Citres AB Organisationsnumer: Norsborg Momsreg.nr: SE Tfn: Bankgiro:

Citres AB Organisationsnumer: 556817-6514

Västerås kommun

Samrådsunderlag till undersökningssamråd inför ansökan om tillstånd avseende sluttäckning (efterbehandling) av Lundade- ponin inom fastigheten Västerås 3:69

Stockholm, 2022-02-25 CITRES AB

Sami Serti

Uppdragsnummer: 6120

I

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER - INFORMATION OM SÖKANDE (HUVUDMAN),

FASTIGHETEN, TILLSYNS- OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHET ... 4

1.1 information om sökande (huvudman), fastigheten ... 4

1.2 Tillsyns- och tillståndsmyndighet ... 4

2 INLEDNING... 5

3 LUNDADEPONIN ... 5

4 PLANFÖRHÅLLANDEN –ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN ... 7

5 NATURVÄRDEN, KULTURMILJÖ, RIKSINTRESSEN OCH ANDRA SKYDD ... 7

6 PLANERAD ÅTGÄRD -FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BESKRIVNING AV SLUTTÄCKNINGENS UTFORMNING ... 8

6.1 Avjämningsskiktet ... 9

6.2 Tätskikt ... 10

6.3 Dräneringsskikt ... 10

6.4 Skyddsskikt ... 10

6.5 Växtetableringsskikt ... 11

6.6 Anslutning till omgivande mark och installationer ... 11

7 UPPGIFTER OM MILJÖPÅVERKAN ... 12

7.1 Urlakning av miljöstörande ämnen ... 12

7.2 Transporter ... 12

7.3 Buller och damning ... 12

8 BEDÖMNING OM VERKSAMHETEN KAN ANTAS MEDFÖRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ... 12

8.1 6 § miljöbedömningsförordningen ... 13

8.2 11 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) – verksamhetens utmärkande egenskaper ... 13

8.2.1 Verksamhetens omfattning och utformning ... 13

8.2.2 Kumulativa effekter ... 13

8.2.3 Användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar ... 13

8.2.4 Avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten ger upphov till 13 8.2.5 Föroreningar och störningar från verksamheten ... 13

8.2.6 Sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för verksamheten ... 14

8.2.7 Risker för människors hälsa ... 14

8.3 12 § miljöbedömningsförordningen – verksamhetens lokalisering ... 14

8.3.1 Pågående eller tillåten markanvändning ... 14

8.3.2 De naturresurser som finns i området som kan antas bli påverkat ... 14

8.3.3 Naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i området ... 14

8.4 13 § miljöbedömningsförordningen – de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper ... 15

8.4.1 Effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet ... 15

8.4.2 Sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är ... 16

8.4.3 Hur gränsöverskridande effekterna är ... 16

8.4.4 Effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas 16 8.4.5 Möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt ... 16

8.5 Sammanfattande bedömning ... 16

8.6 Samrådsprocessen ... 17

8.6.1 Innehåll i miljökonsekvensbeskrivning ... 17

1 A

-

(

),

,

-

1.1 information om sökande (huvudman), fastigheten

Huvudman (sökande) och fastighet

Kommun / Län: Västerås kommun / Västmanlands län Fastighetsbeteckning: Västerås 3:69

Platsnamn: Lunda, Västerås

Fastighetsägare (huvud- man tillika sökande):

Västerås stad Stadshuset 721 87 Västerås Organisationsnummer: 212 000-2080 Telefon (vx): 021-39 00 00

E-post: kontaktcenter@vasteras.se

Kontaktperson: Anna Kruger, Markmiljöspecialist Västerås stad

Teknik- och fastighetsförvaltning 721 87 Västerås

Tfn (direkt): 021 39 19 87

E-post: Anna.Kruger@vasteras.se

1.2 Tillsyns- och tillståndsmyndighet

Tillsynsmyndighet: Västerås stad

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen

Besöksadress: Port-Anders gata 3, ingång T3 721 87 Västerås

Tfn (kontaktcenter): 021-39 00 00 E-post: mhf@vasteras.se

Kontaktperson

Erika Kurberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör Tfn (direkt): 021-39 27 84

