Gemensamma Förvaltningen
INTERNATIONAL STUDENT
BAROMETER 2018
Innehållsförteckning
Introduktion ... 2
Resultaten i korthet ... 3
Enkät och urval ... 4
Hur analyserades materialet? ... 5
Faktorer som påverkat utfallet ... 5
Styrkor ... 6
Welcome services/ Arrival ... 6
Learning experiences ... 7
Day to day life ... 9
Support Services ... 9
Utvecklingsområden ... 10
Integration med svenska studenter ... 10
Karriärvägledning ... 12
Bostäder ... 14
Öppna bankkonto... 16
Reflektioner inför kommande ISB-undersökningar ... 16
Introduktion
Hösten 2018 deltog Göteborgs universitet i International Student Barometer (ISB). ISB är en internationell enkätundersökning som riktas mot internationella studenter och doktorander, i vissa fall inkluderas även nationella studenter i jämförande syfte. Enkäten hjälper oss att få en uppfattning om varför internationella studenter väljer att studera vid Göteborgs universitet och hur de upplever allt från ansökan till avslut av studier. Enkäten genomförs av företaget i-graduate som arbetat med studentundersökningar sedan 2005. De använder olika undersökningstekniker som pappersenkäter, online-enkäter, fokusgrupper, intervjuer etc. I enkätundersökningen 2018 deltog 199 lärosäten globalt varav tre svenska lärosäten.
Göteborgs universitet har deltagit i ISB tidigare, senast 2016 och dessförinnan 2012. Ambitionen framåt är att delta i ISB vartannat år för att kunna följa upp de utvecklingsområden som framkommer.
Deltagandet i ISB knyter väl an till Göteborgs universitets vision 2020 om att vara ett kvalitetsdrivet universitet som ständigt strävar efter god kvalitet i både utbildning och forskning. I visionen fastslås att kvalitetsarbetet är en integrerad del av den reguljära verksamheten. Ett kontinuerligt kvalitetsarbete gynnar framväxten av en kvalitetskultur som innebär att universitetets anställda och studenter känner ansvar och engagemang för att kvaliteten i verksamheten är hög och utvecklas.
Arbetet med ISB knyter även väl an till visionen om att vara ett universitet med starkt globalt engagemang och utpräglat samhällsansvar. Vision 2020 tydliggör att våra utbildningar skall ge internationella utblickar och erbjuda studentutbyten. Det ska också finnas attraktiva utbildningar som lockar studenter globalt, och universitetet ska vara en eftersökt partner i internationella sammanhang.
För att leva upp till ovanstående ambitioner och kunna förbättra är det viktigt att skaffa sig en uppfattning om vad internationella studenter tycker om sina studier vid Göteborgs universitet.
I denna rapport har vi valt att fokusera på de områden där Göteborgs universitet utmärker sig i jämförelse med övriga lärosäten i Europa och globalt. Vi har tittat på områden där studenterna rankar oss högt, information som med fördel kan användas i marknadsföring gentemot presumtiva studenter och partneruniversitet. Vi har också tittat på de områden där vi får sämre omdöme i syfte att skapa förutsättningar att utveckla verksamheten vidare. Inför analys och bearbetning av materialet har en arbetsgrupp satts samman med representant från Welcome Services, Service Center samt International Centre. Övriga berörda verksamheter har kontaktats för kompletterande information för att bättre förstå bakgrunden till resultaten.
Resultaten i korthet
Skulle studenterna rekommendera Göteborgs universitet vidare?
En övervägande majoritet, 82 %, skulle
rekommendera GU vidare till andra, varav 30 % aktivt skulle rekommendera andra att söka.
Detta är en nedgång från tidigare år, 2016 uppgav 84% att man skulle rekommendera GU vidare till andra. 2012 låg siffran på 87%.
Varför har studenterna valt att läsa vid Göteborgs universitet?
Framtida karriärmöjligheter är det som främst påverkat studenterna i deras val att komma till GU. Andra faktorer som spelat in i beslutet har varit kursutbud, studieavgifter och landets rykte. GU:s rykte som lärosäte har dock haft något lägre betydelse i jämförelse med övriga lärosäten i Europa.
Vad är studenterna nöjda med?
Precis som tidigare år rankas
välkomstaktiviteterna högt. Även support services så som Service Center, IT-support och universitetsbiblioteket rankas högt.
Studenterna ger också lärarnas kunskapsnivå och akademiska engelska högt betyg. På ett mer allmänt plan uppger studenterna att de är nöjda med den ”eco-friendly attitude”
som råder vid GU, enkelheten att ta sig runt med kollektivtrafik och känslan av trygghet de känner i staden.
Vad är studenterna missnöjda med?
