadministration och löneadministration i Shared Business Services. Syftet är att åstadkomma rationaliseringar och effektiviseringar av de administrativa funktionerna i både kommun och bolag, där kommunens och bolagens samlade kompetens inom de aktuella områdena integreras och utvecklas som en enhet. Vidare ska verksamheten säkerställa kommunal styrning över de helägda bolagen, med öppen redovisning av tjänster och kostnaderna för dessa. Efter de elva första månaderna har driftsättningen av Shared Business Services visat på ett antal inkörningsproblem för bolagens räkning. En arbetsgrupp tillsattes därför för att arbeta med dessa på bästa sätt och för att skapa förutsättningar för en bättre 13

(14)

verksamhet. Shared Business Services visar sammantaget på en effektivisering av de gemensamma processerna genom ett strukturerat arbetssätt/rutiner.

Under våren 2013 inleddes ett projektarbete med elva kommuner utöver Katrineholm där syftet är att hitta jämförbara nyckeltal inom verksamheterna för kommunstyrelsen. Målet är att hitta mått eller processer som indikerar om verksamheten är kostnadseffektiv senast december 2013.

År 2014 ska därefter kommunerna börja mäta och jämföra sig med varandra och de kan därefter utveckla och eventuellt minska kostnader med hjälp av goda exempel från de andra kommunerna i nätverket.

Rapporten Katrineholm 2030 – Underlag för samhällsplanering på längre sikt presenterades i juni 2013 för kommunstyrelsens, KS 2013-06-19 § 140. Rapporten med förslag på åtgärder har i enlighet med kommunstyrelsens beslut inarbetats i förslag till kommunstyrelsens underlag för övergripande plan med budget. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för kommunstyrelsens möjlighet att vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen.

Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat för en mer tjänsteorienterad och förbättringsfokuserad verksamhet. Detta för att skapa förutsättningar för en organisation med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Fortsatta prioriterade processer under planperioden är tydliga interna spelregler, internprissättning och arbetet för ett effektivt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter.

Tjänstemannaledningen i Katrineholms kommun beslutade under hösten 2012 att ta fram ett underlag inför ställningstagande om ett eventuellt införande av ett kontaktcenter. Med kontaktcenter avses den kommunala enhet som svarar på inkommande medborgarkontakter såsom internet, e-post, chat, telefon, brev, sms eller fax. Vid vissa kontaktcenter tas även personliga besök emot. Syftet med ett kontaktcenter är att öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Kommunledningsförvaltningen genomför i samarbete med samtliga förvaltningar en översyn av alla verksamheter och arbetsprocesser utifrån ett medborgarperspektiv. Det gör de med bakgrund i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som syftar till att ge en samlad bild vad kommunen åstadkommer. Tillgängligheten till kommunens verksamheter är en viktig kvalitetsfråga för kommunmedlemmarna och för platsens attraktivitet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med att få Lots funktionen certifierad under 2014.

Lots funktionen är ett uppdrag som är destinerat till uppdraget ”En väg in”. När samhällsbyggnadsförvaltningen exempelvis träffar företag som vill etablera, utvidga eller göra andra förändringar av sin verksamhet besöks företaget och samtliga handläggare som behövs i ärendet deltar. Lots innebär att den sökande snabbt kan få hjälp och erbjudas rådgivning med all kompetens samlad från förvaltningen som behövs i ärendet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har även infört kundtjänst i receptionen där ärenden av lättare karaktär handläggs. När en sökande vill ha ansökningsformulär, hjälp med att förstå och skriva i ansökan handlägger kundtjänst det vid disk. Det är också ett verktyg för att få bra och snabb service mot kommunens invånare och verksamhetsutövare i Katrineholm.

Ett intensivt arbete har pågått under hela året med att få det nya fakturahanteringssystemet på plats, vilket i kombination med en helt ny kodplan har medfört en del omställningsproblem. Ett nytt uppföljningsverktyg har tagits i bruk under året, vilket inneburit mycket utbildningsinsatser i organisationen. Fortfarande kvarstår en del att göra och arbetet kommer att fortsätta under hösten. Både bytet av kodplan och det nya fakturahanteringssystemet syftar till att förbättra möjligheten att kartlägga och analysera ekonomisk information i kommunens verksamheter 14

(15)

samt säkerställa att korrekt data levereras i olika statistikinsamlingar.

Under perioden har kommunen fått omfattande överlikviditet som en följd av att de kommunala bolagen, Katrineholms Fastigheter AB (KFAB) och Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB), har löst sina lån hos kommunen. Det är en åtgärd som gjorts till följd av en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet. Hantering av överlikviditeten beslutades på KS i januari. Den största delen har använts för inlösen av delar av kommunens pensionsåtagande.

