Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Effekter på trafikarbete och CO2 Lars-Olof Olander

Hållbar stadsutveckling i framkant

Regional stadsutveckling – drivkrafter, trender och utmaningar Malmö den 24 maj 2013

Arrangör: Sustainable Urban Development (SUD)

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Effekter på trafikarbete och CO2

Befolkningsstorlek, befolkningstäthet, ålder, boende och arbetsplatser har ökat i betydelse för trafikarbete och färdmedelsval. BNP, inkomster och preferenser har minskat i betydelse.

Var den framtida befolkningen kommer att bo och arbeta i landet kan få stor betydelse för trafikarbete och emissioner fram till 2050

(National Travel Survey of Great Britain, 2010)

Brittiska data

Persontransporter (sedan 1990) och godstransporter (sedan 2000) har frikopplats från BNP och inkomstutvecklingen

Befolkningen i stora delar av landet har nått en

mättnadsnivå när det gäller tillgänglighet och valfrihet

Antal resor, restid och resavstånd per capita har varit konstanta de senaste 15 åren

Märkbara effekter på CO2-emissioner

Förklaringar (några)

Befolkningskoncentration, livsstilar och åldrande

Körkortsinnehav minskar bland yngre, ökar bland äldre - båda könen Nybyggnationen styrs från “greenfield till “brownfield”

Kollektivtrafikens andel av resandet ökar kraftigt i större städer

Kunskapsintensiva verksamheter har stor nytta av täthet och stigande avkastning Nyttan av industrins koncentration och geografiska specialisering inom landet ökar inte längre. Ger avtagande avkastning i produktion och distribution

Traditionella investeringar i vägtransportsystemet ger inte längre stigande avkastning

Befolkningen i Sverige

0 5 10 15 20 25 30 35

Andel

Befolkning 2010

BRP/CO2 totalt i Sverige

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16

Mkr/ton

BRP/CO2 totalt (2007)

CO2/invånare totalt i Sverige

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Ton/iinvånare

CO2 /invånare totalt (2010)

Ortssystem/regionsystem

Befolkning

Regioner Rank size

Pr = Pi /r^q

A_i = f(P_i)

Närhet/infrastruktur

Storstadsregionernas ortssystem

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 0,18

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 Rangordnade kommuner

BRP/CO2 totalt, 2007

Skåne V-Götaland Stockholm

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 Rangordnade kommuner

BRP/CO2 totalt, 1995

Stockholm Skåne V.Götaland

forts.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 Rangordnade kommuner

CO2 totalt/invånare, 2010

Skåne V.Götaland Stockholm

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 3 5 7 9 11131517192123252729313335373941 Rangordnade kommuner

CO2 totalt/invånare, 1990

Stockholm Skåne V.Götaland

forts.

0 1 2 3 4 5 6 7

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 Rangordnade kommuner

CO2 från verksamheter och byggnader/invånare, 2010

Skåne V.Götaland Stockholm

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 3 5 7 9 111315171921232527293133353739414345 Rangordnade kommuner

CO2 från verksamheter och byggnader/invånare, 1990

Stockholm Skåne V.Götaland

forts.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 Rangordnade kommuner

CO2 från personbilar och lätta lastbilar/invånare, 2010

Skåne V.Götaland Stockholm

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 Rangordnade kommuner

CO2 från personbilar och lätta lastbilar/invånare, 1990

Stockholm Skåne V.Götaland

Storstadsregionerna totalt

jämförelse mellan 1990 och 2010

CO2 totalt/invånare

Län 1990 2010

Procentuell förändring 1990-2010

Stockholm 3,39 2,68 -20,95 Skåne 3,13 4,88 -31,56 V.Götaland 7,21 4,47 -38,00

CO2 personbilar och lätta lastbilar/invånare

Län 1990 2010

Procentuell förändring 1990-2010

Stockholm 1,32 1,08 -18,18 Skåne 1,63 1,43 -12,27 V.Götaland 1,48 1,39 -6,08

Några slutsatser

Om storstadstillväxten fortsätter måste livsmiljöerna i storstäderna, deras produktiva förortskommuner och kommuner i tätbefolkade regioner utvecklas och citylogistiken och kollektivtrafiken byggas ut kraftigt och samordnat.

De större städernas (mindre än storstäderna) och deras förortskommuners ekonomiska utveckling är förvånansvärt långsam och de börjar förlora sin CO2 - ranking. För vissa av de större städerna bör snabba kollektiva förbindelser till

storstäderna och tättbefolkade regioner byggas ut. Lokal regionförstoring som lösning är ett tveksamt alternativ.

Den inomregionala orts- och infrastrukturplaneringen och den nationella regionplaneringen är lika viktiga I sammanhanget.

Regionförstoring och ökad rörlighet är generellt i konflikt med klimatfrågan.

Varuproducerande och CO2-belastande regioner bör få en samordnad

transportinfrastruktur som underlättar godstransporternas klimatanpassning.

Slutreflektion

Befolkningen och ekonomins omvandling i orts- och

regionsystemet bör uppmärksammas mer på nationell nivå och bättre samordnas med trafikinvesteringar och trafikplanering.

Håller vi på att underskatta de “sega” och “långsamma”

strukturernas betydelse för att öppna och stänga fönster mot en önskvärd eller mindre önskvärd utveckling?

Även om vi löser CO2-frågan så återstår många andra miljö- och trafikproblem.

Är det dags att ta en samordnad nationell “orts” (region)-

systempolitik på allvar igen?

Referenser

• Befolkningsstatistik och BRP. Statistiska Centralbyrån

• LETS 2050. Mot koldioxidsnåla godstransporter. Tillväxtdynamiskt perspektiv på logistik och godstransporter fram till 2050.

• McKinnon, A., 2007. Decoupling of road freight transport and economic growth trends in the UK: an exploratory analysis. Transport Reviews 27 (1)

• Metz, D., 2003. Transport policy for an ageing population. Transport Reviews 23 (4)

• Metz, D., 2010. Saturation of demand for daily travel. Transport Reviews 30 (5)

• Millard-Ball, A., Schipper, L., 2011. Are we reaching peak travel? Trends in passenger transport in eight industrialized countries. Transport Reviews 31 (3)

• NTS, 2010. National Travel Survey 2010. Department for transport, London

• ONS, 2009. Statistical Bulletin: National Population Projections, 2008- based. Office for National Statistics, London

• RUS (Regionalt Uppföljnings System)