RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN

(1)

RAPPORT U2011:11

Volymvikter för avfall

ISSN 1103-4092

(2)

(3)

Förord

De senaste åren har det skett en utökad sortering av olika avfallsslag. Utökad och förändrad källsortering leder till att förhållandet mellan volym och vikt förändras. Avfall Sverige har i en tidigare rapport,

”Volymvikter för avfall” (U2000:12), sammanställt volymvikter för olika avfallsslag. På grund av nya material och förändringar i sättet att källsortera och samla in hushållsavfall, har delar av rapporten blivit inaktuella. Denna rapport utgör en uppdatering av den tidigare rapporten. Uppdateringen har gjorts av Åsa Lindskog, Tyréns.

Malmö juni 2011

Håkan Rylander Weine Wiqvist

Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning VD Avfall Sverige

(4)

(5)

SammanFattning

Rapporten presenterar förslag på benämning av avfallsfraktioner inom kategorierna hushållsavfall, avfall från återvinningscentraler, producentansvarsavfall, industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt behandlat avfall. Förslagen omfattar också behov av en uppdatering av bestämning av respektive fraktions volymvikt. De senaste uppgifterna på volymvikter togs fram år 2000. Förslagen är ett resultat av bedömning av utvecklingen inom sortering, en genomgång av information hämtad från ett flertal avfallsbolags hemsidor samt diskussioner med ett flertal personer inom avfallsbranschen.

(6)

1

1 Beskrivning av uppdraget 1

2 Förutsättningar för relevanta volymvikter 2

3 Metod 3

4 Förslag på fraktioner för volymvikter 4

4.1 Hushållsavfall 4

4.1.1 Övriga kommentarer 5

4.2 Avfall på återvinningscentraler 6

4.3 Producentansvarsavfall 7

4.4 Industriavfall 8

4.5 Bygg- och rivningsavfall 9

4.6 Behandlat avfall 9

5 Befintliga volymvikter enligt förslagna fraktioner 10

5.1 Hushållsavfall 10

5.2 Avfall på återvinningscentraler 11

5.3 Producentansvarsavfall 11

5.4 Industriavfall 12

5.5 Bygg- och rivningsavfall 12

5.6 Behandlat avfall 12

innEHÅLLSFörtECKning

(7)

1

1 BESKrivning av uppdragEt

Tyréns har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur rapporten Volymvikter för avfall från år 2000 bör uppdateras. Uppdraget innebär att se över vilka av de tidigare fraktionerna som fortfarande bör vara med i en ny rapport samt ge förslag på nya fraktioner. Utvecklingen inom avfallsbranschen har varit väldigt stor de senaste tio åren, med bättre och bättre källsortering, så en hel del fraktioner har förändrats till definition och innehåll. Den här rapporten beskriver förslag på fraktioner och vilka fraktioner som bör vägas om (vägning ingår inte i detta projekt).

Ytterligare information som kan vara av intresse i anslutning till avfallsfraktioners volymvikter finns i Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall RAPPORT 2009 samt utvecklingsrapporten Viktreducering, energiförlust och gasemissioner vid olika insamlingssystem av matavfall från hushåll, U2010:10.

(8)

2 3

2 FörutSättningar För rELEvanta voLymviKtEr

För att det ska vara intressant och användbart med volymvikter för olika avfallsfraktioner måste de vara någorlunda allmänna och enhetliga. Skillnaden mellan kommunerna är stor när det gäller benämning av olika fraktioner. Detta betyder dock inte alltid att det är stor skillnad i vad som ingår i respektive fraktion, även som så också kan vara fallet. Detta innebär förstås svårigheter att ta fram allmängiltig och användbar information kring olika avfallsfraktioner. Eftersom skillnaderna mellan kommunerna är så stora är de presenterade fraktionerna ett försök till att finns en form av medelväg som kan vara användbar för de flesta.

Användbarheten minskar t.ex. om en viss fraktion bara finns i en eller ett fåtal kommuner. Ett exempel på detta är optisk sortering som används i ca 20 kommuner. Antalet är för få för att ta fram specifika volymvikter som representerar enbart optisk sortering. En långt utbyggd fastighetsnära sortering med flera fraktioner finns i 30-talet kommuner men ökar stadigt. Eftersom detta system ökar är det intressant att försöka ta fram volymvikter för dessa fraktioner, i den mån det är rimligt. Dessa system skiljer sig ofta åt och även här blir det svårt att hitta gemensamma fraktioner.