E-post: erika.kurberg@vasteras.se Länsstyrelse: Länsstyrelsen i Västmanlands län

Miljöskyddsfunktionen Avdelningen för miljö

Besöksadress: Västra Ringvägen 1, 722 11 Västerås Telefon: 010-224 90 00

E-post: vastmanland@lansstyrelsen.se

Tillståndsmyndighet: Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Upp- sala län

Besöksadress: Bäverns gränd 17, 751 86 Uppsala Telefon: 010-223 30 00

E-post: uppsala@lansstyrelsen.se

2 I

Västerås stad avser att efterbehandla Lundadeponin genom sluttäckning med tät-, dräne- rings-, skydds- och växtetableringsskikt. Ovan tätskiktet används massor som uppfyller Naturvårdsverkets generella riktlinjer för känslig markanvändning (KM). En utredning omfattande undersökningar, riskbedömning och åtgärder har utarbetats och kommunice- rats med tillsynsmyndigheten som en anmälan enligt miljöbalken om efterbehandling enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verk-samhet och hälsoskydd (1998:899). Till- synsmyndigheten (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen) begärde tillsynsvägledning hos Länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen svarade (via mail daterat 14 sept 2021) tillsynsmyndigheten att tänkt åtgärd ”…med stor sannolikhet är att bedöma som till- ståndspliktig”. Länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten anser att sluttäckningen bör klassi- ficeras som användning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål (tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.131, 29 kap. 34 § miljöprövningsförordningen 2013:251). För tids vinnande avser Västerås stad att ansöka om tillstånd för sluttäckning av Lundade- ponin.

3 L

Lundadeponin är belägen inom fastigheten Västerås 3:69 i Västerås kommun och ligger ca 4 km nordost om Västerås centrum (Figur 1). Den närmaste sammanhängande bebyg- gelsen finns ca 100 m bort på andra sidan om Tillbergaleden, sydost om deponin. Mellan Tillbergaleden och bebyggelsen finns en skogsridå.

Figur 1. Lokalisering av fastigheten Västerås 3:69. Den röda ovalen markerar ungefärligt läge på Lundadeponin och den transparenta gula ytan visar deponins utbredning.

Avfallsupplaget drevs som en kommunal deponi som var i drift under perioden 1953- 1969. Inget nu gällande tillstånd finns för deponin. Lundadeponins yta uppgår till ca 37 ha och dess avfallsvolym bedöms uppgå till ca 1 000 0000 m³, där avfallets mäktighet varierar från ca 2 till 7 m. Större delen av deponin överlagras av ett jordskikt med en mäktighet från knappt 0,1 till ca 1 m.

4 P

– Ö

Deponin ligger inom ett område som i Västerås översiktsplan¹ 2026 med utblick mot 2050, revidering antagen av kommunfullmäktige 2017-12-07, är betecknat som verksam- heter (Figur 2). Deponiområdet berörs inte av någon detaljplan.

Figur 2. Utdrag ur Västerås kommuns översiktsplan (www.vasteras.se/op).

5 N

,

,

Genomgång av befintligt kartmaterial har skett i syfte att säkerställa att deponiområdet inte omfattas av riksintressen, har några natur- och kulturvärden eller andra skydd. Enligt Naturvårdsverkets kartverktyg² Skyddad Natur, Länsstyrelsens Webbgis³ och Västerås kommuns översiktsplan⁴ finns inga inventerade naturvärden inom tänkt verksamhetsom- råde. Området omfattas inte och berör heller inte av några Natura 2000-områden. I Skogsvårdsstyrelsens databas Skogens Pärlor⁵ finns heller inga naturvärden utpekade för

1 Bestående av följande handlingar: Allmänna intressen. Kompletterande hållbarhetsbedömning. Hållbar- hetsbedömning, antagen 2012-12-06. Samrådsredogörelse, aug 2017. Utlåtande efter utställning, dat 2017- 11-14. Kartor och dokument som hänvisas till går att finna under www.vasteras.se/op

2 https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/

3 https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=7807aadc2ab547798a2918cf2433c0f3

4 www.vasteras.se/op

5 Kartor (skogsstyrelsen.se)

området. Det finns heller inga skyddsvärda trädmiljöer. Det finns inga lämningar inom området registrerade i Riksantikvarieämbetets fornsök⁶.

