DELEGERING
Baskunskap läkemedel och kateterskötsel
Utbildningsmaterial
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ...2
Delegeringsbara uppgifter som ingår i denna utbildning ...4
Inledning ...5
Läkemedel...5
Olika sätt att få läkemedel ...6
Apodos/Dospåse ...6
Dosett...6
Vid behovsläkemedel (vb)...6
Olika administreringsvägar (olika sätt att ta läkemedel) ...7
Medicin som tas genom munnen - peroralt ...7
Medicin som ska andas in – inhalation ...8
Medicin för ögonen – ögondroppar/ögonsalvor...10
Medicin för örat – örondroppar/öronsalva ...10
Salvor/kräm/gel smörjs på huden...11
Medicin som man för in i ändtarmen...11
Medicin som man för in i slidan ...11
Vanliga biverkningar av läkemedel ...12
Signering av utförda insatser...12
När patienten inte vill ta sina läkemedel ...13
Läkemedel tillsammans med andra läkemedel...13
Mat och läkemedel ...13
Alkohol och läkemedel ...14
Läkemedel som inte används...14
Rapportera till sjuksköterska...14
Avvikelse...15
Läkemedel och det verksamma ämnet...15
Paracetamol ...15
NSAID...15
Blodförtunnande (antikoagulantia)...15
Diagnoser...17
Epilepsi (förkortas EP)...17
Ångest och oro ...17
Diabetes ...17
Kateterisering av urinblåsa (KAD) ...19
Komplikationer...19
Skötsel av kateterslang...19
KAD-påsen ...20
Blåsträning med kateterventil ...20
Bilaga 1 Läkemedelslista från dosapoteket ...21
Bilaga 2 Läkemedelslista vårdcentral ...23
Bilaga 3 Läkemedelslista från sjukhuset...24
Bilaga 4 PK-brev ...26
Bilaga 5 Hur det ser ut i MCSS-appen ...27
Bilaga 6 Instuderingsfrågor...28
Delegeringsbara uppgifter som ingår i denna utbildning
I MCSS (digitala signeringslistor) heter de delegerade arbetsuppgifterna enligt nedanstående punkter. All personal inom Borås Stad förutom privata personliga assistenter använder MCSS.
- DT019 Läkemedelstillförsel peroal (via mun, tab/kap/flytande/spray).
- DT020 Läkemedelstillförsel rektal.
- DT017 Läkemedelstillförsel kutan (salva,kräm på hud).
- DT008 Läkemedelstillförsel örondroppar.
- DT024 Läkemedelstillförsel inhalation.
- DT011 Läkemedelstillförsel konjunktival (ögondroppar/salvor).
- DT018 Läkemedelstillförsel nasal (nässpray/droppar).
- DT023 Läkemedelstillförsel vaginalt.
- DV046 Utdelning av dosett eller enstaka läkemedelsdos (utlämnande av Apodos/dosett).
- AAME Apoteksärende.
- ABA Iakttagelse från omvårdnadspersonal (baspersonal dokumentation).
- QF003 Inkontinensvård -skötsel av kateter.
För personal som inte använder MCSS (endast privata personliga assistenter) läggs delegeringarna in i journalsystemet Viva och då heter de delegerade arbetsuppgifterna enligt nedanstående punkter.
- Administrering av läkemedel från iordningsställd dos.
- Administrering av läkemedel ordinerade vid behov enligt omvårdnadsplan.
- Administrering av läkemedel ordinerade vid behov, från iordningsställd dos efter kontakt med sjuksköterska.
- Administrering av ögondroppar.
- Iordningställande av enstaka dos.
- Iordningställande och administration av inhalationsläkemedel.
- Utlämnande av apodos/dosett till patienten.
- Apoteksärenden.
- Dokumentation i omvårdnadsjournal.
- KAD byte av KAD-påse.
Inledning
För att kunna få en delegering i baskunskap läkemedel och kateterskötsel behöver du veta att läkemedel kan ges på olika sätt samt ha kunskap i hur du läser och förstår läkemedelslistor. Detta för att patienten ska få rätt läkemedel på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Du behöver också veta vad som är viktigt att tänka på när patienten har en särskild diagnos. En diagnos är kopplat till vilka mediciner patienter tar vilket gör det viktigt att veta vilka symtom som du ska vara extra uppmärksam på och rapportera vidare till sjuksköterska. Det är även viktigt att du vet vilka hygienregler som finns inom vården då de ska användas när du ger patienten läkemedel och när du sköter en kateter.
Läkemedel
Läkemedel som är till för människor används för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom. Läkemedel måste godkännas och registreras av Läkemedelsverket. Vid all läkemedelshantering är handhygienen mycket viktig. Tvätta händerna noggrant både före och efter du hanterar läkemedel.
Läkemedel som legitimerad sjuksköterska har ansvar för ska förvaras i särskilt förråd anpassat till verksamheten. Läkemedel ska förvaras så att ingen obehörig kommer åt dem. På vård- och omsorgsboende förvaras läkemedel i låst medicinskåp och i ordinärt boende (patientens egna hem) kan det se olika ut. Vart och hur läkemedel förvaras ska stå i patientens vårdplan.
Läkemedel ordineras skriftligt av läkare eller av sjuksköterskor som har gått en särskild
utbildning, förskrivningsrätt. Detta innebär att ingen annan får skriva recept till patienten. Alla läkemedel som patienten har ska finnas på läkemedelslista och läkemedelslistan ska finnas i patientens pärm. Läkemedelslistor kan se olika ut beroende på om patienten har Apodos eller vilket sjukhus/vårdcentral som har skrivit läkemedelslistan.