Om en fraktions volymvikt varierar väldigt mycket minskar också användbarheten. Variationer i volymvikten kan bero på insamlingsmetod, t.ex. om avfallet komprimeras eller inte, om det samlas in i luftade eller slutna kärl och om avfallet varit utsatt för väder och vind, etc. I den mån det är möjligt bör dessa variationer återspeglas i volymvikterna, genom att t.ex. ange spann eller volymvikt för respektive situation såsom olika insamlingsmetoder.

(9)

2 3

3 mEtod

Utgångspunkten för arbetet har varit rapporten Volymvikter för avfall från 2000. De fraktioner som finns med i den har vi gått igenom och gjort en första egen revision av, utifrån hur källsorteringen har utvecklats sedan dess. Vi har bland annat jämfört fraktioner och definitioner på ett flertal avfallsbolags hemsidor, större och mindre. Utifrån denna information tog vi fram förslag på nya fraktioner och omvägningar samt en frågelista. Fraktionerna och frågorna har vi gått igenom med följande personer:

• Jon Nilsson Djerf, Avfall Sverige

• Stefan Nilsson och Lotta Andersson, Hässleholm Miljö AB

• Agneta Granström, Gästrike Återvinnare

• Eva Dydisko, Eva Rytter, Avfallshantering ÖS

• Lars Pettersson, Tekniska Verken i Linköping

• Ulf Almqvist, Luleå

De förslag på fraktioner och omvägningar som presenteras i denna rapport är resultatet av detta arbete.

Fraktionerna är uppdelade på följande områden:

• Hushållsavfall

• Avfall på återvinningscentraler

• Producentansvarsavfall

• Industriavfall

• Bygg- och rivningsavfall

• Behandlat avfall

Före det definitiva beslutet om hur den gamla rapporten ska uppdateras är det förstås bra med ytterligare synpunkter från branschen i syfte att göra rapporten så användbar som möjligt.

Troligen finns också en del uppgifter på volymvikter som respektive kommun själva tagit fram. För vissa fraktioner kan eventuellt dessa uppgifter efterfrågas som ett alternativ till vägning.

(10)

4 5

4 FörSLag pÅ FraKtionEr För voLymviKtEr

Det rådde relativt god samsyn på de flesta frågorna hos deltagarna i referensgruppen och de föreslagna fraktionerna utgår från referensgruppens svar. Då svaren skiljde sig åt har vi försökt göra en bedömning av vad som är användbart för branschen som helhet. Vissa fraktioner i tabellerna nedan är markerade med ”ev” i kolumnen som anger om de behöver vägas om eller inte. Detta beror på vilka uppgifter som kan fås från andra källor.

4.1 Hushållsavfall

För flertalet av fraktionerna hushållsavfall finns en stor variation inom respektive fraktion bl.a.

beroende på typ av kärl. Några av de vanligaste variationerna har föreslagits och därför behövs alltså flera volymvikter per fraktion. För flertalet av fraktionerna bedöms att de behöver vägas om.

FÖRslAg På BenäMnIng BenäMnIng I

RVF 2000 BeHÖVeR VägAs

OM? KOMMenTAR

MATAVFAll FRån HUsHåll - Ventilerade kärl

- ej ventilerade kärl - Markbehållare ¹⁾ - sopsugar ¹⁾

Komposterbart hus-

hållsavfall Ja ett spann anges för

resp fraktion.

Påverkan av komprimering anges generellt, ej per fraktion.

MATAVFAll FRån sTORKÖK OcH ResTAURAngeR

- Kärlstorlek 140 l - ej ventilerade kärl

Utsorterat matavfall Ja ett spann anges.

FlyTAnde BIOlOgIsKT AVFAll - slamtömning

- Avfall från avfallskvarnar

- Ja ett spann anges för

resp fraktion.

ResTAVFAll/BRännBART Med MAT - Ventilerade kärl

- ej ventilerade kärl - säckar

- containers (flerfamiljshus) - Markbehållare ¹⁾

- sopsugar ¹⁾

Blandat hushålls-

avfall Ja ett spann anges för

resp fraktion.

ResTAVFAll/BRännBART UTAn MAT - Kärl

- säckar

- containers (flerfamiljshus) - Markbehållare ¹⁾

- sopsugar ¹⁾

- Ja ett spann anges för

resp fraktion.

gROVAVFAll Blandat grovavfall nej ett spann anges.

Avfall inom hushål- let som inte ryms i sopkärlen.

deponirest Tas bort

1) Markbehållare respektive sopsugar är inte så vanligt ännu men bedöms bli allt vanligare. Av denna anledning är det intressant att ta fram volymvikter.

