Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1

(1)

Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1

Norra Mellby socken, Hässleholms kommun

Arkeologisk förundersökning 2014

Ing-Marie Nilsson

Rapport 2014:44

(2)

(3)

Fornlämningsnr: 270 Mellby 57:1, Norra Mellby socken Hässleholms kommun Skåne län

Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1

Norra Mellby socken, Hässleholms kommun

Arkeologisk förundersökning 2014

Ing-Marie Nilsson

Rapport 2014:44

(4)

Sydsvensk Arkeologi AB

Kristianstad Box 134

291 22 Kristianstad

Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00

Malmö

Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie

www.sydsvenskarkeologi.se

Omslag: Norra Mellby kyrka i samband med renovering 2014. Foto: Ing-Marie Nilsson Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle.

(5)

Innehåll

Sammanfattning 5

Inledning 5

Bakgrund och syfte 5

Topografi och fornlämningssituation 5

Norra Mellby kyrka 6

Tidigare undersökningar vid kyrkan 7

Den arkeologiska förundersökningen 8

Undersökningens resultat 8

Slutsatser och antikvarisk bedömning 12

Referenser 13

Administrativa uppgifter 14

Bilaga 1. Undersökningsområdets läge 15

(6)

Fig. 1. Hässleholms kommun med Norra Mellby.

Fig. 2. Undersökningsområdets läge i Norra Mellby. Utdrag ur fastighetskartan 3D 3d-3D 3e.

(7)

Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014| 5

Sammanfattning

I samband med anläggandet av en nedstigningsbrunn och utök- ning av ett befintligt ventilationsschakt till en underjordisk gravkammare under Norra Mellby kyrkas kor gjordes en arkeologisk förundersökning som omfattade ett mindre schakt på korets norra sida. Vid förundersökningen kunde flera iakttagelser göras angående den tidigmedeltida korbyggnadens ursprungliga grundläggning.

Inledning

Norra Mellby kyrka (fastigheten Mellby 57:1) härrör från äldre medeltid och ligger inom fornlämning Norra Mellby 270:1 (Norra Mellby bytomt). Länsstyrelsen i Skåne beslutade därför att markarbetena skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning. Beslut i ärendet fattades 2014-05-07 (Lst. Dnr.

431-3218-2014). Den arkeologiska förundersökningen genom- fördes 20-21 maj 2014 av Ing-Marie Nilsson från Sydsvensk Arkeologi AB.

Bakgrund och syfte

Norra Mellby kyrka undergår en utvändig renovering och i samband med detta har Sösdala församling planerat att utvidga ett befintligt ventilationsschakt till ett äldre gravvalv under kyrkans kor. Syftet med åtgärden är att få till stånd en förbättrad ventilat- ion i detta utrymme. Arbetena inbegriper byggandet av en ut- vändig nedstigningsbrunn samt utvidgning av en redan existe- rande inspektionsgång genom korets norra yttervägg. För att åstadkomma detta behövde vissa markarbeten utföras, och då de äldsta delarna av Norra Mellby kyrka är från äldre medeltid var en arkeologisk insats motiverad.

Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att under- söka och beskriva de lämningar som påträffades. Fokus kom i detta avseende kom att ligga på två frågor:

(1) att dokumentera anläggningar, t.ex. murar eller gravar, som kan framkomma, samt

(2) att dokumentera utformningen av korets grundmur.

Topografi och fornlämningssituation

Norra Mellby ligger i den södra delen av Hässleholms kommun, ca 3 km nordost om Sösdala samhälle. Orten ligger i kuperad skogs- och odlingsbygd strax sydväst om Nävlingeåsen. Genom Norra Mellby löper en gammal landsväg mellan Ignaberga och Höör och orten var i äldre tid en vägknut när det gäller förbin- delser i de inre delarna av Skåne. Gårdarna var i äldre tid grup-

Fig. 3. Ventilationshålet i korets norra mur före utgrävning. Foto mot söder, Ing-Marie Nilsson, 20 maj 2014.

(8)

6 | Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

perade kring vägkorsningen medan kyrkan låg på en hög kulle i den södra delen av byn. I socknen finns gott om fornlämningar från brons- och järnålder, och Norra Mellby ligger endast 4 km nordost om det välkända Vätterydsgravfältet (fornlämning 1:1, Norra Mellby sn).