Bostadsfrågan är ett fortsatt problematiskt område framförallt för studenter som inte kommer genom ett utbytesavtal. Likt tidigare år uttrycker också studenterna att det är svårt att få vänner bland svenska studenter. Vidare rankas tillgången till karriärvägledning lågt, både i ett europeisk och globalt perspektiv. Studenterna är missnöjda med möjligheterna till stöd att hitta extrajobb parallellt med studierna, men även med möjligheten att gå från avslutade studier till arbete.
Hur nöjda är de internationella studenterna?
På den inledande frågan hur nöjda studenterna är med sina samlade erfarenheter vid Göteborgs universitet uppger 88% att de är nöjda eller mycket nöjda. På de övergripande frågorna om hur studenterna upplever sin dagliga tillvaro i staden, aktiviteterna kring terminsstart, sina studier, och det stöd de får från GU anger 81%-90% att de är nöjda eller mycket nöjda. Flera fritextsvar verkar indikera att det ofta är enskilda utmaningar som drar ner den samlade upplevelsen.
“Overall, the University is good, however, due to the other environmental issues like difficulty of finding a place to stay, or the difficulty to make Swedish friends, make me not to recommend it at the fullest scale.” Mastersstudent vid Humanistiska fakulteten från Moldavien.
ISB 2016 i korthet
Resultaten från ISB 2018 har inte ändrat sig mycket från ISB 2016. Då, som nu, var de allra flesta internationella studenter ”nöjda” men inte ”mycket nöjda” med det mesta rörande sina studier vid GU. I båda undersökningarna angav studenterna att de var nöjda med Welcome services verksamhet, Servicecenter, transportlänkar och biblioteken. 2016 skulle nästan 84% rekommendera andra studenter att söka till GU, en siffra som i ISB 2018 landade på 82%. Det studenterna framförallt var missnöjda med 2016 var möjligheten att hitta boende. De internationella studenterna uttryckte också missnöje med möjligheterna att hitta extra finansiering av sina studier, antingen i form av extraarbete eller via stipendier. Karriärvägledning och arbetsmarknadsdagar efterfrågas också. Alla dessa tendenser återkommer i resultaten 2018.
Enkät och urval
Enkäten är uppbyggd i olika frågeområden. En första del tar upp demografisk information så som kön och ålder, sedan får studenterna svara på frågor om vad som gjorde att de sökte till Göteborgs universitet och hur de uppfattade ansökningsprocessen. Därefter kommer de fyra huvudsakliga frågeområdena. Det första huvudområdet, Arrival experience, rör ankomsten till Sverige och välkomnandet vid universitetet. Det andra huvudområdet är Learning experience som rör hur studenterna upplever studierna i fråga om kvalitet, schema, studiekamrater etc. Frågor som handlar om hur det är att bo i Göteborg; levnadskostnader, transporter, kvalitet på boende osv. hanteras i Living experience. Det sista stora frågeområdet tar upp hur studenterna upplever universitetets supportverksamhet och beskrivs som Support services. Studenterna uppmanas värdera olika delar av sina studier utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar mycket missnöjd och 4 motsvarar mycket nöjd.
Inom varje delområde finns också en fråga om hur nöjda de generellt sett är med respektive huvudområde (Arrival, Learning, Living och Support). Det finns även möjlighet att lägga till en textkommentar efter varje delområde.
För att anpassa frågorna i enkäten till strukturen vid Göteborgs universitet gjordes en revidering av frågorna i samråd med i-graduate innan enkäten skickades ut. Alla lärosäten har fått den möjligheten eftersom förutsättningarna skiljer sig åt både mellan länder och lärosäten. Bland annat döptes frågan om Residential assistance om till Welcome Services i enkäten. Mycket av det arbete som vid Göteborgs universitet sköts av Welcome Services ligger vid andra lärosäten under International Office och inte under vad som i originalenkäten kallas för Residential Assistants. I vissa fall kan det alltså vara svårt att jämföra resultaten för olika lärosäten rakt av.
Den 12e november 2018 skickades enkäten ut till 2209 internationella studenter som under hösten var registrerade vid Göteborgs universitet. Urvalet består således av studenter som precis kommit för att läsa en enstaka termin eller kurs, samt studenter som läser ett helt program vid Göteborgs universitet. I denna omgång inkluderades inte doktorander. Studenterna hade en svarsperiod på drygt en månad och fick regelbundna påminnelser om att svara. Enkäten stängdes den 31a december.
Svarsfrekvensen landade på 46% vilket innebär att 1012 studenter besvarade enkäten. Detta var en hög svarsfrekvens i jämförelse med övriga deltagande lärosäten. Bland övriga lärosäten varierade svarsfrekvensen mellan 12% och 53%. Genomsnittet bland de europeiska lärosätena låg på 31%, globalt var genomsnittet 27%.
