SSAB Tunnplåt AB Metallurgi
Luleå
Miljörapport
2000
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING ...3
1.1 Administrativa uppgifter ... 3
1.2 Sammanfattning... 4
1.2.1 Produktion och tillstånd...5
1.2.2 Drifttider...5
1.2.3 Avloppsvattenflöde (utflöde av kylvatten) ...5
1.2.4 Utsläpp till vatten ...5
1.2.5 Utsläpp till luft ...7
1.2.6 Specifika stoftutsläpp till luft ...8
1.2.7 Villkorsuppfyllelse ...8
1.3 Verksamhetsbeskrivning ... 9
1.3.1 Verksamhetens organisation och beslutsansvar ...9
1.3.2 Lokalisering och recipientförhållanden (bilaga 1)...9
1.3.3 Fastställda stadsplaner/detaljplaner ...9
1.3.4 Drift- och produktionsbeskrivning ...10
1.3.5 Reningsanläggningar och deras funktion...13
1.3.6 Reningsanläggningar typ, funktion och kapacitet ...14
1.4 Gällande föreskrifter och beslut (bilaga 17)... 16
1.4.1 Kontrollprogram och kontrollföreskrifter...16
2 MILJÖBERÄTTELSE ...17
2.1 Drift- och produktionsförhållanden... 17
2.1.1 Förändringar i produktion och processer...17
2.1.2 Producerade mängder ...17
2.1.3 Energi- och bränsleförbrukning...18
2.1.4 Förbrukning av råvaror och legeringar ...18
2.1.5 Förbrukning av kemikalier (bilaga 16) ...18
2.1.6 Gasförbrukningar och gasleveranser ...18
2.1.7 Restprodukter och avfallshantering ...19
2.1.8 Farligt avfall ...19
2.1.9 Branschspecifikt avfall från bearbetning ...20
2.1.10 Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten ...20
2.1.11 Reningsanläggningar - förändringar och drift...20
2.1.12 Reningsverk för recirkulerande kylvatten...21
2.1.13 Störningar och förändringar i driften av produktionsanläggningar...21
2.2 Kontroll av utsläpp till vatten (bilagor 2-8) ... 22
2.2.1 Utlopp från Laxviken och utlopp koksverket (bilagor 3-5) ...22
2.2.2 Utlopp från hyttslambassäng (bilaga 4) ...22
2.2.3 Processvatten från koksverkets biologiska reningsanläggning (bilaga 6) ...23
2.2.4 Reningsanläggning för recirkulerande kylvatten (bilaga 7) ...23
2.2.5 Dagvatten från industriområdet (bilaga 8)...23
2.2.6 Bakgrundshalter i vatten...24
2.3 Kontroll av utsläpp till luft (bilagor 9-11) ... 25
2.3.1 Kontroll av villkor och utsläpp av stoft till luften (bilaga 10) ...25
2.3.2 Utsläpp av stoftbundna metaller ...26
2.3.3 Svavelutsläpp, SOX-total (inkl. SOx-energi) ...26
2.3.4 Koldioxidutsläpp, CO2...26
2.3.5 Kvävedioxidutsläpp NOX-total ...26
2.3.6 Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC) och polyaromater (PAH), (bilaga 11) ...27
2.3.7 Dioxinutsläpp, (gram TCDD-ekv enl. Eadon)...27
2.3.8 Förbrukning av köldmedia (HFC) och medel för brandsläckning ...27
2.4 Recipient och övriga kontroller (bilagor 12-15)... 28
2.4.1 Vattenkontroll - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron), (bilaga 12) ...28
2.4.2 Recipient analyser – vatten och provpunkter (bilaga 13-14) ...28
2.4.3 Luft - Immissionsmätningar av nedfallande stoft (bilaga 15) ...28
2.4.4 Bullermätningar i kringliggande bostadsområden ...28
2.4.5 Undersökning av bottenfauna i recipienten ...29
Bilagor
Bilaga 1 Översiktskarta över industriområdet Bilaga 2 Produktionsbeskrivning
Bilaga 3:1-3:3 Analysvärden och veckoutsläpp till vatten – Utsläppspunkt Laxviken (kylvatten från masugnar, stålverk mm. inkl. vatten från VV-rening och hyttsalmbassäng) Bilaga 4 Analysvärden hyttslambassäng
Bilaga 5:1-5:3 Analysvärden och veckoutsläpp till vatten - Utsläppspunkt kylvatten koksverket (inkluderar vatten från reningsanläggning)
Bilaga 6 Diagram - renat vatten från biologisk reningsanläggning - koksverket
Bilaga 7:1-7:2 Analysvärden och diagram - reningsverk stränggjutning/valsverk (VV-rening) Bilaga 8 Analysvärden - dagvatten från industriområdet
Bilaga 9 Emissioner till luften från koksverket Bilaga 10 Stoftemissioner från anläggningar
Bilaga 11 Förbrukning kemikalier innehållande flyktiga organiska ämnen (VOC) Bilaga 12 Analysvärden - recipient - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron)- Bilaga 13 Analysvärden - recipient punkter - Harrbäcksviken, Lövskär, Sandöfjärden Bilaga 14 Provtagnings- och mätpunkter för luft, vatten och recipient
Bilaga 15 Immissionsmätningar av nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden Bilaga 16:1-16:2 Kemikalieförbrukning samt kemikalier med ämnen på KI:s observations- och
begränsningslista
Bilaga 17:1-17:2 Koncessionsbeslut 211/98 och länsstyrelsebeslut
Framsida: Interiör från masugn 3 under ”chargering med ved” sommaren 2000. Lilla bilden, exteriör masugn 3.
Foto: SSAB:s fotoavdelning (Lars Vaksjö)
MILJÖRAPPORT 2000
SSAB TUNNPLÅT AB, METALLURGI LULEÅ
1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING
1.1 Administrativa uppgifter
Platsnamn ...SSAB Tunnplåt AB, Luleå Platsnummer (KRUT) ...2580-101
Huvudman ...SSAB Tunnplåt AB Postadress...971 88 Luleå
Besöksadress ...Svartön, Svartövägen 1 Telefonnummer ...0920-92 000
Kontaktperson ...Anders Bergman
E-post ...anders.bergman@ssab.com Kommun och län ...Luleå kommun, Norrbottens län Tillsynsmyndighet...Länsstyrelsen i Norrbottens län
Gällande beslut...KN-beslut 211/98, Regeringsbeslut 1999/934/Na SNI-koder ...27-01, 23.1-1
Fastighetsbeteckning ...Svartöstaden 13:36, 18:11 samt Svartön 18:19 CFAR-nummer ...556313-7941-1
1.2 Sammanfattning
Ett spännande år med stora investeringar i process- och reningsutrustningar har bidragit till förbätt- ringar av miljösituationen, sett både ur resursutnyttjande och ur utsläppssynpunkt.
Under året har masugn 1 tagits ur drift och masugn 2 har genomgått en omfattande ombyggnad. Den ombyggda masugnen (kallad masugn 3 eller M3) ersätter båda de gamla masugnarna.
