06.9. Riskanalys Kappetorp

(1)

Stockholm • Karlstad • Falun • Gävle • Örebro• Malmö Brandskyddslaget AB

Box 9196

Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm

Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62

Internet

www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se

Organisationsnummer 556634-0278

Innehar F-skattebevis

Dokumenttyp

RISKANALYS

Kappetorps verksamhetsområde

Datum

2013-11-18

Status

SLUTVERSION

Handläggare Rosie Kvål

Tel: 08-588 188 84

E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Lisa Åkesson

Uppdragsledare Rosie Kvål

Uppdragsgivare Sollentuna kommun Uppdragsnummer 106763

(2)

Uppdragsnamn: Kappetorps verksamhetsområde Uppdragsnr: 106763

Datum: 2013-11-18 Sida: 2 av 26

SAMMANFATTNING

Sollentuna kommun har påbörjat ett planarbete för Kappetorps verksamhetsområde väster om Rotebro. Ett planprogram för området var på samråd 2011. Denna analys omfattar den södra delen av programområdet som ligger norr om Stäketleden (väg 267) och öster om Klubbacken. Området upptas idag av mindre störande mindre industrier samt en stor andel naturmark. Verksamheten kommer även fortsättningsvis utgöras av industrier. Bebyggelsen kommer vara gles. Planförslaget omfattar inget förslag på placering av byggnader utan anger endast placering av fastigheter samt definierar verksamheter för dessa.

Stäketleden är klassad som en primär transportled för farligt gods vilket innebär att riskerna från denna ska analyseras vid planläggning inom 150 meter. Med anledning av detta görs denna riskanalys. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området.

Huvudfokus i analysen har legat på att studera risker från Stäketleden. Omgivande

verksamheter samt den transformatorstation och kraftledning som finns inom området kan också innebära påverkan mot omgivningen. Dessa studeras endast översiktligt.

Studerat planförslaget innebär att inga nya verksamhetsområden placeras närmare Stäketledens framtida dragning än 40 meter. Detta innebär att Länsstyrelsens

rekommenderade skyddsavstånd följs. Inom området finns dock några befintliga fastigheter inom 40 meter. På dessa finns två befintliga byggnader som ligger 28-40 meter från vägen.

Med anledning av detta har en detaljerad analys med beräkning av individrisk gjorts för området.

Det finns inget heltäckande underlag när det gäller antalet transporter med farligt gods på Stäketleden. Ett antagande har därför gjorts av antalet transporter samt fördelning på olika klasser utifrån ett nationellt snitt. Detta innebär dock troligen en överskattning av antalet transporter eftersom antalet transporter med farligt gods utgör en andel av antalet tunga transporter. Andelen tung trafik är mycket hög på vägen.

Risknivån har beräknats i form av individrisk. Risknivån utomhus ligger inom det s.k. ALARP- området, i den övre halvan fram till ca 15 meter från vägen och för större avstånd i den nedre delen av ALARP. Risknivån inomhus är acceptabel på avstånd över 35 meter från vägen och inom ALARP upp till 35 meter. Inom ALARP-området ska åtgärder normalt vidtas så länge kostnaden är rimlig i förhållande till den riskreducerande effekten.

Utifrån nuvarande utformning av Stäketleden uppfylls rekommenderade avstånd. I och med breddningen av vägen kan den komma att ligga närmare, vilket eventuellt innebär att avsteg görs. För att hantera en sådan situation föreslås följande åtgärder:

- Minst 40 meter bör hållas mellan nya fastigheter och nytt läge för Stäketleden.

- Områden utomhus inom 25 meter från Stäketledens nya läge ska utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

- Om byggnader uppförs inom 40 meter från Stäketledens nya läge ska de förses med en utrymningsväg som mynnar bort från vägen.

Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och det är upp till kommunen att ta beslut om åtgärder. För att säkerställa att ovanstående åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen.

Vid placering av nya verksamheter inom området kan också hänsyn behöva tas till befintliga verksamheter. Skyddsavstånd kan också behövas till kontaktledningar.

(3)

Datum: 2013-11-18 Sida: 3 av 26

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte ... 5

1.3 Omfattning ... 5

1.4 Underlag ... 5

1.5 Internkontroll ... 5

1.6 Revideringar ... 5

1.7 Förutsättningar ... 5

1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse ... 5

1.7.2 Övrig lagstiftning ... 7

1.7.3 Metodik ... 8

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET ... 9

2.1 Områdesbeskrivning ... 9

2.1.1 Omgivande planer ... 9

2.2 förändring inom planområdet ... 9

3 RISKINVENTERING ... 11

3.1 Allmänt ... 11

3.1.1 Farligt gods ... 11

3.2 Identifiering av riskkällor ... 11

3.2.1 Stäketleden (väg 267) ... 12

3.2.2 Drivmedelsstation, Jet Mälarvägen ... 13

3.2.3 Omgivande verksamheter ... 14

3.2.4 Vattenfalls sekundärstation (transformatorstation och kraftledning) ... 14

4 INLEDANDE RISKANALYS ... 16

4.1 Metodik ... 16

4.2 Identifiering av olycksrisker ... 16

4.3 Kvalitativ uppskattning av risk ... 16

4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods ... 16

4.4 Slutsats inledande riskanalys ... 18

5 FÖRDJUPAD RISKANALYS ... 19

5.1 Metodik ... 19

5.1.1 Beräkning av frekvens och konsekvenser ... 19

5.1.2 Sammanvägning av risk ... 19

5.1.3 Värdering av risk ... 19

5.2 Resultat riskberäkningar ... 20

5.3 Värdering av risk ... 22

5.4 Hantering av osäkerheter ... 22

(4)

Datum: 2013-11-18 Sida: 4 av 26

6 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER ... 23

6.1 Allmänt ... 23

6.2 Diskussion kring åtgärder ... 23

6.2.1 Placering av verksamheter ... 23

6.2.2 Utformning av obebyggda ytor ... 23

6.2.3 Utformning av byggnader ... 24

6.3 Förslag till säkerhetshöjande åtgärder – sammanställning ... 24

6.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt ... 25

7 BILAGOR ... 26

8 REFERENSER ... 26

(5)

Datum: 2013-11-18 Sida: 5 av 26

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND

Sollentuna kommun har påbörjat ett planarbete för Kappetorps verksamhetsområde väster om Rotebro. Ett planprogram var på samråd 2011. I planprogrammet studerades lämplig markanvändning med bebyggelsetillskott samt hur natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas.

