2007-3-metaller-i-mossor-1983-1995-och-2006

(1)

Miljöförvaltningen

Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006

Olle Nordell

ekolog Rapport 2007:3

Miljöförvaltningen

261 80 Landskrona

(2)

Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona kommun.

(3)

Sammanfattning

Prover av bergklomossa har tagits i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 för analys av tungmetaller. Provtagningsprogrammet syftar till att undersöka om det skett några för- ändringar i belastningen av tungmetaller i kommunen.

Generellt har halterna sjunkit kraftigt i både Landskrona och Skåne i stort. Mycket höga halter uppmäts fortfarande i närheten av Landskronas industriområde och på industriområdet.

Noteras bör att 1983 och 1995 har inte halterna i industriområdet kunnat mätas då det inte funnits några mossor att provta.

Halterna av metaller i Landskrona har jämförts med undersökningar av IVL i hela Skåne.

Bly

Halterna av bly har i Skåne sjunkit till en tiondel mellan 1985 och 2005. Halterna i Landskrona är väsentligt högre än för Skåne i stort men har också sjunkit i motsvarande omfattning. Den kraftiga minskningen kan till stor del tillskrivas att bly inte längre an- vänds som tillsats i bensin. För Landskronas del är minskade industriella utsläpp avgö- rande för de sjunkande halterna i mossor. Fortfarande finns höga halter av bly i den centrala staden.

Kadmium

Halterna av kadmium har i Skåne sjunkit till nästan en tredjedel mellan 1985 och 2005.

Minskningen är av samma storleksordning i Landskrona men halterna är tre gånger så höga som i Skåne i övrigt.

Koppar

Halterna av koppar har sjunkit med knappt hälften i Skåne. I Landskrona har halterna sjunkit med drygt hälften och halterna är ungefär dubbelt så höga som i övriga Skåne.

Något högre halter finns i staden.

Zink

Halterna av zink har sjunkit något i Skåne och med cirka hälften i Landskrona. Det finns ingen tydlig koppling till höga halter i staden bortsett från en punkt på industriområdet.

Krom

Halterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas förutom industriområdet. En provpunkt på indu- striområdet har dock höga halter.

Nickel

Halterna av nickel har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter.

(4)

(5)

Inledning

Landskrona industriområde har och har haft flera industrier som kraftigt belastat både landmiljön och havet med bl a tungmetaller. Miljöförvaltningen har sedan 1973-talet bedrivit olika undersökningar av tungmetalbelastningen i kommunen. Kontinuerliga mätningar av bly på odlad grönkål och sallad har bedrivits sedan 1981. Halter av bly, kadmium, koppar, nickel, zink och krom har mätts sedan 1987 i självvattnande krukor av italienskt rajgräs (från frösådd). För att få en bild av tungmetallbelastningen i hela kommunen har metallbelastningen mätts genom att ta prover på den vanligt förekom- mande, bergklomossa även kallad cypressmossa (Hypnum cupressiforme) 1983, 1995 och 2006. Proverna har analyserats på bly, kadmium, koppar, nickel, zink och krom.

Nationellt har IVL bedrivit liknande studier av metallbelastning genom att analysera den i skogsmark vanligt förekommande husmossan. Husmossan är inte vanligt före- kommande i Landskrona utan därför har bergklomossan använts. Provtagning av metaller är en integrerande metod som syftar till att ge en bild av belastningen under de senaste åren och inte bara en ögonblicksbild. En annan studie som syftat till att bedöma luftkvaliteten i hela kommunen och förändringen över tiden har varit en studie i av för- ändringar i lav- och mossfloran 1983 och 1994 (Arup 1995). Vissa mossor och lavar är känsliga för luftföroreningar. Studien visade på att flera arter som är känsliga för luft- föroreningar har kommit tillbaka – dvs luften har blivit bättre. Tyvärr har lavarna och mossorna växt på alm vilket medför att studien inte går att upprepa då de flesta almar har dött av almsjukan. Vidare har undersökningar av blyhalt i blodet hos barn genom- förts vartannat år sedan mitten av 1978 talet. Dessa studier visar på kraftigt sjunkande halter av bly i blodet.