I stålverket har delar av LD-konvertern byggts om för att minska risken för utkok och därmed även utsläpp av stoft från anläggningen. En stor arbetsinsats har lagts ner på koksverket att förbättra temperaturfördelningen i uppvärmningen av koksbatteriet vilket medför lägre energiförbrukning och minskade utsläpp av kväveoxider. Fjorton instrument för kontinuerlig övervakning av stoft har installerats på de största utsläppspunkterna. Detta har ökat säkerheten och möjligheten att snabbt upptäcka och åtgärda fel i reningsutrustning.
Alla gränsvärden har innehållits under året. För reningsanläggningar för luft har en filteranläggning överskridit riktvärdet för stoft vid mättillfället.
Uppstart och intrimning av den ombyggda masugnen har inte varit helt utan problem.Under uppstarten, som skedde i slutet av augusti, uppstod tidvis stoftutsläpp innan utrustningen var justerad. Från och med november har stoftemissionerna varit mycket lägre än från tidigare masugn 2 och stoftvillkoret har underskridits med marginal. Övergången till enugnsdrift har dock medfört att halterna av zink och cyanider i det renade gasreningsvattnet har överskridit gällande riktvärden. Utredningar om orsakerna till detta pågår.
Bulleremissionerna från verksamheten, som beräknats utifrån källmätningar, överskrider de provisoriska riktvärdena enligt Regeringsbeslut. En kartläggning av buller har utförts och en åtgärdsplan har tagits fram och åtgärder enligt denna har till viss del påbörjats.
De av koncessionsnämnden angivna villkoren har i övrigt kunnat innehållas. Verksamheten har i övrigt bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget till koncessionsnämnden i ansöknings- handlingar och i övrigt i ärenden angett eller åtagit sig.
SSAB TUNNPLÅT AB, Metallurgi
Göran Carlsson
1.2.1 Produktion och tillstånd
Produkt Produktion 2000 (kton)
1999 (kton)
1998 (kton)
Tillstånd (kton)
Rampkoks 714 710 721 800
Råbensen 8,9 8,9 8,8 11
Råjärn 1 766 1 971 1912 2 300
Injektionskol 147 188 157 460
Råstål (LD-konvertrar) 1 798 1 949 1935 2 350 Legerat stål (till stränggjutning) 1 559 1 772 1690 2 350
RH-ugn (vakuumbehandlat stål) 181 244 340 1 000 Ämnen, prima slabs (stränggjutning 4, 5) 1 534 1 720 1602 2 200
Kallvalsade, band 11,6 31 26 85
Utvecklingen av produktionen av råstål och koks.
Kok sproduk tion, (k ton)
0 200 400 600 800
80 85 90 95 96 97 98 99 00
Stålproduk tion LD, (k ton råstål)
0 500 1000 1500 2000
80 85 90 95 96 97 98 99 00
1.2.2 Drifttider
Koksverkets anläggningar gick kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Anläggningarna på Specialstål var i drift dagtid förutom viss skiftgång under vardagar. Övriga anläggningar hade kontinuerlig drift och stod endast under kortare tid under sommaren.
1.2.3 Avloppsvattenflöde (utflöde av kylvatten)
Utsläppspunkt Recipient Volym (milj. m3)
Laxviken Inre Hertsöfjärden 28
Utlopp från koksverket --”-- 19
Totalt --”-- 47
1.2.4 Utsläpp till vatten
Utsläppet från Laxviken till Inre Hertsöfjärden utgörs av renat gasreningsvatten från masugnar samt kylvatten från hela övriga verksamheten utom koksverket. Till detta tillkommer även avblödning från det cirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen och Inexa:s valsverk (valsverksreningen).
Utlopp från koksverket till Inre Hertsöfjärden består av kyl- och dagvatten samt renat vatten från biologiska reningsanläggningen. Kommentarer till utsläppen finns under avsnitt 2.
Utvecklingen av utsläpp till vatten.
Ammonium (NH4-N), (ton/år)
0 40 80 120 160 200
80 85 90 95 96 97 98 99 00 Laxv KV-utl
Fosfor (P tot), (ton/år)
0 2 4 6 8
80 85 90 95 96 97 98 99 00 Laxv KV-utl
Parameter 2000 (ton) 1999 (ton) 1998 (ton) 1995 (ton)
Ammoniumkväve, NH4-N 13 14 19 17
Arsenik, As e.d. e.d. e.d. 0,04
Bly, Pb 0,11 0,12 0,10 0,14
COD (kem. syreförbr.)* 64 72 85 84
Cyanid lättillgänglig, (HCN) <0,3 <0,2 - - Cyanider, CNtot e.a. <0,6 <1,2 <0,9
Fenol <0,2 <0,16 <0,21 <0,20
Järn, Fe 3,5 2,0 2,2 17
Kadmium, Cd e.d. e.d. e.d. <0,002
Koppar, Cu 0,05 <0,03 <0,13 0,14
Krom, Cr <0,004 <0,01 <0,02 0,04
Mangan, Mn 2,2 1,8 3,8 3,4
Nickel, Ni <0,002 <0,002 e.d. 0,02
Nitratkväve, NO3-N** 4,2 2,4 5,1 1,7
Nitritkväve, NO2-N** 0,84 0,36 0,63 1,3
Olja <8 <8 <7 <6
Suspenderade ämnen* 2,6 2,9 2,7 8,4
TOC 13 32 59 77
TOC* (utsläpp biologi) 11 12 15 18
Totalfosfor, Ptot 0,3 0,12 0,41 0,77
Totalkväve, Ntot 48 49 73 68
Zink, Zn 1,3 1,1 1,1 1,0
e.d.=Ej detekterbart (huvuddelen av analyserna under det.nivå), e.a =Ej analyserat.
* Baserat på utsläpp från koksverkets biologiska reningsanläggning.
** Endast för utlopp Laxviken.
Utvecklingen av utsläpp till vatten.
Olja, (ton/år)
0 15 30 45 60
80 85 90 95 96 97 98 99 00
Fenoler, (ton/år)
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Zink (Zn), (ton/år)
0 1 2 3 4 5
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00
Bly(Pb), (ton/år)
0 0,3 0,6 0,9 1,2
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Koppar (Cu), (ton/år)
0 0,3 0,6 0,9
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00
Krom (Cr), (ton/år)
0 0,2 0,4 0,6
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00
1.2.5 Utsläpp till luft
Totala utsläpp till luft från verksamheten. Baseras på mätningar, beräknade värden och bedömda/uppskattade emissioner. Se även ”2. Kontrollresultat” för kommentarer.