I anslutning till planområdet går Stäketleden (väg 267) som är klassad som en primär transportled för farligt gods /1/. Länsstyrelsen ställer krav på att risker från sådana

transportleder ska analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter. Med anledning av detta görs denna riskanalys.

1.2 SYFTE

Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.

1.3 OMFATTNING

Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp.

Huvudfokus i analysen har legat på att studera risker från Stäketleden.

Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen.

1.4 UNDERLAG

Underlag som har använts i analysen hänvisas till löpande samt redovisas i avsnitt 8 – Referenser.

1.5 INTERNKONTROLL

Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetsledningssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits.

1.6 REVIDERINGAR

Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen.

1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR

1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse

Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen

(2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808).

(6)

Datum: 2013-11-18 Sida: 6 av 26

Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /2/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse” /3/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I Tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med urspårning samt olyckor med petroleumprodukter

rekommenderas dessutom att 25 meter närmast väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt.

Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods.

Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd

Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse 75 m

Personintensiv verksamhet 75 m

De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av

skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån.

En ny rapport från Länsstyrelsen var på remiss under hösten 2012 /4/. I denna tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter, se Figur 1.1¹.

1 Observera att riktlinjerna eventuellt kan komma att ändras till följd av bland annat inkomna remissynpunkter och vidare bearbetning av rapporten.

(7)

Datum: 2013-11-18 Sida: 7 av 26

Figur 1.1 Sammanfattning av Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark, remissutgåva 2012.

I den nya rapporten tydliggör även Länsstyrelsen sin syn på skyddsavståndet 25 meter från transportled för farligt gods:

”Länsstyrelsen anser att det, i princip oberoende av den aktuella risknivån och andra

säkerhetsåtgärder, bör finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan vägar och järnvägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C.

Att upprätthålla skyddsavståndet på 25 meter anses vara särskilt viktigt för kvartersmark i zon C. ”

1.7.2 Övrig lagstiftning

Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och

föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta.

Exempelvis så ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen.

(8)

Datum: 2013-11-18 Sida: 8 av 26

Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som ”farliga verksamheter” enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet.

1.7.3 Metodik

Riskanalysen omfattar följande moment:

1. Riskinventering 2. Inledande riskanalys

- Identifiering av olycksrisker - Kvalitativ uppskattning av risk 3. Fördjupad riskanalys

- Kvantitativ uppskattning av risk - Värdering av risk

4. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder

Omfattningen av de olika momenten beskrivs i respektive avsnitt, se avsnitt 3-6.

(9)

Datum: 2013-11-18 Sida: 9 av 26

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING

Kappetorps verksamhetsområde ligger norr om Stäketleden (väg 267) och öster om Mälarvägen (se figur 2.1). Området omfattas till stor del av befintligt industriområde och naturmark (se figur 2.2). Området ingår i en av Stockholms grönkilar vilket innebär vissa begränsningar i möjligheten att uppföra ny bebyggelse.

I denna analys studeras den sydöstra delen av området (se figur 2.1)

Figur 2.1. Ungefärligt läge av studerat område.

I Kappetorps industriområde finns idag verksamheter såsom Vattenfalls sekundärstation, betongtillverkning vid Betongindustri AB, avfallshantering vid Lantz Järn & Metall AB och vid SITA Sverige AB samt mark- och anläggningsföretag och åkerier.

2.1.1 Omgivande planer

Ett detaljplaneprogram har tagits fram för området /5/. Programområdet omfattar ca 160 ha mark och kommer att delas upp på ett antal detaljplaner. Syftet med programarbetet är att möjliggöra för verksamheter som behöver stora ytor och som inte är lämpliga att placera i anslutning till bostadsområden eller områden med centrumverksamhet.

Det studerade området omfattar de södra delarna av programområdet.

Norr och sydväst om studerat område finns ett antal olika verksamheter såsom Ocab, bilverkstad, driving range, golfbana m m. Vissa av dessa verksamheter kan hantera farliga ämnen och kan därmed innebära möjlig påverkan mot omgivningen vid en olycka.

Trafikverket har tagit fram en vägplan för utbyggnad av Stäketleden. Detta kommer att innebära viss påverkan mot området. Utbyggnaden beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1.

2.2 FÖRÄNDRING INOM PLANOMRÅDET

Det område som studeras utgör den södra delen av programområdet, delen norr om Stäketleden. Området upptas idag av mindre industriverksamheter, naturmark samt gatumark. Befintliga verksamheter omfattar bland annat åkerier, betongindustri, avfallshantering m m.

Gällande detaljplan från 2002 omfattar huvudsakligen industriändamål.

(10)

Datum: 2013-11-18 Sida: 10 av 26

Planarbetet syftar till att utöka verksamhetsområdet geografiskt med mindre fastigheter främst avsedda för icke störande verksamheter. Enbart verksamheter i form av småindustri planeras. Bebyggelsen planeras att bli gles (se figur 2.2).

Området planeras att byggas ut i två etapper där markområden i söder och norr tas i anspråk i ett första skede och markområden i öster exploateras i en efterföljande etapp.

Figur 2.2. utformning enligt programförslaget för Kappetorps verksamhetsområde. Blått motsvarar verksamheter.

(11)

Datum: 2013-11-18 Sida: 11 av 26

3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT

Inledningsvis görs en inventering av riskkällor inom och i anslutning till det studerade området.

Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet.

Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen.

3.1.1 Farligt gods

Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys.

Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser.

I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen.

Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID

Klass Ämne Beskrivning

1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc.

2 Gaser

2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.)

2.2. Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och

industrikemikalier etc.

4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc.

5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc.

6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc.

7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder.

8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc.

9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc.

3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR

I aktuellt planområdes närhet har följande riskkällor identifierats:

- Stäketleden (väg 267) som är en primär transportled för farligt gods - Drivmedelsstation, Jet Mälarvägen

- Omgivande verksamheter

- Vattenfalls sekundärstation (transformatorstation och kraftledning)

(12)

Datum: 2013-11-18 Sida: 12 av 26

3.2.1 Stäketleden (väg 267) Allmänt

Stäketleden (väg 267) passerar söder om planområdet. Vägen utgör en förbindelse mellan E4 i öster och E18 i väster. Vägen består av en fil i vardera riktningen. De båda körriktningarna är separerade med betongelement. Hastigheten på vägen är 70 km/tim.

Enligt vägplanen för ombyggnad av vägen /6/ trafikeras aktuell del av vägen av 20 950 fordon per dygn. Andelen tung trafik är 14 %.

Vägen ligger i delar något över marknivån inom planområdet och i delar lägre.

Framtid

Trafikverket planerar att bygga om väg 267 mellan Stäket och Rotebro, vilket omfattar sträckan förbi aktuellt planområde. En vägplan har tagits fram för arbetet. Denna innebär en breddning av vägen så att den får två filer i vardera riktningen samt gång- och cykelväg utmed hela sträckan. Gång- och cykelvägen planeras på den norra sidan av vägen, dvs. mot aktuellt planområde. Arbetet ska påbörjas 2014/2015 och vara färdigt 2017. Hastigheten planeras att höjas till 80 km/tim.

Enligt vägplanen för ombyggnaden förväntas trafiken vara 44 200 fordon/dygn på den aktuella vägsträckan år 2035 /6/. Andelen tung trafik förväntas vara samma som tidigare, dvs. 14 %.

I korsningen mellan väg 267 och Mälarvägen föreslås en planskild trafikplats utformad som en s.k.3-vägstrumpet (se figur 3.1). /6/

Figur 3.1. korsning i form av en s.k. 3-vägstrumpet (F-korsning).

Transporter av farligt gods

Det finns ingen sammanställning över antalet transporter med farligt gods på Stäketleden.

Vägen utgör en genomfartsled mellan E4 och E18 och det är troligt att en del transporter från Kapellskär som ska norrut kör Stäketleden.

Framtid

Enligt trafikprognoser för 2035 kommer trafiken på Stäketleden öka markant. Det är troligt att även antalet transporter med farligt gods kommer att öka. Om ökningen motsvarar den allmänna trafikökningen är osäkert. En grov uppfattning är att det är en relativt stor andel genomfartstrafik på vägen, denna trafik påverkas av det ekonomiska läget, trender när det gäller logistik etc. samt annan infrastruktur. De lokala transporterna påverkas av vilka företag som etableras, eller flyttar från, områden utmed vägen.

(13)

Datum: 2013-11-18 Sida: 13 av 26

Sammanställning

Antal transporter med farligt gods samt fördelningen mellan olika klasser har antagits utifrån nationell statistik där andelen farligt godstransporter utgör ca 2 % av andelen tung trafik. Se bilaga A för mer detaljerad information.

I tabell 3.1. redovisas uppskattat antal transporter med farligt gods fördelat på de olika klasserna. Eftersom andelen tung trafik är mycket hög på Stäketleden (14 %) fås ett mycket stort antal transporter med farligt gods. Det är troligtvis en överskattning jämfört med verkligheten.

Tabell 3.1. Uppskattat antal transporter med farligt gods utifrån nationell statistik för trafik 2010 samt prognos 2035.

Klass

År 2010 År 2035

Andel Antal farligt

godstransporter Andel Antal farligt godstransporter

1. Explosiva ämnen och föremål 5,7% 1067 5,9% 2377

2. Gaser 12,7% 2395 12,5% 5060

3. Brandfarliga vätskor 62,4% 11757 62,6% 25383

4. Brandfarliga fasta ämnen 0,6% 107 0,6% 228

5. Oxiderande ämnen, organiska

peroxider 3,7% 700 3,7% 1493

6. Giftiga ämnen 0,3% 47 0,2% 101

7. Radioaktiva ämnen 0,2% 42 0,2% 89

8. Frätande ämnen 8,7% 1636 8,6% 3491

9. Övriga farliga ämnen och föremål 5,8% 1097 5,8% 2340

Totalt 18849 40562

3.2.2 Drivmedelsstation, Jet Mälarvägen Allmänt

I den nordöstra delen av korsningen Mälarvägen/Stäketleden har Jet en automatstation. Vid stationen säljs diesel, biodiesel, E85 (etanol) och bensin. Stationen ligger ca 60 meter från Stäketleden och ca 20 meter från Mälarvägen. Avståndet till Mälarvägen och

drivmedelsstationen från planområdet är över 270 meter (se figur 3.2).

Figur 3.2. Jets station vid Mälarvägen med avstånd markerat till studerat område.

270 m

(14)

Datum: 2013-11-18 Sida: 14 av 26

Transporter av farligt gods

En normalstor drivmedelsstation kan få leveranser av drivmedel ca 2-5 gånger i veckan, vilket skulle innebära 104-260 leveranser per år. Leveranser sker normalt med tankbil med släp.

Leveranser av drivmedel kan förutsättas ske via Stäketleden.

Med hänsyn till det stora avståndet bedöms inte drivmedelsstationen eller transporter till och från denna innebära någon riskpåverkan på planområdet. Avståndet innebär även att

Länsstyrelsen rekommenderade avstånd inom vilket risker bör beaktas (150 meter) följs.

3.2.3 Omgivande verksamheter

Inom, och i anslutning till planområdet finns ett antal verksamheter. Dessa utgörs bland annat av åkerier, mindre tillverkningsindustrier, betongindustri, bilverkstäder etc. Befintliga

verksamheter utgörs således av småindustri som normalt inte innebär någon betydande omgivningspåverkan samt hanterar begränsat med farliga ämnen. Enstaka transporter med mindre mängder ämnen på flaska eller dunk förekommer med stor sannolikhet men troligen i begränsad omfattning. Påverkan mot omgivningen vid en olycka är troligen begränsad. Krav på skyddsavstånd kan ändå föreligga och då främst avseende eventuell hantering av brandfarlig vara.

Verksamheter inom eller utanför området kommer inte att studeras vidare i denna utredning men vid placering av verksamheter inom studerat område kan hänsyn vid placering av byggnader, upplag etc. behöva göras både utifrån omgivande verksamheter men även den planerade verksamheten.

3.2.4 Vattenfalls sekundärstation (transformatorstation och kraftledning)

Norr om Kappetorpsvägen och öster om Nydalsvägen har Vattenfall en större transformatorstation (se figur 3.3).

Figur 3.3. Vattenfalls sekundärstation vid Båtmanstorp.

(15)

Datum: 2013-11-18 Sida: 15 av 26

Risker med transformatorstationen och kraftledningar utgörs dels av risken för brand i en transformator, dels av exponering för elektromagnetisk strålning.

Sannolikheten för en omfattande brand i en tranformatorstation är liten. Själva branden bedöms inte utgöra någon risk för omgivningen. Brandröken kan dock spridas över stora områden och medföra andningsproblem för de som exponeras. Personer inom anläggningen bedöms kunna få livshotande skador till följd av exponering av brandrök. Personer i

omgivningen bedöms dock inte få livshotande skador.

Enligt information från flera olika myndigheter /7/ innebär transformatorstationer låg exponering av magnetfält på bara några meters avstånd. I anslutning till kraftledningar förekommer också elektromagnetiska fält. Exponering för elektromagnetiska fält av den storleken innebär dock ingen akut hälsorisk men kan innebära förhöjd risk att drabbas av vissa sjukdomar. Av hälsoskäl behöver därför närheten till kraftledningen beaktas.

Transformatorstationen och kraftledningen kommer inte att studeras vidare i denna analys eftersom möjlig hälsopåverkan inte bedöms utgöras av akut påverkan. Enligt tidigare studeras endast plötsliga och oväntade händelser med akut hälsopåverkan i denna analys. Eventuell utredning av långvarig exponering av hälsofarliga ämnen ligger därför utanför denna analys.

(16)

Datum: 2013-11-18 Sida: 16 av 26

4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK

Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området.

För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas.

Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys.

4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER

Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på Stäketleden som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet.

Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet:

1. Olycka vid transport av farligt gods

4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods Allmänt

Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S.

I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till.

Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass.

Klass Konsekvensbeskrivning

1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton.

Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken.

Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet.

2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter.

Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.

Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter.

3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 m.

4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.

(17)

Datum: 2013-11-18 Sida: 17 av 26

Forts. tabell 4.1.

5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider

Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie.

6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.

7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet.

8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet.

9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen

Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet.

Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet:

- Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor

- Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider

Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet.

Nedan redovisas separata bedömningar av de fem farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet:

Klass 1.1 Massexplosiva ämnen

En olycka med massexplosiva ämnen inträffar med mycket låg sannolikhet, dels på grund av att dessa transporter omfattas av stränga krav avseende säkerhet, dels eftersom antalet

transporter är relativt begränsat.

Om en olycka ändå inträffar kan det leda till stora konsekvenser. Bedömningen är dock att bidraget till risknivån är mycket begränsat.

Klass 2.1. Brännbara gaser

Tankar för brännbara gaser har en hög hållfasthet. De går därför inte sönder så lätt vid en olycka. Ett läckage som antänds kan dock innebära stora konsekvensområden.

Scenariot med läckage av brännbar gas bedöms innebära en begränsad påverkan på risknivån inom området.

Klass 2.3. Giftiga gaser

Transporter med giftig gas är relativt ovanliga. Ett läckage kan dock medföra stora konsekvensområden i vindriktningen.

Bidraget till risknivån från scenariot bedöms vara begränsat.

Klass 3. Brandfarliga vätskor

Transporter med brandfarliga vätskor är vanligt förekommande. Tankarna är inte heller lika hållfasta som de för exempelvis brännbara gaser. Vid läckage och antändning kan höga strålningsnivåer uppnås inom ett begränsat område, ca 40 meter.

Scenariot innebär ett relativt stort bidrag till risknivån närmast vägen.

(18)

Datum: 2013-11-18 Sida: 18 av 26

Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider

Transporter med dessa ämnen är relativt vanliga. För att en olycka ska ske måste dock ämnet blandas med brandfarlig vätska. Sannolikheten för olycka blir därför liten. Om en blandning sker kan en explosion uppstå vilket kan medföra stora konsekvenser på relativt stora avstånd.

Bidraget till risknivån bedöms vara mycket begränsat.

4.4 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS

Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en fördjupad analys av vissa olycksrisker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga:

- Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor

- Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider

I avsnitt 5 redovisas metod och resultat av den detaljerade analysen avseende ovanstående olycksrisker.

(19)

Datum: 2013-11-18 Sida: 19 av 26

5 FÖRDJUPAD RISKANALYS 5.1 METODIK

De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa och samtidigt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en fördjupad, kvalitativ, riskanalys.

5.1.1 Beräkning av frekvens och konsekvenser

I den fördjupade analysen kvantifieras frekvensen för, samt konsekvenserna av, respektive olycksrisk. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper.

Frekvensberäkningarna utförs i enlighet med den metod som anges i Farligt gods – Riskbedömning vid transport /8/. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet vagnar/transporter med farligt gods har vi valt att använda oss av underlag nationell statistik.

Frekvensberäkningarna baseras på ett uppskattat maxvärde. Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik och en uppskattad framtida trafik (se bilaga A).

Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egen- skaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB /9/. Utsläpp av giftig gas har simulerats med hjälp av programmet Spridning i luft 1.2 /9/. Beräkningar av explosionslaster samt strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar.

Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B.

5.1.2 Sammanvägning av risk

Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk som är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Ingen beräkning av samhällsrisk har gjorts eftersom det är ett bättre mått på risknivån i tättbebyggda områden.

Individrisken beräknas inledningsvis för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuell effekt av exempelvis nivåskillnader, framförliggande bebyggelse och andra avskärmande barriärer.

Riskberäkningar redovisas i bilaga C.

5.1.3 Värdering av risk

För att avgöra om de beräknade risknivåerna är acceptabla eller inte så jämförs de mot angivna acceptanskriterier.

Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I publikationen Värdering av risk /10/ ges förslag på riskkriterier för individrisk vilka rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholms län och som därför används i denna analys, se tabell 5.1.

(20)

Datum: 2013-11-18 Sida: 20 av 26

Tabell 5.1. Förslag på riskkriterier för individrisk.

Riskkriterier Individrisk

Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras 10^-5 Övre gräns för områden där risker kan anses

vara små 10^-7

Enligt tabell 5.1 anges kriterierna i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som

acceptabla.

Området mellan kriterierna benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att bedöma rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder bör man därför även beakta begreppet tolerabel risk:

1. Till att börja med är det viktigt att beakta att omfattningen av riskreducerande åtgärder normalt är beroende av den planerade verksamheten, d.v.s. acceptansnivån varierar något mellan olika verksamheter. De undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) ska vara låg. Detta gäller exempelvis för bostäder, hotell och svårutrymda lokaler (sjukhus, skolor och personintensiva lokaler etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för t.ex. kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Orsaken till detta är främst att dessa typer av verksamheter innebär att personer normalt är vakna, samt att verksamheterna huvudsakligen nyttjas dagtid. För bebyggelse och utrymmen som inte innebär stadigvarande vistelse, t.ex. parkeringsplatser samt gång- och cykelstråk, accepteras normalt en risknivå som överstiger angivna riskkriterier.

2. Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror även inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARP bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARP-området, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas.

5.2 RESULTAT RISKBERÄKNINGAR

Nedan redovisas den beräknade risknivån inom områden utmed Stäketleden. Individrisken presenteras dels för oskyddade personer utomhus (se Figur 5.1) och dels för personer inomhus (se Figur 5.2).

(21)

Datum: 2013-11-18 Sida: 21 av 26

Figur 5.1. Individrisk utomhus utmed Stäketleden.

(Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.)

Figur 5.2. Individrisk inomhus utmed Stäketleden.

(Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.)

(22)

Datum: 2013-11-18 Sida: 22 av 26

5.3 VÄRDERING AV RISK

Beräknad risknivå är troligtvis en överskattning av den faktiska situationen eftersom antaget antal transporter med farligt gods med stor sannolikhet innebär ett betydligt större antal än vad som verkligen passerar. Risknivån utomhus ligger inom ALARP men endast i den övre delen inom 12 meter från Stäketleden. Risknivån inomhus ligger inom ALARP fram till 35 meter från vägen och därefter är risknivån acceptabel.

Med avseende på individrisk utomhus och inomhus bedöms risker förknippade med pölbrand och fordonsbrand innebära det största bidraget till risknivån.

Utifrån genomförda beräkningar görs bedömningen att riskreducerande åtgärder är nödvändiga utmed Stäketleden. I avsnitt 6 redovisas resonemang om vilka åtgärder som bedöms vara lämpliga.

5.4 HANTERING AV OSÄKERHETER

Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a.

utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera. Underlaget har i vissa fall varit bristfälligt och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. I denna analys är bedömningen att det främst är följande beräkningar, antaganden och förutsättningar som är belagda med osäkerheter:

• Frekvensberäkningarna har utförts med schablonmetoder.

• Uppskattad mängd och antal transporter med farligt gods förbi planområdet.

Enligt tidigare bedöms antalet transporter vara överskattat jämfört med den faktiska situationen. Antalet transporter är direkt avgörande för risknivån.

• Val av olycksscenarier

För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär används överlag konservativa uppskattningar. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en överskattning av risknivån.

Utförda antaganden innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen.

(23)

Datum: 2013-11-18 Sida: 23 av 26

6 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 6.1 ALLMÄNT

Enligt den detaljerade analysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara så hög att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid exploatering. Åtgärdernas omfattning behöver dock diskuteras, då risknivån innebär att åtgärder som syftar till att reducera risker förknippade med transporter av farligt gods enbart ska vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Åtgärdernas kostnader ska med andra ord ställas i jämförelse med deras riskreducerande effekt.

6.2 DISKUSSION KRING ÅTGÄRDER

Med utgångspunkt från ovanstående resonemang så redovisas i nedanstående avsnitt

separata bedömningar av rimligheten i att vidta åtgärder med avseende på de olycksrisker som studeras i den fördjupade riskanalysen.

6.2.1 Placering av verksamheter

Vid lokalisering i ett utsatt område bör man alltid sträva efter att lokalisera bebyggelsen på ett tillräckligt stort avstånd från eventuella störningskällor. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd (se Tabell 1.1) bör användas som riktvärden för placering av verksamheter. I centrala områden där det är ont om mark kan detta dock vara svårt.

Enligt länsstyrelsens rekommendationer rekommenderas att industribebyggelse inte planeras närmare transportled för farligt gods än 40 meter. Närmast vägen rekommenderas vidare att 25 meter lämnas bebyggelsefritt.

Planutformningen innebär endast förslag till markområden för nya verksamheter. Ingen ny bebyggelse har ritats in i plankartan. Enligt planförslaget planeras naturmark närmast

Stäketleden. Nya industrifastigheter planeras minst 40 meter från Stäketledens planerade läge.

Några befintliga fastigheter ligger närmare vägen. Två befintliga byggnader som utgörs av villor som används som kontor ligger 28 respektive 44 meter från Stäketleden. Dessutom finns det en verksamhet som ligger 40 meter från Stäketleden.

Planerat avstånd till nya fastigheter innebär att Länsstyrelsens rekommendationer följs utifrån dagens sträckning av Stäketleden. Inga ytterliga krav på åtgärder avseende möjlig

riskpåverkan från Stäketleden bedöms utifrån nuläget därför vara nödvändiga.

Det ligger idag en befintlig byggnad inom 40 meter samt två på 40 respektive 44 meter.

Således görs ett avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer endast för en befintlig verksamhet. I höjd med denna verksamhet ligger Stäketleden lägre än omgivningen samt att det finns ett plank utmed sträckan som till viss del kan skydda mot en olycka. Persontätheten i verksamheten bedöms vara låg. Avsteget bör därför kunna accepteras.

Det bör fastställas i planen att minst 40 meter ska hållas mellan Stäketledens nya läge och ny bebyggelse. I sådant fall behövs inga byggnadstekniska åtgärder.

6.2.2 Utformning av obebyggda ytor

Utformningen av obebyggda områden i anslutning till riskkällor bör göras med hänsyn tagen till den förhöjda risknivån. Detta gäller främst för områden mellan ny bebyggelse och riskkällan.

Detta område bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

(24)

Datum: 2013-11-18 Sida: 24 av 26

Föreslagen utformning innebär inte att någon ny stadigvarande vistelse planeras inom det av Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavståndet (40 m). En befintlig byggnad ligger dock inom rekommenderat skyddsavstånd. Denna bedöms vara tillräckligt skyddad av topografi och befintligt plank.

Det bör fastställas i planen att områden utomhus inom 25 meter från vägen inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

6.2.3 Utformning av byggnader

Utrymning: Utrymningsstrategin för ny bebyggelse i anslutning till riskkällan kan behöva utformas med beaktande av möjliga olyckor. Detta innebär att utrymningsvägar kan behöva dimensioneras och utformas så att utrymning kan ske tillfredställande även vid en olycka på Stäketleden.

Om byggnader planeras inom 40 meter från Stäketledens nya dragning ska dessa förses med åtminstone en utrymningsväg som mynnar bort från vägen.

Byggnadstekniska åtgärder: Enligt ovan innebär föreslagen bebyggelsestruktur inom planområdet att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan Stäketleden och verksamhetsbyggnader till stor del kommer att hållas. Med hänsyn till att risknivån inomhus på 35-40 meters avstånd är acceptabel bedöms det inte vara motiverat med byggnadstekniska åtgärder.

6.3 FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER – SAMMANSTÄLLNING Vid ny bebyggelse inom planområdet rekommenderas att följande åtgärder vidtas:

- Minst 40 meter bör hållas mellan nya fastigheter och nytt läge för Stäketleden.

- Områden utomhus inom 25 meter från Stäketledens nya läge ska utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

- Om byggnader uppförs inom 40 meter från Stäketledens nya läge ska de förses med en utrymningsväg som mynnar bort från vägen.

Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och det är upp till

kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. För att säkerställa att ovanstående åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen. De åtgärder som man beslutar om ska formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Vid formulering av planbestämmelser är det viktigt att funktionen i åtgärden bevakas och får ett juridiskt skydd. Det är lika viktigt att inte låsa fast sig vid en viss teknik eller ett specifikt material eftersom det kan dröja flera år innan planen realiseras.

(25)

Datum: 2013-11-18 Sida: 25 av 26

6.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt

De åtgärder som redovisas ovan bedöms ha följande effekt inom planområdet:

- Begränsning av sannolikheten för att personer utsätts för en förhöjd risknivå under längre tidsperioder genom att tillgodose skyddsavstånd till ny bebyggelse samt områden med stadigvarande vistelse utomhus.

- Begränsning av möjligheten för att oskyddade personer skadas utomhus inom områden med förhöjd risknivå genom att tillgodose skyddsavstånd till områden med stadigvarande vistelse.

- Reducering av konsekvenserna inomhus till följd av en större utvändig brand genom skyddsavstånd.

- Ökad möjlighet för personer att utrymma byggnader innan kritiska förhållanden uppstår inomhus till följd av en olycka på Stäketleden genom att tillgodose utrymningsmöjligheter bort från .

Med hänsyn till den beräknade risknivån inom planområdet samt planerad verksamhet bedöms de föreslagna åtgärderna ha en tillräcklig riskreducerande

effekt med hänsyn till trafiken på Stäketleden.

(26)

Datum: 2013-11-18 Sida: 26 av 26

7 BILAGOR

BILAGA A – Frekvensberäkningar BILAGA B – Konsekvensberäkningar BILAGA C – Riskberäkningar

8 REFERENSER

/1/ Länsstyrelsen i Stockholms läns sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län, 01 FS 2012:14

/2/ Riskhantering i Detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill

transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, september 2006

/3/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01

/4/ Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse, människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, remiss september 2012

/5/ Detaljplaneprogram för Kappetorp m m, samrådshandling 2011-05-20, Dnr 2008-38-88 KS 203, Sollentuna kommun

/6/ Vägplanbeskrivning, Väg 267 Rotebroleden, delen tpl Stäket – tpl Rotebro, Vägverket, Granskningshandling 2013-05-01

/7/ Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket

/8/ Farligt gods – Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket 1996

/9/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationsbank, RIB Xm, 2009 /10/ Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997

(27)

Stockholm • Karlstad • Falun • Gävle • Örebro• Malmö Brandskyddslaget AB

Box 9196

Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm

Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62

Internet

www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se

Organisationsnummer 556634-0278

Innehar F-skattebevis

Dokumenttyp

BILAGA A – FREKVENSBERÄKNINGAR

Kappetorps verksamhetsområde

Datum

2013-11-18

Status

SLUTVERSION

Handläggare Rosie Kvål

Tel: 08-588 188 84

E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Lisa Åkesson

Uppdragsledare Rosie Kvål

Uppdragsgivare Sollentuna kommun Uppdragsnummer 106763

(28)

Datum: 2013-11-18 Sida: 2 av 15

1 INLEDNING

I denna bilaga beräknas frekvensen för de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med den angränsande Stäketleden:

• Olycka med farligt gods

- Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1.) - Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) - Utsläpp av giftig gas (klass 2.3)

- Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3)

- Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) eller organiska peroxider (klass 5.2)

2 INDATA

2.1 ALLMÄNT - STÄKETLEDEN

Planområdet angränsar mot Stäketleden längs ca 600 meter. På den aktuella sträckan utgörs vägen idag av två körfält i vardera riktningen med en korsning väster om planområdet där Mälarvägen ansluter till Stäketleden. De båda körriktningarna är åtskilda av en barriär.

Tillåten maxhastighet är idag 70 km/tim.

Trafikverket planerar att bredda vägen med ytterligare två körfält, ett i vardera riktningen. I och med breddningen planerar man att höja hastigheten till 80 km/tim.

2.1.1 Trafik

Enligt statistik från Trafikverket var årsmedeldygnstrafiken 2010 på den aktuella vägsträckan 20 900 fordon per dygn summerat i båda körriktningar /1/. Andelen tung trafik utgjorde ca 14 % av det totala trafikflödet.

Framtid

Ombyggnaden av vägen kommer att innebära en breddning till två filer i vardera riktningen. De båda körriktningarna kommer även fortsättningsvis vara åtskilda av en mittbarriär.

Enligt vägplanen för ombyggnaden förväntas trafiken vara 44 200 fordon/dygn på den aktuella vägsträckan år 2035 /1/. Andelen tung trafik förväntas vara samma som tidigare, dvs. 14 %.

2.1.2 Transport av farligt gods

Stäketleden utgör en rekommenderad primär transportled för farligt gods. Någon information om antalet transporter med farligt gods eller vilka ämnen som transporteras på vägen finns inte att tillgå.

/1/ Vägplanbeskrivning, Väg 267 Rotebroleden, delen tpl Stäket – tpl Rotebro, Vägverket, Granskningshandling 2013-05-01

(29)

Datum: 2013-11-18 Sida: 3 av 15

De primära vägarna bildar stommen i det rekommenderade vägnätet och ska användas för genomfartstransporter. Normalt finns inga restriktioner kring vilka farligt godsklasser som är tillåtna att transporteras på vägen. Frekvensberäkningarna kommer därför att utgå från nationell statistik där antalet transporter samt fördelningen mellan olika klasser på den aktuella vägen uppskattas utifrån den genomsnittliga andelen av tung trafik i Sverige som transporterar farligt gods.

Information har hämtats från Trafikanalys (tidigare SIKA) som bland annat ansvarar för statistik inom området vägtrafik. Utifrån statistik över antal transporter per farligt godsklass under perioden 2008-2012 /2/ uppskattas det totala antalet farligt godstransporter respektive antalet transporter av respektive farligt godsklass på den aktuella sträckan.

Enligt statistiken för den studerade perioden utgör farligt godstransporter i genomsnitt ca 2 % av det totala antalet lastbilstransporter. För den aktuella vägen motsvarar detta ca 19 000 transporter år 2010. För prognosåret år 2035 uppskattas antalet farligt godstransporter på samma sätt till ca 40 500 transporter. Detta innebär ett mycket stort antal transporter med farligt gods som ligger i samma storleksordning som på Essingeleden som är en av Sveriges mest trafikerade vägar. Anledningen till detta är den stora andelen tung trafik förbi området.

Normalt ligger andelen tung trafik på mellan ca 5 och 10 % av det totala trafikflödet. Detta skulle i aktuellt fall innebära att antalet transporter med farligt gods låg mellan 16 000 och 32 300 per år. Andelen farligt gods bedöms därför sannolikt vara lägre än 2 % på den aktuella sträckan.

Som underlag till beräkningarna används dock flödet utifrån trafikmängd 2010 samt

prognostiserat trafikflöde 2035. Fördelningen mellan olika farligt godsklasser förutsätts enligt statistik från Trafikanalys /1/.

I Tabell A. 1. redovisas fördelningen på respektive farligt godsklass.

Tabell A. 1. Antal transporter av farligt gods per år på Vägen år 2010 respektive år 2035.

Klass År 2010 År 2035

Andel Antal farligt

godstransporter Andel Antal farligt godstransporter

1. Explosiva ämnen och föremål 5,7% 1067 5,7% 2257

2. Gaser 12,7% 2395 12,7% 5066

3. Brandfarliga vätskor 62,4% 11757 62,4% 24865

4. Brandfarliga fasta ämnen 0,6% 107 0,6% 226

5. Oxiderande ämnen, organiska

peroxider 3,7% 700 3,7% 1480

6. Giftiga ämnen 0,3% 47 0,3% 100

7. Radioaktiva ämnen 0,2% 42 0,2% 88

8. Frätande ämnen 8,7% 1636 8,7% 3461

9. Övriga farliga ämnen och föremål 5,8% 1097 5,8% 2320

Totalt 18849 39862

/2/ Statistikrapporter från Trafikanalys:

Lastbilstrafik 2008 (Rapportnr 2009:12), Lastbilstrafik 2009 (Rapportnr 2010:3), Lastbilstrafik 2010 (Rapportnr 2011:7), Lastbilstrafik 2011 (Rapportnr 2012:6) Lastbilstrafik 2012 (Rapportnr 2013:12)

(30)

Datum: 2013-11-18 Sida: 4 av 15

3 BERÄKNINGAR TRAFIKOLYCKA

I detta avsnitt beräknas frekvensen för trafikolycka på den aktuella vägsträckan där denna passerar planområdet. Avsnittet behandlar först skadescenariot trafikolycka, där resultatet sedan nyttjas för frekvensberäkningar för scenarier förknippade med transporter av farligt gods. Frekvensberäkningarna utförs utifrån den metodik som presenteras i MSB:s rapport

”Farligt gods – riskbedömning vid transport” /3/.

Beräkningarna utgår från den indata som redovisas i avsnitt 2.1 avseende faktorerna:

• Antal fordonkm – aktuell sträcka x antal fordon

• Vägstandard

• Hastighetsbegränsning 3.1 TRAFIKOLYCKA ALLMÄNT

Vid beräkning av frekvensen för en trafikolycka på den aktuella vägsträckan används schablon- olyckskvot för aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning vilket ger en olyckskvot på 0,8 (nuvarande vägutformning) respektive 0,6 (planerad utformning) trafikolyckor per 10⁶ fordonskilometer /3/.

Vid beräkning av antal förväntade fordonsolyckor används följande ekvation:

6

10⁻

×

=

=O Olyckskvot Totalttrafikarbete ckor

fordonsoly förväntade

Antal

Där det totala trafikarbetet per år beräknas enligt följande:

vägsträcka Aktuell

gnstrafik Årsmedeldy

dygn te

trafikarbe

Totalt = 365 × ×

Frekvensen för trafikolycka har beräknats utifrån ovanstående indata och sammanställs i Tabell A. 2. Frekvensen beräknas för total trafik respektive godstrafik på en 1 km vägsträcka i

anslutning till det aktuella planområdet.

Tabell A. 2. Beräknad frekvens för trafikolycka.

Scenario Olycksfrekvens (per år)

År 2010 År 2035

Trafikolycka totalt 6,1 9,7

3.1.1 Fordonsbrand

En fordonsbrand kan antingen uppstå till följd av en trafikolycka eller till följd av fordonsfel.

Det statistiska underlag som ska användas för beräkning av frekvensen för fordonsbrand går dock inte att dela upp avseende dessa två scenarier. Detta beror på underlaget utgör antalet fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor och huruvida trafikolyckan startade som en fordonsbrand eller om branden uppkom till följd av trafikolyckan går ej att urskilja.

/3/ Farligt gods – riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996

(31)

Datum: 2013-11-18 Sida: 5 av 15

Under åren 1994-1999 rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) /4/. Under motsvarande år rapporterades ca 15 700 trafikolyckor med personskada per år /5/.

Utifrån detta så uppskattas sannolikheten för brand i fordon vid olycka till ca 0,4 % (64,7 / 15 700). Detta bedöms vara ett konservativt antagande då de polisrapporterade olyckorna med personskador inte utgör samtliga olyckor som kan leda till fordonsbrand.

3.2 TRAFIKOLYCKA MED FARLIGT GODS

Den förväntade frekvensen för en trafikolycka där farligt godstransport är inblandad beräknas utifrån följande ekvation /3/:

) 2

( ) 1 ( )

((X Y Y X X²

O O

kor trafikolyc i

gods farligt med

skyltade fordon

Antal = _FaGo= ⋅ ⋅ + − ⋅ −

där

X = Andelen transporter skyltade med farligt gods (antal farligt godstransporter delat med totalt antal fordon)

Y = Andelen singelolyckor på vägdelen (antaget 30 % för aktuell vägsträcka /3/)

Vid frekvensberäkningen antas det att sannolikheten för trafikolycka är oberoende av vilken last som ryms i lastbilen, d.v.s. sannolikheten för att en farligt godstransport är inblandad är direkt kopplad till hur stor andel av det totala antalet transporter som rymmer farligt gods.

Fördelningen av olyckor mellan de olika klasserna antas vara densamma som andelen av respektive klass.

I Tabell A. 3 redovisas den förväntade frekvensen för trafikolycka med farligt gods år 2010 respektive år 2035.

Tabell A. 3. Beräknad olycksfrekvens per farligt godsklass på studerad vägsträcka.

Scenario Olycka med fagotransport [per år]

Andel År 2010 År 2035

klass 1 5,7% 1,4E-03 2,3E-03

klass 2 12,7% 3,3E-03 5,3E-03

klass 3 62,4% 1,6E-02 2,6E-02

klass 4 0,6% 1,4E-04 2,3E-04

klass 5 3,7% 9,5E-04 1,5E-03

klass 6 0,3% 6,4E-05 1,0E-04

klass 7 0,2% 5,6E-05 9,1E-05

klass 8 8,7% 2,2E-03 3,6E-03

klass 9 5,8% 1,5E-03 2,4E-03

Totalt 2,6E-02 4,1E-02

/4/ Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 2003-05-27

/5/ Vägtrafikskador 2004, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Rapport 2005:14, 2005