Att leva med urininkontinens En litteraturstudie

(1)

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:94

Att leva med urininkontinens

En litteraturstudie

Eliasson, Isabell Johansson, Erika

(2)

Examensarbetets ti-

tel: Att leva med urininkontinens.

Författare: Isabell Eliasson och Erika Johansson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Marita Gabre

Examinator: Maria Nyström

Sammanfattning

Ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige är urininkontinens och det medför förutom ett lidande för patienten även en stor samhällskostnad. Urininkontinens kan delas in i olika typer av läckage och det finns olika hjälpmedel och behandlingar beroende på vilken typ av urininkontinens patienten har. Att leva med urininkontinens kan leda till försämrad hälsa och ett ökat lidande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva med urininkontinens och metoden som används var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserats. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman och åtta subteman. De mest framträ- dande var rädsla, skam och isolering. Det framkom även att det fanns kulturella-, ekonomiska skillnader i hur det är att leva med urininkontinens samt olikheter mellan män och kvinnor. I diskussionen belyser författarna vikten av att som sjuksköterska se det unika i varje patients upplevelse samt vikten av att uppmärksamma anhörigas behov.

Nyckelord: Urininkontinens, upplevelse och livskvalitet.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Urininkontinens ___________________________________________________________ 1 OLIKA TYPER AV INKONTINENS ______________________________________ 1 Överfyllnadsinkontinens ____________________________________________________ 2 Ren intermittent katerisering ______________________________________________________2 Kateter _______________________________________________________________________2 Läkemedelsutlöst inkontinens________________________________________________ 3 Funktionell inkontinens _____________________________________________________ 3 Stressinkontinens __________________________________________________________ 3 Överaktiv blåsa ___________________________________________________________ 3 Blandinkontinens __________________________________________________________ 3 Behandling _______________________________________________________________ 4 Inkontinenshjälpmedel ___________________________________________________________4

VÅRDVETENSKAP ___________________________________________________ 4 Livsvärld _________________________________________________________________ 4 Livskvalitet _______________________________________________________________ 5 Hälsa ____________________________________________________________________ 5 Lidande __________________________________________________________________ 5 Sjuksköterskans ansvar _____________________________________________________ 5 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 6 SYFTE ______________________________________________________________ 6 METOD _____________________________________________________________ 7 Dataanalys _______________________________________________________________ 7 RESULTAT __________________________________________________________ 7

Dagliga aktiviteter ______________________________________________________________8 Arbetslivet ____________________________________________________________________8 Relationer _____________________________________________________________________9 Isolering ______________________________________________________________________9 Förändrad Kroppsbild __________________________________________________________10 Rädsla och osäkerhet ___________________________________________________________10 Skuld och skam _______________________________________________________________11 Känslan inför framtiden _________________________________________________________12

(4)

DISKUSSION _______________________________________________________ 12 Metoddiskussion __________________________________________________________ 12 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 13 Rädsla och osäkerhet ___________________________________________________________13 Skuld och Skam _______________________________________________________________14 Isolering _____________________________________________________________________15 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 16 SLUTSATSER _______________________________________________________ 16 Slutord _________________________________________________________________ 17 REFERENSER ______________________________________________________ 18 Bilaga 1 _________________________________________________________________ 23 Bilaga 2 _________________________________________________________________ 32

(5)

INLEDNING

Författarna har haft praktik på en rehabiliteringsavdelning och där mött många patienter som till följd av sin stroke fått problem med urininkontinens. Många patienter berättade om en känsla av förnedring och skam till följd av inkontinensen. Upplevelsen författarna fått är att inkontinens är ett svårt och intimt ämne som påverkar patienterna i det dagliga livet. För att bemöta patienterna och förebygga ohälsa behövs mer kunskap i hur patienterna upplever sin urininkontinens och vad som påverkar dem. Påverkas patienters hälsa av att leva med urininkontinens och kan det skapa ett lidande? Hur kan sjuksköterskan bemöta och förstå de lidande som kan uppstår i samband med urininkontinensen?

BAKGRUND

Urininkontinens

Urininkontinens är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige (Vårdhandboken 2019a). Kostnaden för samhället uppskattas till 7000 - 11000 kronor per år för hjälpmedel till varje patient (Stenzelius & Andersson 2014, s. 3). Urininkontinens ökar vid stigande ålder och är vanligare hos kvinnor men förekommer även hos män (Vårdhandboken 2019a). Sinoba (2020) framhåller att flertalet patienter får hjälpmedel utskrivet på rutin utan att först göra en utredning om vilka individuella behov som finns. Uppföljning av hjälpmedlen som patienterna fått genomförs sällan för att säkerställa att patienten har rätt typ av hjälpmedel. Det saknas kunskap, tid och resurser för att genomföra utredningarna samt behandlingarna.

Definition av urininkontinens är ofrivilligt urinläckage som förklaras med hur ofta patienten läcker, vad det är för typ av läckage, hur det påverkar patienten psykiskt, fysiskt och socialt. Storleken på läckage varierar, likaså vilken tid på dygnet det sker samt antal gånger (Vårdhandboken 2019a). Jönsson och Wallin (2012, ss. 62 - 63) beskriver att nervsignalerna från blåsan kan innebära både en känselnedsättning och/eller förlamning av urinblåsans muskler samt dess nervsignaler.

Urininkontinens kan yttra sig genom en överaktiv blåsa, känner behov att kissa ofta eller en underaktiv blåsa. Underaktiv blåsa försvårar möjligheten att tömma blåsan helt på grund av att blåsan är uttänjd eller förmågan att dra ihop sig minskar, vilket leder till kvarstående urin i blåsan efter tömning. Inkontinensen kan även bero på svårigheter att ta sig till toaletten vilket ger urinläckage (Stenzelius 2012, ss. 174 - 175).

Att leva med urininkontinens innebär många förändringar i livet både kroppslig, och emotionell (Vårdhandboken 2019a). Patienter kan påverkas på olika sätt gällande symtomen från urinvägarna då det är den intimaste delen av människans kropp. Urininkontinens är ofta inte livshotande men kan vara något som kommer upplevas under en lång tid och ge effekt på hälsan (Wallin, Sahlin & Bruine de Bruin 2018).

OLIKA TYPER AV INKONTINENS

(6)

Överfyllnadsinkontinens

Khandelwal & Kistler (2013) beskriver att vid överfyllnadsinkontinens fungerar inte muskeln i urinblåsan som den ska. Den här muskeln kallas för detrusor. Muskeln kan inte tänja och dra ihop sig som tidigare och det här kan resultera i att patienten börjar läcka små droppar av urin. Patienten kan inte tömma sin blåsa helt utan det blir kvar lite urin i blåsan. Överfyllnadsinkontinens är vanligt hos män, störst hos dem som drabbats av prostataproblem. Även kvinnor kan drabbas. För att hjälpa patienter är det viktigt att vår- daren tar upp en god sjukdomsanamnes. Det är viktigt att se över patientens läkemedel då vissa typer av läkemedel påverkar detrusor negativt såsom vissa värktabletter och psykofarmaka. Tillsammans med att vårdaren gör en fysisk undersökning av patienten bör patienten även föra en dagbok så att det framkommer tydligt hur ofta och vid vilka situationer som besvären uppstår. Vårdaren bör också fråga hur inkontinensen påverkar patientens dagliga liv såsom sömn och sociala aktiviteter. Om urin finns kvar i blåsan efter att patienten varit på toaletten, om patienten har problem med urinläckage kan en intermittent eller kvarliggande kateter rekommenderas (Khandelwal & Kistler 2013).

Ren intermittent katerisering

Ren intermittent katerisering (RIK) innebär att blåsan tappas på urin med hjälp av en tappningskateter. Det sker flera gånger per dag och det är inget som sitter kvar i urinröret utan tappningskatetern tas bort direkt efter att blåsan har tömts (Vårdhandboken 2019b).

Det är ett väldigt smidigt och enkelt sätt för patienter att själva tömma sin blåsa. Tömning sker 4-5 gånger per dag, vid mindre antal tömningar finns det en ökad risk för infektion om urin kvarstår i blåsan. Trots att RIK är ett smidigt sätt för patienter att själva reglera sin tömning så är de samtidigt en svår insikt att förstå att blåstömmningen inte kommer fungera normalt igen (Stenzelius 2014, s. 573).