Parameter 2000(ton) 1999 (ton) 1998 (ton) 1995 (ton)
Stoft 647 668 885 1 690
Svaveldioxid SOX / (S) 616 / (308) 722 546 1002
Kvävedioxid NOX 599 635 721 720
Koldioxid (kton= 1 000 ton) 1350 1 440 1 395 1 589
PAH (PNA) polyaromater (koksverk) 1,2 1,5 1,1 0,3 Flyktiga organiska föreningar (VOC) * 6,2 8,8 11 6,8 Dioxin, TCDD-ekv. enl. Eadon** 0,3 (g) 1,4 (g) 0,7 (g) 1,5 (g)
Bly, Pb 0,11 0,16 0,50 1,2
Kadmium, Cd 0,007 0,005 0,003 0,012
Koppar, Cu 0,04 0,03 0,22 0,27
Krom, Cr 0,03 0,03 0,05 0,10
Kvicksilver, Hg 0,007 0,003 0,007 0,002
Nickel, Ni 0,03 0,04 0,17 0,28
Zink, Zn 0,71 2,2 1,4 3,4
Järn, Fe 96 130 198 250
Mangan, Mn 1,5 1,9 2,3 2,2
Vanadin, V 0,15 0,4 1,6 0,5
* Beräknat värde är baserat på förbrukning av kemiska produkter, se bilaga 11
** Beräknat på utsläpp från stålverket.
Utvecklingen av utsläpp till luft.
Svavel (SO2), (ton/år)
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
80 85 90 95 96 97 98 99 00
Stoftutsläpp (ton/år)
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
80 85 90 95 96 97 98 99 00 Zink (Zn), (ton/år)
0 2 4 6 8
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00
Bly (Pb), (ton/år)
0 0,5 1 1,5 2 2,5
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Kväveoxider (NOx), (ton/år)
0 200 400 600 800
95 96 97 98 99 00
Koldioxid (CO2), (k ton/år)
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
80 85 90 95 96 97 98 99 00
1.2.6 Specifika stoftutsläpp till luft
Anläggning/process Enhet 2000* 1999 1998 Villkor Koksverk, tryckning kg/ton koks 0,34 0,16 0,27 - Koksverk, släckning --”-- 0,055 0,08 0,11 -
Masugn 1 (smältverksamheten) kg/ton råjärn 0,024 0,008 0,039 0,07 kg/ton råjärn Masugn 2 (smältverksamheten) --”-- 0,10 0,088 0,24 0,15 kg/ton råjärn Masugn 3 (smältverksamheten) --”-- 0,07 - - --”-- Råmaterial masugnar --”-- 0,03 0,03 - Stålverk (LD-råstålprod.)** kg/ton råstål 0,063 0,10 0,12 0,20 kg/ton råstål Stålverk, övrigt (diffust) --”-- 0,01 0,008
*Vid kontrollmätning.
** Medelvärde baserat på två eller flera mätningar under året.
Utvecklingen av utsläppen till luft av SO2 och stoft per ton råstål (rs).
SO2 utsläpp till luft (k g/ton rs)
0 1 2 3 4 5 6
80 85 90 95 96 97 98 99 00
Stoftutsläpp till luft (k g/ton rs)
0 0,5 1 1,5 2 2,5
80 85 90 95 96 97 98 99 00
1.2.7 Villkorsuppfyllelse
Gällande beslut av koncessionsnämnden (KN) med villkor finns i bilaga 17. Villkoren har kontrollerats med mätningar och uppföljningar enligt upprättat kontrollprogram.
Alla gränsvärden har innehållits under året. Nedan beskrivna avvikelser och överskridanden av
riktvärden har skett under året. Riktvärden i utloppet från hyttslambassängen överskridits för fri cyanid och Zn under hösten efter uppstarten av masugn 3. Akut har problemen åtgärdats med tillsatser av lut i gasreningen och med järnsulfat i slambassängen. I vatten från valsverksreningen tangerades riktvärdet för olja vid ett tillfälle under året. Detta orsakades troligen av emulsioner i inkommande vatten men någon specifik anläggning som orsakat utsläppet har inte kunnat spåras. En filteranläggning för rening av stoft har överskridit riktvärdet vid mättillfället. Anläggningen var ur drift för reparation över årsskiftet och ommätning är därför ej utförd.
Bulleremissionerna från verksamheten bedöms utifrån källmätningar, överskrida riktvärdet (50 dBA), för natt 22-06, vid närmaste bostäder. En åtgärdsplan, för att begränsa bulleremissioner från verksam- heten har tagits fram och åtgärder enligt planen pågår.
I övrigt har de av koncessionsnämnden angivna villkoren kunnat innehållas. Verksamheten har i övrigt bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget till koncessionsnämnden i
ansökningshandlingar och i övrigt i ärenden angett eller åtagit sig.
1.3 Verksamhetsbeskrivning
1.3.1 Verksamhetens organisation och beslutsansvar
Vid utgången av 2000 var Curt Johansson verkställande direktör med placering i Borlänge. Göran Carlsson var ansvarig (vVD och platschef) för verksamheten i Luleå. Under platschefen finns ett antal enhetschefer som har det totala ansvaret för varje avsnitt och avdelningschefer som är ansvariga för driften på respektive avdelning. Vid utgången av året gällde för övrigt följande organisation för produktionsenhetena:
Enhet Ansvarig chef
Råvaror och återvinning (Koksverk ingår) Gun Berglund Råjärn (Masugnar ingår) Ragnar Alatalo
Stålverk Anders Ahnqvist
Underhåll Eric Sandström
Förutom ovanstående enheter finns serviceenheter för IT, ekonomi och personal samt en fristående produktionsavdelning, Specialstål, direkt underställd platschefen.
Yttre miljö, i Luleå, utgör en specialistfunktion med uppgift att vara rådgivande och handlägga miljöfrågor. För driften ansvarar respektive enhets- eller avdelningschef. I detta ingår ansvar för funktion, skötsel och underhåll av anläggningen även det som är av intresse ur miljöskyddssynpunkt.
Allvarligare driftstörningar som kan medföra överträdelse av villkor eller betydande störning för omgivningen skall snarast rapporteras av driftsansvarig till Yttre miljö samt till länsstyrelsen.
1.3.2 Lokalisering och recipientförhållanden (bilaga 1)
SSAB Tunnplåt AB:s anläggningar i Luleå är belägna på Svartöns och Börstskärets industriområde.
För anläggningarnas placering, se karta bilaga 1.
Närmast industriområdet i riktning syd-sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns bostadsområdet Örnäset. Söder om Börstskärets industriområde finns en omfattande fritidsbebyggelse på Sandön och norr därom på ca 3 km avstånd finns Hertsöns bostadsområde.
Kyl- och processvatten för verksamheten tas från Lule älv vid Gråsjälfjärden, vid Svartöns
småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Använt kylvatten samt dagvatten från området, släpps ut i Inre Hertsöfjärden (dämd till -0,5 m jämfört med normalvattenstånd 1900) och vidare till Lule älv.