Läkemedelslistan ska innehålla information om:
Patientens namn och personnummer.
Vilka läkemedel patienten har.
In- och eventuellt utsättningsdatum.
Vilka tider läkemedel ska ges.
När vid behovsläkemedel ska ges.
Styrka och dos samt varför patienten har läkemedel.
Längst bak i detta utbildningsmaterial finns bilagor där du ser hur läkemedelslistor kan se ut.
Bilaga 1 - läkemedelslista dosapotek sida 22-23
Olika sätt att få läkemedel
När en patient har fler än ett läkemedel kan dessa delas i dosett med fack eller Apodospåsar.
Detta för att underlätta så att flera läkemedel ligger i samma påse eller fack som intas vid ett och samma tidpunkt. Har patienten läkemedel vid behov tas läkemedlet oftast direkt från
originalförpackningen.
Apodos/Dospåse
Dosapotek färdigställer de ordinerade läkemedlen i förslutna påsar som levereras till vårdenheten.
Påsarnas innehåll doseras maskinellt och levereras i dosrullar med dospåsar för en eller två veckors förbrukning åt gången. Användning av dospåsar ökar patientsäkerheten. Risken för förväxlingar minskar och du vet att patienten alltid får rätt medicin vid rätt tidpunkt.
Dosapoteket ansvarar för att innehållet är korrekt så länge förpackningen inte är öppnad.
Upptäcker du fel i en dospåse ska du inte öppna påsen. Kontakta sjuksköterska och skriv en avvikelse. Du ska alltid kontrollera att patientens namn, födelsedata och att antalet tabletter stämmer med läkemedelslistan innan du ger patienten läkemedel från dospåse. Observera att det kan finnas flera dospåsar vid samma tidpunkt. Lämnar du ut en dosrulle till en patient ska du säkerställa att det är rätt namn, födelsedata och datum på dosrullen.
Varje dospåse ska vara märkt med:
Patientens namn och födelsedatum.
Datum och tid på dygnet när medicinen ska tas.
Läkemedlens namn, styrka och antal tabletter.
Dosett
Vissa läkemedel går inte att packa i dospåsar och levereras därför i helförpackning
(originalförpackning). Alla patienter har inte heller dospåsar. I dessa fall kommer sjuksköterska att dela läkemedel i dosett. Dosett delas veckovis av sjuksköterskan. Finns det fler delade dosetter hos patienten är det viktigt att du tar läkemedel från rätt dosett.
När du tar tabletter ur dosetten ska du kontrollera att antalet läkemedel stämmer med läkemedelslistan. Upptäcker du fel i dosetten ska du kontakta sjuksköterska och skriva en avvikelse.
Dosett ska vara märkt med:
Patientens namn och personnummer.
Klockslag när läkemedel ska ges.
Vid behovsläkemedel (vb)
Vissa läkemedel behövs bara ibland, dessa kallas vid behovsläkemedel och förkortas oftast vb.
Dessa läkemedel ges ibland och är för ett särskilt ändamål. Vid behovsläkemedel ska finnas ordinerade på läkemedelslistan. Det är viktigt att kontrollera när patienten fick sitt vid
behovsläkemedel sist för att undvika att det ges för ofta. Vid behovsläkemedel kan ges utan kontakt med sjuksköterska om det finns en vårdplan som tydligt anger hur detta ska gå till, samt att det står vid insatsen i MCSS (eller signeringslistan papper om man inte har MCSS, sida 12 kommer mer information om vad MCSS är) att läkemedlet kan ges utan kontakt med
sjuksköterska. Det är viktigt att dokumentera varför vid behovsläkemedel ges samt om läkemedlet gav effekt eller inte (om det hjälpte eller inte).
Exempel på olika typer av läkemedel som ofta används vid behov är:
Smärtstillande Lugnande Sömnmedel Kramplösande Laxerande
Kärlkrampsmedicin
Olika administreringsvägar (olika sätt att ta läkemedel)
Det finns olika sätt att tillföra kroppen läkemedel (administreringsvägar). Det vanligaste sättet är att tillföra läkemedel via munnen (peroralt). Andra exempel kan vara genom injektion (subcutant, intravenöst) eller genom huden (dermalt). Det som avgör vilket sätt man väljer att ge läkemedel är beroende på vilken effekt man vill uppnå och hur läkemedlet är sammansatt. Innan ett läkemedel ges är det viktigt att veta hur läkemedlet ska ges, exempelvis om en tablett ska sväljas, lösas upp eller tuggas.
Medicin som tas genom munnen - peroralt
Läkemedel som tas peroralt finns som tabletter, kapslar, granulat (finfördelat läkemedel), pulver eller i flytande form. Vissa av läkemedelsformerna är avsedda att ge effekt lokalt i mun, svalg eller magtarmkanalen. De allra flesta ger en allmän effekt och verkar i hela kroppen. Det ska framgå i vårdplanen vilka läkemedel som du får krossa, gör det inte det och patienten har svårigheter att svälja måste kontakt tas med sjuksköterskan innan några läkemedel krossas. Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska i sittande ställning, alternativ till vatten kan vara trögflytande dryck t ex filmjölk eller nyponsoppa. Läs vårdplanen då det där kan stå om
läkemedlet ska intas med någon speciell dryck. Står det inget kan du fråga patienten vad han/hon vill ha. En del äldre och personer med funktionsnedsättning kan ha svårt att svälja tabletter av olika anledningar. En av orsakerna är att motoriken blir sämre när man är äldre och det kan ta längre tid för tabletten att nå magsäcken. Läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar i halsen. Nedan följer olika sorters läkemedel som ges peroralt och på vilket sätt du ska ge patienten läkemedlet.
