• No results found

Ökar eller minskar antalet flodpärlmusslor i Värmland?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ökar eller minskar antalet flodpärlmusslor i Värmland?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Degree project in Biology, Bachelor of science, 2016 Examensarbete i biologi 15 hp till kandidatexamen, 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Handledare: Fredrik Sundström och Ulf Lindh

 

Ökar eller minskar antalet flodpärlmusslor i Värmland?

Sofia Lundberg

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en sötvattenlevande mussla som lever på sjöbottnar som är täckta av sand, grus och sten. På bottnen ligger de med halva kroppen nedgrävd i sanden, medan resterande del av kroppen är ovanför bottenytan och filtrerar vatten. Den föda och näring de behöver för att kunna växa och överleva får de genom att filtrera strömmande vatten. Sötvattenområden där musslorna lever bör innehålla rent och klart vatten för att musslorna ska trivas och kunna föröka sig. En vuxen flodpärlmussla kan bli upp till 15 centimeter lång och leva i mer än 100 år. Under det första stadiet i musslornas liv är de små larver. För att larverna ska överleva behöver de tillgång till fisken öring. Larverna sätter sig på öringarnas gälar där de får den näring och syre de behöver för att kunna växa. När larverna växt ungefär 0,5 millimeter släpper de öringen och under de närmaste fem åren ligger de nedgrävda i sandbotten och då bildas deras skal som skydd.

Flodpärlmusslan är en hotad art och har minskat kraftigt den senaste tiden. Orsaker som gör att de minskar i antal är reducerad förekomst av den viktiga öringen samt mänsklig påverkan som till exempel föroreningar och pärlfiske. Eftersom de är hotade och minskar är det viktigt att arbeta för att bevara musslorna.

I den här studien har jag undersökt hur antalet musslor förändras över tid i olika

vattenområden runtom i Värmland. Det är viktigt att ta reda på hur förändringen ser ut för att kunna skydda musslorna så att de ökar i antal. Mellan åren 1996 och 2013 har Länsstyrelsen i Värmland inventerat och räknat antalet musslorna i åtta olika vattenområden. Resultatet av deras inventeringar har jag sedan använt för analysera populationsförändringen hos

flodpärlmusslorna. Analysen tyder på att musslorna trivs i de värmländska vattenområdena och flodpärlmusslorna har varken ökat eller minskat i antal under den aktuella perioden.

Eftersom öring är viktig för att flodpärlmusslans larver ska överleva till vuxna musslor har även relationen mellan antalet musslor och antalet öringar analyserats. Analysen visar inte att det finns ett samband mellan antalet öringar och antalet musslor i vattenområden i Värmland.

Det har också genomförts analyser för att undersöka sambanden mellan antalet

flodpärlmusslor och olika vattenparametrar såsom pH, färg på vattnet och temperatur. Det visar sig att inte heller de påverkar hur antalet musslorna förändas. En möjlig orsak till att inget samband hittades kan bero på att Länsstyrelsen i Värmland har använt kalk för att göra vattenområdena mer trivsamma för musslorna, vilket påverkar de olika vattenparametrarna.

Människor påverkar klimatet och det leder till att natur- och vattenområden förändras, vilket kan vara skadligt för flodpärlmusslorna. För att kunna rädda flodpärlmusslorna från att försvinna, måste påverkan från klimat och människor minska. På så sätt kan flera musslor överleva och de kan fortsätta leva i våra vattenområden. Slutsatsen i den här studien är att flodpärlmusslorna trivs i Värmland. Antalet flodpärlmusslor är stabilt och det finns inga tecken på att deras population förändras i antal. Att musslorna inte ökar eller minskar kan bero på att de trivs bra där de lever och det inte finns plats för nya musslor. Det vore

intressant att fortsätta studera musslorna i Värmland under en längre tid. Att kartlägga varför musslorna trivs i Värmland kan bidra till att skapa vägar för att förebygga att de försvinner helt från våra vattenområden.

References

Related documents

Och vi entomologer kanske inte bryr oss så mycket om dagsländor (mediala alltså), eller vad som för tillfället gäller i det stora mediebru- set.. Hur som helst, då det rör sig om

Dominansen för kyrklägen intill älvar och sjöar blir än tydligare när man tar hänsyn till de många fall där medeltida föregångare till de nuvarande kyrkorna låg på annan plats:

Kunderna ska inte märka av skillnaden mellan passage av olika driftområden gällande information som rör resan.

1983 11.392-2643-83 Saxå Herrgård Lennart Wahlström Länsstyrelsen konstaterar dels att vid tidpunkten är 18 av 45 bygg- nadsminnen av ”herrgårdskarak- tär” vilket ”ger

parvifolietum (vaginatetosum ). Samhället har ett öppet eller mera slutet träd- och buskskikt av Alnus glutinosa, Betula pubescens, Picea abies, Pinus silvestris, Salix aurita,

Lämplig enhet för angivande av förekomst: För att kvantifiera förekomsten av pälsfrullanian bör både antalet träd som arten förekommer på och antal bålar på respektive

Totalt beräknas transittrafiken på E45 uppgå till ca 100 fordon per dygn, vilket skulle mot- svara ca 24 % av den tunga trafiken (ÅDT) i höjd med Sunne, se figur 29. Den utgörs i

Alla åtgärder på Värmlandsbanan för att förbättra restiden mellan Karlstad och Stockholm kommer i princip även att bidra till en förbättrad restid mellan Karlstad