Figur 3. Utdrag från Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Det blåa streckade området avser deponiområdet.

Det finns heller inga riksintressen som berör det aktuella verksamhetsområdet. Inte heller ligger området inom något naturreservat, nationalpark, djur- och växtskyddsområde, eller område med landskapsbildsskydd.

6 P

- F

Utgångspunkter för sluttäckningens utformning har bland annat varit:

• att sluttäckning av deponin skall ske delområdesvis och kontinuerligt

• utförd markteknisk undersökning

• funktionskraven, enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall⁷, som ställs på en sluttäckning

6 https://app.raa.se/open/fornsok/

• rekommendationer och råd som återfinns i Naturvårdsverkets handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34

§ miljöbalken (1998:808)

Syftet med sluttäckningen är att begränsa mängden vatten som kommer i kontakt med deponerat avfall. Infiltrationen till avfallet avses begränsas så att den reducering av mil- jöbelastning som åtgärden åstadkommer både svarar upp mot krav på förorenad mark (så som anges i Naturvårdsverkets rapportserie 5978, 5977 och 5976) och funktionskrav i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Detta sker genom att deponin täcks med en täckkonstruktion bestående av avjämnings-, tät-, dränerings-, skydds- och växtetableringsskikt.

Sluttäckningskonstruktionen följer Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer vad gäller antal skikt, mäktighet och val av material⁸. Den föreslagna sluttäckningskon- struktionen bedöms med god marginal uppfylla funktionskravet avseende begränsning av infiltration av nederbörd in till deponin som ställs på topptätningen. Nedan beskriv de olika skikten i sluttäckningskonstruktionen.

Inga rivningsarbeten kommer att ske.

6.1 Avjämningsskiktet

Med avjämning menas det skikt som läggs under tätskiktet. Avjämningen syftar till att skapa den form deponin bör ha, förhindra att delar av avfallet sticker ut och skadar över- liggande tätskikt samt underlättar utläggning av tätskiktet och möjliggör att tätskiktet hålls på plats. Vidare syftar avjämningsskiktet till att ta bort ojämnheter samt att säker- ställa att rätt lutningar och nivåer hålls för att säkerställa ytvattenavrinning och anslutning till recipient.

Underlag från inmätning används för att projektera sluttäckningen. Som en del i detta ingår att avjämningen/terrasseringen optimeras så att mängden avjämningsmaterial mi- nimeras (se Figur 4). Volymsberäkning visar att behovet av icke-farligt avfall för avjäm- ningsskiktet är ca 1,5 Mm³. Givet deponins befintliga förhållanden och den utformning den behöver ges för att funktionskraven som finns i regelverket uppfylls är behovet av material för terrassering/avjämnings ändamålsenligt.

7 I föreliggande fall tas ej ställning till om nämnd förordning är tillämplig för Lundadeponin eller inte. Va- let av jmf med funktionskraven i nämnd förordning har delvis skett utifrån försiktighetsskäl då detta regel- verk bedöms vara det som kräver störst reducering av miljöbelastningen.

8 Naturvårdsverket, Sluttäckning av avfallsupplag, Rapport 4474, ISBN 91-629-4474-5, ISSN 0282-7298, Realtryck AB, 1995.

Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34

§ miljöbalken (1998:808).

Figur 4. Modellerad avjämningsyta med delområden och lutningar samt befintliga nivåer i bak- grunden.

6.2 Tätskikt

Tätskiktet fungerar som en barriär som förhindrar att nederbördsvatten läcker in i deponin där det bildar lakvatten.

Det centrala vid val av tätskikt är att det tillsammans med resterande skikt i sluttäck- ningskonstruktionen uppfyller de funktionskrav som ställs på sluttäckningen. Tätskiktet för Lundadeponin föreslås bestå av ett lergeomembran (bentonitmatta).