Kateter

Kateter innebär att det förs in en tunn mjuk slang i urinröret som sedan sitter kvar med hjälp av en ballong i slutet av katetern, den fylls med vätska och befinner sig i urinblåsan, vilket förhindrar slangen att åka ut. Tömning av blåsan sker konstant eftersom slangen är kopplad till en uppsamlingspåse. Med hjälp av uppsamlingspåsen går det att få en god kontroll på urinproduktionen. Det är motiverat att sätta en kateter om patienten är med- vetslös, svårigheter med RIK på patienten eller oklart hur förloppet kring patienten fort- sätter. En kateter ska så fort det är möjligt tas bort då det är den största risken att utveckla urinvägsinfektion (Stenzelius 2012, ss. 175-176).

En urinvägsinfektion bildas genom att mikroorganismer klistrar sig fast på den tunna slangen som går in i urinröret , vilket kallas biofilm. Antibiotika kan inte komma åt mikro- organismerna inuti biofilmen. Dock utgör biofilmen en god miljö för bakterier. Symto- men vid urinvägsinfektion orsakas av bakterier och de bakterierna kan behandlas med antibiotika (Vårdhandboken 2019a). En kateter minskar risken för att läcka urin på grund av att eliminationen sker under full kontroll (Stenzelius 2014, s. 573).

(7)

Läkemedelsutlöst inkontinens

Läkemedelsutlöst inkontinens kan utlösas av olika mediciner som patienten tar. Det kan vara läkemedel som tas i kombination med läkemedel för högt blodtryck, exempelvis diuretika som gör att blåsan snabbt fylls på och patienten inte hinner till toaletten. Även opioider som används vid smärtlindring kan orsaka urininkontinens eftersom blåsan slappnar av och ofrivillig inkontinens uppstår. Vissa psykofarmaka som exempelvis an- tidepressiva och neuroleptika ger samma effekt på urinvägarna. Det är därför viktigt att vårdaren vid en utredning av urininkontinens ser över vilka läkemedel patienten har och om möjligt ta bort olämpliga preparat (Khandelwal & Kistler 2013).

Funktionell inkontinens

Funktionell inkontinens kan drabba patienter med funktionsnedsättning eller äldre patienter som har fysiska funktionsnedsättningar. Det innebär att det kan vara svårigheter att komma in på toaletten, exempelvis höga trösklar eller litet utrymme och/eller på grund av dålig motorik som hindrar patienten att få av sig kläderna i tid. Det kan även innebära att patienten inte hittar till toaletten eller inte hinner dit i tid. Att hjälpa patienterna med en riktig utredning om orsaken till inkontinensen samt använda rätt hjälpmedel för att underlätta toalettbesöken (Internetmedicin 2019).

Stressinkontinens

Stressinkontinens innebär att man läcker urin oavsiktligt samt till exempel vid hosta, nys- ningar och sport aktiviteter (Haylen et al. 2010). Vid den här typen av inkontinens har patienterna ofta en förslappad muskel i urinröret och/eller en svaghet i bäckenbotten.

Stressinkontinens är den vanligaste inkontinensen hos yngre kvinnor, kan orsakas av en förlossning och fetma hos kvinnor samt prostatektomi hos män (Khandelwal & Kistler 2013).

Överaktiv blåsa

Överaktiv blåsa orsakas av en överaktivitet i detrusor muskeln som gör att urinblåsan drar sig samman vilket kan orsakas av en neurologisk skada eller irritation i blåsan (Khan- delwal & Kistler 2013). Överaktiv blåsa medför täta trängningar och ett behov av att kissa ofta, täta toalettbesök (Haylen et al. 2010).

Blandinkontinens

Blandinkontinens innebär att patienten upplever symtom från både stress och en överaktiv blåsa. Blandinkontinens är en av de svåraste inkontinenserna att behandla och påverkan på livskvaliteten ses främst hos patienter med blandinkontinens. Har patienten stressinkontinens eller överaktiv blåsa initialt med svåra symtom samt övervikt löper patienten större risk att utveckla blandinkontinens (Minassian et al. 2020)

(8)

Behandling

Det finns olika sorters behandling som livsstilsförändring, blåskontroll, kirurgi, elektrisk stimulering och bäckenbottens muskelträning. Behandling för blandinkontinens är att man behandlar de starkaste symtomen. Om symtomen för överaktiv blåsa är mest fram- trädande behandlas det (Franze´n & Samuelsson 2018).

Livsstilsförändring som att gå ner i vikt och samtidigt utföra bäckenbottenträning har visat sig ge bäst resultat hos överviktiga kvinnor som lider av urininkontinens, oavsett typ av inkontinens (Fjerbæk, Sodergaard, Andreasen & Glavind 2020).

Murray (2019) beskriver i sin artikel att bäckenbottens muskelträning var den bästa möj- liga behandlingen för urininkontinens oavsett typ, dock visade artikeln att det gav bäst resultat på stressinkontinens.

Vid stressinkontinens beskriver Zhishun et al. (2017) att elektrisk stimulering via aku- punktur gav mindre läckage efter sex veckor, dock behövs mer forskning inom området för att se långsiktiga resultat.

Kirurgi finns också som ett behandlingsalternativ och används främst till stressinkontinens. Kirurgi är inte för alla och de finns många andra behandlingsalternativ man kan testa först (Coloplast 2020). Enligt Shamliyan, Wayman, Ramakrishnan, Sainford och Kane (2012) innebär medicinsk behandling av urininkontinens en liten fördel samt att det saknas bevis för långsiktig behandling och dess säkerhet.

Inkontinenshjälpmedel

Inkontinenshjälpmedel kan bland annat innebära olika typer av absorberande skydd som suger upp den urin som eventuellt läcker från blåsan. Det finns både flergångsskydd och engångsskydd. Skydden finns i olika storlekar och är för olika mängder av urinläckage.

Inkontinensskydd innefattar även skydd i sängen, stolar samt rullstolar (1177 vårdguiden 2018). Roos, Thakar, Sultan, Burger och Paulus (2014) beskriver i sin studie att många kvinnor som lever med urininkontinens upplever att det är pinsamt att bära inkontinensskydd.

VÅRDVETENSKAP

Livsvärld

Ekebergh (2015a, s.19-20) förklarar att livsvärlden är en persons upplevelser och erfarenheter. Alla individer, såväl sjuksköterskor som patienter, har egna livsvärldar, och det är livsvärldarna som bildar utgångspunkt för hur vi förstår allt som vi erfar, och som därmed formar oss till dem vi är. Hur den upplevs samt tolkas är unikt för varje individ.

För att förstå hur något erfars av någon krävs ett öppet förhållningssätt med motivation och intresse för att förstå en annan människas livsvärld. För att kunna se och uppfatta det

(9)

som sker i ett möte med en patient behöver sjuksköterskan alltså ha ett öppet sinne. Livs- världsteorin visar hur mening och sammanhang erfars av en individ. När sjuksköterskan får en inblick i patientens livsvärld kan det ske ett meningsfullt möte. Genom att genuint lyssna på patientens berättelser och upplevelser kan patientens livsvärld visa sig för sjuk- sköterskan (Ekebergh 2015a, s.19-20).

Vad vi upplevt, erfarenheter sedan tidigare och minnen vi lagrat är en del av våra kroppar.

Därför ska kroppen inte bara betraktas som ett biologiska systemet, utan som en levd kropp. Den levda kroppen ger oss tillgång till våra liv och vår existens, hälsa och ohälsa upplevs via den levda kroppen (Ekebergh 2015b, ss. 70-75).

Livskvalitet

Livskvalitet handlar om att livet har mening och är meningsfullt för individen. De tre dimensionerna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet är känslan av sammanhang, dess helhet ingår i begreppet KASAM. Den individ som drabbas av en sjukdom och har ett högt KASAM oavsett svårighetsgraden på sjukdomen har lättare för att hantera situationen vilket bidrar till bättre livskvalitet och hälsa. Så utifrån sin känsla av sammanhang har alla patienter olika sätt att hantera situationen även om de är i samma situation (Lan- gius-Eklöf & Sundberg 2014, ss. 56-60).

Hälsa

Hälsa är ett av de centrala begreppen i vårdvetenskap. Hälsa rör hela människan och är en inre balans samt relationen till andra människor. Inre balans är beroende på situationer och berör människor olika, hälsan är förändringsbar vilket innebär att det är inget permanent utan reflekterar människans levnadssituation. Upplevelsen av hälsan påver- kas negativt vid en sjukdom, dock kan hälsa upplevas trots sjukdom och lidande om lidandet upplevs hanterbart (Ekebergh 2015c, ss. 28-29).