Material och metoder

Bergklomossa har insamlats på ett 50 tal platser i hela kommunen 1983 och 1995 på ungefär samma platser. Vid den första provtagningen togs proverna i huvudsak på alm- träd. En stor del av almarna finns inte längre kvar varför prover tagits på andra substrat (stubbar, andra träd, murar stenar i anslutning till den angivna punkten). 2006 komplet- terades undersökningen med prover från kommunens utkanter och prover från industri- områdets kärna. Prover har inte varit möjliga att ta från industriområdet tidigare, då det helt enkelt inte funnits någon mossa där .

På laboratoriet har mossproverna torkats vid 40°C och uppslutits genom kokning med salpetersyra under fyra dygn. Samtliga element har analyserats med ICP-teknik (emis- sionsspektrometri med induktivt kopplat plasma). Metallhalterna har beräknats som mg/kg torrsubstans (=ppm). De redovisas med högst tre siffrors noggrannhet, men vari- ationen i fält och i analys gör att endast två siffror bör betraktas som signifikanta. Samt- liga analyser har utförts vid Ekologiska institutionen, Lunds universitet.

Resultat av undersökningarna

Halterna av tungmetaller redovisas på underlagskartor av kommunen. För varje metall finns det tre kartor , en för varje provtagningsår 1983, 1995 och 2006. Cirklarna i kar- torna är proportionella mot halten av metall i mossproverna. Den största cirkeln mot- svarar den högsta halten som uppmätts. 2006 togs fler prover än tidigare år. Beräkning- arna av medelvärdet för varje provtagningstillfälle har bara gjorts på de prover som är gemensamma för alla åren. Generellt har halterna sjunkit kraftigt i både Landskrona och i Skåne i stort. Mycket höga halter uppmätts fortfarande i närheten av Landskronas industriområde och på industriområdet. Noteras bör att 1983 och 1995 har inte halterna i industriområdet kunnat mätas då det inte funnits några mossor att provta.

(6)

Bly

Figur 2. Blyhalter i bergklomossa 1983 i Landskrona kommun.

(7)

Bly i mossa

28,2

3

194

100,1

18,9 0

50 100 150 200 250

Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006

mg/kg

Figur 5. Medelvärde för olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).

Halterna av bly har i Skåne sjunkit till en tiondel mellan 1985 och 2005. Halterna i Landskrona är väsentligt högre än för Skåne i stort men har också sjunkit i motsvarande omfattning. Huvudsakliga utsläppskällor är Boliden Bergsöe och till viss del ScanDust. Den kraftiga minskningen kan till stor del tillskrivas att bly inte längre används som tillsats i bensin. För Landskronas del är minskade industriella utsläpp avgörande för de sjunkande halterna i mossor. Fortfarande finns höga halter av bly i den centrala staden.

(8)

Kadmium

Figur 6. Kadmiumhalter i bergklomossa 1983.

(9)

Kadmium i mossa

0,42

0,16

1,3

0,8

0,5

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

mg/kg

Figur 9. Medelvärde för kadmium i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).

Halterna av kadmium har i Skåne sjunkit till nästan en tredjedel mellan 1985 och 2005. Minskningen är av samma storleksordning i Landskrona men halterna är tre gånger så höga som i Skåne i övrigt. Huvudsakliga utsläppskällor är ScanDust, Boliden Bergsöe, förbränning samt långväga transporter.

(10)

Koppar

Figur 10. Kopparhalter i bergklomossa 1983.

(11)

3

Koppar i mossa

8,6

5,5

25,3

19,6

10,9

0 5 10 15 20 25 30

mg/kg

Figur 13. Medelvärde för koppar olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).

