Dnr 2016/0629 TFN-12 Diariekod: 209
Trafik- och fastighetsnämnden
Lokalförsörjningsplan 2018-2022
Förslag till beslut
1. Trafik- och fastighetsnämnden godkänner lokalförsörjningsplan 2018-2022, enligt tjänsteutlåtande 2016-11-18 med bilaga 1, som sammanställning av samtliga nämnders inventerade lokalbehov och med trafik- och fastighetskontorets bedömning av
färdigställandetider, risker och prioriteringar.
2. Trafik- och fastighetsnämnden överlämnar lokalförsörjningsplan 2018-2022 till kommunstyrelsen för fortsatt beredning.
Sammanfattning
För att Sollentuna kommuns budgetprocess ska beredas god möjlighet till framförhållning gällande investeringar i lokalresurser sammanställs en lokalförsörjningsplan som innehåller de behov som respektive nämnd förutspår för perioden 2-7 år framåt i tiden, nu aktuellt för perioden 2018- 2022.
Huvuddokumentet i lokalförsörjningsplanen är den sammanställda lista över nämndernas beslutade behov som också innehåller trafik- och
fastighetskontorets bedömning på ett antal punkter. Förutom trafik- och fastighetskontorets beredning sammanfattas nämndernas behov. Däremot är inte respektive nämnds beslutade lokalbehov i sin helhet bilagda detta ärende.
Huvuddokumentet listar dock inte alla beslutade behov utan främst de som innebär en betydande investering som ligger utanför ramen för trafik- och fastighetskontorets normala förvaltning (till exempel mindre
hyresgästanpassningar eller planerat underhåll). Det finns till exempel ett generellt behov hos de flesta förvaltningar i Turebergshuset, som behöver utredas närmare.
Behoven av planerat underhåll och reinvesteringar i kommunens
verksamhetsfastigheter är precis som föregående år omfattande. De behöver också sammanställas för att åstadkomma en helhetsbild av det totala
investeringsbehovet.
Trafik- och fastighetskontorets beredning
Det finns flera parametrar som påverkar Lokalförsörjningsplanens
genomförande. Förutom påverkan på ekonomi och tidplan, är vissa behov framställda i ett så tidigt skede att flera alternativa lösningar behöver
studeras. Det kan i sig innebära att i planen ingående projekt ska samköras eller utföras i en viss följd för att nå en så bra lösning som möjligt.
Typiska parametrar som påverkar genomförandet är till exempel tydligheten i framställning av behov, behovens inverkan på varandra, kommunens rådighet över mark och fastigheter, tillgängligheten på resurser i projektens olika skeden, behov av förändrade detaljplaner, kommuninvånarnas
mottagande av planerade projekt samt slutgiltigt kommunens ekonomi och prioriteringar.
Omfattning
Lokalförsörjningsplanens omfattning är begränsad till de behov som
nämnderna beslutar om och som sannolikt medför en betydande investering utanför normal fastighetsförvaltning. Det innebär att följande exempel på behov inte är medtagna:
• Hyresgästanpassningar d v s av nämnderna / hyresgästerna initierade förändringar i byggnad till följd av verksamhetsförändringar
(handhas normalt inom ramen för fastighetsförvaltning),
• Reinvesteringar i befintliga byggnader och byggnadstillbehör (t ex totalt utbyte av el-, värme-, ventilations- eller vatten- och
sanitetsinstallationer) som inte kan hanteras inom ramen för normalt planerat underhåll,
• Investeringar i byggnader för lägre energiförbrukning eller andra investeringar för ökad miljöhänsyn,
• Investeringar i byggnader till följd av myndighetskrav på fastigheten, eller
• Investeringar för bättre säkerhet eller arbetsmiljö.
Trafik- och fastighetskontoret har normalt utrymme för en del av
ovanstående, men att beakta för en helhetsbild över fastighetsinvesteringar är främst det som rör hyresgästanpassningar och reinvesteringar.
Förklaring till kolumner i lokalförsörjningsplanen
Lokalförsörjningsplanen innehåller ett antal delar och kolumner vilka förklaras nedan för att öka förståelsen av dokumentet.