1.3.3 Fastställda stadsplaner/detaljplaner
Område Datum Kommunens nummer
Koksverket 1974-04-26 A 320
Uddebo oljehamn 1971-09-03 A 295 Nya Uddebovägen 1965-12-02 A 252 Nya Uddebovägen 1976-04-06 A 346 SSAB Industriområde 1988-10-24 A 432
Svartövägen 1976-12-21 A 353
Del av Svartöstaden 1988-10-31 A 433 kv. Järnet 1961-07-03 A 202
Gräsöleden 1974-10-28 A 326
Sandskärshamnen 1994-05-26 PL 133
Järnvägsbro över Uddebovägen 1994-10-28 PL 142
De områden som saknar stadsplan/detaljplan inom SSAB Tunnplåt AB:s industriområde är området mellan Uddebovägen och Koksverket. I området finns för närvarande följande verksamheter: lok- och fordonsverkstad, Rehab-verkstad, förråd, anläggning för skrotåtervinning, sedimenteringsdammar för gasreningsvatten och industrivatten, lagring och krossning av hyttslagg, lagring av biprodukter mm samt ett deponeringsområde för avfall. Industriområdet omfattas av fördjupad översiktsplan för Luleå tätort angivet som område för industriändamål.
1.3.4 Drift- och produktionsbeskrivning
Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. En mindre del av råstål säljs i flytande form till Inexa Profil. Vid processerna erhålls även biprodukterna: bensen, svavel, tjära, hyttsten samt energirika gaser. Överskottet av gaser och
biprodukter säljs till externa kunder. Dessutom sker, i mindre omfattning, valsning av tunnplåt i ett kallvalsverk.
Verksamheten består av följande produktionsanläggningar:
•= Koksverk
•= Masugnar
•= Stålverk med RH, Cas-ob och stränggjutning
•= Specialstål (Kallvalsverk)
Inom industriområdet finns även ett syrgasverk och en kalkugn som ägs och bedrivs av externa firmor och som levererar en stor del av sin produktion till SSAB. Övriga verksamheter är: Inexa som bl a driver ett valsverk samt Plannja AB som tillverkar belagd plåt för byggmarknaden.
Nedan beskrivs verksamheter och processer samt tillhörande reningsanläggningar.
Figur: Processbeskrivning
Råvaror Koksverk Masugn Stålverk/LD-ugn RH/Cas-ob Stränggjutning Ämnen(slabs)
Koksverk
Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnarna. Som biprodukter erhålls koksgas, råbensen, svavel och tjära.
Kollager med transport
Kol levereras med båt till hamnen där det lossas och transporteras med band och läggs ut på kollagret med hjälp av kollagermaskiner. Dessa fungerar även som lastmaskiner när kolet skall tas in till
koksverket. Kollagrets uppgift är att fungera som buffert pga. att transporterna med båt försvåras under vinterhalvåret. Från kollagret transporteras kolet vidare via band till krossning. En mindre mängd av de olika kvaliteterna förvaras i separata bunkerfickor före blandning ch transport till koltornet på koksbatteriet.
Koksbatteri
Koksbatteriet består av 54 ugnar med mellanliggande eldningskanaler. Dessa eldas med en del av den koksgas som erhålls vid koksningen till. Kolblandningen i koltornet överförs i en fyllvagn som fyller en ugn i taget via fyra fyllhål.
Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som gas, s k rågas.
Rågasen renas i flera steg i gasbehandlingen (se nedan). När koksningen är klar (efter ca 18 timmar) trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin (via öppningar på båda sidorna om ugnen) och styrs ned i en släckvagn med en styrmaskin. Efter ”tryckningen” sker en ny fyllning av ugnen.
Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen töms koksen på en ”ramp” och transporteras vidare med band till masugnarna eller till ett lager.
Koksningsprocessen pågår kontinuerligt och fyllningar och tryckningar genomförs i serier åtskilda av korta pauser.
Gasbehandling
Den erhållna rågasen renas i flera steg i en gasbehandling. Först kyls gasen med vatten då
kondensvatten från kolet, stoft och tjära avskiljs. Därefter renas den i ett elektrofilter från kvarvarande tjära och stoft. Efter detta avskiljs naftalin, svavel (i form av svavelväte), ammoniak och råbensen i flera processteg. Slutligen erhålls renad koksgas som huvudprodukt, elementärt svavel, tjära och råbensen som biprodukter. Biprodukterna försäljs externt. Koksgasen används i bl a koksbatteriet, ångpannor och masugnar. Överskottet av gas används bl a i ett kraftvärmeverk. En gasklocka fungerar som tryckutjämnare. Till gasbehandlingen tas kylvatten från Lule älv.
Biologisk reningsanläggning
Vid koksningen och från gasreningen erhålls ett kondensatvatten som är förorenat av bl a ammoniak och fenoler. Vattnet renas innan det släpps ut tillsammans med det använda kylvattnet. Reningen sker i en biologisk reningsanläggning där bakterier bryter ned föroreningarna. Vattnet renas ytterligare genom sedimentering, flotation och filtrering genom sandfilter. Det renade processvattnet släpps ut med kyl- vattnet i Inre Hertsöfjärden. Det biologiska slammet som avskiljs vid den biologiska reningssteget återtas till processen.
Masugnar
I masugnarna framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid processen erhålls även masugnsgas och hyttslagg.
I masugnen reduceras järnoxid (pellets) till flytande råjärn mha kol, koks och luft. Blästerluften för masugnarna upphettas i varmapparater (cowprar). Varmapparaterna innehåller staplat håltegel.
Uppvärmningen sker genom eldning av koks- och masugnsgas. Masugn 1 och masugn 2, har tre respektive fyra varmapparater.
Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och kalksten tillförs upptill genom uppsättningsmålet och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån. Järnoxiden reduceras till järn med koloxid som erhålls genom att blästersyre och koks reagerar. Kolpulver som injiceras i masugnen på samma nivå som blästerluften ersätter koks som reduktionsmedel. Kalksten tillsätts för att man skall få ut föroreningarna i en masugnsslagg (”hyttslagg”). Slaggen skall binda bl a alkalier och svavel samt rinna ur masugnen på ett bra sätt.
Slagg och råjärn tappas ut med jämna intervaller i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för transport till stålverket och slagg tappas i slaggskänkar. Masugnsslaggen tippas på ”hyttslaggtippen”
och kyls med vatten.
Råmaterialhantering
Till masugnsprocessen behövs flera råvaror bl a järnmalmspellets, koks, kolpulver och kalksten.
Järnmalmspellets kommer med järnvägsvagnar som lossas i lossningsstationen och lagras i en silo. Koks, pellets och briketter tas in via bandtransportörer till råmaterialanläggningen. Övriga råvaror till
anläggningen tas in via inmatningsfickor. Efter siktning transporteras råvaror via bandtransportörer direkt upp till chargeringen av masugn 2 och via gamla kross- och siktstationen och hundspel för chargering av masugn 1.
Kolinjektion
Två anläggningar för kolinjektion förser masugnarna med kol. Anläggningarna består av silos, kvarnar och injektionssystem för varje masugn. Kolet transporteras till intagsfickor med fordon och vidare med band till silos för råkol. Med kedjematare förs kolet vidare till kvarnen där det mals och torkas. Efter kvarnen transporteras kolet i rörsystem, med inert gas (avgaser från cowper) som bärmedium, till silos för kolpulver. Kolpulvret injiceras pneumatiskt (med tryck) via masugnarnas blästerformor (öppningar i masugnen för blästerluften). All kolpulverhantering sker under inerta (syrefria) förhållande av
säkerhetsskäl.