Norra Mellby kyrka ligger i den södra delen av Norra Mellby gamla bytomt (fornlämning 270:1, Norra Mellby sn). När den nya prästgården byggdes på 1920-talet skall grundmurar till en byggnad samt åtskilliga skelett ha påträffats, och det finns teo- rier om att lämningarna kan härröra från en medeltida kyrklig eller profan byggnad (Karlson 1989; FMIS; Kyrkoarkivet, LUHM). Öster om bytomten finns ett område med namnet ”Dö- dekullarna” (fornlämning 271:1, Norra Mellby sn) som möjligen kan indikera borttagna gravhögar. 300 m sydväst om kyrkan ligger ett tämligen stort område med fossil åkermark (fornläm- ning 95:1, Norra Mellby sn).

Norra Mellby kyrka

Norra Mellby kyrka är en välbevarad byggnad med ursprung i äldsta medeltid. Den består av ett rektangulärt långhus med sma- lare, absidförsett kor, vapenhus på den norra sidan samt ett torn i väster uppfört 1917 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Kyrkan är uppförd i kluven och tuktad sten som mestadels ligger i jämna skift. Hörnkedjorna består av välhuggna kvaderstenar i kalksten och sandsten. Kyrkan är ovanlig genom sin storlek.

Kyrkan hade från början ett romanskt, tvärrektangulärt västtorn i jämbredd med långhuset (Jacobsen 1993:145). Senare kom detta att inkorporeras i kyrkan. Strax sydost om kyrkans kor står ett klockhus där klockorna alltsedan senmedeltiden inhysts. En dendrokronologisk undersökning 1999 visade att timret till

Fig. 4. Laga skifteskarta över Norra Mellby by 1828. Kyrkan ligger i den södra delen av byn. Lantmäteristyrelsens arkiv.

(9)

byggnadens äldsta delar fällts vintern 1480-1481 (Juhlin Alftberg 2006:5).

Under medeltiden hade kyrkan två ingångsportaler i långhusets västra del, och två senmedeltida dörrar har också bevarats.

Framför den norra portalen byggdes under senmedeltiden det ännu bevarade vapenhuset. Det har även kunnat påvisas spår av tre ursprungliga fönster; två på långhusets norra respektive södra sidor, och ett i absiden. På 1400-talet försågs kyrkan med mu- rade valv. På grund av långhusets bredd kom kyrkan då att delas upp i två skepp, och valven kom att vila på en rad av kraftiga mittpelare. I kyrkan bevaras kalkmålningar från åtminstone två perioder. På långhusets norra vägg finns målningar från 1200- talets andra hälft, bland annat en ovanlig framställning av män- niskans åldrar (livshjulet). På långhusvalven finns fragmenta- riska målningar från mitten av 1400-talet (CWP III:6ff; IV:31;

MB/ Norra Mellby). I kyrkan bevaras även delar av en medeltida sandstensdopfunt, ett senmedeltida krucifix och en klocka från 1400-talet (Anselm 1947; Karlson 1979).

Under kyrkans kor finns ett gravvalv som förmodligen har an- lagts på 1600-talet. Valvet har inhyst ägare till Maglö herrgård samt deras familjer. Tidigare fanns en nedgång till detta inifrån kyrkan, i triumfbågen, men den är nu tillsluten. Valvet har un- dersökts 1929, och det kunde då konstateras att det var försett med tunnvalv och stampat jordgolv samt inrymde 13 kistor (Karlson 1979:12f; uppgifter ur Kyrkoarkivet, LUHM). På de norra och södra sidorna var valvet försett med gallerförsedda lufthål som ännu bevaras. Det är lufthålet på den norra sidan som de nu aktuella åtgärderna avser.

Tidigare undersökningar vid kyrkan

Kyrkan genomgick 1990 en utvändig putsrenovering och i samband med detta gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning i

Fig. 5. Norra Mellby kyrka.

Grundplan.

(10)

form av en murverksdokumentation. Vid detta tillfälle kunde framför allt kyrkans norra fasader på långhus och kor samt vapenhuset undersökas. Vid detta tillfälle kunde iakttagelser om putslager och murverkets utformning göras (Lilja 1990).