Lidande

Lidande förekommer i tre olika former, livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande.

Livslidande handlar om något patienten upplever relaterat till ens liv och den förändring som det innebär. Vid sjukdom blir livssituationen vänd upp och ned och det blir en osä- kerhet kring hur framtiden kommer se ut. Sjukdomslidande handlar mer om begräns- ningar i livet, smärta, obehag och symtom samt vad sjukdomen medför. Vårdlidande är ett lidande som sker i vårdsituationer och innebär ett lidande som ökar eller minskar vid möten med hälso- och sjukvården (Arman 2015, ss. 42-43). Lidande måste lyftas fram av sjuksköterskan och riktas mot patientens unika behov för att lindra lidandet patienten upplever. I och med att sjuksköterskan förstår det lidande patienten upplever ger det möj- lighet till utveckling och personlig växt hos patienten och förebygger ohälsa (Wiklund Gustin 2014, s. 272).

Sjuksköterskans ansvar

(10)

Sjuksköterskans ansvarar bland annat för att bevara patientens integritet och autonomi i omvårdnaden samt stötta patienten att göra bästa möjliga val utifrån sjukdom, livsstil och individualitet (Willman 2013, ss. 196-197). De sex kärnkompetenserna en sjuksköterska ska besitta är samverkan i team, personcentrerad vård, förbättringskunskap/ kvalitetsut- veckling, evidensbaserad vård, informatik och säker vård (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Vården bedrivs evidens- och kunskapsbaserad och här spelar sjuksköterskans kompetens en viktig roll. Evidens- och kunskapsbaserad vård innebär att sammanställa patientens önskemål och unika förutsättningar och ta beslut som grundar sig i vetenskapen (Willman 2013, s. 193).

Brady et al. (2016) beskriver i sin artikel att patienterna upplevde att det var svårt att prata kring urininkontinensen med sjuksköterskan på grund av stress och tidsbrist hos sjukskö- terskan. Samtidigt beskriver Shu-Yuang, Ruey-Hsia, Chiu-Chu och Hui-Ying (2012) i sin studie att attityden hos sjuksköterskor gällande bemötande mot patienter med urininkontinens inte upplevdes vara positiv trots att kunskapen om urininkontinens fanns där.

PROBLEMFORMULERING

Urininkontinens är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Urininkontinens kan med- föra ett ofrivilligt läckage från blåsan både dagtid och nattetid. Det kan påverka patientens upplevda hälsa och välbefinnande då det upplevs skamfyllt att läcka urin. Det kan också skapas ett lidande hos patienten på grund av påtvingade livsstilsförändringar och kirurgiska behandlingar. Lidande kan ske i många former och är väldigt individuellt och unikt för var och en. Sjukdomslidande och vårdlidande kan förekomma, vilket kan leda till ett dubbelt lidande hos patienter som lever med urininkontinens. Sjuksköterskan behöver vara uppmärksam på patientens lidande och vad för lidande patienten upplever.

Det förekommer att patienter får en kateter, behöver RIK eller använda inkontinensskydd som hjälp. Det kan försämra patientens välbefinnande och hälsa samt kan leda till isolering vilket bidrar till lidande.

Genom den här studien vill författarna försöka belysa patienternas upplevelse av att leva med urininkontinens och därmed möjligen förebygga ohälsa och minska patientens lidande.

SYFTE

Syftet med den här studien är att belysa hur det är att leva med urininkontinens.

(11)

METOD

Metod som använts är litteraturöversikt där författarna analyserat flertalet artiklar enligt Friberg (2017, ss. 148-150). Författarna har använt databaserna Cinahl och Medline. Re- sultatet bygger på nio funna artiklar. Sökorden som används är urinary incontinence, men, life quality, quality of life, attitudes, experience/experiences, nursing, suffering och caring, (se Bilaga 2). Inklusionskriterier var 18 år och äldre, referentgranskning, artiklar max elva år och personer som lever med urininkontinens. Exklusionskriterier var litteraturö- versikter samt barn och ungdomar 0-17 år.

Med hjälp av granskningsfrågor i Friberg (2017c, ss. 187-188) har kvaliteten i artiklarna kontrollerats.

Dataanalys

Dataanalysen följer Fribergs (2017a, ss. 148-150) anvisningar hur en litteraturöversikt ska gå till väga. Författarna läste först igenom artiklarnas resultat ett flertal gånger för att skapa ett övergripande perspektiv. Sedan sammanställdes varje artikeln kortfattat och ut- ifrån Fribergs analyssteg (2017a, ss. 148-150) samt individuellt kontrollerade samman- fattningar mot studiens syfte. Artiklarna har redovisats i en översiktstabell där bland annat syfte, metod, etiska överväganden analys, och resultat beskrivs, se Bilaga 1.

Nyckelord har därefter plockats ut och skrivits ned för att få en överblick från sammanfattningarna. Artiklarna bryts ned en och en för att hitta nyckelord ur varje artikel för att sedan redovisas i resultatet och bilda en ny helhet (Friberg 2017b, ss. 134-138). Förfat- tarna använde sig av en tankekarta, färgpennor användes för att representera respektive artikel och gav därmed författarna en klar bild i vilka nyckelord som vägde tyngst.

Artiklarna bryts ned en och en för att hitta nyckelord ur varje artikel för att sedan redovisas i resultatet och bilda en ny helhet.Den nya helheten kan bidra till andra omvårdnads- handlingar inom studiens syfte (Friberg 2017b, ss. 134-138).

Likheter har identifierats samt skillnader mellan de valda artiklarna. Helheten har skapats av nyckelorden författarna fått fram och bildat teman och subteman som presenteras i resultatdelen.

RESULTAT

Genom analys av artiklar fick författarna fram tre huvudteman och åtta subteman som presenteras i tabellen nedan (Tabell 1). Resultatet visade också på, förutom de teman som presenteras nedan, kulturella skillnader, likheter i känslor och också skillnader i hur känslorna påverkade det dagliga livet. Skillnader mellan mäns och kvinnors erfarenheter framkom också i resultatet samt en skillnad i upplevelser beroende på ålder.

(12)

Tabell 1. Huvudteman och subteman.

Påverkan på vardagen • Dagliga aktiviteter

• Arbetslivet

• Relationer Upplevelse av minskad tillhörighet • Isolering

• Förändrad kroppsbild Upplevelse av förändrade känslor • Rädsla och osäkerhet

• Skuld och skam

• Känslan inför framtiden

Dagliga aktiviteter

I Esparza, Tomàs och Pina- Roche (2018) studie beskrivs det att patienter upplever att livet med urininkontinens innebär många förändringar i det dagliga livet som kan påverka livskvaliteten negativt. Några av de förändringar som beskrevs var behovet att byta un- derkläder ofta, nära till toalett, byte av inkontinensskydd samt att många slutade utföra aktiviteter exempelvis, gå på bio, handla, resa och träna utanför hemmet. I en studie av Arkan, Beser och Ozturk (2018) framkommer det att patienterna föredrog att utföra akti- viteterna i hemmet där det fanns möjlighet till att byta kläder och nära till toalett men även för att inte utsätta sig för eventuellt läckage offentligt. Risken för att få läckage eller att börja lukta urin offentligt bidrog till att patienterna valde att stanna hemma i största möjliga mån. För att påverka sitt urinläckage beskrev patienterna en medveten minskning av intag av mängden dryck innan utflykter hemifrån. Fortsättningsvis beskrivs det i Lind- gren, Dunberger och Enblom (2016) artikel att tydlig planering av dagen aktiviteter upplevde patienterna var A och O vid aktiviteter utanför hemmet, att vara spontan i aktivite- terna upplevdes vara försvårat.

I Nichol och Laytons (2012) studie belyses dock att endast en liten del av patienterna med en medelålder på 50-60 år upplevde att de behövde sluta med sina aktiviteter på grund av sin urininkontinens. De förklarade att de fick tillräcklig hjälp av bindor och blöjor för att bibehålla aktivitetsnivån i vardagen. Fortsättningsvis belyser Zeznock, Donna, Gilje och Bradway (2009) att äldre kvinnor som levt länge med sin urininkontinens fortsatte med sina aktiviteter som tidigare. De ansåg själva att på äldre dagar var det mer acceptabelt att ha urininkontinens vilket inte gav några begränsningar gällande aktiviteter utanför hemmet.