Detta kommer att medföra betydligt lägre pensionsutbetalning för ett antal år framåt. Samtliga av kommunens egna lån avslutas. En mindre del av likviditeten har placerats hos kommunens bank.

För att öka effektiviteten har samtliga PC-arbetsplatser bytts ut mot nya miljöcertifierade PC- arbetsplatser. Gammal utrustning som tunna klienter har bytts ut till nya PC. Införandet av läsplattor har ökat. En ny central teknisk plattform för samtliga servrar snabbar upp det dagliga arbetet för medarbetarna. En portal för åtkomst av verksamhetssystem har lanserats vilket får till följd en mer flexibel och tillgänglig arbetsplats. Informationssäkerhetspolicyn har reviderats (KS 2013-08-28 §152) för att möta det alltmer utbredda kravet på bättre tillgänglighet på en modern och attraktiv arbetsplats.

Efter upphandling och tilldelning enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), tecknades i juni 2012 ett avtal om införandet av Communis mellan Katrineholms kommun och en leverantör. Enligt avtalet skulle lanseringen av plattformen ske inom sju månader från avtalets tecknande vilket innebar 3 februari 2013. På grund av prestandaproblem och bristande kvalité på leveranserna har systemet inte kunnat godkännas. Katrineholms kommun har förlorat förtroendet för leverantören och när sjumånadersregeln trätt i kraft valde kommunen att begära hävning av avtalet. Denna hävningsprocess pågår fortfarande. Behovet av kunskapsutbyte är fortsatt stort i organisationen. Därför har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för beslut om alternativa vägar framåt för att hitta en lösning som passar kommunens behov för en väl fungerande, effektiv och interaktiv internkommunikation.

Som ett led i att säkra kompetensen och stödet till kärnverksamheterna gällande upphandlingsprocessen, tecknade kommunen ett samverkansavtal med Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen, Upphandlingscenter (UC) i januari. Enligt avtalet har kommunen under 2013 möjlighet att medverka i de ramavtalsupphandlingar som UC genomför. Under 2014 är det planerat att samtliga kommunens upphandlingar genomförs av UC och i detta fall arbetas det för en så snabb övergång som möjligt. Under övergångsperioden utförs upphandlingar av kvarvarande personal, visstidsanställd kommunal personal och konsulter.

Kommunstyrelsens förvaltningar har tre produktionsmål kopplade till målområdet:

• Ta fram lokalincitament med hjälp av hyresprinciper.

• Ta fram modell för interna spelregler.

• Utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att samordna, stödja och leda den kommunövergripande och koncerngemensamma verksamheten.

För samtliga produktionsmål pågår arbete.

De finansiella målen för god ekonomisk hushållning kommer att behandlas i kommunens samlade delårsrapport.

Ökad avtalstrohet KS 69% Resetjänster har en trohet på

72 procent vilket förklaras med

15

(16)

att resterande bokningar sker direkt hos kursgårdar och hotell.

Avtalet för pappersvaror och engångsartiklar har även den en låg trohet, ca 33 procent.

Beställningar hos leverantörer som inte har något avtal med kommunen uppgår till 43 procent. Övriga beställningar har gått till kommunens ramavtalsleverantörer och konterats som pappersvaror och engångsartiklar. 80 procent av dessa beställningar har skett utanför e-

handelssystemet vilket möjliggjort felköp.

16

(17)

4 Uppdrag

4.1 Uppdrag från Övergripande plan med budget 2013-2015

Resultatmål/uppdrag Kommentar Uppdrag till samtliga nämnder att

under 2013 synliggöra skattefinansiering och i förekommande fall egenavgift per utförd tjänst till medborgarna.

En kommungemensam modell för synliggörande av

skattefinansieringen och i förekommande fall egen avgift per utförd tjänst är under utvecklande för kommunicering under hösten 2013.

Uppdrag till kommunstyrelsen att utreda de aktiviteter som miljöstrategiska rådet angett i sitt förslag till miljöstrategiska åtaganden (skrivelse 2012-09- 16). Utredningen ska belysa genomförbarhet, konsekvenser, kostnader och ansvarsfördelning.

En utredning ska också göras av rådets förslag till åtagande inom fokusområdet mark, byggande och boende. Uppdraget ska återrapporteras till

kommunstyrelsen senast i april 2013.

Behandlades i Kommunstyrelsen i april.

Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en utvärdering och översyn av styrsystemet för Katrineholms kommun. Återrapportering till kommunfullmäktige med förslag till eventuella förändringar senast i december 2013.

Arbetet med översynen pågår.

17