• No results found

2007-1-metaller-i-gras-2006

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2007-1-metaller-i-gras-2006"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Miljöförvaltningen

Metallbestämning Gräskultur

Landskrona 2006

Patrik Nilsson

(2)

Sammanfattning

Miljönämnden har under maj-sept 2006 mätt nedfallet av metallerna bly, kadmium, krom, koppar, zink och nickel. Detta har skett med hjälp av gräs som placerades ut på sju olika ställen i Landskrona. Gräset har klippts ner var 14:e dag och lämnats för analys.

Medelvärdet för bly i Landskrona har successivt minskat från starten 1987 till 2001. Medelvärdena för 2002, 2003 och 2004 har varit förvånadsvärt höga medan medelvärdet 2005 nästan var nere i linje med värdena innan 2002. Mätresultaten för 2006 är något högre än 2005. Det brukar vara ett par mätstationer som drar upp medelvärdet och det är de som är närmast uts- läppkällorna på industriområdet. Medelvärdena för alla metaller utom nickel har gått upp jämfört med 2005.

(3)

I mars börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor.

Gräset dras upp på miljöförvaltningen och krukorna sätts ut i slutet av maj.

Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset klipps ner var 14:e dag. Detta sker så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts var 14:e dag och gräset vattnas vid be- hov med destillerat vatten. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvätt- ning sker två gånger med kranvatten och en gång med destilerat vatten.

Torkningen sker i ugn i ca. 50 C° i 12-20 timmar. Gräsproverna är analyse- rade av Växtekologiska avd. Ekologihuset i Lund med avseende bly, kadmi- um, krom, koppar, nickel och zink. Enheten är µg/g (mikrogram metall /gram gräs) eller samma förhållande mg/kg (milligram metall/kilogram gräs).

Provpunkterna är Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården och Gränsgatan. (se karta) Resultaten av 2006 års undersök- ning återges i bilaga 2. Sammanställning av mätningarna 1987-2006 finns i bilaga 1.

Resultat av undersökningarna

Bly

Huvudsakliga utsläppskällor: Boliden Bergsöe, ScanDust samt långväga transporter.

Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona är 32,1 µg/g jämfört med 23,3 µg/g 2005 och 88,8 µg/g 2004.

Blyhalterna är högst vid Hydro som ofta har återkommande höga värden.

Även Reningsverket har en del höga värden. Se diagram 9 och bilaga 1 och 2.

Kadmium

Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, ScanDust, förbränning samt Boliden Bergsöe.

Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona är 0,109 µg/g jämfört med 0,093 µg/g 2005 och 0,18 µg/g 2004. Se bilaga 1 och 2.

Koppar

Huvudsaklig lokal utsläppskälla: ScanDust.

Medelvärdet för Landskrona är 16,8 µg/g jämfört med 14,7 µg/g 2005 och 17,4 µg/g 2004. Se bilaga 1 och 2.

Zink

Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet är 69,4 µg/g jämfört med 59,1 µg/g 2005 och 75,2 µg/g 2004. Se bilaga 1 och 2.

(4)

Nickel

Huvudsakliga utsläppskällor: ScanDust och långväga transporter.

Medelvärdet är 1,09 jämfört med 1,13 µg/g 2005 och 2,15 µg/g 2004. Se bi- laga 1 och 2.

Nedfallet av metaller är störst närmast utsläppskällorna och där nedfallet blir som störst styrs till stor del av vindriktningens fördelning under mätperio- den. Var mängderna hamnar åskådliggörs i diagram 1. (endast baserat på 2006-års mätningar). Fördelningen ser dock ut på liknande sätt för odlingar- na under 2004 och 2005.

Fördelning av metaller

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45

Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsverket Elverket Hydro

Pb

Cd

Cr

Cu

Ni

Zn

Diagram 1. Visar var största andelen av metaller hamnar. (summan för plats/summan totalt)

Slutsats

Trenden avseende bly är från mätningarnas början är nedåtgående. Dock har värdena för 2002, 2003 och 2004 skiljt sig från trenden medan 2005 och 2006 är värdena inte lika avvikande. Jämfört med 2005 har halten metaller i gräset ökat för alla metaller utom för nickel. Se diagram 3-8.

När metallerna härstammar från samma utsläppskälla är sannolikheten stor att höjningar och sänkningar på de olika platserna följs åt. I diagram 2 åskådliggörs detta. Att värdena inte följs åt lika tydligt under 80- och 90- talet kan bero på att fler utsläppskällor finns med i bilden.

(5)

Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1987 1988

1989 1990

1991 1992

1993 1994

1995 1996

1997 1998

1999 2000

2001 2002

2003 2004

2005 2006

mikrogram Pb/gram gs

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

mikrogram Cd/gram gs

Blyhalt Kadmiumhalt

Diagram 2

Medelvärde blyhalt

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1987 1988

1989 1990

1991 1992

1993 1994

1995 1996

1997 1998

1999 2000

2001 2002

2003 2004

2005 2006

mikrogram/gram

Medelvärde blyhalt

(6)

Medelvärde kadmiumhalt

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006

mikrogram/gram

Medelvärde kadmiumhalt

Diagram 4

Medelvärde kopparhalt

0 10 20 30 40 50 60

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006

mikrogram/gram

Medelvärde kopparhalt

Diagram 5

(7)

Medelvärde zinkhalt

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006

mikrogram/gram

Medelvärde zinkhalt

Diagram 6

Medelvärde kromhalt

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

mikrogram/gram

Medelvärde kromhalt

(8)

Medelvärde nickelhalt

0 0,5 1 1,5 2 2,5

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006

mikrogram/gram

Medelvärde nickelhalt

Diagram 8

Blyhalt vid Hydro och Reningsverket 2006

0,00 100,00 200,00 300,00 400,00 500,00 600,00 700,00 800,00

2007-06-01 2007-06-08

2007-06-15 2007-06-22

2007-06-29 2007-07-06

2007-07-13 2007-07-20

2007-07-27 2007-08-03

2007-08-10 2007-08-17

2007-08-24 2007-08-31

2007-09-07 2007-09-14

2007-09-21 2007-09-28

2007-10-05

mikrogram/gram

Blyhalt Hydro Blyhalt reningsverket

Diagram 9

(9)

Karta över provtagningsställena utom Syngenta.

Kartor över provtagningsställena Hydro

Elverket

Reningsverket

Örja Kyrkby Kyrkogården

Gränsgatan

(10)

Karta över provtagningsplats Syngenta

Syngenta

References

Related documents

Stationer med stor eller mycket stor avvikelse från jämförvärdet för arsenik (vatten och sediment) samt höga eller mycket höga halter (vattenmossa), samt möjliga orsaker till

Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, ScanDust, förbränning samt Boliden

Halterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona.. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i

Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden 1988-2006.. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under

Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden 1988-2007.. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under

De enda signifikanta skillnaderna mellan zonerna när det gäller blykoncentrationerna är att Zon 1 (Fjälltrakter) och Zon 2 (Norra Sveriges inland) har signifikant lägre medelvärden

Motsvarande analys för perioden 1995-2015 (mossprover från 1990 analyserades inte med avseende på arsenik) visar på en statistiskt signifikant minskning endast för

Figur 31: Jämförelse mellan beräknad halt utfällt ferrihydrit och uppmätt halt järn i partikulär form, beräknad halt utfällt gibbsit och uppmätt halt aluminium i partiku- lär