Briketteringsanläggning (Lulefrakt AB)
För att återvinna i första hand finare fraktioner av restprodukter innehållande bl a järn och kol, som uppstår vid företagets processer, finns en briketteringsanläggning som ägs och drivs av Lulefrakt AB.
Anläggningen är belägen på SSAB:s industriområde.
Restprodukterna tas in till anläggningen via fickor och silos. Materialen blandas med cement och vatten. Blandningen förs över i formar. Efter vibrering av formarna får briketterna härda i en
härdkammare. De färdiga briketterna lagras för att härda ytterligare före återtagande till masugnarna.
Galtgjutning
Galtgjutning innebär att råjärnet hälls ut på sandbäddar där det får stelna. Detta sker om råjärnet ej kan användas i stålverket pga. för höga kisel-/svavelhalter eller vid produktionsstörningar i LD-processen.
Galten bryts upp, krossas och tas in i LD-konvertrarna som kylskrot eller säljs externt. Från sanden återvinns järninnehållet i restproduktbehandlingen.
Kross- och siktningsanläggning för masugnsslagg - hyttsten (Lulefrakt AB)
Masugnsslaggen bryts upp på slaggtippen och transporteras till Lulefrakts kross- och siktanläggning.
Efter behandling säljs hyttstenen i olika fraktioner och används som bl a fyllnadsmaterial vid vägbyggnad.
Stålverk Omhällning
När råjärnet kommer till stålverket hälls det över från torpedon till skänkar i en omhällningsstation.
Omhällningen är överbyggd och stoftbemängd luft sugs av till en filteranläggning. En av de gamla stationerna med tillhörande stoftavsugning till avsvavlingsfilter fungerar som reservanläggning.
Avsvavling
Efter omhällning transporteras skänken till avsvavlingen. Där injiceras (med lans) kalciumkarbid, magnesium, soda eller kalkbaserat reagens som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas flyter upp på ytan och dras av med en raka. Avsvavlingsslaggen får därefter stelna på en tipp. Den magnetiska delen av slaggen separeras och återanvänds eller säljs.
LD-konvertrar
I LD-konvertern sker processen som gör att det avsvavlade råjärnet blir stål. Denna process kallas
”färskning” och sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta, vilket gör att kolet oxideras till koloxid / koldioxid och avgår som gas. Detta medför att kolhalten sänks till oftast under 0,5%. En del av den gas som bildas vid blåsningen, återvinns som bränsle av Lulekraft.
Skrot tillsätts i LD-konvertern för att kyla stålet och som extra järntillsats. Vid rätt kolhalt och
temperatur tappas stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålskänken tillsätts vid behov legeringar, t ex kisel, mangan, aluminium eller andra ämnen.
Skänkmetallurgi (CAS-OB)
I skänkmetallurgin utförs en sista kontroll och justering av legeringsämnen och temperatur i det
flytande stålet. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Vid behov av temperatursänkning tillsätts skrot. Stålet kan även värmas genom syrgasblåsning och tillsats av aluminium. Aluminium tillsätts normalt för att ta bort eventuellt kvarvarande syre.
Vakuumbehandling (RH)
Stål med extra höga krav på låga kol-, syre eller vätehalter behandlas i RH-anläggningen. Där pumpas stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår kol, syre (som koldioxid) och väte. Vid processen används ånga för att erhålla vakuum.
Stränggjutning
Från CAS-OB eller RH-anläggningen går det flytande stålet till stränggjutningen. Från skänken, som hänger i ett vridtorn, tappas stålet i en gjutlåda. Gjutlådans uppgift är att rymma så mycket stål att gjutningen kan fortgå kontinuerligt vid skänkbyte samt ge ett jämnt och kontrollerbart flöde i gjutkokillen.
Från gjutlådan tappas stålet i gjutkokillen som i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor.
Kokillen är tillverkad av koppar och kyls med vatten. I kokillen tillsätts även gjutpulver för att
”smörja” mellan den stelnande stålytan och gjutkokillens väggar. När stålsträngen lämnar gjutkokillen styrs den av rullar ordnade i en gjutbåge från vertikal- till horisontalläge. Samtidigt kyls strängen med vatten eller vatten och tryckluft som sprutas direkt på stålet. Då strängen har stelnat, kapas den till rätt längd. De kapade ämnena (slabsen) läggs på avsvalningsbäddar för att kallna före avsyning och eventuell justering.
Adjustage (Ämnesbehandling)
Ämnena (slabsen) avsynas och justeras på dimensionsavvikelser eller sprickor. Felen kan åtgärdas med slittning eller hyvling med gas. De godkända ämnena lastas på järnvägsvagnar för transport till
Borlänge.
Krossning och siktning av LD-slagg (Lulefrakt AB)
För att kunna återta LD-slaggen till masugnarna krossas och siktas slaggen. Fraktionen 0-5 mm deponeras och fraktionen 5-30 mm återtas till masugnarna.
Restproduktbehandling (Lulefrakt AB)
De järn- och stålhaltiga restprodukterna som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta järninnehållet. Detta utförs i en anläggning som ägs och drivs av Lulefrakt AB, placerad på SSAB:s industriområde. Restprodukterna behandlas genom magnetseparering, siktning, trumling (krossning), skärning och hejning.
Restprodukter som behandlas är bl a: gjutlåderusor, slaggbyttor (slaggrester), skänkrusor, LD-, och avsvavlingsslagg samt rusor, rensmassor från rännor/spår etc. De uppkomna fraktionerna av magnetiskt (järnhaltigt material) och omagnetiskt material (slagger) återtas till processerna, deponeras eller
används som fyllnadsmaterial.
Specialstål (kallvalsverk)
I anläggningen kallvalsas stålband till tjocklekar från 3,25 till 0,1 millimeter. Valsningen sker i
omgångar med värmebehandling emellan. Vid valsningen används en valsemulsion bestående av 4-5 % olja, tillsatser och vatten. Emulsionen återanvänds och renas kontinuerligt från partiklar i en
reningsanläggning. Förbrukad valsemulsion omhändertas för destruktion.
Efter valsningen kan kristallstrukturen i materialet förändras genom värmebehandling (glödgning) i klockugnar. Vid värmebehandlingen tillförs en gas för att skydda plåten från oxidation. Gasen består av kväve och en viss del väte. Gaserna fås från syrgasverket samt från krackning av ammoniak.
Genom att tillsätta vattenånga till skyddsgasen kan plåten avkolas helt eller delvis (på ytan). Om högre hårdhet eller mönstrad yta önskas kan plåten efterbehandlas med glättvalsning. Plåten kan även slittas till smalare band. Slutligen beläggs plåten med olja och emballeras för att skyddas mot rostangrepp under transporten.
1.3.5 Reningsanläggningar och deras funktion.
Spärrfilter
Spärrfilter har följande funktionssätt: den gas/luft som skall renas sugs genom ett textilfilter som avskiljer stoftet. Filter renas genom att luft blåses från motsatt håll. Detta medför att stoftet som fastnat på filtermaterialet lossnar och faller ned i botten av filterhuset, varifrån det matas ut med en skruv till uppsamlingsbehållare.