6.3 Dräneringsskikt

Ovanför tätskiktet utläggs ett dräneringsskikt. Dräneringsskiktet för snabbt bort vatten som infiltrerat genom skyddsskiktet i täckningen och skyddar tätskiktet mot ovanliggande skyddsskikt. Dräneringsskiktet föreslås bestå av dräneringsmatta som har en dräne- ringskärna som är tät.

6.4 Skyddsskikt

Skyddsskiktets uppgift är att skydda underliggande tätskikt från yttre krafter som meka- nisk påverkan, frost, uttorkning, rotpenetration, vind och vatten som bidrar till erosion, etc. Skyddsskiktet avses byggas upp med morän, jord, schaktmassor eller jordmaterial

med liknande egenskaper vars föroreningsinnehåll ej överskrider KM-gränsvärdena⁹. Känslig Markanvändning (KM) halter innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för bostä- der, daghem och odling. Skyddsskiktets mäktighet bedöms uppgå till ca 1,3 m.

6.5 Växtetableringsskikt

Det översta skiktet föreslås anläggas med näringsfattig jord/morän. Detta för att i möjlig- aste mån efterlikna förhållandena i omkringliggande skogsmark och därigenom öka för- utsättningarna för ängblomster att etablera sig. Ytan planeras även besås med lågväxande ängssorter. Växterna bidrar till att binda jorden, minska erosion och till minskad infiltrat- ion av nederbörd då de tar upp vatten och ökar avdunstningen. Skiktets tjocklek bedöms till ca 0,2 m.

6.6 Anslutning till omgivande mark och installationer

Den sluttäckta deponins slänter avses anslutas till tillkommande/befintliga ytvattendiken.

Ytvattendikena utmed deponins släntfot kommer att konstrueras med tät- och dränerings- skikt för att undvika inträngning av ytvatten, se Figur 5.

Figur 5. Illustration av tätning av avskärmande diken.

Det omhändertagna yt- och dränvattnet från sluttäckta ytor leds mot tre utsläppspunkter.

Utsläppspunkterna är belägna i nordöstra, sydöstra och sydvästra delen av området. Dessa utsläppspunkter blir aktuella först när yt- och dränvattnets ska släppas ut.

9 Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976, 2009, ISBN 978-91-620-5976- 7. Tabellen publicerad juni 2016. Reviderade och nya generella riktvärden gäller från den 1 juli 2016.

I händelse av att de lokala bakgrundshalterna överskrider KM-halter kommer de naturliga bakgrundshalter- na att användas som gränssättande. De bakgrundshalter som används återfinns i SGU-rapporten ”Gk 4 Geokemiska kartan, Markgeokemi, Metaller i morän och andra sediment Västra Mälardalen med Västerås tätort”, 2004, ISBN 91-7158-695-4, Sveriges geologiska undersökning.

7 U

Huvudsyftet med den föreslagna åtgärden, sluttäckning, för Lundadeponin är att minska deponins miljöbelastning på recipienten och på så sätt skydda människors hälsa och mil- jön. Aspekter kring vad som i miljön kan antas bli betydligt påverkat är inte relevant.

7.1 Urlakning av miljöstörande ämnen

Den beräknade lakvattenbildningen för den föreslagna sluttäckningskonstruktionen be- döms uppgå till ca 0,6 l/(m², år) och därmed uppfylls funktionskravet gällande riskredu- cering för att minska belastningen på miljön. Den föreslagna efterbehandlingsåtgärden bedöms fullgod med avseende på skydd av grund- och ytvatten.

7.2 Transporter

Antal transporter för material till sluttäckning av Lundadeponin är oberoende av materi- alets kvalitet. Baserad på volymsberäkningen som bygger på inmätning och projekte- ringshandlingar uppskattas antal transporter till ca 6 500 st per år över ett tidsperspektiv på ca 10 år.

