”Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla
undernäring”
Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Elisabet.rothenberg@hkr.se
Sarkopeni:
Förlust av muskelmassa stryka och funktion
Elisabet Rothenberg
Ur Healthy Ageing profiles
Sjukdomsrelaterad undernäring
”Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och
ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp”.
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring
Socialstyrelsen
Malnutrition is reported present in
5% of the entire population
10% in those over 65 years
15% in ages 75-80 living at home
35-40% of all hospital admissions
up to 60% in care homes
20 million in EU
How many?
Elisabet Rothenberg
Uppskattning undernäring i Sverige
(baserat på data från UK) Invånare 10 milj
I risk för undernäring (5%) 500 000
Utanför sjukhus 465 000
Elisabet Rothenberg
Sjukdomsrelaterda undernäring –varför ett problem?
Ökar
Ökat behov av vård oberoende av vårdform
Risk för infektioner
Risk för komplikationer
Behov av sjukhusvård
Ökad vårdtid
Risk att dö av sjukdom
Kostar!Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition:
recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed:
M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; 2009. Report No.: 978 899467 36 5. Elisabet Rothenberg
Sjukdomsrelaterad undernäring går 2 vägar:
Sjukdom
Anorexi Lågt intag
Katabolism
Vävnads- nedbrytning Inflammation
Sjukdomsrelaterd undernäring
EU EI
Elisabet Rothenberg
Sjukdom – fysisk eller psykisk
Funktionshinder Behandling –
huvudsakligen läkemedel
Ätbeteende
EI
Behov
Viktsförlust
Sjukdomsrelaterad undernäring Etiologi
Symtom
Kliniska tecken Diagnos
Ätbeteende orsakar undernäring
Äter vid alla måltider men för lite
Begränsat livsmedelsval
Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite
Kan inte äta utan hjälp
Ätbeteende som varierar från dag till
Disease
Depression
Demens
Dysfagi
Dentition
Drugs
Dysgeusi
Dysfunktion
Disease related malnutrition
I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)
Sjukdomsrelaterda undernäring –varför ett problem?
Ökar
Ökat behov av vård oberoende av vårdform
Risk för infektioner
Risk för komplikationer
Behov av sjukhusvård
Ökad vårdtid
Risk att dö av sjukdom
Kostar!Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition:
recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed:
M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; 2009. Report No.: 978 899467 36 5.
Gör vården säkrare
www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet
Patientsäkerhet
Avvikelse
Händelseanalys
Lex Maria
Elisabet Rothenberg
Elisabet Rothenberg
Gäller både hälso- och sjukvård och äldreomsorg
ISBN 978-91-86885-39-7, Artikelnr 2011-9-2 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2011
Näring för god vård och omsorg
En vägledning för att förebygga och behandla undernäring
Fråga patienten, dennes närstående eller tidigare vårdenhet om:
1. Ofrivillig viktförlust – oavsett tidsförlopp och omfattning.
Har Du gått ned i vikt?
2. Ätsvårigheter – t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem, och motoriska funktionsnedsättningar.
Kan Du äta som vanligt?
1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn:
Patienter <70 år är underviktiga om BMI är <20. Patienter >70 år är underviktiga om BMI är <22.
Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av ovanstående riskfaktorer.
De tre faktorerna kan bara identifiera risk för undernäring.
Ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda att ett behandlingskrävande nutritionsproblem föreligger.
1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn:
Nutritionsbehandling – ordination, dokumentation
Indikation
Mål
Typ
Tid mängd
Uppföljning
Äldre människor med kroniska sjukdomar har ofta sämre aptit och näringstillstånd.
Målsättningen är att en portion med halva volymen jämfört med SNR-kosten ska ge tillräckligt med näring.
Sprida målttiderna, 3 huvudmål och minst 3 mellanmål
Energi & proteinrik kost (E-kost)
Energigivande ämnen:
Kolhydrater* 4 kcal/g = 17 kJ
Protein 4 kcal/g = 17 kJ
Fett 9 kcal/g = 37 kJ
Alkohol 7 kcal/g = 29 kJ
1kcal=4,2kJ 1000 kJ = 1 Megajoule (MJ)
*
glykemiska kolhydrater, dvs de som bryts ned i tunntarmen
E Rothenberg utb Goda levnadsvanor
10–20 % av energin från protein
Protein
Rekommendationer ges som E% och g/kg kroppsvikt och dag
Barn och vuxna: 10–20 E%
Äldre: 15–20 E%
BEHOVET ÖKAR VID SJUKDOM
Elisabet Rothenberg
Mer vitamin D och selen
Vitamin D (RI)
10 µg/dag för barn > 2 år och vuxna
20 µg/dag för äldre > 75 år
Selen (RI)
Kvinnor: 50 µg/dag
Män: 60 µg/dag
Gravida & ammande: 60 µg/dag
Elisabet Rothenberg
Rekommendationer för kosternas näringsinnehåll
Betecknin
g SNR-kost A-kost E-kost
Friska &
diabetiker Allmän kost
för sjuka Energi/protein rik kost E%
Protein 10-15 15-20 15-25
E% Fett 30 35-40 40-50
E% Kolh 55-60 40-50 25-45
Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR SNR=Svenska
Närings- Rekommendationer
Måltidsordning
MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING
(%) kcal
Frukost 07.00-08.30 15-20 320-430
Mellanmål 09.30-10.30 10-15 210-320
Lunch 11.00-13.00 20-25 430-540
Mellanmål 14.00-15.00 10-15 210-320
Middag 17.00-18.30 20-25 430-540
Hur kan man göra nattfastan kortare?
Vilka lägger sig tidigt?
Vilka vaknar mitt i natten?
Vilka vaknar först?
Går det att ge något i sängen?
När ger vi mediciner?
Kan “natten” förbereda något?
“Sängfösare”
Hur hjälper man dem med problem?
Det är viktigt med:
Sittställning
Konsistensanpassning av mat och dryck
Att mata lugnt
Invänta sväljning innan nästa tugga/klunk
Får dessa personer i sig tilläckligt?
Bistånd nutrition – ätstödjande åtgärder
Inköp
Matdistribution
Värma och servera
Laga frukost, ta fram tillbehör
Hjälpmedel
Extra mellanmål / nattfastan
Anpassad konsistens
vid tugg/sväljsvårigheter
Patienter som serveras rätter med anpassad konsistens har ofta stora problem att äta tillräckligt. Problemen är större ju mer fördelad och förtunnad kosten är, och det är därför viktigt att eftersträva en konsistens som liknar vanlig mat – och att om möjligt utgå från rätter med lämplig konsistens från början.
Hackad/lättuggad Sufflé/timbal Gelékost
Viktigt med munhygien
Munntorrhet försämra tandstatus
Ta hjälp av folktandvården
Etablera rutiner för munvård
Elisabet Rothenberg
Senior alert
– ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg
Magnus Rahm/Joakim Edvinsson
Elisabet Rothenberg
Översikt över vårdtagare – tidigare registreringar
Vårdpreventiva processen Registrering inträffade händelser
Fall, trycksår och vikt
Koppling till folkbokföringsregistret
Elisabet Rothenberg
Elisabet Rothenberg
Syfte: förebyggande vård av äldre
www.gp.se
Fall
Trycksår Malnutrition
Individuella åtgärder bör kompletteras med generella:
regelbunden utbildning
prevention och behandling av vårdkomplikationer
måltidsordning
nattfastan < 11 timmar