PROJEKTDATA
• Id – identifierade behov åsätts ett unikt nr i Stratsys per automatik
• Projekt – projektnamn i populärform
• Nämnd – vilken nämnd som initierat projektet
• Behovsspecifikation – kortfattad beskrivning av behov
• Kommundel – anges om det kan klargöras
• Skapat år – det år behovet först registrerades i Stratsys
• Skede vid Lokalförsörjningsplanens antagande – i vilket skede projektet är vid detta beslutstillfälle
o 0 – Ej beställt
o 1 – Behovsanalys (utredning och specifikation av behov) o 2 – Förstudie (olika lösningsalternativ studeras)
o 3 - Program (ramarna för projektet bestäms) o 4 - Genomförande
• 5 - Projektering (detaljplanering)
• 6 - Upphandling av entreprenad
• 7 - Produktion (projektet genomförs på plats)
• 8 – Klart (projektet slutfört)
PRIORITET
• Nämnd önskar klart till – vilket år nämnden har åsatt behovet till
• Klart enl. TFK (prognos) – det år till vilket TFK bedömer tidigast färdigställande om projektet får löpa på utan avbrott
• Risk försening antal år – TFK bedömning av förseningsrisk att läggas till prognos för färdigställande på grund av komplexiteten i projektet och dess konsekvenser:
o 1 - Risk för försening i upp till ett år o 2 - Risk för försening i upp till två år o 3 - Risk för försening i upp till tre år o 4 - Risk för försening i mer än tre år
• Finns mark eller lokal? – om plats identifierad.
• Krävs ny detaljplan eller motsvarande? – om direkt bygglov medges.
• Prio enligt nämnd - vikten av att projektet färdigställs till önskat årtal
• Bedömning enligt TFK – TFK förslag på prioritering utifrån tillgängliga resurser och planering av samtliga projekt
För att på ett enkelt sätt definiera prioritetsordningen föreslås följande indelning:
o 1 - Projektet fortsätter eller startas upp innevarande år 1 o 2 - Projektet fortsätter eller startas upp år 2
o 3 - Projektet fortsätter eller startas upp år 3 o 4 - Projektet fortsätter eller startas upp senare
• Lagkrav – direkta lagkrav utan annan lösning
TIDPLAN – ÖVERSIKT
• Beredning TFK – kort konsekvensanalys med förklaring om läge, riskbedömning m.m.
• KF senaste beslut – beslut i nästföregående kommunfullmäktige (om ej nytt behov)
• Mycket grov överskådlig tidplan för uppstartade projekt där färgen anger projektets skede och möjlighet till påverkan.
o Grönt – behovsanalys / förstudie o Gult – programskede
o Rött – genomförandeskede
o Grått – risk för utdraget projekt enligt riskbedömning
Konsekvensanalys
Under 2016 har en ny Strategisk lokalenhet bildats på
kommunledningskontoret. Lokalstrategernas uppgift är att, tillsammans med trafik-och fastighetskontoret, utveckla kommunens lokalresursplanering.
Målet med den strategiska planeringen är att kommunen ska ha en långsiktig, ändamålsenlig planering samt en attraktiv och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och en effektiv resursanvändning.
Ambitionen i lokalförsörjningsplanen är fortsatt hög. Projektledarresurserna inom Trafik- och fastighetskontoret har byggts upp med egna anställda samt inhyrda konsulter, som arbetar efter fastslagen process.
Processen förutsätter också att kommunikationen mellan förvaltningarna fungerar, så att kvalitet och synergier mellan projekt bevaras. Det finns alltså begränsningar i kapacitet även utanför TFK, såsom beställande
nämnder, plan- och exploateringskontoret och miljö- och byggnadskontoret.
En prioritering måste därför göras så att arbetet med de olika projekten kan
Det mått av risk som åsatts respektive projekt anger dels osäkerheten i projektets genomförande såsom det initierats, och dels risken för försening kontra planerad tid för färdigställande. Lyftplanen i budgeten kan därmed komma att påverkas i motsvarande mån.
Nedan illustreras projektprocessen, värt att notera är att störst möjlighet till påverkan av projektet finns i början d v s i skedena behovsanalys och förstudie. Därefter sätts programmet för projektet vilket ramar in gränserna för genomförandefasen med detaljprojektering och byggnation. Att ändra i förutsättningarna då leder sannolikt till förskjutning i tidplan och ökade kostnader.
Sammanfattning av nämndernas inventerade lokalbehov
Barn & ungdomsnämnden
Det finns ett stort behov av förskoleplatser i hela kommunen, och främst i nya Väsjöområdet. Totalt finns det ett behov av ca 500 nya förskoleplatser fram till 2022. Befintliga projekt i Lokalförsörjningsplanen 2017-2021 samt tillkommande behov avseende förskola i Häggvik förväntas tillgodose det ökade behovet i hela kommunen.