Tabletter:
Brustabletter - Löses upp i ett halvt glas vatten.
Tuggtabletter - Tuggas sönder och sväljs sedan.
Sugtabletter – Placeras i munhålan och löses långsamt upp där.
Munsönderfallande tabletter - Läggs på tungan för att smältas och sväljs därefter utan vatten.
Resoribletter - Läggs under tungan eller under läppen.
Vanliga tabletter – Sväljs och löses upp i magsäcken.
Enterotabletter – Sväljs och löses upp i tarmen. Enterotabletten är täckt med ett överdrag som tål magsäckens sura innehåll vilket innebär att tabletten inte får delas eller krossas.
Depottabletter – Sväljs och tas upp långsamt i kroppen. Får inte krossas men får delas om det finns en skåra i tabletten.
Kapslar:
Kapslar - Ett alternativ till tabletter. Läkemedel finns i en kapsel som löser upp sig i magsäcken eller längre ner i tarmen. Kapslar skall sväljas hela med riklig mängd vatten.
Om patienten har svårt att svälja kapseln ska sjuksköterska kontaktas.
Depotkapslar - ska sväljas hela. Får inte delas eller tuggas.
Granulat och pulver:
Granulat och pulver - Är finfördelat läkemedel. Det finns antingen i en burk eller
förpackning och doseras med doseringssked, eller kommer i portionspåsar. Granulat strös på gröt eller filmjölk. Det finns även granulat och pulver som kan lösas i vatten.
Mixturer och droppar:
Mixturer och droppar - Mixturer och droppar är flytande läkemedel som ska tas genom munnen. Dropparna ska oftast blandas i annan vätska, exempelvis juice eller vatten, medan mixturer ska tas som de är. Flytande läkemedel ska noga mätas upp ur originalförpackningen. Observera att även små mängder kan ge stor effekt.
Spray:
Munspray – Exempel Nitrolingual som sprayas under tungan, utan att andas in.
Medicin som ska andas in – inhalation
Den största användningen av läkemedel som man kan andas in är för behandling mot astma.
Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som kan ge patienten andnöd, pipande andning och hosta. Behandling mot astma är inhalationssteroider (kortison) med tillägg av
luftrörsvidgande behandling. Tänk på att ett astmaanfall kan orsaka stark ångest och därför är det viktigt att bemöta patienten lugnt och tryggt. Inhalationer kan se olika ut beroende på fabrikat och behov. Bruksanvisning finns i varje förpackning med steg för steg instruktion. När en patient ska inta sin inhalation är det viktigt att patienten sitter upp. För att inta inhalationen korrekt ska patienten andas ut ordentligt för att sedan andas in djupt med inhalatorn i munnen. I vissa fall
använder man mask. Vid mer än en dos måste inhalatorn laddas om, vilket innebär att patienten ska gör fler inhalationer. Inhalatorn måste hållas upprätt när den laddas och innan man andas in för att undvika att läkemedel åker ut. Efter att patienten inhalerat läkemedel är det viktigt att han/hon sköljer munnen genom att dricka vätska för att undvika svampbildning i munhålan.
Exempel på läkemedel mot inflammation:
Pulmicort Flutide Diskus Giona Easyhaler
Exempel på luftrörsvidgande läkemedel:
Bricanyl Ventoline
Exempel på kombinationspreparat (inflammationsdämpande och luftrörsvidgande):
Symbicort Seretide
Olika typer av inhalatorer
Medicin för ögonen – ögondroppar/ögonsalvor
En del ögondroppar och salvor ska förvaras i kylskåp, i oöppnad förpackning. Öppnad förpackning ska förvaras i rumstemperatur eftersom kylskåpskalla droppar/salvor kan irritera ögat. Ögondroppar/salvor är färskvaror och har kort hållbarhetstid, använd därför inte samma droppflaska eller tub mer än en månad efter att den öppnats. När en ny flaska/tub öppnas ska du alltid skriva datum på flaskan/tuben Många ögondroppar finns som engångspipetter.. För att undvika att bakterier ska komma in i flaskan eller i tuben ska du undvika att röra vid ögat eller ögonfransarna med öppningen av flaskan/tuben. Vid administrering av ögondroppar/ögonsalvor är handhygien viktig för att minska risken för infektioner. Om man ska droppa olika sorters ögondroppar i samma öga ska du vänta i minst fem minuter mellan de olika sorterna. Används både ögondroppar och ögonsalva ska du ta ögondropparna först. Kontrollera alltid att rätt öga behandlas. Det finns risk för förväxling till exempel om du står bakom eller framför patienten när du ger läkemedlet, det är alltid patientens högra eller vänstra öga som behandlas. Ibland kan båda ögonen behandlas och då står det bilateralt, vilket innebär båda.
Så använder du ögondroppar:
Tvätta händerna.
Be patienten luta huvudet något bakåt eller ligga ner.
Håll droppflaskan rakt över och tätt intill ögat.
Be patienten rikta blicken uppåt och dra samtidigt ned det undre ögonlocket.
Tryck lätt på flaskan och pressa ut en droppe i taget, undvik att röra vid ögat eller ögonfransar.
Be patienten blunda en kort stund.
Om man missar indroppningen helt eller delvis kan man omedelbart droppa en droppe till. Endast en droppe ryms i ögat så det är naturligt att viss mängd rinner utanför.
Så använder du ögonsalva:
Tvätta händerna.
Be patienten luta huvudet något bakåt eller ligga ner.
Håll tuben rakt över och tätt intill ögat.
Be patienten rikta blicken uppåt och dra samtidigt ner det undre ögonlocket.
Tryck en smal sträng (ca 1 cm) ögonsalva så att den hamnar innanför det undre ögonlocket.
Be patienten blunda en kort stund.
Medicin för örat – örondroppar/öronsalva
Droppa i rätt öra och enligt läkemedelslistan rätt mängd.
Så använder du örondroppar exempel Revaxör:
Värm Revaxörflaskan i handen i några minuter så att innehållet får kroppstemperatur.
Be patienten luta huvudet åt sidan, stående eller liggande.
Droppa i läkemedlet Revaxör i örat.
Dra örsnibben upp och ner försiktigt.
Örat kan täppas till med fetvadd.
Salvor/kräm/gel smörjs på huden
Salvor, krämer och gel används på patientens hud. Oftast är det specifika områden som ska smörjas och därför behöver du vara noggrann med vart du lägger salva, krämen eller gelen. Vissa patienter har ett schema som ska följas. Vid applicering (smörjning) ska du alltid använda
handskar.
Medicin som man för in i ändtarmen
När läkemedel ges via ändtarmen ska alltid basala hygienrutiner användas. Detta innebär att tvätta och sprita händerna samt använda förkläde och handskar. Om patienten tömmer tarmen i
samband med att läkemedlet ges ska du kontakta sjuksköterska.
Klysma
Flytande mediciner som ska föras in i ändtarmen kan till exempel vara mikrolavemang som kan ges vid tillfällig förstoppning (Microlax, Klyx). Det kan även vara läkemedel som ges vid epilepsi.
Det finns som tuber med en pip på, denna pip förs in i ändtarmen. Observera att klysma inte ska ges till personer med stomi.
Hur man ger klysma:
Låt patienten ligga på sidan med benen lätt böjda.
Smörj eventuellt lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen.
Tryck ihop plastbehållaren så att den verkligen blir tömd.
Dra ut pipen med plastbehållaren fortfarande hoptryckt, annars kan medicinen dras tillbaka in i behållaren.
Låt patienten ligga kvar i några minuter så att medicinen inte rinner ut.
Suppositorier (stolpiller)
Ibland kan det vara svårt att ta sin medicin genom munnen då kan man istället tillföra läkemedel via ändtarmen, så kallade suppositorier.
Hur man ger suppositorier:
Be patienten sitta framåtböjd på toastolen eller ligga ner i sängen.
Ta av aluminium eller plasthöljet.
För in suppositorier i ändtarmen med den raka och trubbiga sidan först, den runda änden sluter då mot ändtarmsmynningen och ramlar inte ut. Om patienten har besvär av
hemorrojder kan man prova med den runda änden först.
Vaginalkräm och vaginalgel
Kräm och gel som man för in i slidan finns i tub med en särskild applikator (införare).
Instruktioner för hur läkemedlet ska användas finns alltid i förpackningen.
Vagitorier och vaginaltabletter
Vagitorier förs in i slidan och används ofta vid svamp- eller bakterieinfektioner. Vissa vagitorier innehåller östrogen och tas för att behandla torra och sköra slemhinnor.
Hur man ger vagitorier och vaginaltabletter:
Be patienten sitta framåtböjd på toastolen eller ligga ner i sängen.
Vagitorier kan du först fukta med lite vatten så att det lättare glider in i slidan.
För in vagitorier eller vaginaltabletten djupt in i slidan.
Vanliga biverkningar av läkemedel
Läkemedel kan förutom att bota eller lindra även orsaka biverkningar (oönskade effekter/symtom).
Vanligt förekommande biverkningar:
Förstoppning (vanligt förekommande hos patienter som tar smärtlindrande och järntabletter)
Yrsel och blodtrycksfall (risk för fall) Trötthet
Muntorrhet
Blödningar (blodförtunnande)
Infektionskänslighet (vissa psykiatriläkemedel ex Clozapine)
Signering av utförda insatser
När du har gett Apodos, dosett, ögondroppar, vid behovsläkemedel med mera ska insatsen signeras. I Borås Stad används digitala signeringslistor, MCSS, det är via en app som finns i den arbetstelefonen. Undantag är privata personliga assistenter som signerar insatser på särskilda papperslistor. Insatsen signeras för att veta att patienterna har fått sin medicin i rätt tid. Genom att signera undviks att patienten får dubbelt dos medicin och sjuksköterska får veta vem som har varit hos patienten och givit läkemedel. Medicin ska fördelas jämnt över dygnet så långt det är möjligt och i synnerhet när det gäller våra äldre multisjuka patienter. Ges läkemedlen inte enligt angiven tid i MCSS ska kontakt tas med sjuksköterska då resterande tider över dygnet kan behöva justeras.
Se Bilaga 5 sida 28-29 hur det ser ut i MCSS-appen.
När du ger läkemedel ska du alltid göra följande:
Kontrollera att läkemedel inte redan har givits av annan kollega genom att titta i MCSS (papperssigneringslistan för privata personliga assistenter).
Försäkra dig om att det är rätt person genom att kontrollera namn och personnummer.