Sotsäck
Är en cylindrisk konstruktion där gasen får strömma in i dess övre del, varefter hastigheten sänks kraftigt (tryckfall) vilket medför att större partiklar faller ned i botten på behållaren och kan avskiljas.
Cykloner
Renar gasen genom att gasen får rotera i ett cylindriskt kärl vilket gör att stoftpartiklarna trycks mot kärlets sidor och sakta sjunker till kärlets koniska botten där de kan avskiljas.
Konditioneringstorn
Gasen sprejas med vatten vilket medför en viss avskiljning av t ex stoft, vätecyanid, svavelväte och ammoniak. Dess huvudsakliga uppgift är dock att fukta gasen för att optimera rening i efterföljande reningsanläggningar.
Elektrofilter (el-filter)
Avskiljer stoft genom att stoftpartiklarna ges en elektrisk laddning och därför fastnar dessa på elektroder med motsatt laddning. De stoftbemängda elektroderna spolas rena med vatten.
Skrubber
Gasen tvättas ren från stoft och även till viss del från oönskade komponenter, t.ex. svavelväte. Detta sker genom att gasen tvingas till kontakt med vatten.
Kyltorn
Funktionen är främst att kyla processvattnet men har även en viss reningsfunktion genom nedbrytning av cyanidföreningar då dessa förångas och oxideras av luftens syre till ofarliga föreningar.
Sedimenteringsbassäng (förtjockare)
Avskiljer suspenderade ämnen (fasta ämnen) genom att vattnet har en låg strömningshastighet och därigenom hinner partiklarna sedimentera. Partiklarna uppsamlas som slam i botten på bassängen.
Slammet förs ihop med ett skrapspel och pumpas vidare för avvattning. Det finns både cirkulära och rektangulära bassänger med något skilda funktionssätt.
Oljeskimmer (oljeavskiljare)
Avskiljer olja genom att en skrapa förs över vattenytan på en bassäng och fångar upp olja som flyter ovanpå vattnet. Den avskilda olja/vattenblandningen uppsamlas i en grop eller annan behållare. Vissa oljeavskiljare är passiva dvs. utan rörliga delar.
1.3.6 Reningsanläggningar typ, funktion och kapacitet
Koksverk Typ Rening av Kapacitet m3/h
Sortering/blandstation spärrfilter luft 70 000
Elektrofilter EGR koksgas ca 50 000
Naftalintvätt skrubber --”-- -- ” --
Svavelvätetvätt skrubber --”-- -- ” --
Ammoniaktvätt skrubber --”-- -- ” --
Bensentvätt skrubber --”-- -- ” --
Svavelväteavsyrare avdrivarkolonn processvatten -
Ammoniakavdrivare avdrivarkolonn --”-- -
Spaltugn förbränning/ reduktion processgaser -
Bensenanläggning avdrivning/
fraktionering
Tvättolja/avskiljning av råbensen
- Biologisk rening aktivtslam, sedimen-
tering, flotation, sand- filtrering.
processvatten/
dagvatten
60
Masugnar Typ Rening av Kapacitet m3/h
Kross & siktstation spärrfilter luft 80 000
Råmaterial (M3) --”-- --”-- 170 000
Hörnstation --”-- --”-- 5 000
Materialtransport (M1) --”-- --”-- 70 000
Pelletstransport --”-- --”-- 4 400
Pelletslossning --”-- --”-- 60 000
Pelletssilo --”-- --”-- 30 000
Kolinjektion --”-- --”-- 40 000
Brikettransport --”-- --”-- 12 000
Råmaterial omlastning --”-- --”-- 12 000
Chargering M2 --”-- --”-- 7 000
Tapphål, torpedo, slaggskänk - Masugn 1 (M1)
--”-- --”-- 180 000
Primärrening av masugnsgas - M 1
sotsäck, cykloner, kondi- tioneringstorn, elfilter
processgas 120 000
Förtjockare - M 1 sedimentering gasreningsvatten 400
Kyltorn - M 1 kylning,
cyaniddestruktion
--”-- 400
Tapphål, torpedo (ITK) - Masugn 2/3 (M2/3)
spärrfilter luft 150 000
Tapphål, torpedo (IF)-M2/3 spärrfilter --”-- 150 000
Gasrening - M2/3 sotsäck, skrubber processgas 250 000 Förtjockare - M2/3 sedimentering gasreningsvatten 800 Slambassänger (hyttslam) sedimentering gasreningsvatten efter behov
Kyltorn kylning, cyanid-
destruktion
--”-- 800
Stålverk Typ Rening av Kapacitet m3/h
Primärrening LD 1 skrubber processgas 70 000
Primärrening LD 2 --”-- --”-- 70 000
Sekundärrening LD spärrfilter luft 960 000
Avsvavling --”-- --”-- 485 000
Omhällning råjärn --”-- --”-- 450 000
Krosstorn, bandgångar --”-- --”-- 50 000
Murningscentral --”-- --”-- 40 000
Förtjockare, vatten från skrubber & hydrocyklon
sedimentering gasreningsvatten 330
Skänkmetallurgi CAS-OB spärrfilter luft 150 000
Sträng 5, gjutning --”-- --”-- 135 000
Adjustage, syrgashyvling --”-- --”-- 55 000
-- ” -- , slittning --”-- --”-- 45 000
Materialhantering - stål- och slaggavskiljning
--”-- --”-- 21 000
Valsverksrening* Typ Rening av Kapacitet m3/h Bassäng sedimentering / oljeavskiljning cirkulerande
kylvatten
2 500
Sandfilter suspämnen / oljeavskiljning --”-- 2 500
Kyltorn kylning --”-- 2 500
* Reningsverk för kylvatten från stränggjutning och Inexa:s valsverk (VV-rening).
Laxviken Typ Rening av Volym m3 Bassäng II* sedimentering / oljeavskiljning kyl-, dagvatten 30 000
Bassäng III* sedimentering --”-- 40 000
* Kylvattenbassänger för masugnar och stålverk.
1.4 Gällande föreskrifter och beslut (bilaga 17)
Ett nytt beslut av koncessionsnämnden (KN) har erhållits den 29 december 1998. Beslutet över- klagades till vissa delar. Beslut på överklagande har tagits av Regeringen den 4 november 1999.
Gällande villkor från besluten finns i bilaga 17:1. I bilaga 17:2 finns anmälningsärenden med eventuella beslut från Länsstyrelsen.
1.4.1 Kontrollprogram och kontrollföreskrifter
Nytt reviderat kontrollprogram har tagits fram under 1999 i samråd med länsstyrelsen.
Kontrollprogrammet har inlämnats till länsstyrelsen.
2 MILJÖBERÄTTELSE
2.1 Drift- och produktionsförhållanden
2.1.1 Förändringar i produktion och processer
Följande nya anläggningar som även ger miljöförbättringar har tagits i drift under året:
o En större ombyggnad av masugn 2 (kallad M 3).
o Nya ställringar i LD-ugnarna (stålverket).
Masugn 1 och masugn 2 har tagits ur drift under året. Masugn 3 (M3) har tagits i drift i slutet av augusti 2000 och ersätter både masugn 1 och 2. Med en masugn i drift reduceras antalet tappningar till ca 1/3- del vilket minskar även antalet tillfällen som störande stoftutsläpp kan uppkomma. Utformningen av M3 ger även förutsättningar att på ett bättre sätt infånga eventuella stoftutsläpp vid tappningarna.
De nya ställringar i LD:n medför att damningen från ugnarna minskar och därmed minskar även diffus damning via lanterninerna i stålverket.
Under året har ett antal insatser genomförts för att minska på bullernivåerna.
o En skärmvägg har installerats för att minska bullret från ITK-fläkten (M3).
o Luftintaget till blåsmaskin 3 har flyttats och utformningen har förändrats.
o Ljuddämpare i skorsten till kol-98 har installerats.
2.1.2 Producerade mängder
Koksverket Produktion (kton) Tillstånd (kton/år)
Rampkoks 714 800 Koksgrus* 67,7 -
Råbensen* 8,8 11
Tjära* 29,5 -
Svavel* 1,4 -
Koksgas 360 (milj. m3n) -
Masugnar Produktion (kton) Tillstånd (kton/år)
Råjärn 1 766 2 300
Injektionskol 147 460
Hyttslagg (masugnsslagg)* 304 -
Galtjärn* 78,8 -
Masugnsgas 2 684 (milj. m3n) -
Briketter (Lulefrakt) 82,2 Återtagning av restprodukter
* Biprodukter som finns redovisade även under avsnitt 2.1.8.
Stålverk Produktion (kton) Tillstånd (kton/år)
Avsvavling/råjärn 1 632 -
Råstål (LD-konvertrar) 1 798 2 350
Legerat stål till S45 1 614 2 350
Vakuumbehandlat stål (RH) 256 1 000
Råstål till Inexa Profil AB 181 -
Ämnen, prima (sträng 45) 1 534 2 200
LD-gas (gasåtervinning) 139 (milj. m3n) -
Specialstål
Kallvalsade, band 11,6 85
2.1.3 Energi- och bränsleförbrukning
Energislag Förbrukning Energivärde Svavelhalt
El (GWh) 332 (GWh) - -
Gasol (ton) 642 (ton) 46,4 (GJ/ton) 5,0(mg/kg)
Olja och drivmedel (m3) (GJ/m3) (%)
Olja EO5 130,3 39,7 0,3
Citydiesel 1 525,2 37,0 0,001
Bensin (miljökl. 2A) 53,5 31,9 -
Bensin normal 29,7 31,9 -
2.1.4 Förbrukning av råvaror och legeringar
Råvaror (kton) Legeringar mm. (ton)
Kol (kokskol) 920,7 Aluminium 2 930
Kol (injektionskol) 146,5 Ferrobor 51
Järnmalmspellets (MPBO/KPBO)* 2 423,9 Ferrofosfor 257
Koks (köpkoks) 51,2 Ferrokisel 1 637
Kalciumkarbid 7,1 Ferrokiselmangan 3 435
Kalksten, masugnar 97,5 Ferrokrom 827
Manganslagg 8,6 Ferromangan 5 495
Bränd kalk 56,3 Ferroniob 209
Dolomitkalk 41,9 Ferrotitan 191
Rådolomit 10,0 Ferrovanadin
Kvartsit 0,69 Ferrosvavel 1
Skrot (inköpt)** 63,9 Grafit 552
Galtjärn 63,9 Kalciumkisel 44
Stålplåt (Specialstål) 12,5 Kiselnitrid 1
Ammoniak (Specialstål) 0,047 Koltråd 41
Tjärolja 0,42 Koppar 38
Gjutpulver 0,8 Magnesium 2
Täckmedel 0,7 Mangankväve 360
Tapphålsmassa 0,46 Purosteel 263
*Inkluderar förbrukning i stålverket (22 kton) Svavel 1
**Totalt återanvänt skrot/restprod. 410 kton
(motsvarar 23,9 % av levererad produkt) Summa (kton) 16,3
2.1.5 Förbrukning av kemikalier (bilaga 16)
I bilaga 16 redovisas förbrukningen av kemikalier och produkter med ämnen som finns på kemikalie- inspektionens begränsningslista eller miljöfarliga ämnen på observationslistan.
2.1.6 Gasförbrukningar och gasleveranser
Förbrukning av gaser Energi(GWh)
Energi (TJ)
Koksgas (milj. m3n)
Masugnsgas (milj. m3n)
Koksverk (koksgas) 854 3 076 174
Masugnar (---”--, masugnsgas) 1 160 3 220 67 715
Stålverk (koksgas) 95 342 19
Summa 2109 6 638
Gasleveranser milj m3 TJ GWh
Koksgas 40,9 724 201
Blandgas - (Koks-, masugn-, LD-gas ) 1 650 5 125 1 425
Summa 5 849 1 626
2.1.7 Restprodukter och avfallshantering
I detta avsnitt redovisas biprodukter, restprodukter och avfall som uppkommer i verksamheten samt hur dessa omhändertas.
Fallande Internt Externt
Restprodukter (kton) mängd Åter Lager(+) Deponi Åter Deponi LD-stålverksslagg 160 139 21 Avsvavlingsslagg 78,3 69,6 -16,8 25,6 Stålskrot (återvunnet) 88,3 88,3 Avskilt slagg (omagnetiskt)* 114 114 Gasreningsstoft masugn 23,7 20,5 3,2 Gasreningsslam masugn 13 13 Gasreningsslam stålverk 42 12,4 30
Pelletsfines 89 89
Avsiktad LD-slagg (masugn) 1,9 1,9 0,0 Avsiktad kalkfines (masugn) 1,5 1,5
Keramiskt avfall, tegelskrot 3,6 0,2 3,4
Filterstofter 9,3 7,3 2,0
Glödskal 8,4 8,4
Glödskalsslam 2,7 2,7
Bioslam 0,1 0,1
Tjärslam 2,9 2,9
Biprodukter (kton) (494)
Masugnsslagg (hyttsten) 304 15,2 168,1 120,5
Galtjärn 82,3 63,9 -26,6 45,1
Koksgrus 67,7 23,2 -3,9 48,4
Tjära 29,5 29,5
Svavel 1,4 1,4
Råbensen 8,8 2,7 6,1
Summa totalt (kton) 1 132 433 135 189 366 0 Övriga avfall (ton) Mängd Återanv Lager Behandl deponi
Träavfall 90 90
Träavfall, impregnerat -
Betongavfall 2 000 2 000
Isolering, byggskivor etc 10 10
Plast -
Schaktmassor 3 000 3 000
Industrisopor 461 461
Returpapper 15 15
Farligt avfall (se 2.1.8) 42 42
Summa totalt (ton) 6 428 518
* Avskilt slagg (omagnetiskt avfall) är en rest från slagg- och stålåtervinningen.
2.1.8 Farligt avfall
Farligt avfall lämnat till extern mottagare redovisas i tabellen nedan. Transportören har i vissa fall mellanlagrat miljöfarligt avfall före transport. Transporter av avfallet har utförts av Luleå
Miljötransporter AB, JAFRAB, Industri & Miljöservice och Kalix Miljöteam AB.
EWC-kod Avfall m3 kg
01.02 Oljeavfall från underhåll och reparation av maskinutrustning. 5,8
01.02.03 Smörjfetter 2 988
01.04 Oljehaltiga emulsioner 150
01.06.01 Olja från oljeavskiljare vid bränsledepåer. bilvårdsanläggningar 18 440 06.02.99 Starkt surt eller starkt alkaliskt avfall 2 270 05.02 Alkaliska bad och sköljvatten från exempelvis betning, etsning 12 049 Totalt omhändertaget av Orbit Miljölogistik AB 5,8 35 897
2.1.9 Branschspecifikt avfall från bearbetning
Typ Anläggning Omhändertagande Mängd (kton)
Avsvavlingsskrot >300 mm Stålverk Försäljning/lager 16,3 -- ” -- 75-300 mm --”-- Försäljning/lager 9,2 -- ” -- 8-75 mm --”-- Åter via masugn 12,8 -- ” -- 0-8 mm --”-- Åter via briketter 31,2 Stålskrot >300 mm --”-- Åter via stålverk 20,1
-- ” -- 75-300 mm --”-- --”-- 5,8
-- ” -- 8-75 mm --”-- Åter via masugnar 12,1 -- ” -- 0-8 mm --”-- Åter via briketter 24,2
Grön galt --”-- Åter via stålverk 56,2
Röd galt Masugn Försäljning/lager 26,1
Processkrot - skrot Specialstål Åter via stålverk 2,0
LD-slagg 0-10 mm Stålverk Deponi 21
--”-- --”-- --”-- Åter via stålverk 30 --”-- 10-35 mm --”-- Åter via masugn 64,3 Keramiskt eldfast material (tegelskrot)
Aloxid Stålverk Deponi 0,6
Chamotte Stålverk Deponi 0,3
Krom-magnesit Stålverk Deponi 0,09
Spinell (magnesit / aloxid) Stålverk Deponi 0,8 LD-konvertrar, kol-magnesit Stålverk Försäljning/lager 0,2 Övrigt eldfast material Masugn, stålverk, mm Deponi 1,6
2.1.10 Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten
Typ Anläggning Omhändertagande Mängd (kton)
Gasreningsslam - hyttslam Masugnar Deponering 13 Gasreningsslam – LD-slam Stålverk Deponering/återvinning 42 Bioslam Koksverket Åter till process 0,135
Glödskalsslam VV-rening Deponering 2,7
2.1.11 Reningsanläggningar - förändringar och drift
Fyra nya reningsanläggning (textila spärrfilter) har tillkommit under 1999. Tre stycken för nya råmaterialanläggningen samt en för nya råjärnsomhällningen. Drifttillgänglighet och stillestånd för reningsanläggningar redovisas i tabellerna nedan.
Koksverk Processanläggning Drifttid (%) Stillestånd (h) Filter (sortenbunker) Kolbunker/ blandarstation 99,9 6
Svavelvätetvätt Gasbehandling 99,1 79
Ammoniaktvätt --”-- 99,9 7
Svavelväteavsyrare --”-- 99,1 51
Ammoniakavdrivare --”-- 99,1 51
Biologisk reningsanläggning --”-- 98,5 129*
Spaltugn --”-- 98,5 135
* Allt vatten omhändertogs i utjämningsbassängen och återfördes till den biologiska reningen efter drifttagning av reningsanläggningen.
Masugnar Processanläggning Drifttid (h) Stillestånd (h) Filter Hörnstation Råmaterialhantering 7 700 100 Filter Kross och siktstation --”-- 5 341
Filter Råmaterial bunkerhus --”-- 8 172 348
Filter Materialtransport (M1) --”-- 5 341
Filter Pelletssilo --”-- 1 400
Filter Pelletstransport --’’-- 8 520
Filter Pelletslossning --’’-- 1 376 24
Filter Brikettransport --’’-- 6 233
Filter Råmaterial omlastning --’’-- 8 520
forts. nästa sida!
Filter Chargering M2 --’’-- 6 233 Filter Kolinjektion, E-kol Kolinjektion 5 281 60
Filter Kolinjektion -98 Kolinjektion 6 233
ITK-filter tapphål, torpedo Masugn 2/3 6 233
IF-filter ---”--- --”-- 6 233
Primärrening av masugnsgas --”-- 6 233
Bachofilter, tappning M1 Masugn 1 5 311 30
Primärrening av masugnsgas --”-- 5 341
Stålverk Processanläggning Drifttid (h) Stillestånd (h) Primärrening LD1 LD-konverter 1 8 500
Primärrening LD2 LD-konverter 2 8 500
Filter LD-sekundärrening LD-konvertrar 8 400 100 Filter Råjärnsomhällning Omhällning 3 400 100
Filter Avsvavling Avsvavling 8 504
Filter Krosstorn Råmaterial till LD 8 484 16 Filter Murningscentral Ommurningscentral 8 700
Filter CAS-OB Skänkmetallurgi 8 600
Filter Sträng 5 Stränggjutning 8 484 16
Filter Hyvling Adjustage 1 800 16
Filter Slittning --”-- 5 800 8
2.1.12 Reningsverk för recirkulerande kylvatten
Reningsanläggning Processanläggning Drifttid (h) Stillestånd (h) Valsverksrening (VV-rening) Stränggjutning / Inexa’s valsverk 8 700 -
2.1.13 Störningar och förändringar i driften av produktionsanläggningar
Koksverket
Driften på koksverket har varit normalt under året även produktionen var som planerat. Det har inte förekommit några längre störningar i produktionen som påverkat miljösituationen. En stor arbetsinsats har lagts ner på att förbättra temperaturfördelningen i uppvärmningen av koksbatteriet vilket medför minskade utsläpp av bl.a. kväveoxider och kolmonoxid samt lägre energiförbrukning.
Masugnar
Produktionen av råjärn i masugnarna har varit något lägre än planerat. Detta beror delvis på störningar i driften av masugn 2 under våren samt ombyggnaden av masugn 2 till masugn 3 (M3). Masugn 2 ställdes av i juni. Under augusti stängdes masugn 1 av för gott. Efter uppstarten av masugn 3 har produktionen fungerat mycket bra. Under september- oktober förekom dock en del störningar vid tappningar som gav ökade stoftutsläpp. En stor del av dessa störningar har åtgärdats. Arbetet med förbättringar i tapphallen fortsätter dock under våren 2001. Filteranläggningen för råmaterial- hanteringen har under senhösten haft förhöjda utsläpp av stoft pga. trasiga filterslangar.
Stålverket
Produktionen i stålverket har varit lägre än planerat. Den lägre produktionen har till viss del orsakats av störningar i driften och ombyggnader av masugn 2 med mindre tillgång till råjärn. Under året har det även förekommit överhettning i LD-sekundärfilter och omhällningsfilter som medfört något ökade utsläpp under kortare tid.