I Sollentunas grundskolor finns en del överkapacitet men den är inte
tillräcklig eller i rätt områden för att kunna rymma de ökningar som väntar.
Ökningen förväntas kunna tillgodoses genom de projekt som återfinns i Lokalförsörjningsplanen 2017-2021.
Under planeringsperioden förväntas en stor ökning av barn i högstadieålder, ca 500, samtidigt som barn i låg- och mellanstadieålder ligger på en jämn nivå. Det ställer krav på att det både inom kommande och nuvarande kapacitet finns tillräckligt med högstadieplatser.
Det finns en avvecklingsplan för samtliga paviljonger.
Samtliga förslag prioriteras högt d.v.s. inget projekt kan prioriteras bort till förmån för något annat projekt. Konsekvensen skulle i sådant fall bli att tillfälliga bygglov av paviljonger måste förlängas ytterligare, om
möjligheten till förlängning fortfarande finns, eller att barn och elever står utan skol- eller förskolelokaler.
Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden
Den ökning av gymnasieelever som förväntas de kommande åren, är det som främst påverkar utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens lokalbehov under planeringsperioden 2018-2022. Bedömningen är att antalet
gymnasielever både i Sollentuna kommun och i hela Stockholms län kommer att öka under planeringsperioden.
Sollentuna ingår i den gemensamma gymnasieregionen för Stockholms län och Håbo, vilken innebär att alla elever söker nationella program på samtliga av regionens gymnasieskolor på samma villkor. Den egna kommunens elever har inte företräde. En kraftig ökning av antalet elever i regionen påverkar därför Sollentunas skolor märkbart, beroende på vilka andra åtgärder som genomförts, genom ökat söktryck.
Kommunledningskontoret har, på uppdrag av kommunstyrelsen, under sommaren 2015 genomfört en utredning kring möjliga inriktningar för framtidens gymnasieskola i Sollentuna kommun. I utredningen har olika alternativ jämförts, bl.a. en kapacitetsökning på Rudbecks gymnasium samt en etablering av en ny gymnasieskola. Kommunstyrelsen har därefter
Socialnämnden
Socialnämnden behöver ha en kontinuerlig tillgång till sociala bostäder.
Vissa målgrupper inom socialtjänsten har behov av sociala lägenheter, dvs träningslägenheter och försökslägenheter. Det är personer som inte på egen hand kan få ett hyreskontrakt av olika anledningar.
Sollentuna kommun ska ta emot fler nyanlända flyktingar genom att de anvisas plats för bosättning i kommunen. Anvisningsbara platser innebär att kommunen ska erbjuda lägenheter/bostäder till personerna. Bostad är en grundförutsättning för att flyktingfamiljer ska bli självförsörjande.
Flyktingströmmen ökar och behoven är svåra att prognostisera. Under 2016 har bostadsrättslägenheter köps in av kommunen i detta syfte.
Sollentuna kommun har ansvar för att ordna boende och skydd för
ensamkommande barn och ungdomar som anvisas av Migrationsverket till kommunen. Sollentuna kommun har ökat asylplatserna kraftigt för
asylsökande ensamkommande barn. Med ett utökat antal platser för ensamkommande flyktingbarn, kommer också fler av barnens familjer beviljas återförening i Sverige. Sollentuna blir då ansvarig för mottagandet.
Det genomförs ett intensivt arbete för att hitta boenden till dessa familjer och ibland har kommunen tvingats att köpa dyra platser. Dessa familjer ingår inte i kvoten nyanlända som kommunen ska anvisa bostäder. Kan kommunen bereda en egen bostad till familjen sjunker kostnaderna.
Socialnämnden behöver också fler tränings-/försökslägenheter till ungdomar som flyttar ut från behandlingshem/familjehem och från boende för
ensamkommande ungdomar. Idag finns ca 90 stycken tränings-
/försökslägenheter (avtalet uppgår till 120 stycken) och det finns avtal med Sollentunahem om att det skall tillföras 2 stycken nya lägenheter per månad.
Dessutom finns ett tilläggsavtal där Sollentunahem ska anvisa nyanlända, ca 24 bostäder. Som tillströmningen ser ut idag kommer de bostäderna inte räcka till.