Den 13 mars 2019 fick Göteborgs universitet besök av Nannette Ripmeester från i-graduate som höll en presentation av resultaten och förklarade hur vi förhöll oss till övriga deltagande lärosäten.
Presentationen innehöll omfattande beskrivningar av resultaten på de olika områdena samt en rad förklarande grafer. Presentationen finns hos International Centre om intresse finns att ta del av denna.
Hur analyserades materialet?
2018 deltog endast tre svenska lärosäten i ISB; Göteborgs universitet, Chalmers Tekniska Högskola och Jönköpings universitet. Vi beslutade därför att inte ingå i någon svensk benchmarkinggrupp då de deltagande lärosätena var så få och även så olika till sin karaktär. Istället deltog vi i en europeisk benchmarkgrupp med 55 lärosäten samt en global benchmarkgrupp med 199 lärosäten. Vid diskussion och analys av materialet har vi främst tittat på hur vi förhåller oss till övriga lärosäten och då tittat djupare på de områden där vi sticker ut, både positivt och negativt. Studenterna har också haft möjlighet att skriva öppna kommentarer under vissa av frågorna vilket har varit särskilt intressant på de områden där svaren sticker iväg åt något håll.
I analysarbetet har också berörda verksamheter kontaktats i de fall som kompletterande information har behövts. Detta för att bättre förstå bakgrunden till resultaten och kunna lyfta de insatser som redan görs på området.
I de sammanställningar som presenteras från i-graduate ges i första hand en överskådlig bild med jämförelser mot övriga deltagande lärosäten. Genom att bryta ner materialet i olika tabeller blir det mer överskådligt och det går även att plocka ut mer detaljerade uppgifter kring resultaten.
Det finns alltså ett väldigt omfattande material att gå igenom och det går också att få ut svar på detaljnivå. För den här sammanställningen kommer dock resultaten att analyseras på en mer övergripande nivå. De resultat som redovisas i den här rapporten är baserade på svaren från de 1012 studenter som har deltagit i enkäten.
Vi har full tillgång till all data fram till och med sista december 2019. International Centre hjälper gärna till att ta fram mer specifik data för de olika verksamheterna och finns som ett bollplank i arbetet med de insatser som tas fram. Det yttersta ansvaret ligger hos respektive fakultetsledning att skapa förutsättningar för adekvata åtgärder baserat på de utvecklingsområden som framkommit i enkäten.
Faktorer som påverkat utfallet
Vid en första bearbetning av resultatet framkom ett misstag i i-graduates konstruktion av enkäten.
Det visade sig att de studenter som angivit att de var utbytesstudenter slussades förbi frågor om arrival och fick således inte svara på några frågor om hur de upplevde välkomstaktiviteterna som arrangerats. Detta är synnerligen olyckligt då liknande fel framkommit även vid 2016 års ISB. Vår bedömning är att utbytesstudenterna i hög grad deltar i välkomstaktiviteterna och att deras deltagande förmodligen hade påverkat resultatet positivt. 89 % har nu angivit att de är nöjda eller mycket nöjda med välkomstaktiviteterna.
Styrkor
Här lyfter vi de områden där Göteborgs universitet rankats högt i förhållande till övriga deltagande lärosäten. Informationen kan med fördel användas i marknadsföring av lärosätet internationellt, både gentemot presumtiva studenter och partneruniversitet.
Welcome services/ Arrival
Liksom i 2016 års ISB-undersökning rankas Welcome Services högt, denna gång på femte plats globalt och första plats i Europa. Studenterna känner i hög grad till Welcome Services: hela 66% av programstudenterna och 83% av utbytesstudenterna svarar att de tagit del av Welcome Services stöd, och utav dessa har 95% av programstudenterna och 97% av utbytesstudenterna angivet att de är nöjda eller mycket nöjda. Welcome Services har hand om de centrala välkomstutskicken till sökande och antagna internationella studenter samt utbytesstudenter, tillhandahåller ett begränsat antal bostäder åt utbytesstudenter, arrangerar ankomstdagar med pickup service och universitetets centrala välkomstprogram, samt skickar ut nyhetsbrev och anordnar aktiviteter under terminens gång.
I tabellen ovan tydliggörs att studenterna är nöjda med ankomst, pickup service och välkomstprogram.
Exempelvis är 77% av de internationella programstudenter som tagit del av universitetets pickup service nöjda eller mycket nöjda med tjänsten som innebär att de blir mötta på flygplatsen och körda in till Göteborg. Hela 88% är därtill nöjda med ankomsten överlag, vilket är positivt då det visar att även studenter som inte har använt sig av universitetets pickup service har fått tillräcklig information för att ta sig in till Göteborg och universitetet på egen hand. Tittar man på välkomstprogram och introduktionsdagar är över 80% av de internationella programstudenterna nöjda eller mycket nöjda.
Det är dock svårt att avgöra om studenterna syftar på det centrala välkomstprogrammet eller det
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Welcome Services (Exch) Welcome Services (FrM) Introduction day Orientation programme Pickup service Arrival experience
Welcome Services/Arrival
Very dissatisfied Dissatisfied Satisfied Very Satisfied
lokala mottagandet på varje fakultet; troligtvis vet studenterna inte själva var gränsen mellan det centrala och det lokala välkomnandet går. Det bör också åter påpekas att inga utbytesstudenter fick besvara dessa frågor på grund av ett fel i enkäten.
Det finns ingen fråga i ISB som direkt rör aktiviteter under terminens gång, men efter ankomstperioden borde just dessa utgöra studenternas främsta kontakt med Welcome Services.
Exempel på aktiviteter som arrangeras inkluderar föreläsningar om vintermörker och hur man hanterar det, hur den svenska arbetsmarknaden ser ut och fungerar, interkulturell kompetens, likväl ett årligt luciatåg samt en exkursion per termin. Dessa arrangeras kostnadsfritt för studenterna och intresset för dem är ofta stort.
Learning experiences
I enkäten finns ett avsnitt som kallas för Learning Experiences där studenterna ombeds svara på hur nöjda de är med sina studier, både kursernas organisering och innehåll samt stöd och expertis hos akademisk personal. GU rankas högt här och då i synnerhet på frågor som rör akademisk personals expertkunskap i ämnet samt deras engelskanivå. Kvalitén på innehållet i kurserna rankas också högt av studenterna. Se tabeller nedan för studenternas svar på respektive område.
Resultaten är i linje med resultaten från Times Higher’s University Impact Ranking 2019 av världens lärosäten utifrån de globala målen för hållbar utveckling. För mål 4, God utbildning för alla, är Göteborgs universitet på första plats.1
1 https://www.timeshighereducation.com/rankings/impact/2019/quality-
education#!/page/0/length/25/sort_by/rank/sort_order/asc/cols/undefined
”Very good welcome, a lot of activities organized for the exchange student, teachers and the administration are all very present to help us, I like also the schedules” Masterstudent vid Handelshögskolan från Frankrike.
“The teaching staff is professional, the curriculum seems to be well planned and the premises are nice” Masterstudent vid Sahlgrenska akademin från Finland
12 28
302
548
0 100 200 300 400 500 600
Very Dissatisfied Disstisfied Satisfied Very Satisfied
Lecturers/supervisors level of English
18
83
535
267
0 100 200 300 400 500 600
Very Dissatisfied Dissatisfied Satisfied Very Satisfied
Quality of lectures
12 49
435 424
0 100 200 300 400 500
Very Dissatisfied Dissatisfied Satisfied Very Satisfied
Subject area expertise of lecturers/supervisors
Day to day life
I enkäten finns ett antal frågor under sektionen Living experience som handlar om den dagliga tillvaron vid Göteborgs universitet och i staden. Här rankar studenterna sina erfarenheter högt. Vad gäller personlig säkerhet hamnar vi på plats 29/199 globalt. I jämförelse med övriga europeiska lärosäten placerar vi oss inte lika bra utan hamnar på plats 26/55.
Studenterna anger också att de är nöjda med den miljövänliga attityd som råder vid GU. Här hamnar vi på plats 7/199 globalt och 5/55 i Europa. Flera studenter har dock i fritextkommentarer uttryckt missnöje över mängden engångsartiklar som används i universitetets cafeterior och restauranger.
Studenterna uppger vidare att de är mycket nöjda med transportsystemet i Göteborg, både möjligheterna att ta sig till universitetet men även till andra platser i staden.
På den övergripande frågan om hur nöjda studenterna är med sin ”Living experience” i Göteborg når vi goda resultat framförallt i global jämförelse där vi rankas på plats 23/199. Vi rankas här något lägre i jämförelse med europeiska lärosäten och hamnar på plats 21/55.
Support Services
Den del i enkäten som undersöker studenternas åsikter om bland annat universitetsbibliotek (UB), Servicecenter, IT-support och studievägledning sorteras under Support services. Här kan nämnas att studenterna är särskilt nöjda med UB och Servicecenter, där 97% angett att de är nöjda eller mycket nöjda med UBs tjänster, vilket placerar UB på plats 20 globalt. Även vad gäller Servicecenter har 97%
angett att de är nöjda eller mycket nöjda. Servicecenter hamnar på plats 11 globalt och på tredje plats i Europa. Värt att notera är också att 95% är nöjda eller mycket nöjda med den IT-support som ges, trots att GU inte i någon större utsträckning erbjuder IT-support till studenter. Servicecenter erbjuder enklare support i form av exempelvis hjälp med lösenord till studentkonto.
1% 2%
42%
55%
Library service
Very dissatisfied Dissatisied Satisfied Very Satisfied
1% 2%
51%
46%
Service centres
Very dissatsisfied Dissatisfied Satisfied Very Satisfied
”I’ve managed to use support services on several occasions, especially the service centers and study counseling services. Suffice to say, the help from the staff was top notch, helping me to resolve all technical issues that I faced at the beginning of the year.” /Mastersstudent vid IT- fakulteten från Litauen
Utvecklingsområden
Här lyfter vi fram de områden där GU rankats lågt i förhållande till övriga lärosäten. Några områden kräver insatser utanför GU:s verksamhet medan andra handlar om den egna verksamheten och hur den bättre skulle kunna organiseras för att möta studenternas behov. Vid analysen av materialet har arbetsgruppen diskuterat mycket hur vi kommunicerar med presumtiva studenter för att skapa rätt förväntningar inför sina deras studier här. Fritextkommentarer visar på hur studenter exempelvis inte uppfattat hur tufft det är att få boende i Göteborg, eller vilka utmaningar som finns för de som önskar gå från studier till arbete i Göteborg.
I analysen av de utvecklingsområden som framkommit har vi försökt förstå resultaten mot bakgrund av hur verksamheten ser ut idag. Vi har undvikit direkta åtgärdsförslag och istället lämnat detta öppet för respektive verksamhet att jobba vidare med utifrån sina förutsättningar. Möjliga vägar framåt där detta kunnat tydliggöras har dock markerats i fetstil.
Integration med svenska studenter
I likhet med 2016 års resultat upplever studenterna fortsatt att det är svårt att komma i kontakt med svenska studenter. Av resultaten går att utläsa att studenterna har förhållandevis lätt att skaffa vänner från andra länder men svenska vänner verkar svårare. Detta beskrivs som ”Other friends” respektive
”Host Friends” i enkäten.
I 2016 års åtgärdsförslag fanns med hur lärare kan skapa ökad integration i klassrummen bland annat genom att skapa blandade arbetsgrupper så att studenterna ”tvingas” att arbeta ihop. Av flera svar i enkäten 2018 framkommer dock att gruppindelningarna fortsatt ofta görs av studenterna själva och att detta riskerar att förstärka uppdelningen av internationella och svenska studenter i klassrummet.
Andra svar visar på hur internationella studenter känner sig exkluderade när de inte fullt ut förstår det svenska utbildningssystemet och bristen på samarbete med svenska studenter
“Atmosphere in school is very bad (between Swedish and International Students) Explanations for Erasmus Students: Just for example, I haven't got information about examination system. (And it will be good to know that Swedish working methods are not similar in the other countries in EU so it's necessary to explain it for each course) Some Swedish students don't know how work with international students in group”
Kandidatstudent vid Handelshögskolan från Frankrike
“While doing group assignment, International student feels isolated, because local students normally forms groups among local students. Group needs to be forms randomly and international students needs to be equally distributed in each group by teacher.” Masterstudent vid Handelshögskolan från Bangladesh
Utöver att situationen i klassrummet kan bli bättre uttrycker flera studenter att det också är svårt att komma i kontakt med svenska studenter utanför skolan. Resultaten är intressanta mot bakgrund av den mängden sociala aktiviteter som anordnas av både Welcome Services och studentkårerna. I samtal med kårerna framkommer bland annat att svenska studenter i lägre utsträckning deltar i aktiviteterna än de internationella studenterna, även där alla kårernas medlemmar bjuds in till aktiviteterna. I vissa fall beskrivs också utmaningar med att event helt eller delvis arrangeras på svenska vilket riskerar att exkludera internationella studenter.
En institution har återkopplat att de arrangerat ett event där internationella studenter skulle bjuda på mat från sina respektive länder, men att ett mycket begränsat antal svenska studenter dök upp vilket genererade stor besvikelse. Ett par medarbetare har uttryckt att de tror att de svenska studenterna inte kommer då de inte ser det större värdet i att bredda sitt nätverk och även lära känna internationella studenter som är här kortare perioder. Att de redan har sitt sociala nätverk och därför blir bekväma.
Tankar framåt
Som tidigare nämnts är blandade arbetsgrupper en viktig del i att undvika grupperingar utifrån nationalitet och segregation redan i klassrummet. Då flera studenter också uttryckt frustration kring att utbildningssystemet inte är helt lätt att förstå är det givetvis viktigt att all praktisk information tillhandahålls helt på engelska. I vissa fall hade det säkerligen varit användbart att arrangera seminarier/föreläsningspass kring hur det svenska utbildningssystemet fungerar även om detta gås igenom redan vid welcome days. International Centre planerar att arrangera ett sådant seminarium i liten skala i november 2019 och delar givetvis gärna erfarenheterna därifrån.
Ett möjligt sätt att möta behovet av mer sociala kontakter hade varit att i utbildningen ytterligare lyfta värdet av internationalisering på hemmaplan och på vilka sätt interkulturella kontakter är viktiga både för den personliga utvecklingen och för framtida yrkesliv. Som exempel kan nämnas Sahlgrenska akademins arbete med Certificate of International Merits (CIM) som funderar som en digital meritportfölj där studenter kan samla dina internationella erfarenheter som de genomfört både hemma och utomlands.2
2 https://studentportal.gu.se/minastudier/sahlgrenska/studerautomlands/certificate-of-international-merits
Som jag ser det så beror problemet på ett par saker, där språket är det största problemet.
Svenska studenter må vara bekväma med att använda sig av engelska när de måste, men de har sällan vänskapsrelationer på engelska. Ett problem för oss vid HHGS är det faktum att många evenemang (sittningar osv) fortfarande hålls på svenska, även om vi förespråkar engelska evenemang. Sen upplever vi även att många föreläsningar som ska hållas på engelska ibland har svenska inslag i form av att föreläsaren svarar på svenska om en svensk student ställer en fråga, med mera. En föreläsning som inte är på engelska till 100% försvårar integrationen ytterligare.
En av mina önskningar är att vår svenska nollning under hösten snart kan innefatta våra utbytesstudenter med. / Ordförande för Internationella Utskottet vid HHGS
Karriärvägledning
Vad gäller kopplingar till arbetsmarknad och karriärvägledning rankas GU lågt. Framförallt i den globala benchmarkgruppen där vi hamnar på plats 173/199, på frågan om work experience och employability hamnar vi på plats 166/199 globalt. GU har 2019 inrättat en central studievägledning men saknar motsvarande karriärvägledning. Viktigt att nämna är dock att GU rankades lågt på detta område även under den period som en central karriärvägledning fanns.
Det finns en framtagen policy för studie - och karriärvägledning vid GU3 där målen för verksamheten klarlagts. Utbildningsenheten ansvarar bland annat för samordning av kompetensutveckling för studie - och karriärvägledare. Institutionerna har i sin tur ansvarar för att ta fram handlingsplaner för att uppnå målen som fastslås i policyn. Hantering av frågor om karriärvägledning är med andra ord något som ska hanteras på olika nivåer på GU, både centralt och ute i verksamheten. Detta är även reglererat i högskoleförordningen.
Vi har kontaktat respektive fakultets internationella koordinator för spridning till studievägledare som jobbar mot internationella studenter för att få inspel kring hur de själva ser på resultaten. Citatet nedan från en studievägledare vid en institution ringar in kärnan i många av de svar som inkommit.
Viktigt att ha med sig i analysen är att 7 av 10 jobb i Sverige förmedlas via nätverk vilket internationella studenter som nyligen kommit till Sverige av förklarliga skäl saknar. Många av GU:s utbildningar är också professionsutbildningar där offentlig sektor utgör den primära arbetsgivaren, vilka i sin tur ofta har krav på kunskaper i svenska som studenterna inte hunnit skaffa. En snabb sökning i GU:s annonsportal visar på en övervägande majoritet av annonser på svenska som också riktar sig till studenter som talar svenska. Informationen som finns tillgänglig för arbetsgivare återfinns också bara på svenska.
I de svar som inkommit från verksamheten har studievägledarna också givit exempel på aktiviteter som de bedriver för att stötta studenterna i frågan. Bland insatserna återfinns CV-workshops, föreläsningar om svensk arbetsmarknad, alumnevent där alumner bjuds in att berätta om sin väg till arbete samt individuella möten för studenter som efterfrågar detta. Flera har dock återkopplat att eventen som de ordnar sällan är välbesökta, trots att det kommuniceras ut i flera olika kanaler och i vissa fall läggs in i schemat. Av resultaten går inte att utläsa huruvida studenterna som svarat deltagit i insatserna eller ej.
Tankar framåt
En tanke som diskuterats i arbetsgruppen är möjligheten att samla alla de insatser som görs kopplat till arbetsmarknadsfrågor på en gemensam sida under gu.se. Vissa föreläsningsserier som
3 https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1518/1518859_1516453_policy-f--r-studie-och-karri--rv--
”Det finns en hel del utmaningar med att få till karriärvägledning, dels har ju denna del av vägledningsarbetet tagits bort på gemensam nivå, så det blir upp till institutioner att försöka få till sådan och ofta är det ett nedprioriterat arbete pga bristande resurser
(arbetstid/kompetens etc.) När det gäller internationella studenter är svårigheten också deras bristande kunskaper i svenska, eftersom myndighets/och organisationsspråk för arbete i Sverige ofta är svenska. Därför är de ofta hänvisade till en internationell arbetsmarknad.”
institutioner ordnar hade säkerligen varit av intresse för studenter vid andra institutioner då de inte alltid är helt knutna till en viss utbildning eller yrkesgrupp.