(11)

4 5 4.1.1 Övriga kommentarer

Flera av de ovanstående fraktionerna av hushållsavfall kan påverkas av faktorer som t.ex.

hämtningsintervall, insamlingsmetod, kärlstorlek (t.ex. villahushåll respektive flerfamiljshushåll) och typ av påsar för matavfall (plast eller papper). Detta är dock orimligt att ta hänsyn till alla faktorer som påverkar fraktionernas volymvikter. Även typen av fordon som hämtar avfallet kan påverka respektive fraktions volymvikt. Även här blir variationerna blir alltför många för att det ska vara rimligt att ta hänsyn till dem. Referensgruppen bedömde inte att de var viktigt att relatera volymvikterna till olika typer av fordon. Dock bör en ev. komprimering anges eftersom denna påverkar volymvikten mycket.

Generellt bedömde inte referensgruppen att volymvikten för matavfall påverkas nämnvärt av storleken på kärlet eller av olika hämtningsintervall. Ett undantag skulle kunna vara då matavfall hämtas i 4-fackkärl. Där finns en viss risk att de som slänger matavfallet trycker ihop innehållet i kärlet eftersom det är förhållandevis litet. Den totala bedömning är att matavfall i regel inte komprimeras varför denna typ av fraktion inte föreslås. Det finns en skillnad i bedömning av om det finns intresse av att mäta volymvikten för matavfall från avfallskvarnar. Eftersom detta kan komma att bli allt vanligare föreslås fraktionen att ingå i uppdateringen.

Det är av intresse att notera att nya resultat har visat en generell viktminskning för matavfall i papperspåsar på 12 % i köket och 27 % i kärlet. Samma siffror för matavfall i bioplastpåsar är

7 % respektive 10 %. Detta visar att det är svårt att ta fram exakta volymvikter. Av denna anledning föreslår istället att vissa volymvikter anges som ett rimligt spann.

Det visade sig, knappast förvånande, svårt att hitta en allmän benämning på vissa fraktioner av hushållsavfallet. Utöver olika fraktioner av matavfall och grovavfall bedömde referensgruppen att fraktionerna restavfall/brännbart med mat respektive restavfall/brännbart utan mat kan fungera som generella fraktioner. Fraktionen deponi bedömdes inte behövas längre. Övriga fraktioner som i vissa fall hämtas fastighetsnära ingår under de övriga områdena. Detta stämmer förstås inte för alla kommuner men anses kunna vara tillräckligt representativa fraktioner.

Överlag i landet är det numera är 57 % av kommunerna som samlar in kärl- och säckavfall som ett blandat brännbart avfall. De övriga kommunerna, 43 %, har en fraktioner brännbart avfall och en fraktion matavfall. Av denna anledning har vi valt att ha med fraktionerna Restavfall/brännbart med mat respektive Restavfall/brännbart utan mat. Just dessa fraktioner kan benämnas på ett flertal olika sätt i olika kommuner.

(12)

6 7

4.2 Avfall på återvinningscentraler

Även avfallsfraktioner med producentansvar samlas in på återvinningscentraler. Dessa presenteras separat under nästa avsnitt. Fraktionerna farligt avfall, grovsopor, elavfall utan producentansvar (lysrör, element, proppskåp, jukeboxar, fast installerade komponenter) bedöms variera alltför mycket för att det ska vara relevant att ta fram volymvikter för dessa.

FÖRslAg På BenäMnIng BenäMnIng I RVF 2000 BeHÖVeR VägAs OM KOMMenTAR

Ris grenar och små kvistar nej

löv löv nej

gräs, ogräs och jord gräs, ogräs och jord nej

enbart jord enbart jord nej

deponi deponirest ev, Ja Varierar en del mellan

kommunerna. Blir ev svårt att bestämma volymvikt

grova grenar och stubbar Ja

TRäAVFAll Träbränsle

- löslagrad nej

- Rollpack ¹⁾ Ja

Tryckimpregnerat trä,

slipers Ja

gips ev

Brännbart Brännbart Ja ett spann anges

Metallskrot Metallskrot nej

Fyllnadsmassor/sten/tegel/

betong - ev Inkluderar blandat inert

från hushåll såsomka- kel, klinker, glas etc.

Kyl och frys

- nej styckvikter har efterfrå-

gats. Kan troligen fås från leverantörer.

1) Rollpack = rulle som går fram och tillbaka i en container och trycker ihop träavfallet.

(13)

6 7

4.3 Producentansvarsavfall

Nedanstående fraktioner är fraktioner med producentansvar.