7.3 Buller och damning

Sluttäckning av Lundadeponin innebär i princip utläggning, enligt sandwichprincipen (se Figur 5) av olika material som ingår i sluttäckningskonstruktionen. Mottagning och ut- läggning sker företrädesvis med grävmaskin och bandschaktare. Mottagning av massor kommer så långt som möjligt lokaliseras direkt till den plats på deponin där materialet ska användas för att i möjligast mån undvika interntransporter. Någon bullergenerande verksamhet så som krossning, flisning, spontning, etc. planeras ej ske. Eventuellt buller hänförs enbart till arbetsmaskinerna (grävmaskin, bandschaktare, mm), som bedöms uppgå till ett fåtal, inom området. Buller från angränsande trafikled (Tillbergaleden och Österleden) bedöms dock ha större påverkan på angränsande bostadsområden.

Damning bedöms dock vara av ringa karaktär. Erfarenhet från andra sluttäckningsprojekt (t ex Tveta i Södertälje, Gatmot i Tierp, Lilla Nyby i Eskilstuna, Lövsta i Stockholm, Viks i Vingåker, Vika i Katrineholm, Hovgården i Uppsala, Löt i Vallentuna, m. fl.) ger att några besvär från transporter, damning och/eller buller ej är kända.

Aktuella arbetstider räknas helgfri måndag – fredag 06.30–16.00.

8 B

DANDE MILJÖPÅVERKAN

Nedan tas aspekter i 6 § samt 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) upp som ska bedömas/undersökas i frågan om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

8.1 6 § miljöbedömningsförordningen

Den planerade åtgärden, sluttäckning av deponi, är inte en sådan verksamhet som avses i 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966). Detta innebär att den planerade åtgärden inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan av detta skäl.

8.2 11 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) – verksamhetens utmär- kande egenskaper

8.2.1 Verksamhetens omfattning och utformning

Västerås stad har påbörjat ett proaktivt arbete vad gäller bl.a. planering och hantering av material till sluttäckningskonstruktionen. Sluttäckning av Lundadeponin bedöms pågå i ca 10 år. Hela deponin beräknas vara sluttäckt, inspekterad och godkänd av tillsynsmyn- digheten omkring år 2032.

Området är en befintlig deponi. Den planerade åtgärden gör inte intrång på några riksin- tressen, kulturhistoriska lämningar, naturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydds- områden eller liknande.

Bedömningen är att verksamhetens omfattning och utformning inte är av sådan karaktär att den kan anses medföra betydande miljöpåverkan av detta skäl.

8.2.2 Kumulativa effekter

Det finns ingen verksamhet i närheten som kan generera några kumulativa effekter.

8.2.3 Användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar

Området är i dag en icke-sluttäckt deponi. När Lundadeponin är sluttäckt är avsikten att den ska öppnas upp för det rörliga friluftslivet.

8.2.4 Avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten ger upphov till

Den planerade åtgärden syftar till att sluttäcka befintligt avfall. Verksamheten bedöms ej ge upphov till avfall. Givet detta bedöms verksamheten inte utgöra betydande miljöpå- verkan av detta skäl.

8.2.5 Föroreningar och störningar från verksamheten

Den planerade åtgärden syftar till att minska spridningen av föroreningar och inte tvär- tom. Massor till sluttäckningen kommer att vara provtagna och analyserade innan mot- tagning, detta som del i kvalitets- och kontrollplanen för sluttäckningen. Som grund för kvalitets- och kontrollplanen har Naturvårdsverkets rapport¹⁰ 5909 använts. Kvalitetssäk- ringen omfattar moment såsom hantering, lagring och installation av respektive skikt i sluttäckningskonstruktionen samt besiktning av sluttäckningen.

En eventuell störning skulle kunna vara buller från transporter till och från Lundade- ponin, vilket dock inte är av den art att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan

10 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi - Vägledning till 32 och 37 §§ i de- poneringsförordningen (2001:512).

då det bedöms att ljudnivåerna kommer understiga Naturvårdsverkets riktvärden för bul- ler från byggplatser.

8.2.6 Sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för verksamheten

Bedömningen görs att det inte är sannolikt att allvarliga olyckor kan inträffa inom verk- samheten. Verksamheten omfattas inte av Sevesolagstiftningen.

8.2.7 Risker för människors hälsa

Några risker för människors hälsa ska uppkomma bedöms ej föreligga. Projektets genom- förande, sluttäckning av Lundadeponin, syftar snarare till att minska riskerna för männi- skors hälsa och miljö. Bedömningen görs att det inte förekommer sådana risker att verk- samheten kan klassas som betydande miljöpåverkan.