Arbetsförmedlingen har också kontaktats i analysen av materialet. De har bekräftat att de gärna besöker GU för dragningar om svensk arbetsmarknad, olika vägar till arbete samt information om det prognosarbete som görs för att kartlägga hur arbetsmarknaden bedöms se ut framöver inom olika yrkesgrupper. Dessa kompetenshöjande insatser hade både kunnat riktas mot studenter och personal.
En annan viktig aspekt i arbetet med karriärvägledning är kommunikationen med studenterna för att skapa rätt förväntningar innan ankomst. Merparten av studenterna har angivit att framtida karriärmöjligheter hade hög betydelse i deras val av studiedestination. Det finns flera fritextsvar likt det nedan som visar på en besvikelse över hur kopplingar till arbetsmarknad kommuniceras och sedan inte levs upp till.
Diagrammet nedan visar också svaren på frågan hur viktig möjligheten till heltidsarbete efter avslutade studier var i beslutet att ansöka till GU. 78% anger här att möjlighet till heltidsanställning efter studierna var viktigt eller mycket viktigt.
7%
15%
34%
44%
Opportunities for full-time work in this country following my studies
Very Unimportant Unimportant Important Very Important
“GU talks a lot about the work placement, how likely it is to get it after the Master's program, but by what I have experienced in 1.5 years, it is not like that. It is very hard if you don't speak Swedish, which it was never mentioned in the brochures..” Masterstudent vid Handelshögskolan från Brasilien
Bostäder
Liksom 2016 rankas universitetets ”Student Housing Office” lågt och hamnar denna gång på plats 157 av 170 globalt och 32 av 42 inom Europa, samtidigt som det är viktigt att notera att programstudenternas och utbytesstudenternas åsikter här går brett isär. Av utbytesstudenterna är 87% nöjda eller mycket nöjda, medan 29% av programstudenterna är missnöjda och 23% mycket missnöjda. Diskrepansen i resultatet grundar sig i att utbytesstudenter kan söka och i stor utsträckning få bostad genom universitetet, medan programstudenter inte kan det. Att enbart utbytesstudenter kan söka bostad genom universitetet har sin grund i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning, som ger universitetet rätt att upplåta bostad till just internationella utbytesstudenter. Det är alltså inte bostadskontoret i sig som ligger bakom den låga rankningen, utan bristen på bostäder i Göteborg.
Bostadssituationen är ett faktum inte bara för internationella studenter utan för många boende i Göteborg och vi kan inte förändra den över en natt, utan måste istället arbeta för att förbereda studenterna och hantera deras förväntningar, likväl som att ge det stöd vi kan. Många studenter vill i första hand bo i studentbostad och gärna nära undervisningen – för en programstudent i Göteborg är det i dagsläget en orimlig förväntning, åtminstone det första året.
Sedan ISB 2016 har berörda parter arbetat på att förmedla detta, och mycket mer. Information på hemsidan och i utskick har skärpts för att ge en tydligare och mer verklighetsförankrad bild av bostadssituationen i Göteborg och hur mycket tid bostadssökandet tar, och Welcome Services har tagit fram en guide (pdf) som beskriver situationen, ger tips, samt uppmanar studenterna att söka bostad även utanför stadskärnan samt i kringliggande kommuner. Förhoppningen var att dessa insatser skulle återspeglas i ISB 2018, men så är inte fallet. Vi behöver alltså arbeta ännu mer med att hantera studenternas förväntningar och kanske titta närmare på vad deras förväntningar är.
I sin slutrapport 2018 skrev Boplats bostadskoordinatorer att många studenter de varit i kontakt med förväntat sig någon form av bostadsförmedling och blivit förvånade när de själva varit
0 10 20 30 40 50 60
Very dissatisfied Dissatisfied Satisfied Very satisfied
Satisfaction with Student housing office at this time %
FrM (147) Exch (150)
information, samt få in fler personer som kan tänka sig hyra ut ett rum till en internationell student.
Samarbetet är lyckat och vid projektets slut i september har det de senaste åren fortfarande funnits lediga bostadsannonser kvar i portalen. Det verkar dock som om studenternas förväntningar på vad Boplatssamarbetet innebär inte alltid överensstämt med verkligheten. Inför hösten 2019 har informationen kring Boplats roll skrivits om och förtydligats på webb och i utskick, men samtidigt visar detta på vikten av att ha kunskap om vilka förväntningar som florerar bland studenterna för att bättre veta var förväntningar skiljer sig från verkligheten.
Förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning ger universitet rätt att upplåta bostad åt internationella utbytesstudenter, men på prov har ett antal universitet tillstånd att upplåta bostad även åt andra kategorier av internationella studenter. Detta tillfälliga tillstånd förväntas antas i förordningen år 2020 och träda i kraft från år 2021, vilket skulle öppna upp för andra fördelningar av de bostäder universitetet hyr av SGS för våra utbytesstudenter. Oavsett fördelning av lägenheterna kommer emellertid bostadsbristen att förbli ett bekymmer som vi fortsatt måste hantera en tid framöver, och i dagsläget förefaller det bästa sättet vara att arbeta med studenternas förväntningar.
Tankar framåt
Vad som fortsatt behöver diskuteras är hur tydlig man kan vara, hur tidigt man kan vara det, och i vilka kanaler bostadssituationen bör belysas. Diskussion förs redan kring en eventuell videoprodukt kring boende, som kanske skulle kunna illustrera såväl svårigheter som vägar. Diskussion förs kontinuerligt kring tidpunkt för att tala om bostadssituationen, liksom tydlighet och balans mellan att avskräcka och att informera, och detta är en diskussion som måste fortgå och som bör stämmas av regelbundet med resultat i nya ISB-undersökningar samt andra undersökningar och i mötet med våra studenter.
Blickar vi framåt kan vi se en viss ljusning på bostadsfronten från år 2021, då beståndet studentbostäder för universitetets internationella studenter kommer börja öka igen. Säkert är ett tillskott på 30 studentbostäder, men pågående förhandlingar gäller betydligt fler än så. Exakt antal och tidsram är emellertid osäkert i dagsläget.
Vi avslutar detta kapitel med två citat från ISB 2018-materialet som visar att det inte bara handlar om att få bostad vid terminsstart, utan ibland om och om igen under utbildningens gång, samt att när man hittar rätt, så kan det vara en styrka att vara inneboende:
”I really love the city of Gothenburg, and I very much enjoy my course, but so far I have lived in three different accommodations, which is very unsettling. I will have to move again on the first of January.” Masterstudent vid Konstnärliga fakulteten från Storbritannien
”I had a very hard time finding accommodation in the beginning, which made me feel very insecure. However, after a while I settled down well and I am living with very nice Swedish people. They help me feel at home and they contribute quite much to my satisfaction on Swedish” Masterstudent vid Samhällsvetenskapliga fakulteten (ej angivit nationalitet)
.”
- Internationell student, 2018
Öppna bankkonto
I avsnittet om ankomstaktiviteter återfinns en fråga om möjligheten att öppna bankkonto i Sverige.
Här hamnar vi nästan längst ned i botten, både i global jämförelse (187/199) och europeisk jämförelse (47/55). Vi har ringt runt till ett antal banker i staden för att förstå vari problemet ligger. Flera uppger krav på personnummer för att kunna öppna ett bankkonto, detta tar i sin tur lång tid att få via Skatteverket. Welcome Services har har tillsammans med kollegor från andra lärosäten i nätverket Euraxess, samt med Svenska Bankföreningen, plockat fram manualer på engelska för att öppna svenskt bankkonto där det tydligt framgår att studenten endast behöver samordningsnummer i första skedet. Kontot kan dock inte knytas till internetbank eller bank-ID, dessa tjänster kan kompletteras när studenten fått personnummer. Annan information om vilka krav som ställs för att öppna bankkonto återfinns i manualerna, dessa kan hittas på Medarbetarportalen.
Reflektioner inför kommande ISB-undersökningar
Då svarsfrekvensen i ISB 2018 var förhållandevis hög kan vi fortsatt rekommendera att låta enkäten ligga ute så länge som i-graduate tillåter. Vi kunde också se en tydlig uppgång i svarsfrekvensen vid varje påminnelse varpå påminnelse på veckobasis rekommenderas.
Vid vissa svar hade vi önskat mer information för att bättre förstå hur studenterna menar.
Mot bakgrund av att det erbjuds många informationspass om den svenska arbetsmarknaden samt aktivt stöd i att söka arbete vore det intressant att se huruvida studenterna som uttryckt missnöje känt till dessa tjänster, eller om de deltagit och ändå känner sig missnöjda. Analysen hade underlättats om studenterna kunnat fylla i ett fritextfält i anslutning till frågan om karriärvägledning. Alternativt om ytterligare en fråga ställts huruvida studenterna nyttjat de tjänster som universitetet tillhandahåller.
Det hade också varit intressant att få med en fråga hur studenterna upplever den service som universitetet erbjuder innan ankomst. Det vill säga allmän information om GU samt ansökningsförfarande, detta för att kunna vidareutveckla arbetet med internationell studentrekrytering och marknadsföring av GU.
I arbetsgruppen har vi också diskuterat huruvida det vore intressant att även inkludera svenska studenter i enkäten för att kunna jämföra deras upplevelser. En diskussion som med fördel kan återupptas i planeringen för nästa ISB.