I samband med en renovering av klockstapeln 2006 frilades en yta under denna byggnads golv. Det påträffades då rester av kalkbruk (möjligen golvlager), trärester, skelettdelar samt en glasflaska (Juhlin 2006:16).

Den arkeologiska förundersökningen

För att kunna åstadkomma den planerade nedstigningsbrunnen till gravkammarens ventilationsschakt behövde en yta av ca 1,2 x 1,0 m friläggas i direkt anslutning till korets norra vägg.

Schaktet grävdes till ett djup av 1,0 m. På grund av dess läge och dess ringa storlek handgrävdes det, och dokumenterades under arbetes gång med digitala fotografier samt flera plan- och sektionsritningar i skala 1:20.

Undersökningens resultat

Direkt efter att grässvålen avlägsnats framkom på nivån 0,01- 0,17 m under nuvarande markyta åtskilliga större och mindre stenar (fig. 6-7). Stenarna var mellan 0,1-0,45 m stora och var huvudsakligen av gråsten. De föreföll mestadels vara naturligt formade, men någon uppvisade en tendens till kantighet som kan indikera enklare behuggning. De större stenarna låg närmare korväggen, medan mindre stenar låg emellan de större och längre ut från kyrkan. Stensamlingen har knappast hamnat på platsen av en slump, men anläggningens funktion kunde inte fastställas, huvudsakligen p.g.a. schaktets begränsade storlek.

Fig. 6. Stensamling direkt under gräss- vålen (nivå 1). Foto: Ing-Marie Nilsson, 20 maj 2014.

(11)

Efter att stenarna lyfts, framkom mer homogena lager av brun humös sand. Tre tämligen distinkta horisonter kunde urskiljas:

0,2/0,3 m, 0,5 m samt 0,7 m under nuvarande markyta. Det som huvudsakligen skiljde de olika lagren åt var mängden kalkbruk de innehöll. Den övre horisonten innehöll inslag av kalkbruk och tegelfragment, den mellersta stora mängder kalkbruk och även klumpar av kalkbruk och puts, medan den undre endast innehöll enstaka kalkbruksprickar. Det mellersta lagret, som innehöll stora mängder kalkbruk, torde kunna uppfattas som ett byggnadslager. I den mellersta och nedre delen av schaktet, under det kraftiga kalkbrukslaget framkom åtskilliga små och medelstora stenar (0,1-0,2). Stenarna har sannolikhet samband med kyrkans grundläggning.

Fig. 7. Planritning över stensamling (nivå 1).

Fig. 8. Sektion mot väster. Under matjor- den kan tre tydliga horisonter urskiljas med varierande inslag av kalkbruk.

(12)

I schaktets botten framkom i den norra delen rester av en grav.

Den kunde spåras i form av lösa skelettben, bland annat ett kra- nium, samt antydan till en nedgrävningskant. Anläggningen un- dersöktes ej vidare, då den i huvudsak låg under planerat schak- tdjup.

Korväggen och korets grundläggning

Vid undersökningen frilades ett drygt meterbrett parti av kor- väggens nedre del och grund i anslutning till ventilationshålet.

Flera intressanta iakttagelser kunde härvid göras. Den nuvarande markytan bör ligga minst en halvmeter högre än vad markytan gjort på medeltiden. Korets ursprungliga dagermur bestod av stora, väl tuktade stenar, närmast av kvaderkaraktär. Flera av dem var mycket stora med en skifthöjd av hela 0,4 m. Stenarna var sammanfogade med ett vitt kalkbruk. Ingen tendens till sockel kunde ses, utan muren löpte helt lodrätt i nederdelen. I en av stenarna kunde en horisontell, ristad skåra iakttas (fig. 10).

I samband med ventilationshålets upptagande på 1600-talet har vissa murarbeten skett, som tydligt kunde spåras vid undersök- ningen. I anslutning till hålet har en del stenar från den ursprungliga muren tagits ur och murats dit igen, denna gång med användande av ett mer lerhaltigt, beige-brunt kalkbruk. I detta murverk kunde även tegel och tegelfragment iakttas.

Vad gäller korväggens grundläggning så visade den sig inte vara särskilt djup, endast ca 0,3-0,4 m. Den bestod även av förvå- nansvärt små stenar (0,1-0,2 m i diameter). Det fanns inte bruk mellan stenarna i grundmuren, men ovanpå fanns ett kraftigt, upp till decimetertjockt lager, av kalkbruk. Detta leder till tolk- ningen att man vid korets grundläggning först grävt en relativt

Fig. 9. Plan över schaktets botten.

Fig. 10. Ristad skåra i en av stenarna i dagermurens undre skift. Foto: Ing- Marie Nilsson, 20 maj 2014.

(13)

Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014| 11 Fig. 11. Korväggen frilagd. Notera det

tjocka kalkbrukslagret mellan dagermurens kvaderstenar och grundmurens stenar.

Foto: Ing-Marie Nilsson, 21 maj 2014

Fig. 12. Schaktets sydöstra hörn.

Notera att kalkbrukslagret i grundmurens ovandel har stratigrafiskt samband med det kalkbrukshaltiga mel- lanlagret i sektionen (fig. 8). Foto:

Ing-Marie Nilsson 21 maj 2014.

(14)

grund ränna som fyllts med små och medelstora stenar. I ovan- delen har stenarna fixerats med en tjock gjutning av kalkbruk.

Man har därefter lagt ut de mycket stora, närmast kvaderhuggna stenarna till korets dagermur ovanpå kalkbrukslagret. Mindre nivåskillnader i gjutningen har avhjälpts genom att man kilat in småsten under det första mäktiga dagermursskiftet. Kalkbruket i dagermuren var av samma karaktär som i gjutningen ovanpå grundmuren (vitt kalkbruk).

Slutsatser och antikvarisk bedömning

I samband med anläggandet av en nedstigningsbrunn och utök- ning av ett befintligt ventilationsschakt till en underjordisk gravkammare under Norra Mellby kyrkas kor gjordes en arkeologisk förundersökning som omfattade ett mindre schakt på korets norra sida. Vid förundersökningen kunde flera iakttagelser göras angående den tidigmedeltida korbyggnadens ursprungliga grundläggning. Vid förundersökningen framkom inga spår av någon äldre träkyrka, men den tidigmedeltida stenkyrkans grundläggning kunde dokumenteras. Förutom detta framkom en ytligt liggande stenpackning samt i schaktets botten rester av en grav.

Norra Mellby kyrka är en välbevarad och ovanlig byggnad där många viktiga frågor fortfarande kvarstår. Det är därför viktigt att åtgärder i och kring kyrkan även i fortsättningen sker under noggrann antikvarisk uppsikt.

Fig. 13. Sektion av schaktets södra sida med korets norra fasad.

(15)

Referenser

Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. Lunds stift i ord och bild. Stockholm.

Banning, K. 1976. A Catalogue of Wall-Paintings in the Chirches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland. Blekinge. Copenhagen.

Jacobsen, H. 1993. Romanske vesttårne, deres indretning og funktion. Vesttårne før 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt. Lund Studies in Medieval Archaeology 12.

Stockholm.

Juhlin, Alftberg, J. 2006. Norra Mellby klockstapel. Rapport antikvarisk kontroll och arkeo- logisk förundersökning, 2005 – 2006. Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:37.

Karlson, T. 1979. Norra Mellby kyrka. Hässleholm.

- 1989. Kapell, kloster eller kronogård i Norra Mellby. Västra Göinge hembygdsför- enings skriftserie 1989.

Lilja, H. 1990. N. Mellby kyrka, Skåne. Byggnadsarkeologisk undersökning 1990. Kristian- stads läns museum (arkivrapport).

FMIS, Fornminnesregistret, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html (11/8 2014) MB, Medeltidens bildvärld, http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/ (11/8 2014)

Arkiv

Kyrkoarkivet, Lunds universitets historiska museum (LUHM)

(16)

Administrativa uppgifter

Sydsvensk Arkeologi AB dnr: 140029

Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-3218-2014

Datum för beslut: 2014-05-07

Projektnummer: SA 140029

Län: Skåne

Kommun: Hässleholm

Socken: Norra Mellby

Fastighet: Mellby 57:1

Läge: Ekonomiska kartan, blad 3D 3d-3D 3e

Koordinatsystem: SWEREF 99

X koordinat: 6212253

Y koordinat: 420217

Höjdsystem: m.ö.h

M ö.h. 85-90 m.ö.h.