Vård- och omsorgsnämnden
LOV i särskilt boende
Vård- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att Lagen om
valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas gällande särskilda boenden för äldre Sollentuna kommun. Femton boenden är godkända i dagsläget, varav ett är beläget i Sollentuna. Ett företag bygger idag ett äldreboende i Viby som beräknas stå klart under det fjärde kvartalet 2016. Med största sannolikhet kommer företaget att ansöka om LOV både i Sollentuna och i andra kommuner. Det är därför oklart hur många platser som kan komma Sollentuna kommun till del.
Sammanfattningsvis uppskattas Sollentuna kommun ha ett tillkommande behov fram till 2022 på 74 platser inom äldreomsorg och detta bör kunna
täckas av de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med och det boende som planeras i Väsjön.
Funktionshinder
Vård- och omsorgsnämndens ansvarar för insatser till personer med
funktionshinder. Insatser beviljas enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag och vänder sig till den som omfattas av någon personkrets enligt 1§ LSS.
Funktionshinderområdet står inför en rad utmaningar. Det inkommer ständigt nya ansökningar om bostad med särskild service. Allt fler av de som ansöker har komplexa behov, vilket ställer större krav på utförarna. På uppdrag av nämnden pågår ett kartläggningsarbete för att säkerställa att rätt person bor i rätt typ av boende med syfte att få till stånd en boendekedja.
Det framtida behovet av bostad med särskild service enligt LSS beräknas till 48 tillkommande platser fram till år 2022
De personer som bedöms ha behov är idag kända av vård- och omsorgskontoret. Det finns dock ett flertal osäkerhetsfaktorer i beräkningarna, dels måste personerna vilja ansöka om insats och en
bedömning göras om personen har rätt till insatsen, dels råder det osäkerhet kring när personerna kommer att vilja flytta från föräldrahemmet.
Inflyttningar från andra kommuner samt personer som idag inte har något stöd från kommunen är inte medräknade i det prognostiserade behovet. Till detta ska även läggas de tillkommande platserna som uppkommer när befintliga LSS-boenden behöver byggas om eller avvecklas för att uppnå de krav i form av lagstiftning och föreskrifter som finns på LSS-boenden idag.
Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att en ny grupp- eller servicebostad behöver byggas per år för att täcka det uppskattade behovet.
Miljö- och byggnadsnämnden
Miljö- och byggnadskontorets verksamhet liksom personalstyrka har utökats som en följd av det ökade antalet ärenden främst inom
bygglovsverksamheten. Fler byggsamråd med externa parter hålls jämfört med tidigare som följd av ökat antal ärenden.
De befintliga rum som finns på plan 9 i Turebergshuset har utnyttjats liksom de möjligheter som finns att dela rum. För att skapa fler goda arbetsplatser har Miljö- och byggnadskontoret själva initierat och byggt om på plan 9, med nämndens medel genom internhyra från TFN, enligt beslut. Denna
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden har i sin inventering av lokalbehoven för 2018 – 2022 fokuserat på att säkerställa att nödvändiga underhållsarbeten av
befintliga anläggningar genomförs. Det handlar främst om renoveringarna av pisterna på Sollentunavallen. Dessa har funnits med i lokalresursplanen för kultur- och fritidsnämnden under en längre tid men saknar
investeringsmedel, nu börjar renoveringsbehovet bli akut.
Tillägg till lokalresursplanen 2018 – 2022 har gjorts av två poster. Detta är renovering och underhåll av kommunens motionsspår samt en ny lokal för kallförvaring av konstgräs från bandyplanen på Sollentunavallen.
Kommunstyrelsen
Kommunledningskontoret har i och med de ombyggnationer som nu pågår bäddat för att hantera större delen av sitt lokalbehov under den period inventeringen gäller. Kontorets verksamhet är inte direkt beroende av demografiska förändringar utan snarare på politiska beslut. Det gör att antalet medarbetare och därmed antalet arbetsplatser kan variera uppåt eller nedåt under perioden men kasten förväntas inte vara markanta. Det handlar snarare om variationer på nuvarande antal arbetsplatser.
Trafik- och fastighetsnämnden
Arbetsbördan på trafik- och fastighetskontoret har ökat markant sedan förvaltningen bildades. Mer personal har tillkommit vilket har medfört att kontoret genomfört en lokalutökning samt en lokalanpassning av befintliga lokaler som slutfördes 2015. Kontorets nuvarande behov bedöms därmed vara täckt under perioden.
Manfred Holmelin Daniel Eriksson
Förvaltningschef Fastighetsutvecklare
Bilagor: Bilaga 1 – Lokalförsörjningsplan 2018-2022