Arbetslivet

Esparza, Toma´s och Pina-Roche (2018) beskriver att flertalet patienter erfar att urininkontinensen kan påverka arbetslivet då täta besök till toaletten förhindrar arbetet under

(13)

dagen, samt upplevs ett behov av att behöva förklara de täta toalett besöken inför kollegor och chefer. Känslor som beskrevs uppkomma i och med att hela tiden behöva förklara sig var stress, uppgivenhet samt skam för sin urininkontinens. Sömnbristen beskrevs också stor, vilket resulterade i mindre tolerans och ork för arbetsuppgifter. I Welch, Tauben- berger och Tennstedt (2011) studie framkommer det att antal nattliga besök till toaletten kunde vara upp till cirka femton besök per natt ibland mer. Det ökade frånvaro från arbetet och bidrog även till en störd nattsömn. Vidare beskriver Zeznock, Donna, Gilje och Brad- way (2009) att på en del arbetsplatser fanns endast en toalett för kvinnor vilket ökade oron att inte hinna i tid som resulterade i att mycket arbetstid beskrevs upptas av tankar kring toalettsituationen.

Relationer

I Zeznock, Donna, Gilje och Bradway (2009) studie visar att relationer runt patienterna upplevs som förändrad på grund av urininkontinensen. Relationen till personen som patienten är gift eller sambo med förändras då det beskrivs vara svårt att vara intim på grund av eventuellt läckage och lukt. I en studie av Hamid, Pakgohar, Ibrahim och Dastjerdi (2015) framkommer det att kvinnor bosatta i Iran vill hålla sin urininkontinens hemlig och döljer därför inkontinensen för närmaste familj och vänner för skammen som upplevs. Oron hos patienterna beskrevs var stor för att närstående skulle komma att se dem mindre värdefulla.

Pintos-Diaz et al. (2019) beskriver i sin studie att patienterna använde mer parfym sig själva samt sina kläder än tidigare för att dölja urinlukten. Patienterna upplevde det svårt att prata om sin inkontinens på grund av skammen de skulle medföra om de råkade läcka på möbler eller dylikt hemma hos andra samt offentligt. Det medförde att de bland annat hölls sig undan familjesammankomster och undvek att umgås med vänner. I en studie gjord i Etiopien av Gjerde, Rortveit, Muleta och Blystad (2013) påvisades svårigheterna med att dölja sin inkontinens inför andra på grund av ekonomiska skillnader samt till- gången av inkontinenshjälpmedel.

Isolering

Patienter beskrev en stor rädsla för urinläckage vilket kunde resultera i en social distan- sering och känsla av isolering. Rädslan att andra människor skulle upptäcka patientens urinläckage blev för stor. En stor skam upplevdes av patienterna vilket resulterade i att det sociala livet krympte och personliga relationer förändrades (Arkan, Beser & Ozturk 2018).

Ytterligare beskriver Nichol och Layton (2012) att isolering på grund av urininkontinens kan skapa en känsla av att inte känna sig bekväm med sin kropp och ger en känsla av utanförskap. Frihetskänslan beskrivs försvinna och lusten att bege sig ut utanför hemmet kan minska. I studien av Lindgren, Dunberger och Enblom (2016) upplevde patienterna det tryggt att stanna kvar i hemmet, utanför hemmets trygga vrå upplevs en känsla av att inte passar in.

(14)

När det sociala livet minskar beskrivs det påverka välbefinnandet och kan få psykiska konsekvenser. Patienter beskrivs kunna hamna i depression till följd av upplevd isolering (Hamid, Pakgohar, Ibrahim & Dastjerdi 2015).

Förändrad Kroppsbild

Patienterna upplevde att deras kroppar var främmande och de kände inte igen sig själva.

Känslan av att kroppen inte är ren, behovet av att duscha och tvätta sig ökade markant.

Även behovet av att tvätta sina kläder ofta, byta sängkläder frekvent och förhindra odör i hemmet beskrevs (Lindgren, Dunberger & Enblom 2016).

Att leva med urininkontinens i medelåldern uppgav patienterna gav en känsla av skam med känslor av att uppleva sig som ett barn som inte har lärt sig kontrollera sin blåsa.

Självförtroendet beskrevs minska för att självkänslan var låg samt att inte kommit ifrån barnstadiet att kissa ner sig. Samtidigt fanns känslor av att vara äldre som tappat kontrollen över blåsan. Samma känslor upplevdes av patienterna vid en självbild av en äldre som tappat kontrollen efter att ha haft kontroll över blåsfunktionen. (Hamid, Pakgohar, Ibra- him & Dastjerdi 2015).

Män upplevde att en del av deras maskulinitet försvagades när de drabbades av urininkontinens till skillnad från kvinnor som upplevde det som en del i det naturliga åldrandet.

Dock beskrevs av ett fåtal kvinnor upplevelsen av minskad femininet (Esparza, Tomàs &

Pina- Roche 2018)

Muslimska kvinnor bosatta i Iran anses behöva vara rena för att utföra sina böner och, om det under bönen blir orena (luktar urin eller får urinläckage) måste kvinnorna avbryta sin bön och tvätta sig för att sedan be igen. Det beskrivs skapa stress hos kvinnorna och resulterade i, att skynda på bönen vilket gav känslor av skam. Den religiösa identiteten upplevs förändras och kvinnorna beskrev en känsla av ovärdighet mot sin religion (Ha- mid, Pakgohar, Ibrahim & Dastjerdi 2015).

Patienterna i studien av Gjerde, Rortveit, Muleta och Blystad (2013) beskriver att guden i deras tro har orsakat urininkontinensen på grund av de inte tillbett guden på rätt sätt.

Patienterna upplevde att självbilden blev förändrad och de ansåg urininkontinens som ett straff från gud. Det är endast genom böner och offer som förbättring kan ske.

Rädsla och osäkerhet

I Arkan, Beser & Ozturk (2018) studie om stroke framkommer det att urininkontinensen beskrivs medföra en rädsla av att bli beroende av andra samt att inte klara av att vara självständig. Att inte kunna sköta sin hygien av underlivet utan låta vårdpersonal eller anhöriga tvätta intima områden är en rädsla som patienter med funktionsnedsättning efter en stroke upplever.

(15)

Vidare visar Pintos-Diaz et al. (2019) studierna rädslan hos patienterna att inte hinna i tid till toaletten. När de befinner sig i nya miljöer vill de försäkra sig om vart toaletterna finns och hur man tar sig dit. Rädsla fanns alltid närvarande för att läcka igenom och att det skulle synas på kläderna trots användandet av inkontinensskydd. Fortsättningsvis beskriver Zeznock, Donna, Gilje och Bradway (2009) rädsla av att någon annan skulle få syn på läckaget och kommentera läckaget var stor. En patient i studien hade blivit utsatt för att ett barn upptäckte att hon fått läckage och sagt högt och tydligt inför alla vad som skett. Det gav patienten en stor rädsla att läcka offentligt igen, för händelsen var det mest skamfyllda hon varit med om i livet.

Lindgrens, Dunbergers och Enbloms (2016) studie samt studien av Esparza, Tomàs och Pina- Roche (2018) belyser att urininkontinensen skapar en ångest och rädsla att läcka igenom sina kläder, att läckaget blir synligt samt luktar. Det kan medför att patienten planerar att ha med, klädombyte, inkontinensskydd när patienten går hemifrån samt att duscha ofta och sköta sin hygien noggrant. I studien av Welch, Taubenberger och Tenn- stedt (2011) förklaras ytterligare att patienterna upplever en rädsla kring att urinläckaget är ett symtom på något allvarligare. Patienterna upplevde inte små mängder urinläckage som ett problem. Det var först när symtomen ökade kraftigt som patienterna upplevde rädsla och existentiella frågor beskrivs uppkomma. Studien belyser ytterligare att män en rädsla att det ska vara cancer eller något allvarligt problem med deras prostata vid urininkontinens. Dock upplevde kvinnorna i samma studie en mer generell känsla att det var på grund av naturliga skäl och en rädsla av att det var något allvarligt fel.

När patienterna fick hjälp av vården kände de att det var lätt att samtala med läkare och vårdpersonal vilket minskade rädslan hos patienterna. Kvinnor som sökte vård för sina urinbesvär upplevde det lättare att prata om sina problem med kvinnlig vårdpersonal än manligt. Patienterna berättar om att det fanns en känsla av rädsla att söka vård i samband med urininkontinens på grund av okunskap (Esparza, Tomàs & Pina- Roche 2018).

Skuld och skam

Urininkontinens upplevs skapa skam för patienten. Skam att familjen ska få reda på att man har inkontinens, skam att man ska lukta urin och skam ifall man läcker igenom och andra ser det (Gjerde, Rortveit, Muleta & Blystad 2013; Hamid, Pakgohar, Ibrahim &

Dastjerdi 2015).

. Gjerde, Rortveit, Muleta och Blystad (2013) beskriver i sin studie att avsaknad av inkontinensskydd gjorde att kvinnorna i Etiopien använde sina kläder för att fånga upp läcka- get. Stor kulturell skillnad i hygien, möjligheten att hålla sig ren samt förhindra läckage.

Det var svårt att hämta vatten för att hålla sig ren då det blev skamfyllt när andra i byn såg vilket resulterade i utpekning och bespottning. Uppkomsten av urininkontinens skyllde en del kvinnor på sig själva på grund av att de inte varit tillräckligt troende i sin religion och fått urininkontinens som bestraffning. Kvinnorna använde avföring frekvent från kossor på jordgolvet för att dölja lukten i hemmet inför sin familj och vänner.

I studien av Hamid, Pakgohar, Ibrahim och Dastjerdi (2015) som genomfördes i Iran framkommer det att kvinnorna kände stor skam för att de stressade igenom sin bönestund

(16)

och en kvinna uppger att det skulle inte vara någon som förstår om det kommer fram att hon läcker urin eftersom de är lågutbildade i landet och skammen skulle bli för stor. Ef- tersom urininkontinensen upplevdes skamfyllt av kvinnorna visste inte ens deras män, som de bodde ihop med om deras läckage, dock hade en del svårigheter att dölja sitt läckage inför sin man.

Känslan inför framtiden

I en studie av Gjerde, Rortveit, Muleta och Blystad (2013) upplevde patienterna en hopp- löshet inför framtiden, det beskrevs en framtid utan möjlighet till förbättrad hälsa och ett lidande som en central del i vardagen. Lidande beskrivs genom att ständigt uppleva rädsla, skam och en påverkan i det sociala livet ger uppkomst av existentiella tankar hos patienterna där det finns en rädsla för döden. Dock beskriver Hamid, Pakgohar, Ibrahim och Dastjerdi (2015) i sin studie att patienter tänker på döden som en befrielse.

Arkan, Beser och Ozturk (2018) samt Gjerde, Rortveit, Muleta och Blystad (2013) belyser i sin studie att det fanns en stor oro hos patienterna att i framtiden bli beroende av någon annan för omvårdnaden av sin inkontinens, autonomin och integriteten kan komma att hotas, eventuell identitetskris kan uppstå.

I Arkan, Beser och Ozturk (2018) studie framkommer även att egna strategier så som alternativa behandlingsmetoder var patienternas sätt för att se ett ljus inför framtiden.

Alternativ behandlingsmetod kunde vara att dricka persiljete, dränka en trasa i persiljete- ets sump och lägga mot underlivet. Dock beskrivs det i studien av Lindgren, Dunberger och Enblom (2016) att alternativa behandlingsmetoder bestod av egenträning av bäcken- bottenmuskulatur.

Hamid, Pakgohar, Ibrahim och Dastjerdi (2015) beskriver att upplevelsen av skam är större på grund av exempelvis svårigheter att be, inte möjlighet att köpa inkontinenshjälp- medel och att de råder brist på information i allmänhet om urininkontinens vilket minskar förståelsen hos befolkningen.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Vald metod för studien var en kvalitativ litteraturöversikt som författarna upplever som passade in på vald forskningsfråga. Med en litteraturöversikt ges en överblick över den kunskap som finns inom valt område, därigenom kan sedan nya omvårdnadsåtgärder växa fram (Friberg 2017a ss.141-143). Författarna upplever att det framkommit ny kunskap om hur patienterna upplever hur det är att leva med urininkontinens. På grund av tidsfak- torn för studien författarna genomförde var det inte möjligt med en empirisk studie. Da- tabaserna som används var Cinahl och Medline för att andra databaser som fanns till- gängliga valdes bort av författarna på grund av det var mer medicinska studier än om-

(17)

vårdnads studier. Med omvårdnads studier menar författarna studier där det beskrev käns- lor, upplevelser och erfarenheter hos patienter som lever med urininkontinens. De olika databaserna som användes för att söka artiklar gav ett brett sökresultat. Flertalet artiklar gallrades bort på grund av att deras syfte hade andra perspektiv än studiens syfte. Förfat- tarna har inte valt begränsningar som kön, religion eller geografisk begränsning för att studien ska belysa hur det är att leva med urininkontinens, alla har lika stort värde. Som Friberg (2017a, ss. 143-144) beskriver är det viktigt att begränsa sitt urval men samtidigt vara kritisk i sitt förhållningssätt.

Med överförbarhet menas hur arbetet kan överföras till andra situationer samt grupper, studiens resultat kan ge nya omvårdnadshandlingar (Friberg 2017b, ss. 137-138). Förfat- tarna upplever att genom en litteraturöversikt med ett brett område skapat eventuellt lät- tare överförbarhet. Om författarna istället valt efter specifik ålder, kön och/ eller inriktat sig på en specifik urininkontinens kunde det resulterat i minskad generell överförbarhet för att det inriktar sig direkt mot en speciell grupp, dock skulle överförbarheten till en specifik grupp eventuellt bli högre.

Validitet beskrivs enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017, s. 230) som en trovär- dighet och bedöms på olika sätt genom, finns det en röd tråd igenom arbetet, det ska vara bärande begrepp för syftet i bakgrunden och vems röst hörs i arbetet, författaren eller patienterna i studierna. För ett trovärdig resultat har båda författarna i sin studie arbetat med datainsamlingsmaterialet som har kritiskt granskats, reflekterats, diskuterats och kontrollerats vilket författarna upplevde var till fördel för deras studie och validiteten.

Författarnas förförståelse upplevde författarna var en svårighet vid val av artiklar, en stän- dig påminnelse författarna emellan behövdes för att resultatet inte skulle riktas utifrån författarnas förförståelse. Analysarbetet gjordes först tillsammans av författarna, endast en kontroll gjordes individuellt vilket var när sammanfattningarna jämfördes mot syftet.

I studien framkom tre huvudteman samt åtta subteman, författarna såg vilka teman som framkom med hjälp av en tankekarta med färgmarkeringar. Det författarna reflekterar över är att om de arbetat mer individuellt med artiklarna först, sedan sammanställt all data tillsammans, skulle det ändrat resultatet?

Granskningsfrågorna som användes enligt Friberg (2017c, ss. 187-188) upplevde förfat- tarna var till stor hjälp då de tydligt beskriver hur en granskning av kvaliteten går till på valda artiklar.

Resultatdiskussion

Att leva med urininkontinens kan innebära upplevelser av rädsla, skam och isolering som studien belyser. Känslorna kan variera beroende på kulturella skillnader, ekonomiska skillnader samt könsskillnader. Resultatet speglar också hur det sociala livet kan påver- kas.

Rädsla och osäkerhet

Resultatet visar att patienter upplever rädsla på grund av sin urininkontinens vilket kan ge existentiella frågor, som kan förstärka rädslan ytterligare. I Cohler, Mayer, Kesselring

(18)

och Saxers (2017) studie belyser det att patienter tar inte upp sina inkontinensproblem om inte sjuksköterskan gör det. De beskriver även att patienterna upplever att sjukskö- terskan inte har en öppenhet till att möta patienternas livsvärld, att sjuksköterskan ger gärna inkontinenshjälpmedel men frågar inte om patientens egna upplevelse av sin urininkontinens. Samtidigt belyser Ostaszkiewicz, O´Connell och Dunning (2011) i sin studie en känsla av skam som upplevs av patienterna vid urininkontinens och det innebär en svårighet att be om hjälp.

McCance och McCormack (2013, ss. 86-87) beskriver vikten av sjuksköterskans professionella kompetens genom att ha sociala färdigheter och en förmåga att föra ett vårdande samtal, prioritera vård samt färdigheter och kunskap att fatta beslut likväl att ha medicin- tekninska och medicinska vårdaspekter. Författarnas resultat i den här studien belyser hur det är att leva med urininkontinens. Resultatet kan eventuellt bidra med en ökad förståelse för patienterna med urininkontinens vilket i sin tur kan underlätta omvårdnaden.

Ekeberg och Dahlberg (2015, s. 141) beskriver också vikten av det vårdande samtalet som handlar om att se varje individs specifika situation vilket vidgar sjuksköterskans kunskap om patientens perspektiv, alla samtal är till för ett lärande för både sjuksköterskan och patienten. Genom det vårdande samtalet kommer patienten få en ökad självkännedom som i sin tur kan leda till en större möjlighet att hantera sin sjukdom.

Författarnas resultat i den här studien belyser kulturella skillnader i upplevelsen av urininkontinens. Skillnader som tillgång till inkontinenshjälpmedel, kunskapsskillnader samt religiösa skillnader. Kulturella skillnader ökar vikten av att se vilken patient man har framför sig och patientens upplevelse av rädsla samt hur dennes lidande kan minskas.

I resultatet framkommer det att patienterna måste hitta egna strategier för att hantera sin urininkontinens vilket inte alltid leder till positiva resultat eftersom rädslan kan öka.

Rädslan kan öka på grund av att läckage sker samt att lukt uppstår trots egna strategier att dölja. Rädslan tycks många gånger vara intensiv och den rädslan kan leda till både psykiskt och fysiskt ohälsa. Psykisk ohälsa kan vara att rädslan leder till ett nästan överdrivet beteende där rädslan blir central och upptar alla ens tankar. Fysiskt kan rädslan leda till mycket stress som påverkar kroppen negativt vilket kan leda till stressreaktioner. Det kan leda till ytterligare hälsoproblem och mer lidande.

Skuld och Skam

Patienterna upplever att om deras hemlighet (urininkontinensen) upptäcks kan det leda till en känsla av skam som i sin tur kan få eventuella konsekvenser. De konsekvenser som patienterna är rädda för, är att urininkontinensen kan medföra är minskad intimitet, bli betraktad som ett spädbarn eller en äldre person. Att bli betraktad som ett barn som inte lärt sig att kontrollera sin blåsa och kissar ner sig är skamfyllt. Likaså att bli betraktad som en äldre där kontrollen av urinblåsan försämrats samt lukten av urin blir påtaglig.

Skam kan till stor del bero på okunskap och bristen på information kring inkontinens vilket kan ge förutfattade meningar om varför man får urininkontinens samt vilka som får urininkontinens.

(19)

Day, Leahy-Wanen, Loughran och O´Sullivan (2014) beskriver i sin artikel att kvinnor i studien som var i medelåldern och uppåt saknade kunskap om urininkontinens, hur det kan behandlas och hur man sköter om eventuell urininkontinens. Det framkommer även i artikeln att de flesta kvinnorna tror att de är normalt åldrande, normalt efter barnafö- dande samt att en del inte visste varför det uppstår. Liknande resultat beskriver Tremback- Ball, Levine, Dawson och Perlis (2008) att kvinnorna i deras studie i åldern 18-30 år även de saknar kunskap och har missuppfattningar om urininkontinens och behöver utbildning i vad urininkontinens är och vad som är normalt och inte. Det visar på att okunskap och fördomar om urininkontinens bidrar till skuld och skam som ökar lidandet hos patienterna.

Sjuksköterskans professionella ansvar är att lindra lidande och främja hälsa. Den Kun- skap som sjuksköterskan besitter är av största vikt (Schuster 2013, s.139). Är sjukskö- terskans kunskap tillräcklig inom området urininkontinens eller brister det rutinmässigt.

Om det sker rutinmässigt kan det innebära att sjuksköterskan inte ser livsvärlden och patientens delaktighet uteblir vilket kan öka lidandet för patienten. Framkommer inte patientens livsvärld kan det innebära att sjuksköterskan inte förstår hur den enskilda patienten upplever det att leva med urininkontinens. Ekebergh (2015d, s. 127) beskriver att om vården ska vara vårdande krävs en delaktighet från patienten, för att uppnå en delaktighet med patienten krävs en öppenhet från sjuksköterskan för att nå patientens livsvärld. Yt- terligare reflektion av författarna är vikten av den enskildes trosuppfattning, att som sjuk- sköterska kunna visa respekt och förståelse för den tron patienten utövar.

Isolering

Rädsla och skam kan leda till isolering. Vardagliga aktiviteter undviks likaså att träffa vänner och familj. Tryggheten är att vara i sitt egna hem där patienterna har nära till toalett samt dusch och kan byta kläder vid behov. Stickley, Santini, Ai och Koyanagi (2017) beskriver i sin studie att det spelar ingen roll hur mycket läckage patienterna har utan det är individuellt om patienterna börjar ställa in och avboka sina dagliga aktiviteter på grund av urininkontinensen. De menar att varje individ upplever urinläckage på olika sätt och tar det olika hårt oavsett frekvensen på inkontinensen.

I studien att leva med urininkontinens reflekterar författarna över, hur stor påverkan har urininkontinensens svårighetsgrad på hälsan. Isolering beror inte enbart på urininkontinensens svårighetsgrad utan upplevelsen av den. Därför är det viktigt att inte generalisera problematiken till mängden urinläckage.

Arman (2015, ss. 88-89) beskriver att i patientens livsvärld ingår även anhöriga, deras hälsa och situation och är även det ett ansvarsområden för sjuksköterskan. Davis och Wy- mans (2020) studie påvisar att när en patient isolerar sig drabbar det inte enbart patienten själv utan även hela patientens sammanhang. Familj och vänner påverkades av isole- ringen. Familjemedlemmar som hjälper anhöriga med urininkontinens kan själva bli be- gränsade i sociala kontakter. Fortsättningsvis belyser Davis och Wyman (2020) att familjemedlemmar även kan bli påverkade psykiskt vilket leder till mindre empati för patienten som lever med urininkontinens som i sin tur kan generera en stor frustration. När patien-

(20)

tens vardag ändras blir även anhörigas vardag förändrad vilket innebär lidande för anhö- riga, i form av ett osynligt lidande. Osynligt lidande innebär att deras behov inte upp- märksammas och tas inte heller i beaktning av vården (Arman 2015, ss. 88-89).

Författarnas reflektion efter att ha läst ett antal artiklar är har anhöriga glöms bort, tiden räcker inte till för anhöriga samt att sjuksköterskan ibland är så fokuserad på omvårdna- den kring själva patienten att anhörigas behov inte tillfredsställs. Anhörigas behov kan vara större än patientens i form av behov av vårdade samtal, information om egenvård samt planering. Konflikter mellan sjuksköterskan och anhöriga ofta kan beror på att den anhöriga glömts bort i vårdandet och, anhöriga kan får en känsla av utanförskap.

Hållbar utveckling

Ekonomiska-, miljömässiga- och sociala dimensionen är definitionen av hållbar utveckling. Människans förverkligande och existens i samhället samt goda sociala livsbe- tingelser ska främjas utan att påverka miljön vi lever i (Regeringskansliet 2017). Rege- ringskansliet (2017) beskriver fortsättningsvis i agenda 2030 mål 3 beskrivs det att i alla åldrar ska ett hälsosamt liv säkerställas. För att nå sin fulla potential som människa är en god hälsa en förutsättning. De grundläggande rättigheterna är att ha tillgång till vatten, tvål, möjlighet till toalett, läkemedel samt hälso- och sjukvård som är nödvändig (Rege- ringskansliet 2017).

Att uppmärksamma urininkontinens kan bidra till att rätt material används för olika former av urininkontinens. Det kan i sin tur leda till en minskad kostnad för samhället om patienterna får hjälp och rätt behandling för sin urininkontinens. Det kan leda till minskad användning av inkontinenshjälpmedel. Ur miljösynpunkt minskas mängden avfall samt hanteringen av avfall, resurserna för avfallshantering sänks vilket även bidrar till lägre samhällskostnader. Urininkontinens som uppmärksammas kan komma att resultera i att patienterna inte utvecklar psykisk ohälsa som skulle kunna belasta hälso- och sjukvården ytterligare, gynnar den sociala dimension så som att fler kan komma ut i ar- bete och fler kan vara aktiva i föreningsliv.

SLUTSATSER

Studiens resultat belyser patientens unika upplevelse av att leva med urininkontinens.

Den upplevelsen är av stor betydelse och kan möjligen bidra till att mötet mellan sjuk- sköterska och patienten kan skapa en lyhördhet, nyfikenhet och öppenhet. För att främja hälsa och förebygga lidande och möta patientens unika livsvärld.

För att möjligen förbättra patientens kunskaper kring urininkontinens skulle sjukskö- terskan kunna ge ut ett frågeformulär som berör urininkontinens. Ett frågeformulär med frågor som exempelvis, har du oavsiktligt läckt urin, känner du behov av att gå på toaletten ofta, påverkas ditt dagliga liv. Genom ett frågeformulär kan vården fånga upp patienter som lever med urininkontinens och erbjuda hjälp. Ytterligare ett sätt för att bidra till förbättrad omvårdnad vid urininkontinens är att ge ut informationsblanketter och tillsammans med patienter förklara innehållet i den blanketten. Som sjuksköterska kommer

(21)

man möta många med urininkontinens och här kommer studiens relevans in för att tyd- liggöra hur patienter eventuellt har för tankar och känslor. Det kan i sin tur underlätta arbetet för sjuksköterskan i bemötandet med patienten.

Slutord

Författarna vill tacka handledaren Marita Gabre för hjälpen med litteraturöversikten.

Marita har visat ett stort engagemang och stöttat oss på bästa sätt.

(22)

REFERENSER

Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 38-60.

Arman, M. (2015). Patientens värld med problem, behov och begär. I Arman, M., Dahl- berg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 82-90.

Arkan, G., Beser, A. & Ozturk, V. (2018). Experiences related to urinary incontinence of stroke patients: a qualitative descriptive study. Journal of neuroscience nursing, 50(1), ss. 42-47. 10.1097/JNN.0000000000000336

Brady, M. C., Jamieson, K., Bugge, C., Hagen, S., McClurg, D., Chalmers, C. &

Langhorne, P. (2016). Caring for continence in stroke care settings: a qualitative study of patients’ and staff perspectives on the implementation of a new continence care interven- tion. Clinical Rehabilitation, 30(5), ss. 481-494. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0269215515589331

Cohler, M., Mayer, H., Kesselring, J. & Saxer,S. (2017). (Can) Not talk about it- uri- nary incontinence from the point of view of stroke survivors: a Qualitative study. Scan- dinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), ss. 371-379. 10.1111/scs.12471

Coloplast (2020). Kirurgiska behandlingsalternativ vid inkontinens. Urologi- Urininkon- tinens. https://www.coloplast.se/kirurgisk-urologi/patient/kvinnor/urininkontinens/#- Davis, N. & Wyman, J. (2020). Managing urinary incontinence. American Journal of Nursing, 120(2), ss. 55-60. 10.1097/01.naj.0000654340.42201.54

Day, MR., Leahy-Wanen, P., Loughran, S. & O´Sullivan, E. (2014). Community- dwelling women's knowledge of urinary incontinence. British Journal of Community Nursing, 19(11), ss. 534-538. 10.12968/bjcn.2014.19.11.53

Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahl- berg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 129-144.

Ekebergh, M. (2015c). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 28-37.

Ekebergh, M. (2015b). Patientens värld - när människan blir patient. I Arman, M., Dahl- berg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 63-75.

(23)

Ekebergh, M. (2015d). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M.

(Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 122-128.

Ekebergh, M. (2015a). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahl- berg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 16-24.

Esparza, T., Toma´s, M. & Pina-Roche, F. (2018). Experiences of women and men living with urinary incontinence: a phenomenological study. Applied nursing research , 40, ss.

68-75. 10.1016/j.apnr.2017.12.007

Fjerbæk, A., Søndergaard, L., Andreasen, J. & Glavind, K. (2020). Treatment of urinary incontinence in overweight women by a multidisciplinary lifestyle intervention. Archives of Gynecology and Obstetrics, 301(2), ss. 525-532. 10.1007/s00404-019-05371-x Franse´n, K. & Samuelsson, E. (2018). Urininkontinens. Läkemedelsboken [2020-12-02].

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kva- litativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 129-139.

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 141- 152.

Friberg, F. (2017c). Bilaga tre- Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examens- arbeten. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 187-188.

Gjerde, JL., Rortveit, G., Muleta, M. & Blystad, A. (2013). Silently waiting to heal: ex- periences among women living with urinary incontinence in northwest Ethiopia. Inter- national urogynecology journal, 24(6), ss. 953-958. 10.1007/s00192-012-1951-4

Hamid, TA., Pakgohar, M., Ibrahim, R. & Dastjerdi, MV. (2015). "Stain in life": The meaning of urinary incontinence in the context of Muslim postmenopausal women through hermeneutic phenomenology. Archives of Gerontology & Geriatrics, 60(3), ss.

514-521. 10.1016/j.archger.2015.01.003

Haylen, BT et al. (2010). An International Urogynecological Association (IUGA)/Inter- national Continence Society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic floor dysfunction. Neurourology and urodynamics, 29(1), ss. 4-20.

10.1016/j.purol.2016.01.001

Internetmedicin (2019). Inkontinens, kvinnlig. https://www.internetmedicin.se/behand- lingsoversikter/gynekologi-obsterik/inkontinens-kvinnlig [2020-12-02]

(24)

Khandelwal, C. & Kistler, C. (2013). Diagnosis of urinary incontinence. American family physician, 87(8), ss. 543-550. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23668444/

Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I Edberg, A-K. &

Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 53-72.

Lindgren, A., Dunberger, G. & Enblom, A. (2016). Experiences of incontinence and pelvic floor muscle training after gynaecologic cancer treatment. Supportive care in can- cer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer , 25(1), ss. 157-166. 10.1007/s00520-016-3394-9

Lundgren, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: studentlitteratur AB, ss. 219-234.

McCance, T. & McCormac, B. (2013). Personcenterad omvårdnad. I Leksell, J. & Lepp, M (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, ss, 81-.110

Minassian, V., Hagan, K., Erekson, E., Austin, A., Carmichael, D., Bynum, J & Grod- stein, F. (2020). The natural history of urinary incontinence subtypes in the Nurses' Health Studies. American Journal of Obstetrics & Gynecology, 222(2), ss. 163.e1-163.e8.

10.1016/j.ajog.2019.08.023

Murray, A. (2019). Pelvic floor muscle training versus no treatment, or inactive control treatments, for urinary incontinence in women. Research in Nursing & Health, 42(3), ss.

234-235. 10.1002/nur.21946

Nichol, T. & Laytons, M. (2012). Life management and quality of life issues for those with urinary incontinence. International Journal of Urological Nursing, 6(2), ss. 66-71.

10.1111/j.1749-771X.2012.01141.x

Ostaszkiewicz, J., O´Connell, B & Dunning, T. (2011). Residents´ perspectives on uri- nary incontinence: a review of literature. Scandinavian Journal of Caring Science, 26(4), ss. 761-772. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1471-6712.2011.00959.x Pintos-Diaz, M., Alonso-Blanco, C., Parás-Bravo, P., Fernández-de-Las-Peñas, C., Paz- Zulueta, M., Fradejas-Sastre, V. & Palacios-Ceña, D. (2019). Living with Urinary Incon- tinence: Potential Risks of Women's Health? A Qualitative Study on the Perspectives of Female Patients Seeking Care for the First Time in a Specialized Center. International journal of environmental research and public health, 16(19). 10.3390/ijerph16193781 Regeringskansliet (2017). 17 globala mål för hållbar utveckling. Stockholm

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa- och-valbefinnande/

(25)

Roos AM., Thakar, R., Sultan, AH., Burger, CW & Paulus, AT. (2014). Pelvic floor dys- function: women's sexual concerns unraveled. The journal of sexual medicine, 11(3), ss.

743-752. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jsm.12070

Schuster, M. (2013). Det mellanmänskliga mötet- vårdandets existentiella dimension. I Leksell, J. & Lepp, M (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, ss, 139-158.

Shamliyan, T., Wayman, JF., Ramakrishnan, R., Sainford, F & Kane, RL (2012). Bene- fits and harms of pharmacologic treatment for urinary incontinence in women: a system- atic review. Annals of Internal Medicin, 156(12), ss. 861-874.

https://web-a-ebscohost-com.lib.costello.pub.hb.se/ehost/detail/detail?vid=15&sid=2e3ee081-1061-43af-8a6e-26a3d0cbcafa%40ses-

sionmgr4008&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=104465996&db=ci n20

Sinoba (2020). Förening för kunskap om urininkontinens och blåsproblem.

https://www.sinoba.se/sv/ [2020-12-01]

Smith, C. & Schneider, M. (2020). Assessing postvoid residual to identify risk for urinary complications post stroke. Journal of Neuroscience Nursing, 52(5), ss. 219-223.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1097/JNN.0000000000000536

Stenzelius, K. (2012). Blåsfunktion. I Jönsson, A-C. (red.) Stroke - Patienters, närståen- des och vårdares perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 173-184.

Stenzelius, K. (2014). Elimination med fokus på urinvägarna. I Edberg, A-K. & Wijk, H.

(red.) Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 553- 578.

Stenzelius, K. & Andersson, G. (2014). Äldre och urininkontinens- ökad kunskap för en bättre vård och omsorg. Statens beredning för medicinsk utvärdering., Stockholm, ss. 1- 8. https://www.sbu.se/contentassets/740a8b7a57c44c7fafdad401fea1a470/aldre-och-urininkontinens.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjukskö-

terska. https://www.swenurse.se/down-

load/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetensbeskrivning%20legiti- merad%20sjuksköterska%202017.pdf [2020-12-16]

Tremback-Ball, AJ., Levine, AM., Dawson, G. & Perlis, SM. (2008). Urinary inconti- nence knowledge among women 18-30 years of age. Journal of Women's Health Physi- cal Therapy, 32(2), ss. 17-22. 10.1097/01274882-200832020-00004

Vårdhandboken (2019a). Urininkontinens - Översikt. https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/urinvagar/urininkontinens/oversikt/ [2020-10-02]

(26)

Vårdhanboken (2019b). Katerisering av urinblåsa- enstaka och intermittent.

https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av-urinblasa/enstaka-och-intermittent/ [2020-11-05]

Wallin, A., Sahlin, N-E. & Bruine de Bruin, W. (2018). Incontinence affects more than 200m people worldwide, so why isn’t more being done to find a cure? In The conversa- tion - Health + Medicin. https://theconversation.com/incontinence-affects-more-than- 200m-people-worldwide-so-why-isnt-more-being-done-to-find-a-cure-91191

Welch, L., Taubenberger, S & Tennstedt, S. (2011). Patients' experiences of seeking health care for lower urinary tract symptoms. Research in nursing & health, 34(6), ss.

496-507. 10.1002/nur.20457

Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande- en del av människans liv. I Friberg, F. & Öhlén, J (red.) Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 269-295.

Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I Leksell, J. & Lepp, M (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, ss, 193-200.

Zeznock, D., Gilje, F & Bradway, C. (2009). Living with urinary incontinence: experi- ences of women from ´the last frontier´. Society of urologic nurses and associates, 29(3), ss. 157-185. https://www-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/220164446?ac- countid=9670

Zhishun, L et al. (2017). Effect of Electroacupuncture on Urinary Leakage Among Women With Stress Urinary Incontinence: A Randomized Clinical Trial. JAMA: Journal of the American Medical Association, 317(24), ss. 2493-2501. 10.1001/jama.2017.7220

1177 Vårdguiden (2018). Inkontinenshjälpmedel. https://www.1177.se/Vastra-Gotal- and/behandling--hjalpmedel/hjalpmedel/olika-typer-av-hjalpmedel/inkontinens/inkonti- nenshjalpmedel/ [2020-10-26]

(27)

Bilaga 1

Författare, årtal,

titel, tidskrift, land Design o

Syfte Urval Metod o

Analys Etiska överväg ande

Resultat

Författare: Arkan, G., Beser, A &

Ozturk, V.

Årtal: 2018

Titel: Experiences related to urinary incontinence of stroke patients: a qualitative descriptive study.

Tidskrift: Journal of Neuroscience Nursing.

Land: Turkiet

Design:

Kvalita- tiv beskri- vande studie.

Syfte:

Upple- velsen av att leva med urininkonti- nens efter en stroke.

Behandling för stroke,

>18, förstå och tala tur- kiska och ha en urininkontinens efter stroke.

Exkludering:

diabetes, hy- pertoni, höga blodfetter, kognitiv ned- sättning.

Metod: se- mistruktu- rerade intervjuer.

Analys:

Allt koda- des och de- lades sedan in i katego- rier.

Etiskt godkänd.

Alla fick skriva på ett med- givande.

Negativa effekter på det dagliga livet, psy- kologiska effekter, rädsla för att läcka, lukta urin.

Rädd att bli kritise- rad av andra.

(28)

Resultat

Författare:

Esparza, T., Toma´s, M & Pina- Roche, F

Årtal: 2018 Titel: Experiences of women and men living with urinary incontinence: a phenomenological study.

Tidskrift: Applied nursing research.

Land: Spanien

Design:

kvalitati v Fenomen oligisk.

Syfte:

Utforska utifrån kön hur det är att leva med urininko ntinens.

>18, påverkan på livskvalitet på grund av urininkontinens, minst 1 års besvär.

Metod:

intervjuer Analys:

Kvalitativ fenomenol ogiskt tillvägagån gssätt

Godkänd av etiskt kom-mitté.

Delta- garna fick ge medgi- vande.

(29)

Resultat

Författare: Gjerde, JL., Rortveit, G., Muleta, M & Blys- tad, A.

Årtal: 2013

Titel: Silently wait- ing to heal: experiences among women living with urinary incontinence in northwest Ethiopia.

Tidskrift: Internat- ional urogynecology journal.

Land: Etiopien

Design:

Kvalitati v studie Syfte:

Syftet med den här studien var att få fördjupa d kunskap om kvinnor som lider av urininko ntinens (UI) på landsbyg den och i en halvstads miljö i Etiopien

Genomfördes mellan mars och juni 2011.

Alla kvinnor som intervju- ades på hälso- vårdsanlägg- ningen hade kontinuerligt läckage på grund av obs- tetrisk fistel, medan kvin- nor i sam- hället hade milt till kontinuerligt läck- age

Metod:

djupintervj uer

Analys:

Analysen baserades på systematisk textkonden sation.

Godkänd av etiks kom-mitté.

Sam-tycket lästes högt för alla in- forman- terna, antingen skriftligt lr munt- ligt god- kän-nande.

Skam, förlägen- het och rädsla för att bli dis- krimine- rad. själv- isolering.

De såg heller inga alternativ för hjälp mot sin kontinens.

(30)

Resultat

Författare: Hamid, TA., Pakgohar, M., Ibrahim, R &

Dastjerdi, MV.

Årtal: 2015 Titel: "Stain in life": The meaning of urinary incontinence in the context of Muslim postmenopausal women through hermeneutic phenomenology.

Tidskrift: Archives of gerontology and geriatrics.

Land: Iran

Design:

Syfte:

var att belysa upplevel sen av att leva med urininko ntinens hos muslims ka kvinnor efter klimakte riet.

Iranska muslimska kvin- nor, Prata per- siska, haft urininkontinens i mer än 10 år efter klimak- teriet. Ålder 52-68 år.

Metod:

Intervjuer Analys: En fenomenol ogisk hermeneuti sk metod användes för att analysera och tolka intervjutext erna

Ge med- givande.

Inga ut- talande intresse- konflik- ter

(31)

Resultat

Författare:

Lindgren, A., Dunberger, G &

Enblom, A.

Årtal: 2017 Titel: Experiences of incontinence and pelvic floor muscle training after

gynaecologic cancer treatment.

Tidskrift: Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer.

Land: Sverige

Design:

Kvalitati v beskriva nde intervjus tudie.

Syfte: är att beskriva upplevel sen av att leva med urininko ntinens efter överlevn ad av gynekolo gisk cancer.

Metod:

intervju Analys:

Kvalitativ Innehållsan alys.

Godkänd av etisk kom-mitté.

Medgi- vande skriftligt.

Alla del- tagare hade urininkonti- nens varav 3 av dem även hade av- föringsin- kontinens.

Det framkom att Oro och rädsla för läckage, Känslor av ute- stängning och inte passar in, Känslor av brist på frihet i vardagen.