Kontrollera att läkemedel ges på rätt tid och datum.
Kontrollera var och hur läkemedlet ska ges.
När tabletter/kapslar ges är det viktigt att kontrollera att det är rätt antal i
apodospåsen/apodospåsarna/dosetten och/eller rätt mängd flytande läkemedel jämfört med det som står i läkemedelslistan.
När läkemedel ges peroralt ska du alltid kontrollera att patienten tagit sin medicin och att den hamnat rätt. Ge rikligt med vätska.
Signera alltid efter att insatsen är utförd.
Kontrollräkning särskilda preparat enligt rutin.
När patienten inte vill ta sina läkemedel
Om patienten av någon anledning inte vill ta sitt/sina läkemedel ska du signera i MCSS
”Erbjuden tackat nej” (undantag är privata personliga assistenter där insatserna signeras på särskilda papperslistor). Du får aldrig tvinga i en patient sin medicin. Du ska även dokumentera detta i patientens journal och informera sjuksköterskan om det inte står något annat i vårdplanen.
Läkemedel tillsammans med andra läkemedel
Tar patienten flera olika läkemedel kan läkemedlen påverkas av varandra. Detta kallas interaktion vilket innebär att läkemedlen inte får önskad effekt. Detta gäller även när receptfria läkemedel, naturläkemedel eller kosttillskott tas. Om patienten tar andra läkemedel är det därför viktigt att du informerar ansvarig sjuksköterska. På delegation får du inte ge något annat än det som står på läkemedelslistan.
Mat och läkemedel
Vissa läkemedel ska tas 1-2 timmar före eller efter måltid och inte tillsammans med
mjölkprodukter. Vissa ska tas en halvtimme före måltid. Det är sjuksköterskans uppgift att ge information, skriva i vårdplanen, om avvikande tidpunkt för medicinintag i förhållande till den rutin som normalt används. Många läkemedel ska ges i samband med någon form av mat, men det behöver inte innebära en hel måltid.
OBS Det måste vara en och samma person som utför alla ovanstående punkter.
Alkohol och läkemedel
En god regel är att aldrig kombinera alkohol och läkemedel eftersom de kan påverka varandras effekter. Vissa mediciner t ex sömntabletter kan i kombination med alkohol vara mycket farliga.
Misstänker du att patienten överkonsumerar alkohol ska du alltid ta kontakt med sjuksköterska.
Är patienten berusad när läkemedel ska ges ska du läsa i vårdplanen, det kan stå där vad du ska göra. Om det inte gör det ska du kontakta sjuksköterska.
Läkemedel som inte används
Överblivna läkemedel får inte slängas i vanliga sopor eller spolas ner i toaletten då de kommer ut i vår natur och påverkar miljön omkring oss. Läkemedel räknas som riskavfall och ska samlas ihop och lämnas till apoteket. Se lokal rutin för just din arbetsplats.
Rapportera till sjuksköterska
Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patienten men det är du som är närmast
patienten som märker förändringar först och om något är annorlunda. Det är därför viktigt att du dokumenterar i Viva under HSL-journalen ”Iakttagelser av omvårdnadspersonal” eller valbara sökord från vårdplanen (privata personliga assistenter som inte har Viva dokumenterar i pappersjournalen) när du upplever förändringar.
Nedan följer exempel på situationer som ska dokumenteras:
När vid behovsläkemedel ges ska du anteckna varför patienten ville ha läkemedlet och hur effekten av läkemedlet blev (om det hjälpte eller inte).
När patienten sover dåligt trots sömntablett.
När du eller patienten upplever att patienten har besvär av biverkningar från läkemedel.
I vissa fall möter du patienter där symtom/reaktion uppstår från läkemedel. Vid sådana situationer ska du alltid kontakta sjuksköterska omgående. Nedan kan du läsa om symtom/reaktioner som du ska vara uppmärksam på.
Symtom/reaktioner kan vara: Svullnad
Utslag Klåda
Andningssvårigheter Förvirring
Avvikelse
Avvikelse ska skrivas om något har hänt som hade kunnat bli en vårdskada eller om det blev en vårdskada för patienten. Avvikelse skrivs av den som upptäcker händelsen i journalsystemet Viva (undantag privata personliga assistenter som inte har Viva, de skriver på papper).
Du ska ta kontakt med sjuksköterska och skriva avvikelse i HSL-åtagandet när:
Patienten har fått fel läkemedel.
Läkemedel ges vid fel tidpunkt.
Patienten har fått dubbel dos.
Patienten har inte fått sin/sina läkemedel.
När antalet tabletter inte stämmer i dosett eller Apodosen.
Läkemedelslistan är otydlig.
Insatsen i MCSS är otydlig eller signeringslistan på papper är otydlig.
Läkemedel och det verksamma ämnet
Läkemedel är uppdelat efter det verksamma ämnet. Det innebär att två läkemedel med olika namn är lika bra (de är synonyma) om de innehåller samma verksamma ämne, även om de kommer från två olika tillverkare. Det betyder att på läkemedelslistan kan patienten vara
ordinerad T. Alvedon men i hemmet har patienten T. Pamol. Det verksamma ämnet i dessa två är paracetamol och då är de synonymer. När läkemedel hämtas från Apoteket säljs de från den leverantör som är billigast just då vilket innebär att det kan vara olika från gång till gång. Det ska alltid finnas en etikett på förpackningen vad patienten har ordinerad på recept, och till vilket läkemedel patienten har fått bytt till. Det är viktigt att du kollar efter denna etikett om du inte hittar läkemedlet som står på läkemedelslistan i hemmet. Var uppmärksam på att ögondroppar oftast byts ut. Nedan följer tre verksamma ämnen som det är extra viktigt att du har mer kännedom om.
Paracetamol
Tabletter som innehåller paracetamol (t ex Alvedon, Panodil, Pamol) kan ge allvarliga biverkningar. Maxdosen får inte överskridas på grund av allvarlig risk för leverskador och dödsfall.
NSAID
NSAID-preparat är smärtstillande och minskar inflammationer (t ex Ibuprofen, Naproxen eller Diklofenak) och kan oftast köpas receptfritt. På grund av risken för biverkningar bör äldre använda NSAID-preparat med försiktighet.
har några synliga skador då det kan finnas inre blödningar. Var extra uppmärksam om patienten har slagit i huvudet. Alla fallolyckor ska rapporteras till sjuksköterskan.
Patienter som tar antikoagulantia ska inte ta läkemedel som innehåller Salicylpreparat (ex Treo, Albyn) eller NSAID (ex Voltaren, Ipren) då effekten av antikoagulantia påverkas. Patienter som behandlas med antikoagulantia får ett halsband med information om vilken sort de behandlas med. Patienten väljer själv om de vill bära halsbandet. Det finns olika läkemedel som innehåller antikoagulantia både i tablettform och i injektionsform (spruta). I injektionsform heter de Fragmin och Klexane. De läkemedel som innehåller antikoagulantia i tablettform är Xarelto, Pradaxa, Eliquis, Lixiana och Waran. För att få ge injektion antikoagulantia krävs en separat delegeringsutbildning. Nedan följer mer information om de fem läkemedlen i tablettform.
Xarelto, Pradaxa, Eliquis och Lixiana:
Dessa fyra läkemedel kallas med ett gemensamt namn NOAK (nya orala antikoagulantia).
Tar patienten något av dessa står det NOAK i uppmärksamhetsinformationen i patientens journal.
Xarelto – Ges normalt en gång om dagen och ska tas tillsammans med mat för att säkerställa upptaget av läkemedlet.
Pradaxa och Eliguis – Ges normalt två gånger om dagen, morgon och kväll. Dessa två läkemedel påverkas inte av vad man äter eller dricker.
Lixiana – Ges normalt en gång om dagen, kan tas med eller utan mat.
Waran
Tar patienten Waran står det Waran i uppmärksamhetsinformationen i patientens journal.
Waran ges på kvällen och delas i dosett då antalet tabletter kan variera från dag till dag.
Blodprov tas regelbundet på patienter som tar Waran och detta kallas PK-prov.
Det finns en egen läkemedelslista enbart för Warandoseringen som heter PK-brev, detta sitter i patientens pärm.
I PK-brevet ska du alltid kontrollera hur många tabletter patienten ska ha och jämföra med hur många tabletter som det är i dosetten.
Effekten av Waran påverkas av vad man äter och dricker. Rekommendationen från Antikoagulantiamottagningen (de som ställer in patientens Warandosering) är att inte utesluta någon mat utan att istället regelbundet äta allt i lagom mängd. På så vis har patienten ett stabilt värde. Var observant på om patienten äter mycket mat som innehåller K-vitamin exempel spenat och kål då effekten minskar av Waran och blodet blir tjockare.
Var även uppmärksam på Omega 3 exempelvis lax då det förlänger effekten av Waran och blodet blir istället tunnare. Jordgubbar som innehåller K-vitamin både minskar och förlänger effekten.
Se Bilaga 4 sida 27 hur ett PK-brev ser ut.
Diagnoser
Patienter som du träffar har ofta en eller flera olika diagnoser, sjukdomar. Nedan kommer du att få läsa om tre diagnoser som är extra viktiga för dig att ha kunskap om.
Epilepsi (förkortas EP)
Vid Epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan orsaka olika typer av anfall. Orsaken kan vara medfödd eller orsakats genom olycka eller skada. Vissa patienter kan ha ett par anfall under hela livet, men en del kan ha svåra anfall varje dag. Anfallen kommer plötsligt och är vanligtvis kortvariga, från några sekunder upp till några minuter. Anfallen kan variera mycket, men hos en och samma individ är det oftast liknande varje gång. Hur anfallen blir beror på vilken del av hjärnan som är påverkad (där nervceller är överaktiva). Det kan vara anfall där endast en
kroppsdel har symtom, att syn/hörsel förändras till att hela koppen krampar. Hos patienter med känd epilepsi skall det finnas en vårdplan där det tydligt framgår hur man ska agera. Vid
nyupptäckt anfall ska du ringa 112.
Hur du agerar vid ett epileptiskt anfall:
Kolla på klockan när anfallet börjar och ta tid på hur länge anfallet pågår.
Har patienten åtsittande kläder som kan försvåra andningen, exempel slips, ta bort detta.
Lägg något mjukt under huvudet.
Vänd patienten försiktigt på sidan när kramperna är över, stabilt sidoläge, det håller luftvägarna fria.
Var lugn och stanna kvar – lämna aldrig patienten ensam.
Kontakta sjuksköterska.
Ångest och oro
Ångest och oro är vanligt. Ett bra bemötande, samtal och närvaro är viktiga faktorer i ångestdämpande behandling. Fysisk aktivitet kan vara en del i behandlingen och i sista hand används läkemedel. Det är viktigt att tänka på att ångest är ett symtom på något. Försök att ta reda på varför patienten har ångest och vad som kan göras för att lindra detta. I vårdplanen kan det stå vad som hjälper patienten i sin ångest, exempelvis vad du kan prata om.
Symtom på ångest kan vara:
Hjärtklappning Andnöd
Tryck över bröstet eller bröstsmärta Känsla av dödsångest
Diabetes
lågt. Det är också viktigt att du vet symtomen samt vad du ska göra om du misstänker att patienten har lågt eller högt blodsocker.
Symtom på lågt blodsocker = Hypoglykemi:
Blekhet Darrningar Svettningar Hungerkänsla Sluddrigt tal Oro
Ilska och aggressivitet Förvirring
Minnesstörningar
I värsta fall kan patienten bli medvetslös - ring då 112
Kommer du till en patient som har en diabetessjukdom och patienten uppvisar något av ovanstående symtom är det viktigt att du reagerar. Äldre är mer känsliga för låga
blodsockervärden och symtomen kan variera mycket.
Gör så här:
Ge fyra druvsockertabletter/sockerbitar/juice/mjölk eller annat sött som finns till hands, om patienten är vaken. Upprepa vid behov efter 10 min.
Ge aldrig en medvetslös person dricka. Ta istället honung, sirap eller en krossad sockerbit och lägg under överläppen.
Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer. Tänk också på att effekten av enstaka sockerbitar snabbt avtar. Ge mer långverkande kolhydrater som t.ex. en smörgås, på så sätt undviker man risk för ny hypoglykemi.
Kontakta ansvarig sjuksköterska.
Stanna kvar tills patienten mår bra.
Symtom på högt blodsocker = Hyperglykemi:
Ökad törst Ökad urinmängd Trötthet och slöhet
Patienten minskar snabbt i vikt Luktar aceton ur munnen Gör så här:
Dokumentera vilka symtom som uppmärksammats i journalen.
Kontakta sjuksköterska.
Kateterisering av urinblåsa (KAD)
När en patient inte kan kissa själv kan han/hon behöva KAD. KAD är en mjuk tunn slang som förs upp till urinblåsan och leder ut urinen. Dessa slangar (katetrar) finns i en mängd olika material och utseende, allt efter olika behov. Katetern kan föras in via urinröret in i urinblåsan eller via bukväggen direkt till urinblåsan. När det går via bukväggen så kallas det för
suprapubiskateter. Kateten kan sitta kvar från tre veckor till tre månader beroende på sort och ordination.
Katetern sitter på plats med hjälp av en vätskefylld blåsa som finns i kateterns spets. Slangen får inte hänga fritt utan ska fästas. På män tejpas kateterslangen upp mot magen för att förhindra tryckbildning mot prostata eller blås- och urinrörsmynningen. Därefter går kateterslangen ner mot låret. På kvinnor tejpas kateterslangen ner mot låret och fästes där. All kateterbehandling ska vara ordinerad av läkare och vara tidsbestämd. Katetern sätts in av sjuksköterska och sköts av delegerad personal.
Komplikationer
Vanliga komplikationer vid kateterbehandling är infektion och sårbildning. Därför är skötsel och vård viktigt för att undvika att komplikationer uppkommer. Urinvägsinfektion är den vanligaste komplikationen vid all kateterbehandling. Täta byten av urinuppsamlingspåsar samt bristande handhygien hos vårdpersonal ökar risken för urinvägsinfektion.
Skötsel av kateterslang
När en patient inte själv klarar av sin hygien måste patienten få hjälp av personal med hygien och skötsel av KAD. Detta innebär daglig noggrann tvätt av underlivet, urinrörsmynningen och den synliga delen av kateterslangen med mild tvål/tvättcreme och vatten. Vid suprapubiskateter ska ingångshålet tvättas med tvål och vatten, torka torrt samt lägga ett förband som skyddar
ingångshålet. Det bildas lätt beläggning av bakterier kring kateterslangen. När du tvättar
Det är viktigt att patienten dricker mycket för att katetern ska sköljas ur naturligt och därmed minska risken för stopp i KAD. Patienten bör dricka cirka två liter per dygn. Även om katetern sköts på rätt sätt blir det alltid bakterier i urinen. Det innebär att urinen kan lukta illa eller bli grumlig (urinen är inte klar till utseendet). Dokumentera alla eventuella symtom i HSL-åtagandet.
Bakterier i urinen ska inte alltid behandlas med antibiotika, men vid feber, trängningar (patienten upplever sig kissnödig) och buksmärta kontaktas sjuksköterska.
KAD-påsen
Vanligtvis töms påsarna på morgon, middag, kväll samt till natten. Hur mycket urin som bildas varierar och därmed också behovet att tömningarna. Det är viktigt att tömma ofta för att minska risken för återflöde (urinen åker tillbaka till urinblåsan) och för att det inte ska uppstå
tryckskador. Påsen ska hänga längre ner än urinblåsan vilket är viktigt att tänka på när patienten ligger ner. Finns det en vårdplanen för KAD är det du som delegerad personal som tömmer KAD-påsen vid behov. Ny KAD-påse byts en gång i veckan eller vid behov. Man ska ha kateterslangen under uppsikt så att den inte ligger i kläm och förhindrar urinen från att passera.
Om det inte kommer någon urin eller att patienten får magsmärtor ska sjuksköterska kontaktats.
Blåsträning med kateterventil
Innan man tar bort en KAD behöver patienten blåsträna. Blåsträna innebär att urinblåsan sakta får vänja sig vid att bli fylld. Under denna tid kan man använda en kateterventil. Ventilen ska bytas 1gång/veckan. Kateterventil ska inte användas om urinen är blodig eller om patienten har en urinvägsinfektion med symtom. Nedan ser du bilder på två olika kateterventiler.
Bilaga 1 Läkemedelslista från dosapoteket
Bilaga 2 Läkemedelslista vårdcentral
Bilaga 3 Läkemedelslista från sjukhuset
Bilaga 4 PK-brev
Bilaga 5 Hur det ser ut i MCSS-appen
Bilaga 6 Instuderingsfrågor
Vad kommer du ihåg efter att ha läst kompendiet? Nedan har du övningsfrågor där du kan testa dina kunskaper. Inför kunskapstestet hos sjuksköterskan kan det vara samma frågor men även likande men formulerat på ett annat sätt. Det kan också vara andra frågor, lycka till.
1. Vilken information ska läkemedelslistan innehålla?
2. Ge exempel på läkemedel som är vanliga att ge vid behov?
3. Får alla läkemedel krossas?
4. Vad är Waran för läkemedel?
5. Vad är viktigt att tänka på när en patient tar Waran?
6. Ange symtom på lågt blodsocker?
7. Vad gör du om du kommer till en patient som har diabetes och uppvisar symtom på lågt blodsocker?
8. Vilka är de vanligaste komplikationerna vid kateterbehandling?
9. Får du ge läkemedel eller naturläkemedel om det inte finns med på läkemedelslistan när du har en delegering?
10. Varför är det viktigt att ge rikligt med vätska till patienter som tar läkemedel peroralt?
11. Nämn minst 5 olika administreringsvägar att tillföra kroppen läkemedel på?
12. Vad är viktigt att tänka på för att undvika komplikationer vid kateterbehandling?
13. När ska en läkemedelsavvikelse skrivas?
14. Ange symtom för högt blodsocker?
15. Vad gör du om patienten du är hos får ett EP anfall?
16. Varför ska man signera efter att man har givit läkemedel?
17. Handhygien är väldigt viktigt vid all hantering av läkemedel, vad ska du göra med tanke på handhygien innan och efter du har givit läkemedel?
18. Hur ger man patienten Resoribletter?
19. Varför ska öppnade förpackningar av ögondroppar/ögonsalvor förvaras i rumstemperatur?
20. Får man signera om någon annan har gett läkemedlet till patienten?
21. Hur ska klysma ges?
22. Vilka symtom/reaktioner ska du alltid vara uppmärksam på hos patienten och rapportera till sjuksköterskan?
23. Vart ska överblivna läkemedel ”slängas” någonstans?
24. Asta är ordinerad T. Alvedon 500 mg 2 tabletter vid smärta i ryggen vid behov, när du är hos patienten önskar Asta att få detta men det finns ingen förpackning i Astas skåp som heter T. Alvedon, hur kan du kolla/se om Asta har ett synonym hemma hos sig?
25. Ge exempel på NSAID- läkemedel?
26. Vad är granulat och hur ger du det till patienten?
27. Förklara hur du ger patienten ögonsalva?
28. Vad innebär biverkningar?
29. Vad innebär grumlig?
30. Förklara vad du alltid ska göra när du ger patienten ett läkemedel, oavsett vilket läkemedel det är?
31. Vart får du information om läkemedel ska ges i samband med måltid eller om det måste gå en viss tid emellan måltid och givandet av läkemedel?
34. Vad är viktigt att alltid använda när man applicerar salvor, krämer eller gel på patienten?
35. Vad är viktigt att tänka på om en patient har både ögondroppar och ögonsalva?
36. Är det viktigt att patienten dricker eller sköljer munnen efter den har inhalerat läkemedel?
37. Varför är det viktigt att bemöta patienter som har ett astmaanfall lugnt och tryggt?
38. Om du kommer försent till en patient för att ge läkemedel måste du kontakta sjuksköterskan varför är detta viktigt?
39. Hur ska du bemöta en patient med oro och/eller ångest?
Titta på bilaga 1 ”läkemedelslista från dosapoteket”.
40. Hur många tabletter ska det ligga i apodospåsen kl 08.00?
41. Hur många tabletter/kapsel ska det vara i dosetten kl 08.00?
Titta på bilaga 2 ”Läkemedelslista vårdcentral”
42. Hur många tabletter/kapslar ska det vara i dosetten kl 20.00?
Titta på bilaga 3 ”Läkemedelslista från sjukhuset”
43. Vilket läkemedel kan du ge vid behov enligt läkemedelslistan?
Titta på bilaga 4 ”PK-brev”
44. Hur många tabletter ska patienten ha på torsdagar?
45. Hur vet du att detta är patientens senaste, aktuella, PK-brev?
Rätt svar på frågorna kopplat till läkemedelslistorna;
40. är 4 tabletter/kapslar
41. är 2 tabletter/kapslar på måndagar övriga dagar tisdag – söndag är det 1 kapsel. Att det står slutexp.datum längst ut till höger innebär endast att patienten inte har några recept kvar för uthämtning av läkemedlet på apoteket, patienten ska fortfarande ha läkemedlet.
42. 2 tabletter.
43. Omeprazol 20 mg 1 enterokapsel.
44. 2 tabletter.
45. Genom att se när nästa datum för provtagning är, datumet får ej vara passerat med mer än 2 dagar,. I detta fall är datumet onsdag 10 februari 2021.