FÖRslAg På BenäMnIng BenäMnIng I RVF 2000 BeHÖVeR VägAs OM KOMMenTAR Pappersförpackningar,

komprimerat Pappersförpackningar,

komprimerat i fordon nej Pappersförpackningar,

okomprimerat Pappersförpackningar i kärl eller container nej

Wellpapp, komprimerat Well ev

Returpapper, komprimerat Returpapper,

komprimerat i fordon nej Returpapper, okomprimerat Tidningar och journaler nej Plastförpackningar, okom-

primerade Hårda plastförpackningar ev

Plastförpackningar, kompri-

merade Hårda plastförpackningar

i fordon ev I dagsläget inte så van-

ligt men kommer mer och mer.

glasförpackningar glas i igloos eller liknande

behållare nej I igloos eller liknande

behållare.

Krossningsgraden borde påverka volymvikten mycket.

Metallförpackningar, okom-

primerade Metallförpackningar i kärl

eller container nej

elektronikavfall (elkretsen) -per bur

-per container

elektronikskrot för de-

montering nej ett spann borde anges

om det ens är möjligt

lysrör lysrör nej Krossningsgraden

borde påverka volymvikten mycket.

lågenergilampor/

glödlampor ev Kommunerna får

statistik från elkretsen.

styckvikter per stan- dardbehållare (lysrör) är intressant.

(14)

8 9

4.4 Industriavfall

Fraktioner som utgör industriavfall är mycket heterogena och därför svåra att både välja ut och erhålla representativa volymvikter för. Avfall från industrier går dessutom ofta direkt till återvinning eller behandling utanför den kommunala avfallshanteringen, varför volymvikter på dessa fraktioner troligen är av mindre vikt för planering av kommunal avfallshantering. I den tidigare rapporten delades industriavfallet upp mellan blandat respektive brännbart för flera olika sorters fordon. Referensgruppen uttryckte flera olika synpunkter gällande industriavfall som resulterade i nedanstående förslag på fraktioner. För samtliga fraktioner bör ett spann presenteras.

deponi - Varierar alltför mycket

för att ange volymvikt för.

Osorterat avfall,

komprimerat Blandat avfall, komprime-

rat i fordon Ja Antingen ett spann eller

några ex.

Osorterat avfall,

okomprimerat Blandat avfall, insamlat i frontlastare/ vippcontai- ner

Ja Antingen ett spann eller

några ex.

Brännbart,

komprimerat Brännbart komprimerat i

fordon Ja ett spann anges

Brännbart,

okomprimerat Brännbart (många olika

fordon) Ja ett spann anges

Organiskt avfall, oförpackat,

okomprimerat - Ja Möjligen ett spann.

Organiskt avfall, förpackat - Varierar för mycket för

att ange volymvikt

(15)

8 9

4.5 Bygg- och rivningsavfall

Vissa avfallsfraktionerna från bygg- och rivningar är heterogena men de är samtidigt mer homogena än samma fraktioner från industrin.

Byggföretag med en god sortering får ingen deponi utan sorterar allt i övriga fraktioner. I vissa fall uppkommer dock en deponifraktion från bygg- och rivningsaktiviteter. Exempel på materialslag som ibland hamnar i deponifraktionen är isolering och gips. Deponifraktionen sorteras ofta i efterhand av t.ex. avfallsbolag, som en del av avfallshanteringen.

gips gips nej

Metallskrot skrot nej

Betong, armerad Betong Ja I den tidigare rapporten

anges inte om betongen är armerad eller inte.

Betong, oarmerad Betong Ja

lättbetong lättbetong nej

Tegel Tegel nej

Uppbruten asfalt Uppbruten asfalt nej

Osorterat avfall Blandat avfall Ja ett spann anges.

deponi Ja ett spann anges.

Brännbart avfall Ja ett spann anges.

Trä Omålat virke nej

Tryckimpregnerat trä ev Varierar rel. mkt.

4.6 Behandlat avfall

slagg slagg Ja sortering före förbrän-

ningen har förbättrats.

slaggskrot slaggskrot nej

slaggrus slaggrus nej

Flygaska Flygaska nej

slam från rökgasrening slam från rökgasrening nej Kompostjord Kompost av hushållens

lättnedbrytbara avfall, resp. Kompost av träd- gårdsavfall

nej

Träflis Träflis nej

(16)

10 11

5 BEFintLiga voLymviKtEr EnLigt FörSLagna FraKtionEr

Nedanstående tabeller visar volymvikterna som bedöms kunna användas från den tidigare rapporten.

För vissa av fraktionerna har nya volymvikter erhållits från olika aktörer men vägning föreslås ändå för att antingen verifiera dessa uppgifter eller ta fram ett spann som borde bli mer representativt. I andra fall skiljer sig värdet i den tidigare rapporten från det nya värdet alltför mycket och då föreslås också en ny vägning.