Halterna av koppar har sjunkit med knappt hälften i Skåne. I Landskrona har halterna sjunkit med drygt hälften och halterna är ungefär dubbelt så höga som i öv- riga Skåne. Något högre halter finns i staden. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust.

(12)

Zink

Figur 14. Zinkhalter i bergklomossa 1983.

(13)

Zink i mossa

58,3

43,8

102,8

88,9

52,9

0 20 40 60 80 100 120

mg/kg

Figur 17. Medelvärde för zink i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).

Halterna av zink har sjunkit något i Skåne och med cirka hälften i Landskrona. Det finns ingen tydlig koppling till höga halter i staden bortsett från en punkt på industriom- rådet. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust.

(14)

Krom

Figur 18. Halter av krom i bergklomossa 1983.

(15)

Krom i mossa

2,07

0,81

8,3 7,8

2,8

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

mg/kg

Figur 21. Medelvärde för krom i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).

Halterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust.

(16)

Nickel

Figur 22. Halter av nickel i bergklomossa 1983.

(17)

Nickel i mossa

2,51

1,11

7,6

5,8

2,1

0 1 2 3 4 5 6 7 8

mg/kg

Figur 25. Medelvärde för nickel i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).

Halterna av nickel har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärde- del i Landskrona. Halterna i Landskrona är högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust.

(18)

Provtagning av tungmetaller i Skåne

IVL har ett omfattande provtagningsprogram i Sverige där husmossa analyseras på tungmetaller vart 5:e år. Prover från 1985 och 2005 har använts för att få en jämförelse mellan den regionala belastningen av tungmetaller med den i Lands- krona. Provtagningspunkterna mellan åren är inte identiska men representerar Skåne i stort. Data är hämtat från IVL:s hemsida.

Proverna antyder att belastningen av arsenik, kadmium, kvicksilver, volfram och bly har minskat kraftigt medan en måttlig minskning av zink, koppar, krom och nickel har skett.

Figur 26 Provtagningslokaler av husmossa i Skåne 1985 och 2005

Metaller i mossa 1985 och 2005 i hela Skåne

0,35 0,42

2,07

0,14

2,51

8,67

4,79

0,16 0,17

0,81

0,015

1,11

5,52

1,7

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Arsenik Kadmium Krom Kvicksilver Nickel Koppar Volfram

mg/kg

1985 2005

Figur 27 Jämförelse i halter av tungmetaller för åren 1985 och 2005

(19)

Metaller i mossa 1985 och 2005 i hela Skåne

28,2

58,2

3

43,8

0 10 20 30 40 50 60 70

Bly Zink

mg/kg

1985 2005

Figur 283 Jämförelse i halter av tungmetaller för åren 1985 och 2005

Slutsats

Belastningen av metaller har minskat påtagligt i både hela Skåne och Landskrona under den senaste 20 årsperioden. Fortfarande finns dock höga till mycket höga halter av metaller på Landskronas industriområde.

(20)

Litteratur

Arup, Ulf, Förändringar i lav- och mossfloran på alm i landskronaområdet mellan 1983 och 1994. Rapport från Miljöförvaltningen

Magnus Magnusson, 1984. Tungmetallhalter i cypressmoss (Hypnum cupressi- forme) inom Landskronaområdet. Rapport från miljöförvaltningen.

Probieko. 1995. Insamling av bergklomossa (Hypnum cupressiforme) inom Landskronaområdet för tungbmetallanalys. Rapport från miljöförvaltningen Eco-e Miljökonsult. 2006. Provtagning av mossa i Landskrona kommun 2006.

Rapport från miljöförvaltningen

Blodet allt renare från bly. Miljöredovsining för Landskrona kommun 2005.

Öresundsvattensamarbetet. 2005. Miljögifter i Öresund en översikt.

Rapporterna finns tillgängliga på Landskrona kommuns hemsida. Klicka på Miljö och rapporter om miljön.

(21)