Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1

Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille

Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: partille.kommun@partille.se

Telefon: 031-792 10 00 Webbplats: www.partille.se

Facebook: www.facebook.com/partillekommunen

Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läsår

2

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Ansvariga för planen

Vår vision

Respekt för alla människors lika värde.

Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott.

De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra normer, rutiner och regler kopplade till varje

diskrimineringsgrund.

Planen gäller från

Planen gäller till

Läsår

Barnens delaktighet

På förskolan ska barnen vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsarbetet. Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi lyssnar in vårdnadshavare i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten.

Personalens delaktighet

Pedagogerna har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen på APT.

Förankring av planen

Planen ska göras känd och förankras hos vårdnadshavare genom att vi presenterar den på hemsidan, föräldramöten och informationstavlan på avdelningen.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Planen har utvärderats fortlöpande i arbetslaget, på Apt och studiedagar.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Pedagogerna, barnen och förskolechefen har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

För att hålla likabehandlingen levande är det viktigt att ta diskussioner när de uppkommer samt avsätta planerad tid på våra husmöten, Apt och kvällsplaneringar. Diskussionerna handlar om situationer som uppstår i

barngruppen. Vi delar med oss av olika typer av lösningar/arbetssätt som gynnar likabehandlingsarbetet.

3

Vi har medvetet arbetat med att stärka barnens självkänsla i det dagliga arbetet. Vi har arbetat med att ge barnen verktyg att värna om sin kroppsliga identitet, lära dem vilka rättigheter de har och ge dem språkliga förutsättningar att säga ifrån. Vi som pedagoger strävar efter att vara lyhörda och aktivt närvarande i barnens olika aktiviteter.

Årets plan ska utvärderas senast

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Genom samtal med barnen och diskussioner mellan pedagogerna på ett APT, husmöte och studiedag kommer årets plan att utvärderas.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

4

Främjande insatser

Namn

Motverka kränkande behandling

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Vi strävar efter att kränkande behandling ej ska förekomma på vår Förskola.

Insats

Under vår APT och planeringar ska diskussioner om kränkande behandling ges utrymme.

Stående fråga på våra gemensamma planeringar. Har vi sett någon situation där det finns risk för att något barn känt sig kränkt?

Arbeta med att stärka barnens självkänsla

Ge barnen verktyg att värna om sin integritet, lära dem vilka rättigheter de har och ge dem språket att säga ifrån.

De vuxna ska vara lyhörda och aktivt närvarande i barnens olika aktiviteter.

De vuxna ska vara bra förebilder.

Ansvarig

Pedagoger och förskolechef

Datum när det ska vara klart Namn

Främja likabehandling oavsett kön och sexuell läggning

Områden som berörs av insatsen

Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Vi ska medvetet arbeta för att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet och sexuell läggning.

Insats

Vi bemöter barnens undringar och funderingar om ex. olika familjeförhållanden utan värderingar.

Ge varje barn inflytande och utrymme oavsett kön.

Ansvarig

Pedagoger och Förskolechef

Datum när det ska vara klart

5 Namn

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

Vi ska arbeta för att varje barn ska utveckla förståelse för alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet.

Insats

Uppmuntra de olika språken vi har runtomkring oss ex.

översättningsapp Ta tillvara pedagogers modersmål.

Vi erbjuder internationell kost

Mellbyloppet vi tillverkar flaggor tillsammans med barn och föräldrar.

Ansvarig

Pedagoger och Förskolechef

Datum när det ska vara klart Namn

främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning

Områden som berörs av insatsen

Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Alla har lika värde oavsett religion eller annan trosuppfattning.

Insats

Vi står neutrala i religion eller annan trosuppfattning. Vi har en tillåtande och respektfull attityd.

Vi bemöter barnens undringar och funderingar.

Ansvarig

Pedagoger och Förskolechef

Datum när det ska vara klart

Namn

främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning

Områden som berörs av insatsen

Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Vi ska arbeta för att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oavsett funktionsnedsättning.

Insats

Anpassa den fysiska miljön så den är anpassad för alla ex. pallar, stolar, cyklar, handfat...

Dagsscheman, bildstöd och tecken som stöd

6

Pedagogernas förhållningssätt signalerar att det är ok att göra/vara olika beroende på behov.

Hjälpa barnen att hitta strategier att förhålla sig till sitt funktionshinder.

Ansvarig

Pedagoger och Förskolechef

Datum när det ska vara klart

Namn

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Att bli medvetna om vilka normer som upprätthålls på förskolan och kritiskt granska dem.

Vi följer upp i samtal på APT och lägger in en punkten normkritik på våra veckoreflektioner.

Insats

Vi kommer att uppmärksamma, dela och diskutera situationer där normen utmanas eller synliggörs. Vi kommer att reflekterar över vårt eget agerande i situationen. Vi hoppas på att få syn på och motverka stereotypa normer som begränsar barns utveckling och lärande.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

I vår kartläggning har vi haft fokus på våra måltider. Vi har kritiskt granskat de regler och rutiner, uttalade och outtalade, vi har i samband med måltider. Vi har tittat på vårt förhållningssätt och våra förväntningar på barnen kring måltiden.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Barnen har varit involverade i kartläggningen genom vårt aktiva lyssnande.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Resultat och analys

I vår kartläggning ser vi att vi ibland har bestämda platser utifrån syftet att skapa trygghet. Ibland ser vi möjligheten att barnen kan välja plats själva, vilket ger barnen inflytande.

Ibland låter vi barnen ta mat själva och ibland hjälper vi dem. Genom att ge barnen tid kan vi låta barnen få möjlighet att pröva i trygga sammanhang och bli mer självständiga, skapa självförtroende och en god självkänsla.

Vi har ett gemensamt förhållningssätt där vi erbjuder barnen all mat med uppmuntran om att de ska smaka.

7

Vi ser i karläggningen att det finns en viss osäkerhet i hur vi förhåller oss till olikheter i kost utifrån religiösa och etiska själ. Vi bör bli säkrare i hur vi ska förhålla oss till detta.

Vi är bra på att anpassa för dem som är i behov av små eller stora anpassningar så att matsituationen ska fungera för alla.

I kartläggningen ser vi att vi har olika regler på förskolan vid måltider samt regler som vi inte vet uppkomst och syfte kring. Vi behöver diskutera och reflektera kring våra regler för en likvärdig grund och för att kunna vara mer flexibla utifrån barnens behov.

Det finns olika syn på vilka förväntningar vi kan ha på barnen utifrån olika åldrar.

8

Förebyggande åtgärder

Namn

Pedagogisk miljö

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Förskolan ska erbjuda lekmiljöer där vi har minimerat risken för kränkning och diskriminering.

Uppföljning kommer att ske genom medvetet lyssnande i barnens lekar och dagliga rutiner. Vi kommer regelbundet att lyfta det på Apt, kvällsmöten och planeringar.

Åtgärd

Vi planerar att erbjuda lek med dockor som framställer kvinnor och män, flickor och pojkar, utan att signalera stereotypa könsroller.

Vi ska utöka inslaget av olika kulturer i vår pedagogiska lärmiljö.

Vi ska strävar efter att uppmärksamma traditioner från andra religioner och kulturer än det traditionellt svenska.

Vi kommer att erbjuda litteratur som speglar en större mångfald vad gäller kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och funktionsnedsättning.

Motivera åtgärd

I vår kartläggning har vi uppmärksammat bristen på dockor som framställer män och kvinnor utan att signalera stereotypa könsroller. Vi ser en sparsam spegling av andra kulturer och etnicitet.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Delaktighet och inflytande

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande under sin dag på förskolan.

Åtgärd

Vi ska uppmuntra och ge tid för barnen, oavsett ålder, att ta mat själva, hälla, duka och duka av.

Vi behöver diskutera och reflektera kring våra regler för en likvärdig grund och för att kunna vara mer flexibla utifrån barnens behov.

Motivera åtgärd

Vi ser i kartläggningen att vi ibland ger barnen möjlighet att vara självständiga och vill utöka dessa möjligheter.

9

Vi ser att vi har olika regler/förhållningssätt vid måltider samt regler som vi inte vet uppkomst och syfte kring.

Ansvarig

Pedagogerna på förskolan

Datum när det ska vara klart

Namn

Olikheter som en tillgång

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Skapa förståelse kring etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

Åtgärd

Diskussioner i arbetslag och alla pedagoger på förskolan.

Motivera åtgärd

Vi ser i kartläggningen att vi är bra på att anpassa för dem som är i behov av små eller stora anpassningar så att matsituationen ska fungera för alla men det finns en viss osäkerhet i hur vi förhåller oss till olikheter i kost utifrån religiösa och etniska själ. Vi bör bli säkrare i hur vi ska förhålla oss till detta.

Ansvarig

Pedagogerna på förskolan

Datum när det ska vara klart

10

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter.

Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till:

Anki Larsen Förskolechef

anki.larsen@partille.se 031-792 9729

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt.

2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen.

3. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts.

4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman.

5. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningar och trakasserier uppstår.

6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnensföräldrar.

7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen.

2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.

3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen.

4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman.

5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren

Rutiner för uppföljning

Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar.

Rutiner för dokumentation

11

Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning.

Ansvarsförhållande

Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med

diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad

”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

12

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att

vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.

[diskriminering]

När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor.

Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.”

Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.

[trakasserier]

13

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition

(2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta

David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i

negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig”

storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]