8.3 12 § miljöbedömningsförordningen – verksamhetens lokalisering

8.3.1 Pågående eller tillåten markanvändning

Området är en icke-sluttäckt deponi och kan inte användas för något förrän det är slut- täckt. Efter avslutad sluttäckning finns är avsikten att öppna upp det för det rörliga fri- luftslivet.

8.3.2 De naturresurser som finns i området som kan antas bli påverkat Området består av en deponi. Naturresurser finns inte i området.

8.3.3 Naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i området

Här ska särskild uppmärksamhet ägnas åt påverkan som avser vissa specifika typområ- den. Områdena listas till vänster i Tabell 1 och den planerade verksamhetens inver- kan/påverkan listas till höger i Tabell 1.

Tabell 1. Typområden som kan påverkas.

Typområden Verksamhetens inverkan/påverkan på typom-

rådet

Ett stort opåverkat område Området ligger inte inom något av de områden som klassas som ett stort opåverkat område i nuvarande gällande översiktsplan.

En våtmark, ett strandområde eller en älv- mynning,

Området ligger inte inom något av typområ- dena.

Ett kustområde eller en marin miljö Aktuellt område ligger inte inom något kust- område eller marin miljö.

Ett bergs- eller skogsområde Området ligger inte inom något bergsområde.

Ett betydelsefullt kulturlandskap Det finns inget klassat betydelsefullt kultur- landskap inom aktuellt område.

Ett tätbefolkat område Området klassas inte som tätbefolkat.

En nationalpark, ett naturreservat, ett kultur- reservat eller ett annat område som är skydd- dat enligt 7 kap. miljöbalken

Verksamhetsområdet omfattas inte av något område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbal- ken.

Ett område eller en byggnad som skyddas enligt 2–4 kap. kulturmiljölagen, förordning- en om statliga byggnadsminnen m.m. eller plan och bygglagen.

Området omfattas inte av något område som är skyddat enligt 2–4 kap. kulturmiljölagen, för- ordningen om statliga byggnadsminnen m.m.

eller plan och bygglagen.

Ett område som är upptaget på världsarvslis- tan i enlighet med Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv

Området omfattas inte av objekt som är uppta- get på världsarvslistan.

Ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas

Området är idag en icke sluttäckt deponi.

Med anledning av att området är en deponi görs den sammantagna bedömningen att na- turresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i området inte är relevanta och därmed inte heller kan påverkas negativt.

8.4 13 § miljöbedömningsförordningen – de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper

Särskild hänsyn ska tas till avsnitten nedan.

8.4.1 Effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet

De miljöeffekter som generellt kan tänkas uppstå är utsläpp till vatten, utsläpp till luft och buller. I föreliggande fall är det viktigt att skilja på miljöeffekten från den nuvarande verksamheten som avser en icke sluttäckt deponi och effekten från den planerade verk- samheten som avser att sluttäcka deponi och därmed minska miljöpåverkan.

Gällande utsläpp till vatten så sker det redan i dag från den icke sluttäckta deponin och kommer även ske så länge den inte sluttäcks. Den föreslagna verksamheten syftar till att minska utsläpp till vatten.

I samband med det praktiska genomförande av sluttäckningen avses ytvatten samlas upp i interna diken och avledas till befintlig lakvattendamm för vidare behandling innan ut- släpp sker.

Utsläpp till luft kommer ske genom arbetsmaskiner, för den föreslagna åtgärden, inom området och de lastbilstransporter som transporterar sluttäckningsmaterial till området.

Genom att möjliggöra mottagning av sluttäckningsmassor, som bl a uppstår inom region- en, på fastigheten kommer transporter med motsvarande massor som skulle transporterats längre sträckor korta sina transportvägar. Oavsett om den föreslagna åtgärden kommer till stånd eller inte kommer ändå utsläppen från transporter att uppkomma, men då till en annan anläggning, som troligtvis ligger lägre bort från massornas ursprungsplats

Bullernivåerna bedöms inte överstiga Naturvårdsverkets riktvärden för externt industri- buller.