Fältarbetstid: 2014-05-20 – 2014-06-16

Antal arbetsdagar: 2

Antal arkeologtimmar: 14 Antal maskintimmar : -

Exploateringsyta: 1,5 m²

Undersökt yta: 1,5 m²

Platschef: Ing-Marie Nilsson

Personal: Ing-Marie Nilsson

Uppdragsgivare: Sösdala församling Tidigare undersökningar: 1990

Fynd: -

Dokumentationsmaterial: Ritningar och digitala fotografier, Regionmuseets arkiv i Kristianstad

Kostnader: 26 755 kr (exkl. moms)

(17)

Bilaga 1. Undersökningsområdets läge

(18)

(19)

Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2014

1. Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014. Therese Ohlsson.

2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förunder- sökning 2012. Therese Ohlsson

3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, 2013. Tony Björk.

4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun.

Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson.

5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn.

6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska för- undersökningar 2013. Fredrik Grehn.

7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersök- ning 2013. Therese Ohlsson.

8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeolo- gisk förundersökning 2013-2014. Fredrik Grehn.

9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeolo- gisk förundersökning 2013. Ing-Marie Nilsson.

10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förunder- sökning 2011. Bertil Helgesson.

11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn.

12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arke- ologisk förundersökning 2014. Fredrik Grehn.

13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arke- ologisk förundersökning 2013 och 2014. Ing-Marie Nilsson och Therese Ohls- son.

14. Herrestorp 3:2 och 3:3 – hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning 2012. Kristian Brink, Karina Ham- marstrand Dehman och Bertil Helgesson.

15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsun- dersökningar 2008-2011. Bertil Helgesson.

16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson.

17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning 2014. Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn.

18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Lin- deroth.

19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktnings- övervakning 2012 – 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth.

20. Yngsjövägen och Köpmannagatan. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arke- ologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson.

21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förun- dersökning 2004. Therese Ohlsson.

(20)

22. Eskilstorp 2:26. Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Eskilstorps socken, Vel- linge kommun. Fredrik Grehn.

23. Östra Torp 15:12. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Östra Torp socken, Trelleborgs kommun. Fredrik Grehn.

24. Dybäck 46:6, Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Ö Vemmenhögs socken, Skurups kommun. Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson.

25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Thomas Linderoth.

26. Fodret 5 & 19. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn.

27. VA-ledning i Christian IV:s gata och Västra Storgatan, fornlämning 93. Arke- ologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth.

28. Härlöv 50:38, 50:39 och 50:42. Arkeologisk utredning 2013 inför utbyggnad av återvinningsstation, Kristianstad kommun. Thomas Linderoth.

29. Hyllie 4:2. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Hyllie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn.

30. Konsul Olssons Plats. Arkeologisk förundersökning 2014. Gamla Staden 7:1, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn.

31. Åsumtorp 54:30. Arkeologisk undersökning 2012. Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg.

32. Vä 157:5 och 157:9. Arkeologisk förundersökning 2014. Vä socken, Kristian- stad kommun. Fredrik Grehn.

33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Färlöv socken, Kristi- anstad kommun. Ylva Wickberg.

34. Färlöv 1:32 och 76:10. Arkeologisk förundersökning 2012. Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg.

35. Norra Åsum 1:3 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg.

36. Önnestad 112:1. Önnestads socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk för- undersökning 2014. Therese Ohlsson.

37. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning 2013. Tho- mas Linderoth.

38. Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun, Arkeologisk doku- mentation, 2014. Anders Edring.

39. Vä by, fastigheten Vä 16:12. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson.

40. Vä by, fastigheten Vä 165:1. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson.

41. Yngsjö 14:59 m.fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning 2013-2014. Fredrik Grehn.

42. Domus 2. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2013- 2014. Therese Ohlsson.

43. Sjögatan, Köpmannagatan och Åbogatan. Åhus stad, Kristianstad kommun.

Arkeologisk förundersökning 2014. Therese Ohlsson.

44. Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1, Norra Mellby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson.

(21)