5.1 Hushållsavfall

FÖRslAg På BenäMnIng VOlyMVIKT FRån RAPPORT 2000

AlT. AnnAn KällA (kg/m³) ny VOlyMVIKT MATAVFAll FRån HUsHåll

- Ventilerade kärl - ej ventilerade kärl - Markbehållare ¹⁾ - sopsugar ¹⁾

Ja

MATAVFAll FRån sTORKÖK OcH ResTAURAngeR

- Kärlstorlek 140 l - Kärlstorlek 140 l - ej ventilerade kärl

Ja

FlyTAnde BIOlOgIsKT AVFAll - slamtömning

- Avfall från avfallskvarnar

Ja

ResTAVFAll/BRännBART Med MAT - Ventilerade kärl

- ej ventilerade kärl - säckar

- containers (flerfamiljshus) - Markbehållare

- sopsugar

Ja

ResTAVFAll/BRännBART UTAn MAT - Kärl

- säckar

- containers (flerfamiljshus) - Markbehållare

- sopsugar

Ja

grovavfall 90-150 nej

(17)

10 11

5.2 Avfall på återvinningscentraler

AlT. AnnAn KällA (kg/m³) ny VOlyMVIKT

Ris 150 nej

löv 200 nej

gräs, ogräs och jord 400 nej

enbart jord 800 nej

deponi 200 ev, Ja

grova grenar och stubbar Ja

TRäAVFAll - löslagrad

- Rollpack ¹⁾ 185 nej

Ja

Tryckimpregnerat trä, slipers Ja

gips 235 nej

Brännbart 100-120 Ja

Metallskrot 190 nej

Fyllnadsmassor/sten/tegel/betong ev

Kyl och frys nej

5.3 Producentansvarsavfall

Pappersförpackningar, komprimerat 250 nej

Pappersförpackningar, okomprimerat 25 nej

Wellpapp, komprimerat 30 ev

Returpapper, komprimerat 475 nej

Returpapper, okomprimerat 200-315

Plastförpackningar, okomprimerade 20 ev

Plastförpackningar, komprimerade ev

glasförpackningar 350-390 nej

Metallförpackningar, okomprimerade 30-50 ev

elektronikavfall (elkretsen) -per bur

-per container

235 nej

lysrör 135 nej

lågenergilampor/glödlampor ev

(18)

12

5.4 Industriavfall

deponi - -

Osorterat avfall, komprimerat 370 Ja

Osorterat avfall, okomprimerat 46-145 Ja

Brännbart,

komprimerat 275 Ja

Brännbart,

okomprimerat 32-215 Ja

Organiskt avfall, oförpackat, okomprimerat

300 Ja

Organiskt avfall, förpackat - -

5.5 Bygg- och rivningsavfall

gips 235 nej

Metallskrot 190 nej

Betong, armerad Ja

Betong, oarmerad Ja

lättbetong 280 nej

Tegel 955 nej

Uppbruten asfalt 1170 nej

Osorterat avfall 120-145 Ja

deponi Ja

Brännbart avfall 50-90 Ja

Trä 130 nej

Tryckimpregnerat trä ev

5.6 Behandlat avfall

slagg 1500 Ja

slaggskrot 550 nej

slaggrus 1400 nej

Flygaska 1400 nej

slam från rökgasrening 1400 nej

Kompostjord 600 nej

Träflis 290 nej

(19)

12

rapportEr FrÅn avFaLL SvErigE 2011

avFaLL SvErigES utvECKLingSSatSning

U2011:01 På spåret. Transporter av avfall på järnväg – en möjlighet?

U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan.

U2011:03 Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer

U2011:04 nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall U2011:05 goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner

U2011:06 Med blicken mot 2020

Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag

Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar

U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam, FsA - Beständighet, täthet och utlakning

U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöveriskt U2011:11 Volymvikter för avfall

avFaLL SvErigES utvECKLingSSatSning, BioLogiSK BEHandLing B2011:01 Handbok metanmätningar

avFaLL SvErigES utvECKLingSSatSning, dEponEring

avFaLL SvErigES utvECKLingSSatSning, avFaLLSFörBränning F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar

med anledning av avfallsförbränningsdirektivet F2011:02 Measurements of suspended solids

– How does the salt content and the quantity of rinsing water affect the result?

(20)

Avfall sverige Utveckling U2011:11 Issn 1103-4092

Adress Telefon Fax e-post Hemsida

Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00

040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se

“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsik- tigt. Vi är 9 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag.”