Sammantaget är bedömningen att effekterna från utsläpp till vatten, luft och buller inte är av sådan storlek, utbredning eller karaktär att de kan betraktas som betydande miljöpå- verkan.

8.4.2 Sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är

Av ovanstående effekter är det utsläpp till luft från transporter som är den mest frekventa, men omfattningen är inte av sådan storlek, utbredning eller karaktär att den kan betraktas som betydande miljöpåverkan. Verksamheten kommer att ske inom en begränsad period om ca 10 år, och därefter kommer utsläppen från transporter till området att upphöra.

8.4.3 Hur gränsöverskridande effekterna är

Utsläpp till luft är bedöms inte vara av sådan grad att gränsöverskridande påverkan kan aktualiseras.

8.4.4 Effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas Buller är främst den påverkan som kan ha en kumulativ verkan, då buller främst upp- kommer vid transporter till och från anläggningen. Västerås stad bedömer att nivåerna inte kommer öka i sådan omfattning att det kan klassas som betydande miljöpåverkan.

8.4.5 Möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt

Utsläpp till luft kan begränsas genom att använda ekipage som klarar utsläppsklasser Euro 5 och Euro 6. Detta krav kan ställas på arbetsmaskiner som kommer arbeta på om- rådet och troligtvis också på materialleverantörerna som transporterar materialet till om- rådet. Det senare regleras ofta via upphandling.

Den föreslagna åtgärden syftar till att begränsa utsläpp till mark och vatten genom att deponi sluttäcks.

Begränsningen av buller så att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller innehålls kommer att säkerställas. Bedömningen görs att åtgärder för att begränsa ljudni- våerna inte kommer behöva vidtas.

8.5 Sammanfattande bedömning

Den föreslagna efterbehandlingen genom den föreslagna sluttäckningskonstruktionen (som även inbegriper ett tätskikt) innebär i sig tillräcklig skyddsåtgärd. Huvudsyftet med den föreslagna sluttäckningskonstruktionen är att minska deponins oacceptabla miljöbe- lastning på recipienten och på så sätt skydda människors hälsa och miljön.

Sammanfattningsvis bedömer Västerås stad att de miljöeffekter som kan uppstå från den verksamhet (sluttäckning av Lundadeponin) som planeras inte är av sådan art, omfatt- ning, frekvens eller varaktighet att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpå-

verkan. Det finns ingen verksamhetskod för sluttäckning av deponier i miljöprövnings- förordningen. Eftersom länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten har angett att sluttäckning- en bör klassificeras som användning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål (till- ståndsplikt B och verksamhetskod 90.131, 29 kap. 34 § miljöprövningsförordningen) ska dock framhållas att detta är en verksamhetstyp som inte automatiskt anses medföra bety- dande miljöpåverkan.

8.6 Samrådsprocessen

Västerås stad har för avsikt att inom kort hålla ett samrådsmöte med berörda myndighet- er; Länsstyrelsen i Västmanlands län och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås.

Västerås stad gör bedömningen att den planerade verksamheten gällande sluttäckning av Lundadeponin inte medför betydande miljöpåverkan. Ett avgränsningssamråd bedöms därmed inte behöva genomföras. Någon sådan betydlig miljöpåverkan eller betydande miljöeffekt som avses i 8 § miljöbedömningsförordningen aktualiseras inte heller.

Tillsammans med länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten kommer övriga remissinstanser diskuteras.

8.6.1 Innehåll i miljökonsekvensbeskrivning

Med anledning av att den planerade verksamheten bedöms inte medföra betydande miljö- påverkan föreslås det att en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Den föreslås in- nehålla nedanstående punkter:

• En icke-teknisk sammanfattning.

• Beskrivning av nuvarande verksamhet (lokalisering, utformning, omfattning, geologi, hydrologi).

• Planförhållanden (översiktsplaner och detaljplaner).

• Naturvärden, Natura 2000, kulturmiljö, riksintressen.

• Förutsättningar och beskrivning av den planerade verksamheten

• Kontroll och mätning

• Samrådsredogörelse (redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden).