LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR SKÖVDE PASTORAT

(1)

(2)

ARBETSGRUPP FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

Per Lindberg, Svante Jildenhed, Erkki Salmisaari, Jan Sandelius, Bernt Svensson, Martin Eriksson, Jan Thiberg, Lena Ehrngren och Eva Elfwering i nära samverkan med ekonom Eva Johansson.

(3)

Mål och utgångspunkter i församlingsinstruktionen ...5

Kyrkobyggnadernas särställning...5

Kyrkofullmäktiges mål för lokalförsörjningen ...5

3. Omvärldsbeskrivning ...6

Befolkningsutveckling, boende och kommunikationer ...6

Risk och sårbarhet samt krisberedskap ...7

Konsekvenser för församlingarnas verksamheter ...7

4. Verksamhetens utveckling samt behov av mark, byggnader och anläggningar ....9

Skövde pastorat ...9

Kommunikation ...10

Befolknings- och medlemsutveckling ...10

Ekonomisk utveckling ...11

Personal ...11

5. Bestånd av mark, byggnader och anläggningar ...12

Kulturvärden ...12

Ändamålsenlighet och teknisk status ...13

Energi och miljö ...15

Sammanfattning med kommentarer ...16

6. Åtgärdsplan och konsekvensanalys ...17

BILAGOR

Bilaga 1 Förteckning över mark, byggnader och anläggningar Bilaga 2 Ekonomisk prognos 2020-2035

Bilaga 3 Fastighetskostnader 2019 - drift, underhåll

(4)

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

1. Inledning

Denna lokalförsörjningsplan gäller för Skövde pastorat som består av Skövde församling och Skultorps församling. Lokalförsörjningsplanen fastställs av kyrkofullmäktige

och omfattar perioden 2020-2035.

Enligt kyrkoordningen ska varje pastorat eller församling som inte ingår i ett pastorat ha en lokalförsörjningsplan.

Lokalförsörjningsplanen ska fastställas av kyrkofullmäktige, och kyrkorådet ska minst vart fjärde år pröva om den ska ändras (kyrkoordningen 3 kap. 2 § och 47 kap. 12 §). Närmare bestämmelser finns i Svenska kyrkans bestäm- melser om lokalförsörjningsplaner (SvKB 2018:8).

Lokalförsörjningsplanen för Skövde pastorat är upprättad i enlighet med kyrkoordningen och Svenska kyrkans bestämmelser. Enligt bestämmelserna ska lokalförsörjningsplanen innehålla redogörelser för:

• kyrkofullmäktiges mål för lokalförsörjningen

• verksamhetens utveckling samt behov av mark, byggnader och anläggningar

• bestånd av mark, byggnader och anläggningar

• planerade åtgärder

• konsekvensanalys

• planeringsperioden ska vara minst tio år

Lokalförsörjningsplanen omfattar både församlings- och begravningsverksamheten. De analyser och prognoser som redovisas i planen utgår från utfallet 2019.

Detta är pastoratets första lokalförsörjningsplan, och förhoppningen är att planen ska vara ett redskap som under- lättar och stödjer genomförandet av församlingarnas vision, uppdrag och kallelse. Innehållet i planen kommer att vidareutvecklas efter hand, liksom rutinerna för att uppdatera och revidera planen. De beslut som rör förändring- ar i fastighetsbeståndet eller lokalanvändningen ska i huvudsak ske i enlighet med lokalförsörjningsplanen. Om kyrkorådet eller ledningsgruppen bedömer att en annan prioriteringsordning blir nödvändig ska frågan tas upp i kyrkorådet och beredas på sedvanligt sätt inför beslut. Kyrkorådet bereder och fattar separata beslut för varje byggnad då frågan om övertalighet blir aktuell. Kyrkorådet ska minst vart fjärde år pröva om lokalförsörjnings- planen ska ändras och till kyrkofullmäktige ange skäl ifall inga ändringar föreslås.

Lokalförsörjningsplanen har upprättats av pastoratets processledare för lokalförsörjningsplaner i samverkan med en särskilt utsedd arbetsgrupp. Överväganden och prioriteringar har gjorts av pastoratets ledningsgrupp, d v s kyrkoherden, enhetscheferna och pastoratets lednings- och planeringssekreterare. Beredningen av planen har skett i samverkan med kyrkorådet och församlingsråden enligt de rutiner som gäller inför beslut i kyrkofullmäk- tige. De olika råden har fått information om arbetet med planen och man har mötts för gemensamma samtal vid flera tillfällen.

(5)

2. Mål och planeringsförutsättningar

Kapitlet innehåller en sammanfattning av de mål och förutsättningar som ligger till grund för upprättandet av lokalförsörjningsplanen, inklusive en redogörelse för kyrkofullmäktiges mål för lokalförsörjningen.

Mål och utgångspunkter i församlingsinstruktionen

Enligt Svenska kyrkans bestämmelser ska lokalförsörjningsplanen relatera till församlingsinstruktionen. Det be- tyder att lokalförsörjningsplanen ska bidra till att församlingarna kan utföra sitt uppdrag och sin kallelse i lokaler som är ändamålsenliga med en långsiktigt hållbar resurshushållning.

Församlingsinstruktionen för Svenska kyrkan i Skövde, ”På nya vägar” talar om ”viljan till omsorg om med- människan som kallar, ut på nya vägar, att med öppenhet och respekt dela människans villkor och visa på en möjlighet att dela gemenskap.” FIN gör också konstaterandet ”Att leva tillsammans som församling innebär att leva i gemenskap och det innebär att vara beroende av varandra.” Med detta som viktiga utgångspunkter och ledorden uppmärksamhet och närvaro utifrån den omvärldsanalys som gjorts finns bön med som ett utvecklings- område tillsammans med lärjungaskap och integration.

Kyrkobyggnadernas särställning

Enligt Svenska kyrkans bestämmelser ska kyrkobyggnadernas särställning beaktas i lokalförsörjningsplaneringen.

Kyrkobyggnaderna har en unik betydelse för församlingarnas möjlighet att utföra det grundläggande uppdraget.

De är också viktiga identitetsbärare för såväl enskilda församlingar som för hela Svenska kyrkan. En viktig ut- gångpunkt för lokalförsörjningsplanen är att kyrkorna och det kyrkliga kulturarvet som helhet representerar ett av de mest värdefulla inslagen i kulturmiljön.

De kyrkobyggnader som ägdes av Svenska kyrkan år 2000 är skyddade enligt kulturmiljölagen och särskild hänsyn tas till de kyrkobyggnader som tillkommit innan 1939. Dock ägs Norrmalms kyrka, byggd 1968 av stadens EFS-förening. S:t Lukas kyrka ägdes sedan tillkomsten 1970 av en stiftelse med representation från Svenska kyrkan i Skövde och överlämnades hösten 2015 till Skövde församling. För skyddade kyrkobyggnader, begrav- ningsplatser och kyrkotomter gäller att de ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värden inte minskar och deras utseenden och karaktärer inte förvanskas. De får inte på något sätt väsentligt förändras utan tillstånd av länsstyrelsen.

Kyrkofullmäktiges mål för lokalförsörjningen

Inför upprättandet av lokalförsörjningsplanen har kyrkofullmäktige fastställt följande inriktningsmål:

• Den grundläggande uppgiften för församlingarna ska kunna utföras i ändamålsenliga lokaler med en långsiktig hållbar resursanvändning.

• Pastoratets byggnader ska kunna värmas med förnybar energi.

• Produkter och material ska ha lång teknisk livslängd.

• De fastigheter som inte längre behövs ska avyttras när så är möjligt.

(6)

3. Omvärldsbeskrivning

I kapitlet redogörs för faktorer i omvärlden som väntas få betydelse för församlingarnas lokalförsörjning under de kommande femton åren. Omvärldsbeskrivningen baseras på den som togs fram inför upprättandet av församlingsinstruktionen liksom tidigare fastighetsutredning, på den egna verksamhetsuppföljningen samt på analyser av kommunens översiktsplan, bostadsbyggnadsplan och befolkningsprognoser.

Befolkningsutveckling, boende och kommunikationer

Vid halvårsskiftet 2020 uppgick befolkningen i Skövde kommun till 56 530 personer med en ungefärlig med- elålder på 40 år. Kommunen siktar på 60 000 invånare till 2025 och bedömer att målet kan nås trots minskad ökningstakt. Enligt Svenska kyrkans matrikel 2020 bor 39 694 personer i Skövde församling varav 23 208 (58,5 %) står som medlemmar. Skillnaderna i medlemsantal mellan bostadsområden som Hentorp och Södra Ryd är dock stora. Skultorps församling har 4 794 invånare varav 3 162 är medlemmar (65,9 %). Likt Svenska kyrkan i övrigt visar prognoserna för Skövde pastorat på ett fortsatt minskat medlemsantal där även generationsväxlingen om några år tydligt slår igenom.

Kommunen har haft en oavbruten årlig folkökning sedan början av 2000-talet och de kommande åren väntas en fortsatt ökning om än i dämpad takt. Orsakerna till den ökande befolkningen handlar om en hög invandring, ett positivt flyttsaldo för studenter och ett betydande födelseöverskott. Tillgången till bostäder har inte på långt när motsvarat efterfrågan. Sedan 2006 har snittet på färdigställda bostäder handlat om ca 165 per år men variationerna mellan åren har varit stora. Under 2018 färdigställdes 475 nya bostäder vilket var nytt rekord för ett år. Från 2013 har antalet hushåll i tomtkön ökat kraftigt men tillgången på tomt för villabyggnation är inte så hög. Staden Skövde ligger längs med järnvägen och begränsas därför av denna. I södra delen; Skultorps församling, finns efterfrågan på tomtmark men här begränsas nybyggnation även av att Försvarsmakten äger och brukar mark.

Inflyttningsströmmen har ökat kraftigt och utflyttningsströmmen har också ökat vilket innebär en högre omsätt- ning av kommuninvånare. Kommunen följer riket med invånare från Syrien som största utländska grupp med Finland och Irak därefter och Libanon på fjärde plats. Kommunen är sedan flera år tillbaka finskt förvaltnings- område med särskild rätt till samhällsservice på finska. Arbetslösheten i länet har innan coronakrisen legat något under den för riket.

Skövde kommun satsar expansivt på utveckling och attraktionskraft. Ytterområdena ses också som viktiga i den satsningen vilket bland annat innebär nya bostäder utanför centralorten. Infrastrukturen ses över i hela staden vilket de senaste åren inneburit ett antal nya rondeller och breddning av befintliga då både antalet boende i Skövde ökat liksom pendlingen. Uppe på berget Billingen pågår en friskvårdssatsning där visionen är att utveckla Billingen till att bli ett av södra och västra Sveriges mest besökta besöksmål, såväl sommar som vinter.

Kommunen arbetar också på att bli Årets stadskärna 2021.

Andelen 80 år och äldre väntas öka nära 40 % de kommande tio åren och seniorboenden av olika slag växer fram.

Antalet unga 0-19 år ökar också kraftigt. Skövde kommun, Västra Götalandsregionen och Försvarsmakten är stora offentliga arbetsgivare och de två Volvoföretagen är de största privata.

I pastoratet finns de flesta kristna traditionerna representerade. De protestantiska kyrkorna i form av olika fri- kyrkofamiljer utöver den svenskkyrkliga, tre ortodoxa församlingar och en katolsk. Nya gudstjänstgemenskaper växer fram bland nyanlända. Det finns även andra religiösa traditioner som Skövde Muslimska Kulturförening, Jehovas vittnen samt Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Kontakten med de många nya svenskarna har för Svenska kyrkan i Skövde lett till fördjupad relation även med de muslimska företrädarna på orten.

(7)

Risk och sårbarhet samt krisberedskap

År 2015 beslutade regeringen att återuppta planeringen för civilt försvar, vilket ställer krav på förmåga att utföra verksamhet vid höjd beredskap och krig. Skövde kommun har en POSOM-grupp i vilken Svenska kyrkan i Skövde deltagit aktivt under många år. POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande vid kriser och händelser.

Pastoratets interna beredskapsplanering ses över i enlighet med nya riktlinjer. Svenska kyrkan i Skövde har personal på Sjukhuskyrkan och finns med i krisstödet på sjukhuset. Det finns också avtal om tjänstgöring på Högskolan i Skövde och gentemot Försvarsmakten och Polismyndigheten.

Konsekvenser för församlingarnas verksamheter

Svenska kyrkan i Skövde arbetar sedan länge i nära samverkan och samarbete med det omgivande samhället och följer på så sätt de förändringar som sker. Behovet av samtal och sammanhang är stort och möjligheten att erbjuda olika slag av gudstjänster och andra mötesplatser för alla åldrar är därför fortsatt viktig liksom kom- munikationsarbetet så det som görs blir känt. Pastoratet fortsätter att satsa på barn och unga och arbetet gentemot äldre fördjupas och vidareutvecklas. I verksamhetsplanen Vägval finns för varje år de särskilda satsningar utifrån församlingsinstruktionen, FIN som är aktuella utifrån utvecklingsområdena bön, lärjungaskap och integration.

I området Södra Ryd, där 17 % av kommunens nyanlända bor och utgör drygt en tredjedel av befolkningen, driver kommunen områdesutveckling i samarbete med lokala föreningar, kyrkor, näringsliv och andra offentliga organisationer. En rapport har tagits fram i samarbete med Linnéuniversitetet där författaren rekommenderar långsiktighet i integrationsarbetet liksom behovet av ett bredare perspektiv så att insatser riktas mot hela staden och betonar ömsesidighet. Svenska kyrkan i Skövde är en aktiv part i arbetet för områdesutveckling. Pastoratet har också goda kontakter i centrumarbetet och finns med i Billingens fritidsområde ekonomisk förening och satsningen på naturlekparken Mulleriket.

I Skultorp finns sedan många år ett nära samarbete mellan Skultorps församling och det lokala föreningslivet.

Fotboll och tennis engagerar många i bygden och Svenska kyrkan i Skövde är med och stöttar verksamheten.

Svenska kyrkan har en naturlig del i firandet av såväl nationaldag som midsommar och det finns också goda kontakter med skola och träffpunkt för äldre.

(8)

Stöpen Ulvåker

SKULTORP

SKÖVDE

Väring

Tidan

VÄRSÅS SVENTORP

Locketorp Berg

Säter Lerdala

Timmersdala

KYRKOR OCH FASTIGHETER SKÖVDE PASTORAT 2020

Däldernas kapell Hagelbergs kyrka Häggums kyrka Kyrkans hus, Skövde Kyrketorpsgården, Skultorp Norra Kyrketorps gamla kyrka Norra Kyrketorps kyrka Norrmalms kyrka S:t Johannes kyrka S:t Lukas kyrka S:t Matteus kyrka S:ta Birgittas kapell S:ta Helena kyrka Sjogerstads kyrka Våmbs kyrka 1

2 3 4 5 6 7

9 10 11 12 13 14 15

8 1

3

5 7

14 9 15

6

2 11

10 12

8

4 13

(9)

4. Verksamhetens utveckling samt behov av mark, byggnader och anläggningar

I kapitlet beskrivs pastoratets arbetssätt och de behov av mark, byggnader och anläggningar detta bedöms medföra.

Skövde pastorat

Skövde pastorat består av Skövde församling med centralorten i kommunen och Skultorps församling med en mindre tätort och omgivande landsbygd.

Församlingsverksamheten

Skövde församling genomförde 2016 en fastighetsutredning, som även blev en framtidsutredning, med förslag och prioriteringar av byggnader och församlingsverksamhet. Förslagen antogs i sin helhet av kyrkoråd och kyrko- fullmäktige i början av 2017. Den inriktning man antog då ligger till grund för det nya pastoratets fortsatta arbete.

Beslutet handlar om en fortsatt prioritering på verksamhet i Skövde centrum och Södra Ryd. I huvudkyrkan S:ta Helena har Helenamässan på söndagar med många medverkande vuxit fram och musikgudstjänsterna under sen lördagseftermiddag berör många. Kyrkan genomgick en omfattande invändig renovering under 2013 och några år senare åtgärdades även utemiljön. Körverksamheten är livlig och allt fler hittar till Elins café i Kyrkans hus. I Södra Ryd fyller S:t Matteus kyrka en viktig funktion som mötesplats för människor med olika bakgrund och utgör med sin närvaro en trygghet i bostadsområdet. Många möts till gudstjänster och annan verksamhet. Församlingen bidrar också med värdegrundsarbete gentemot skolan och finns med i nattvandring i området.

Fastighetsutredningen föreslår också fortsatt verksamhet i Hentorp och Dälderna med livlig veckoverksamhet och lite glesare gudstjänstrytm på söndagarna. I områdena bor många barnfamiljer och veckoverksamheten liksom gudstjänstformerna på söndagar har vuxit fram för att möta behoven. S:t Johannes i Hentorp är särskilt skyddad och kyrkobyggnaden ligger sammanbyggd med vårdcentral och äldreboende. Kyrkan ligger också väl till för fortsatt geografisk spridning av församlingsverksamheten i Skövde församling. Däldernas kapell ligger mitt i ett nyare bostadsområde och har församlingslokaler som skulle kunna nyttjas till annat. Ett övervägande behöver därför göras om och när det skulle kunna vara aktuellt. Utredningen föreslår ingen förändring för S:t Lukas kyrka på Billingen. Kommunen utvecklar fritidsområdet på berget och kyrkan efterfrågas ofta för dop. Utifrån kommunens planerade satsning på Billingen där allt fler människor beräknas röra sig på sin fritid bedöms därför tillgången till ett kyrkorum som fortsatt angelägen.

Utifrån utredningens förslag togs beslut om att ta S:t Markus kyrka i Lunden ur bruk och sälja den. Detta har därefter genomförts. För Våmbs kyrka är förslaget att den ska överlåtas till Trossamfundet Svenska kyrkan när så blir möjligt, d v s tidigast januari 2022. Våmbs kyrka används i princip inte; något enstaka dop kan förekomma på särskild förfrågan. När en överlåtelse har skett förvaltas kyrkobyggnaden därefter av domkapitlet som också fattar beslut om upplåtelse. En projektgrupp på nationell nivå arbetar med frågan om villkoren för en sådan överlåtelse.

I utredningens förslag ingick också att avtalen gällande samarbetskyrkan på Norrmalm ska sägas upp. Kyrkan ägs av ortens EFS-förening men pastoratet står för verksamhet och skötsel av lokaler enligt de två avtal som finns.

Avtalens uppsägningstid är två år varför en uppsägning behöver övervägas i närtid. EFS-föreningen är också väl medveten om förslaget och samtal har förts. Den tidigare fastighetsutredningen konstaterar också att det framöver inte är aktuellt att starta verksamhet i nybyggda bostadsområden genom att bygga kyrka där. Pastoratets kom- munikationsarbete har fortsatt att utvecklas sedan utredningsförslagen antagits. Många nya digitala lösningar används för att nå människor idag; människor som också på ett helt annat sätt än tidigare söker efter den information man vill ha och den verksamhet som verkar intressant. Utredningen uppmanar även till fortsatt utredningsarbete när det gäller personal och verksamhet.

Efter att kyrkorådet antagit fastighetsutredningen i sin helhet påbörjade Skara stift en process som innebar att Skövde församling och Skultorps församling skulle bilda en ny enhet. Beslutet togs och nya Skövde pastorat bildades 1 januari 2019. Fastighetsutredningens arbetsgrupp fick i uppdrag att påbörja en översyn av lokalerna i den nya församlingen vilken nu genomförs.

(10)

Kyrketorpsgården i Skultorp har efter nedstängningen 2018 genomgått en omfattande renovering för att kunna fungera väl för fortsatt församlingsverksamhet. Många unga i området besöker den öppna verksamheten efter skoltid, unga och äldre möts en förmiddag i veckan och PRO har också sina stora månadsmöten i lokalerna. Reno- veringsbehoven i församlingens övriga kyrkolokaler ses över. Den av järnvägen givna linjen i nord-sydlig riktning med Ryd, centrum och Skultorp bedöms som hållbar för församlingsverksamhet även på längre sikt. Tätorten Skultorp läggs alltså till de av den tidigare fastighetsutredningen prioriterade områdena.

Församlingsverksamheten i Skövde församling bedöms kunna fortsätta som hittills även i Däldernas kapell och i S:t Johannes kyrka i Hentorp under närmast följande mandatperiod. Så småningom kan det dock bli möjligt att avyttra Däldernas kapell till annat ändamål p. g. a. lokalernas utformning och läge. Gudstjänsterna i Norra Kyrke- torps kyrka behöver utvecklas till att bli ett nav för Skultorps församling för att kunna kraftsamla med personal och övriga engagerade och så bygga upp församlingsgemenskapen på nytt. Rytmen med två gudstjänster i Norra Kyrketorps kyrka och en i vardera Sjogerstad och Häggum på en månad kan vara fortsatt hållbar. Ett gemensamt arbete för gudstjänstutveckling är påbörjat. Avsikten är att skapa en större samhörighet över tidigare församlings- gränser; Skultorps församling bildades av tre församlingar så sent som 2010. I Norra Kyrketorps gamla kyrka och Hagelbergs kyrka firas redan nu endast några få gudstjänster per år, av särskild karaktär. Församlingshemmet i Sjogerstad har sålts 2020 och i Häggum hyrs bygdegården in vid behov.

Begravningsverksamheten

I den centrala administrationsbyggnaden finns gemensamma, välfungerande lokaler med expedition, omklädnings- rum mm. Enklare personalutrymmen finns även på några av kyrkogårdarna och det pågår en översyn av behoven framöver. De flesta kyrkliga begravningar sker i S:ta Birgittas kapell men förläggs efter önskemål till övriga kyrkolokaler förutom Våmbs kyrka som inte kan erbjuda en fungerande arbetsmiljö. S:ta Helena kyrka behövs några gånger under året då det beräknas komma särskilt många begravningsgäster.

När det framöver kan bli aktuellt med fler pastoratsregleringar inom Skövde kommun förändras också den ekonomiska bilden. Ett antal ytterligare kyrkor och andra fastigheter tillkommer då med varierande grad av underhållsbehov och en förnyad genomlysning behövs därför av av det framtida pastoratet.

Kommunikation

Genom medvetna satsningar på nya kommunikationsvägar når Svenska kyrkan i Skövde ut med sin information på ett bra sätt. Detta är att se som en förberedelse inför framtiden då vi som kyrka med nödvändighet kommer att erbjuda gudstjänster och annan verksamhet på färre platser än idag. Fastighetskostnaderna i budget 2020 ligger nu på ca 15 % av pastoratets budget, personalkostnaderna på ca 61 %. En översyn pågår inför kommande pen- sionsavgångar. När beslutet togs om att ta S:t Markus kyrka ur bruk gjordes det redan då med utgångspunkten att vi behöver ha färre platser att verka på då vi framöver utifrån den ekonomiska utvecklingen kommer att ha färre anställda. När detta skrivs har också den samhällsomvälvande situationen med coronaviruset tillkommit vilket gör att de ekonomiska förutsättningarna även för Svenska kyrkan i Skövde försämras snabbare än förväntat.

Samtidigt har situationen gjort att pastoratet fått en träning i digitala mötesformer som blir till nytta i ett framtida arbete med färre fysiska mötesplatser.

Svenska kyrkan i Skövde samarbetar och samverkar med det omgivande samhället på en rad olika sätt. Pastoratet har personal på Sjukhuskyrkan, på Kyrkan i Högskolan och arbetar gentemot Polismyndigheten och Försvars- makten. Svenska kyrkan i Skövde samverkar med kommunen, organisationer och lokala föreningar och ser det som angeläget att fortsätta bygga ett gott samhälle tillsammans. Församlingsinstruktionens utvecklingsområden BÖN, LÄRJUNGASKAP och INTEGRATION handlar om att stärka alla som vill vara en del av Svenska kyrkan i Skövde och bidra till ett fördjupat lärjungaskap med ett fortsatt engagemang för medmänniskorna.

Befolknings- och medlemsutveckling

Medan kommunens prognos för befolkningsutvecklingen ligger på en tillväxt av i snitt 800 personer per år de närmaste fem åren går prognosen för antalet medlemmar i Svenska kyrkan i Skövde pastorat i motsatt riktning.

Den ekonomiska prognosen (bilaga 2) visar på ett tapp av 4 100 medlemmar fram t o m 2033, ca 15 %. De nya förutsättningarna utifrån coronaviruset beräknas påskynda medlemstappet då arbetslösheten kommer att öka markant de närmaste åren. Svenska kyrkan i Skövde har tack vare inflyttningen till Skövde länge haft goda med- lemsintäkter. Om några år slår dock generationsväxlingen igenom, d. v. s. det döps färre som blir nya medlemmar än de äldre medlemmar som avlider.

(11)

Ekonomisk utveckling

Den ekonomiska prognosen (bilaga 2) från augusti 2020 visar på ett resultat på -4 616 000 kr redan 2022, - 8 528 000kr år 2023 och ett samlat underskott på 61 124 000 kr t.o.m. 2030 vid oförändrad verksamhet.

Församlingsverksamheten behöver därför se till att minska sina kostnader för att få en budget i balans både vad gäller fastigheter men än mer på personalsidan. Detta skulle kunna ske på ett balanserat sätt genom att nyttja delar av pastoratet kapital inför en omställning så att en god personalförsörjning kan tryggas. En personalförsörj- ningsplan bör dock tas fram snarast.

Den gemensamma begravningsavgiften täcker budgeterade kostnader för begravningsverksamheten. För några år sedan såldes mark till Skövde kommun och förhandlingar pågår nu om köp av ny mark som ligger mellan sjukhuset och Södra Ryd. Avsikten är att bygga nytt krematorium med tre ugnar för att kunna tillhandahålla kremationer för hela gamla Skaraborg. Av miljöskäl behöver kremationerna framöver kunna ske utanför stadskärnan. Det behövs också en neutral ceremonilokal i anslutning till krematoriet då allt fler begravningar sker i annan ordning. En arbetsgrupp har bildats och projektledare har anlitats för att söka miljötillstånd, söka bygglov och anlita arkitekt.

Skövde kommun har ställt sig positiv till markreservation och definitivt beslut väntas inom kort. Samtal förs med Svenska kyrkan i Lidköping och Mariestad som också utför kremationer. Mariestad har lämnat positivt besked till att nyttja framtida krematorium i Skövde och Lidköping återkommer. Till en investering i denna storlek beräknas pastoratet ansöka om lån.

Personal

Då det nya pastoratet bildades 1 januari 2019 tillkom några medarbetare och vid årets slut var 82 personer tills- vidareanställda och 5 visstidsanställda. Det fanns även 24 säsongsanställda. Sett till tjänster så var det 80,6 heltidstjänster, 3,25 visstidstjänster samt 24 tjänster för säsong inom begravningsverksamheten. Personalen inom församlingsvården har sina arbetsplatser i S:t Matteus kyrka, Kyrkans hus/Prostgården, S:t Johannes kyrka och Kyrketorpsgården. För arbetet på sjukhuset och på högskolan tillhandahålls även, utan kostnad, arbetsrum av respektive sammanhang. Arbetsrummen i församlingens lokaler är i princip fullt utnyttjade i nuläget, viss över- kapacitet kan finnas i Kyrketorpsgården. Med en minskad personalstyrka framöver kan det så småningom också övervägas om arbetsplatserna i Prostgården ska tas bort och en tillsvidareuthyrning av det huset göras möjlig.

För begravningsverksamheten finns personalutrymmen främst i administrationsbyggnaden på Kyrkogårdsför- valtningen men sådana tillhandahålls även i olika utsträckning vid respektive begravningsplats. Så småningom innebär ett nytt framtida krematorium på annan plats att krematoriepersonalens arbetsplatser flyttas dit. Det nuvarande krematoriet kommer då inte längre att nyttjas varför en översyn av dessa lokaler behöver ske parallellt med planeringsarbetet.

Processen att foga samman Skövde och Skultorps församlingar har pågått sedan 2018 och medarbetarna börjar hitta varandra i nya arbetsformer. Organisatoriskt leds all församlingsverksamhet genom pastorats- övergripande funktionsgrupper kompletterade med lokala husmöten för den personal som finns på varje arbetsplats. Detta gör att medarbetarna kan stötta upp verksamhet där det behövs samtidigt som man har god lokalkännedom där man finns.

(12)

5. Bestånd av mark, byggnader och anläggningar

Nedan följer en beskrivning av pastoratets mark, byggnader och anläggningar. År 2019 omfattade beståndet 13 049,4 m² bruksarea ägda lokaler och 273 723 m² markareal. En översiktlig sammanställning från Fastighetsregistret finns som särskild bilaga där fördelningen mellan församlingsverksamheten och begravningsverksamheten framgår (bilaga 1). I denna första lokalförsörjningsplan fokuseras främst på de större fastigheterna men behovet av de mindre behöver omprövas fortlöpande så att onödiga kostnader kan tas bort.

Pastoratets fastighetskostnader (bilaga 3) uppgick 2019 till 13 221 185 kr fördelat på församlingsverksamhet 9 175 448 kr (69 %) och begravningsverksamhet 4 045 737 kr (31 %). I fastighetskostnaderna ingår driftskostnader med 4 617 144 kr, planerat underhåll med 2 507 976 kr samt oförutsedda utgifter med 1 892 793 kr då underhållsbehovet av de tillkommande lokalerna var ännu större än väntat. En genomgång av elsystemen i kyrkorna i Skultorps församling genomförs under 2020 så att samtliga nytillkomna kyrkor också ses över. Nya ljudanläggningar har inskaffats till dessa så standarden över pastoratet blir likvärdig. Taket på Sjogerstads kyrka åtgärdas under 2020 p. g. a. äldre skador. Vård- och underhållsplaner finns sedan tidigare för de kyrkobyggnader som är i pastoratets ägo förutom för S:t Matteus kyrka i Södra Ryd och S:t Lukas kyrka på Billingen. Planerna för Skövde församling uppdateras under 2020 och kompletteras med vård- och underhållsplaner för såväl S:t Matteus som S:t Lukas liksom för Kyrkans hus och Kyrketorpsgården. Planerna för kyrkorna i Skultorps församling är gjorda 2014 och föreslås ses över vart tionde år. Den översynen bör alltså göras 2024.

Kulturvärden

I Skövde församling är det främst huvudkyrkan S:ta Helena och Våmbs medeltida kyrka som är av stort kultur- historiskt intresse. S:ta Helena kyrka som tillägnades Skövdes skyddshelgon S:ta Helena eller S:ta Elin har ett centralt och framträdande läge i staden med medeltida murverk, exteriör med huvudsaklig karaktär av nygotik och inredning från medeltid, 1700-tal, 1900- och 2000-tal. Interiören genomgick en genomgripande renovering 1972 som sedan följts upp under 2013 vilket ger kyrkorummet en överraskande modern och klassisk känsla.

Våmbs absidkyrka vid västra infarten till Skövde uppfördes av kalksten under tidig medeltid. År 1897-98 då kyrkan var mycket förfallen genomfördes en omfattande renovering, som bl a innefattade grundförstärk- ning. Ett vapenhus i söder revs då och putsen avlägsnades från fasaden. Exteriören med ursprunglig form och volym är mycket välbevarad. Interiören innehåller bevarade träskulpturer och dopfunt från medeltiden samt predikstol från 1700-talet.

S:t Johannes kyrka i Hentorp från 1987, ritad av Hans-Erland Heineman, är sammanbyggd med vårdcentral och sjukhem. Den fick lagskydd som kyrkligt kulturminne i juni 2001. En vildfågelvinge i guld av Henrik Allert finns som utsmyckning i kyrkorummet. Kyrkan är ett i stort sett intakt exempel på de modernistiska stadsdelskyrkor som uppfördes under sent 1900-tal. Noterbart är också den sedan byggnadstiden bevarade, enhetliga exteriören och interiören.

S:t Lukas kyrka på Billingen byggdes 1970 i samband med att hotell Billingehus uppfördes. Kyrkan är liksom S:t Johannes kyrka ritad av den lokala arkitekten Hans-Erland Heineman. Kyrkan ägdes av en stiftelse fram till hösten 2015 då den överlämnades till Skövde församling. Den är unik i sitt slag med kyrkorummet format som en snäcka och Gerd Allerts bonad med Andens flygande duvor och naturen, sedd genom ett fönster, som altartavla.

Däldernas kapell uppfördes 1928 som ett enkelt kapell och en klockstapel tillkom några år senare. I början av 1980-talet gjordes en om- och tillbyggnad som gav ändamålsenliga församlingslokaler i det växande bostads- området. Inför ombyggnaden överlät kapellstiftelsen kapellet till Skövde kyrkliga samfällighet.

S:t Matteus kyrka i Södra Ryd med tillhörande församlingslokaler, allt i trä, uppfördes 1972 i samband med att bostadsområdet började byggas. Kyrkobyggnaden har därefter genomgått om- och tillbyggnad vid flera tillfällen och hyser nu personal och verksamhet även från S:t Markus kyrka i Lunden som togs ur bruk 2017 och sedan såldes p. g. a. alltför omfattande renoveringsbehov.

(13)

Norrmalms enkla träkyrka med tillhörande församlingslokaler ägs av stadens EFS-förening medan Svenska kyrkan i Skövde står för drift, underhåll och verksamhet.

Skultorps församling har två kulturhistoriskt intressanta medeltida kyrkor samt tre sentida. Norra Kyrketorps gamla kyrka är en typisk representant för en medeltida kyrka vad gäller storlek, volym och plan, samt bevarande av medeltida fönsteröppningar. Invändigt har kyrkan kvar den medeltida öppningen till koret, det medeltida altaret samt en liljesten, den järnbeslagna porten samt triumfkrucifixet. Övriga delar av den fasta inredningen ger ett ålderdomligt helhetsintryck, med predikstol från 1700-talet samt läktare och bänkinredning från 1839. Samman- taget har såväl exteriör som interiör ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Hagelbergs kyrka från tidig medeltid fick sitt nuvarande utseende på 1730-talet men trots det finns den medeltida karaktären kvar. Kyrkan i sin helhet har ett högt kulturhistoriskt värde avseende storlek, volym och proportioner.

Putsen har dock en modern struktur och spåntaket har bytts mot tegel. Invändigt har de medeltida liljestenarna ett mycket högt kulturhistoriskt värde, liksom triptyken från 1500-talet och måleriet av Johan Risberg på altarring och bänkskärmar. Även predikstol, ljuskronor och klockstapel har ett högt kulturhistoriskt värde.

Norra Kyrketorps kyrka i Skultorp, från 1925, har ett högt kulturhistoriskt värde som en av få nationalromantiska kyrkor i Skara stift. Endast mindre förändringar har gjorts exteriört, varför kyrkan är känslig för utvändiga för- ändringar.

Sjogerstads kyrka, uppförd 1866, är såväl exteriört som interiört en representant för sin tids stora, nygotiska sockenkyrkor. Sammantaget har kyrkans volym och proportioner samt byggnadsdetaljer i original ett kulturhistoriskt värde liksom dess inredning. Vissa äldre inventarier har ett högt kulturhistoriskt värde.

Häggums kyrka uppfördes 1864 och ersatte då en tidigare medeltida kyrka. Kyrkan, före detta sockenmagasin, drängstuga och tidigare prästgård ligger i en samlad kyrkomiljö i utkanten av byn. Exteriör och interiör har ett kulturhistoriskt värde genom att mycket lite är förändrat sedan byggnadstiden. Medeltida föremål och övriga föremål från den gamla kyrkan har ett högt kulturhistoriskt värde.

S:ta Birgittas gravkapell ritades redan 1939 men uppfördes först 1962 p. g. a. krigsutbrottet och att inga bidrag eller lån då beviljades. Medelplana kyrka på Kinnekulle har fungerat som förebild. I stort sett alla delar av kyrkorummet är värdefulla för kapellets helhetsgestaltning.

Det tidigare gravkapellet på S:t Sigfrids kyrkogård uppfördes 1877 och fungerade senare som personal- och förråds- byggnad men nyttjas inte alls numera.

Ändamålsenlighet och teknisk status

De kyrkor och tillhörande församlingslokaler som används i församlingsverksamheten underhålls regelbundet för att kunna fungera så ändamålsenligt som möjligt:

-S:ta Helena helrenoverades och uppdaterades invändigt under 2013 med genomgång av värme och ventilation, ljud och ljus. Koret sänktes och fick ramp för ökad tillgänglighet, bänkarna fick ny beklädnad och nya bord och stolar införskaffades. Några år därefter har även den yttre miljön fått en grundlig renovering med ny uppvärmd plattläggning framför entrén, översyn av gångar mm. Sommaren 2020 har också tornet setts över.

Som huvudkyrka med central placering, nu väl renoverad och med många besökare till gudstjänster av olika slag, fyller S:ta Helena sin uppgift väl in i framtiden.

-Fönstren i Prostgården är genomgångna, ny ytterdörr är insatt och ny puts har lagts på.

På övervåningen finns sex arbetsrum och ett nyligen iordninggjort samtalsrum. På entréplan finns ett nyrenoverat kök som främst används för bak till caféverksamheten, ett ofta använt samtalsrum samt två halvstora rum där det ena är iordninggjort till skolsal för Hjo folkhögskola som sedan några år lånar våra lokaler för gymnasieförbere- dande undervisning. Lokalerna har också de senaste åren upplåtits för stödgruppsarbete.

Så länge arbetsrummen behövs fyller Prostgården en viktig funktion. Samtalsrummen brukas allt mer och en ny ungdoms- grupp planeras. Med sin centrala placering kan Prostgården ha en viktig funktion även framöver för samtal enskilt och i grupp. När behovet av arbetsrum sjunker i takt med att pastoratet får färre anställda behöver dock möjligheten till uthyrning undersökas liksom vilka ersättningsrum för samtalen som kan fungera.

(14)

-Ventilationen i Kyrkans hus har under 2020 setts över i sin helhet.

Kanslipersonal, präster, diakoner, pedagog har arbetsrum på övervåningen och i receptionen på entréplanet.

Gästande medarbetare kan också använda datorer mm vid behov. På entréplan finns en större sal som nu används för den egna caféverksamheten. Kyrkans hus innehåller även några lokaler för 20-30 personer som används för sammanträden och andra interna möten och även kan hyras ut.

Dessa centralt belägna arbetsplatser bedöms aktuella även tills vidare. En genomlysning behöver dock göras angående balansen mellan egen central verksamhet och möjligheten till intäkter genom förnyad uthyrning.

-Fogarna på Våmbs kyrka byts ut, 2 600 000 kr finns avsatta i budget 2020.

Med de åtgärder som nu slutförs under 2020 står Våmbs kyrka väl rustad för att kunna bevaras för framtiden. Den behövs dock inte längre för församlingsverksamheten varför en överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan föreslagits redan 2017 då Skövde församlings fastighetsutredning i sin helhet antogs av kyrkoråd och kyrkofullmäktige.

-Fasaden på förrådet vid S:t Matteus kyrka samt i gamla delen ses över, budgeterad kostnad för detta 2020 är 500 000:-. En tidigare vattenläcka har också åtgärdats under året.

Då S:t Markus kyrka stängdes för att tas ur bruk och försäljas 2017/18 fick personalen nya arbetsplatser i S:t Matteus kyrka och den finskspråkiga verksamheten, sinnesromässor mm flyttades dit. Detta innebär att lokalerna i S:t Matteus i princip är fullt utnyttjade. Med sin strategiska placering i ett förortsområde med stora behov bedöms fortsatt lokal kyrklig närvaro som angelägen även framåt i tiden.

-Däldernas kapell har fortlöpande underhållits och är i gott skick. Ett byte av tak behöver göras de närmaste åren.

Ingen personal har arbetsrum här.

Här bedrivs ett väl genomtänkt arbete riktat gentemot barn och familj. Med färre medarbetare framöver och förändrade levnadsvanor bedöms liknande verksamhet kunna ske i S:t Johannes kyrka, Kyrketorpsgården eller Kyrkans hus. Fastigheten bedöms som möjlig att försälja varför detta bör övervägas inom de närmaste mandatperioderna.

-S:t Johannes kyrka är unik som kyrkobyggnad, hopbyggd med äldreboende och vårdcentral. Lokalerna har fort- löpande setts över och underhållsåtgärder har genomförts. Här möts både barn, vuxna och äldre i såväl veckoverksamhet som temagudstjänster av olika slag. Medarbetarna arbetar också tillsammans med medarbetarna i Skultorp för att hitta gemensamma vägar framåt.

Svenska kyrkan i Skövde har här rent bokstavligt en unik ingång till samarbete och samverkan. S:t Johannes bör därför finnas kvar i bruk tills vidare.

-S:t Lukas kyrka ägdes av en stiftelse fram till 2015 och är placerad vid hotellet Billingehus. Kyrkan brukas sedan ett antal år inte längre för söndagliga gudstjänster men den uppskattas som dopkyrka och används även för begravningar.

Utifrån att den ligger i friluftsområdet på Billingen där kommunen satsar inför framtiden bör Svenska kyrkan i Skövde arbeta vidare med möjligheten till fortsatt lokal närvaro i området.

-Kyrketorpsgården har setts över såväl exteriört som interiört i samband med att församlingarna bildade ny enhet.

Ett golvbyte i stora salen budgeterades till 500 000 kr för 2020, en omslipning har dock visat sig tillräcklig.

Dessa lokaler med många kvadratmeter hyser en handfull medarbetare som främst arbetar i Skultorp med verksamhet för såväl barn som äldre. Ortens föreningar känner sig också hemma här och lokalerna uppskattas för bl a dopkalas. Med sin placering i södra delen av pastoratet finns i nuläget goda skäl till fortsatt eget bruk av väl fungerande lokaler. Det är dock möjligt att separera våningsplanen så att den undre delen skulle kunna nyttjas för framtida tillsvidareuthyrning.

Norra Kyrketorps kyrka är i gott skick och ligger centralt i tätorten Skultorp.

Kyrkan bör därför även fortsättningsvis användas i församlingens gudstjänstliv.

-Taket på Sjogerstads kyrka åtgärdas efter äldre skada, fasaden ses över och ramp byggs för ökad tillgänglighet, 2 500 000 kr finns avsatta i budget 2020 för detta. Allt arbete hinner inte genomföras under 2020 då ytterligare behov av åtgärder framkom sedan arbetet påbörjats. De önskemål om invändig ombyggnad som fanns från för- samlingens sida inför bildandet av ny enhet bedöms inte genomförbara då underhållskostnaderna i församlingen ökat kraftigt samtidigt som pastoratets ekonomi kommer att försämras redan om något år.

Sjogerstads kyrka behövs inte längre för församlingens gudstjänstliv sett till antal sittplatser. Arbetet med församlingens gudstjänstutveckling behöver fortsätta för att på ett gott sätt, i linje med biskopens uppmaning, samordna gudstjänstfirandet till en kyrka och så småningom göra det möjligt att upphöra med gudstjänster här.

(15)

-Häggums kyrka är i behov av utvändiga underhållsåtgärder av mer omfattande karaktär, inga medel finns avsatta för detta ännu. I samband med budgetarbetet för 2021 behöver åtgärder övervägas.

För att Häggums kyrka ska kunna bevaras för framtiden behöver renovering ske. Den samlade kyrkomiljön har ett kultur- historiskt värde och föremålen från den tidigare kyrkan är särskilt värdefulla. Det finns också ett starkt lokalt engagemang.

Detta sammantaget gör att Häggums kyrka bör åtgärdas för att tillsammans med Norra Kyrketorps kyrka fortsatt kunna brukas för församlingens gudstjänstliv.

Norra Kyrketorps gamla kyrka är i gott skick men används inte längre.

En anhållan om överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan kan och bör därför göras när detta blir möjligt.

Hagelbergs kyrka hart ett högt kulturhistoriskt värde och är i gott skick men används endast vid några enstaka tillfällen per år.

Den bör därför vara möjlig att överlåta till Trossamfundet Svenska kyrkan inom de närmaste åren.

S:ta Birgittas kapell är ett väl vårdat begravningskapell som hittills använts även för begravningar i annan än kyrklig ordning.

Med ny begravningsmark på gång nära Södra Ryd öppnas också möjligheten att där bygga nytt större krematorium och även en mer neutral ceremonilokal med tanke på de förändringar av begravningssederna som sker.

Energi och miljö

Svenska kyrkan i Skövde har arbetat för miljödiplomering och ligger i fas 1. Sedan flera år tillbaka är pastoratet delägare i Kyrkvinden ekonomisk förening och använder miljömärkt el i de fastigheter som har direktverkande el; Våmbs kyrka, Hagelbergs kyrka och Häggums kyrka samt några mindre förråd. Sjogerstads kyrka har liksom Däldernas kapell bergvärme och övriga fastigheter fjärrvärme.

Värmesystemet i kyrkogårdsförvaltningens expeditionsbyggnad byttes under 2017, justerades och har sedan fungerat bra sedan våren 2018. Åtgången av fjärrvärme har minskat kraftigt, även i jämförelse med andra fastigheter. Det nya gemensamma förråd som byggdes för något år sedan har solceller på taket för att ytterligare minska inköp av energi. För det kommande krematoriet finns solceller med i planeringsarbetet.

Tabellen nedan från verksamhetsuppföljningen för 2019 visar åtgången av fjärrvärme i pastoratet per anläggning de senaste 5 åren:

Anläggningar, KWh 2019 2018 2017 2016 2015

Kyrkans hus 90,715 82,134 147,296 278,84 276,645

Helena 117,375 241,191 232,883 228,11 249,656

Matteus 76,785 79,658 90,695 147,004 82,705

S:ta Birgitta adm+verkstad 17,479 120,785 170,355 185,931 121,209

Kyrketorpsgården 35,6 68,863 68,134 72,866 67,406

N Kyrketorp kyrka 59,255 131,649 141,05 123,655 135,202

Totalt pastoratet 397,209 724,28 850,413 1036,406 932,823

(16)

Sammanfattning med kommentarer

Svenska kyrkan i Skövde har ett stort antal byggnader och fastigheter varav många underhållits fortlöpande och är i gott skick. Värmesystemen har setts över så den energi som används är i huvudsak förnybar och energiåtgången har minskat kraftigt. Fjärrvärme är installerad där det varit möjligt, solceller finns på nybyggt förråd och planeras för kommande nytt krematorium. I Vägval 2021 fortsätter pastoratets miljösatsning genom miljödiplomering steg 2. Avsikten är även att utreda förutsättningar för ytterligare solcellsanläggningar i Skövde pastorat. Tak och fasader ses över på kyrkorna i Skultorps församling, fogarna i medeltida Våmbs kyrka har bytts ut, ventilationssystemet i Kyrkans hus är utbytt. För en fortsatt församlingsverksamhet på dagens nivå behövs dock inte alla kvadratmeter yta. Det är personalen som med sina 61 % av innevarande års budget, 2020 som utgör den stora kostnaden jämfört med fastighetskostnaderna på 15 %. Med ett beräknat underskott på 4,6 mkr redan 2022, utifrån fortsatt verksamhet på nuvarande nivå, blir det nödvändigt att se över såväl personalsituationen som fastighetsbeståndet och genomföra kraftfulla åtgärder. För färre personal behövs färre arbetsplatser. Det förändrade arbetssättet med pastoratsövergripande funktioner, samarbeten av olika slag och en ökad digitalisering bidrar också till detta.

Utifrån de gudstjänster som firas och den veckoverksamhet som bedrivs har Skövde pastorat idag en överkapacitet på lokaler och de sammantagna utvecklingstendenserna visar inte på någon utökning av den totala verksamheten framöver. Utifrån gudstjänststatistiken skulle det redan nu vara tillräckligt med sittplatser om endast S:ta Helena kyrka, S:t Matteus kyrka och Norra Kyrketorps kyrka används för gudstjänster. Veckoverksamheten för barn kan utvecklas ytterligare i samarbetet Hentorp-Skultorp vilket inom några år kan innebära att Däldernas kapell inte längre behövs för den. Lokalerna är dock efterfrågade för såväl minnesstunder som dopkaffen. När avtalen med EFS-föreningen angående Norrmalms kyrka sägs upp träder förändringen i kraft först två år senare. Den öppna veckoverksamhet som finns kan flyttas till Kyrkans hus. Gudstjänsterna når många äldre som uppskattar den mer traditionella formen och den mindre gemenskapen; Ryd och centrum blir de nya alternativen.

(17)

6. Åtgärdsplan och konsekvensanalys

Det är angeläget att noga följa den ekonomiska utvecklingen och att kyrkoråd och kyrkofullmäktige fattar erforderliga beslut i tid. Utifrån den ekonomiska prognos som finns tillgänglig, de samtal som förts och de bedömningar som gjorts utifrån övrigt material ser prioritetsordningen för hanteringen av kyrkor och övriga fastigheter ut som följer. Efter att beslut fattats angående prioriteringsordningen nedan för avveckling av över- taliga lokaler fattas därefter separata beslut för varje kyrka enligt den beslutsordning som gäller. Förutom de konkreta förslagen nedan gällande några av kyrkobyggnaderna behöver förbättringar ske fortlöpande när det gäller energiåtgång och nyttjande av pastoratets olika lokaler. Möjligheter och villkor för uthyrning och därmed intäkter behöver också beaktas framöver. Som tidigare konstaterats ändras förutsättningarna för begravningsverksamhetens nuvarande administrationslokaler i och med att ett nytt krematorium med angränsande lokaler blir färdigställt. Åtgärder gällande de lokaler som lämnas ska tas fram under pågående planeringsprocess för de nya lokalerna.

1. Avtalen gällande Norrmalms kyrka sägs upp snarast.

Detta innebär att Svenska kyrkan i Skövde när avtalen går ut två år efter uppsägning inte längre står för kostnaden för personal och drift. Föreningen är fri att fortsätta med verksamhet om man så önskar och kan.

Som närmaste alternativ för gudstjänster finns S:t Matteus kyrka i Ryd och S:ta Helena kyrka i centrum. Veckoverk- samhet som bibelstudium och träffpunkt med våfflor kan erbjudas i Kyrkans hus.

2. Beslut fattas angående Våmbs kyrka och Norra Kyrketorps gamla kyrka så att en anhållan om att överlåta dem till Trossamfundet Svenska kyrkan kan göras så snart som möjligt.

Ingen av kyrkorna används mer än vid något enstaka tillfälle per år och behövs inte i församlingsverksamheten.

De har ett stort kulturvärde och är inte möjliga att försälja varför en överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan är önskvärd.

3. Beslut fattas angående Hagelbergs kyrka så att en anhållan om att överlåta den till Trossamfundet Svenska kyrkan kan ske i nästa skede.

Denna kyrka har ett gott kulturvärde men behövs inte för församlingsverksamheten varför det även för Hagel- bergs kyrka är önskvärt med en överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan för ett fortsatt bevarande.

4. Beslut fattas angående Sjogerstads kyrka så att en anhållan om att överlämna den till Trossamfundet Svenska kyrkan kan göras därefter.

I förhållande till de medeltida kyrkorna Våmbs kyrka, Norra Kyrketorps gamla kyrka och Hagelbergs kyrka har Sjogerstads kyrka inte lika högt kulturvärde förutom i enstaka äldre inventarier. Med ett fortsatt mer och mer individualiserat samhälle och en ökad digitalisering finns framöver inte samma behov av lokalt placerade kyrkobyggnader. En traditionell kyrkobyggnad i landsbygdsmiljö bedöms inte möjlig att avyttra varför en anhållan om överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan föreslås även här. En vinterstängning kan bli aktuell i närtid för att minska kostnader och som ett led i en kommande avveckling. Det finns också mycket begravningsmark i anslutning till kyrkan. I Vägval 2021 kommer en del att handla om en översyn av begravningsverksamhetens behov av mark i Skultorps församling.

5. Däldernas kapell tas ur bruk och försäljs alternativt hyrs ut.

Idag finns en livlig verksamhet med körer för både barn och vuxna och många föräldrar träffas i mötesplatsverk- samheten här. Det är dock så att besökarna numera kommer från många olika håll och därför skulle kunna ta sig till liknande verksamhet i någon annan av Svenska kyrkans lokaler. Församlingslokalerna bedöms möjliga att avyttra alternativt hyra ut tills vidare för annan verksamhet varför detta föreslås som en framtida möjlighet.

6. Lokalerna i Prostgården avskiljs från övriga Kyrkans hus så att en uthyrning kan ske.

Med en minskad personalstyrka framöver kan kontorsytan också minskas ner. Prostgården med både arbetsrum och andra lokaler bedöms möjlig för uthyrning tills vidare varför detta föreslås när så blir lämpligt.

7. En översyn görs av lokaler och verksamhet i Kyrketorpsgården för att bedöma om våningsplanen kan separeras och nedervåningen hyras ut tills vidare.

För närvarande bedriver församlingen en angelägen verksamhet gentemot barn och unga i dessa lokaler. Fram- över behöver en avvägning göras så att verksamheten får så goda förutsättningar som möjligt samtidigt som möjligheten till ökade intäkter beaktas.

(18)

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER MARK, BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR

BV-id FO-id Fastighetsbeteckning Byggnadsverksnamn Adress Bruks- area

(m²) Uppvärmningsform Miljömärkt el Mark- areal (m²)

Verk- samhet 115472 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta kyrkogård Gamla Kungsvägen 50,

541 32 SKÖVDE 129746 BV

115473 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta administrationsbyggnad Gamla Kungsvägen 50,

541 32 SKÖVDE 900 Fjärrvärme Ursprungsmärkt

förnybar BV

115474 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta verkstad Gamla Kungsvägen 50,

förnybar BV

115475 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta förråd 1 Gamla Kungsvägen 50,

541 32 SKÖVDE 216 Uppvärmning saknas BV

115476 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta förråd 2 Gamla Kungsvägen 50,

541 32 SKÖVDE 135 Direktverkande el Bra miljöval BV 115477 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta förråd 3 Gamla Kungsvägen 50,

541 32 SKÖVDE 132 Direktverkande el Bra miljöval BV 115478 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta förråd 4 Gamla Kungsvägen 50,

541 32 SKÖVDE 782 Solceller Bra miljöval BV

115479 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta skärmtak Gamla Kungsvägen 50,

115480 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta kapell och krematorium Gamla Kungsvägen 50,

förnybar BV

115481 12472 Skövde 4:303 Skövde S:ta Birgitta jordkällare Gamla Kungsvägen 50,

115482 12474 Skövde 4:305 Skövde S:t Elin kyrkogård Staketgatan 12, 541

30 SKÖVDE 29718 BV

115483 12474 Skövde 4:305 Skövde S:t Elin garage Staketgatan 12, 541

30 SKÖVDE 79 Uppvärmning saknas BV

115484 12476 Skövde 4:303 Skövde S:t Sigfrid kyrkogård S:t Sigfrids kyrkogård

1, 541 30 SKÖVDE 12565 BV

115485 12476 Skövde 4:303 Skövde S:t Sigfrid kapell S:t Sigfrids kyrkogård

1, 541 30 SKÖVDE 104,3 Direktverkande el Bra miljöval BV 115486 12478 Våmb 30:97, Skövde Våmb kyrka Kyrkbacken 6, 541 33

SKÖVDE 92 Direktverkande el Bra miljöval FV

115487 12478 Våmb 30:97, Skövde Våmb kyrkogård Kyrkbacken 6, 541 33

SKÖVDE 9063 BV

115488 12478 Våmb 30:97, Skövde Våmb förråd Kyrkbacken 6, 541 33

SKÖVDE 15,7 Uppvärmning saknas BV

115489 12478 Våmb 30:97, Skövde Våmb personalbyggnad Kyrkbacken 6, 541 33

SKÖVDE 50,4 Direktverkande el Bra miljöval BV

115490 12480 Vallsängen 8, Skövde S:t Johannes kyrka Gröna vägen 38, 541

54 SKÖVDE 800 Fjärrvärme Ursprungsmärkt

förnybar FV

115491 12480 Vallsängen 8, Skövde S:t Johannes tomtyta Gröna vägen 38, 541

54 SKÖVDE 2188 FV

115492 12482 Kapellet 1, Skövde Dälderna kapell Kapellvägen 66, 541

47 SKÖVDE 658 Värmepump –

Bergvärme Ursprungsmärkt

förnybar FV

115493 12482 Kapellet 1, Skövde Dälderna klockstapel Kapellvägen 66, 541

47 SKÖVDE 0 FV

115494 12482 Kapellet 1, Skövde Dälderna tomtmark Kapellvägen 66, 541

47 SKÖVDE 2381 FV

115495 12484 Aposteln 1, Skövde S:t Matteus kyrka Västra Skogsrovägen 2,

förnybar FV

115496 12484 Aposteln 1, Skövde S:t Matteus förråd Västra Skogsrovägen 2,

541 63 SKÖVDE 21 Uppvärmning saknas FV

115497 12484 Aposteln 1, Skövde S:t Matteus klockstapel Västra Skogsrovägen 2,

541 63 SKÖVDE 0 FV

115498 12484 Aposteln 1, Skövde S:t Matteus tomtmark Västra Skogsrovägen 2,

541 63 SKÖVDE 5336 FV

115499 12484 Ryd 15:52, Skövde S:t Matteus Ryds kyrkoruin 3420 FV

115500 12486 Skövde 4:321, Skövde S:ta Helena kyrka S:ta Helena kyrka, 541

förnybar FV

115501 12486 Skövde 4:321, Skövde S:ta Helena tomtmark S:ta Helena kyrka, 541 7826 FV

(19)

115502 12488 Gefion 2, Skövde Kyrkans Hus Kyrkogatan 5-7, 541

förnybar FV

115503 12488 Gefion 2, Skövde Kyrkans Hus tomtmark Kyrkogatan 5-7, 541

30 SKÖVDE 2812 FV

115504 12490 Billingehus 2, Skövde S:t Lukas kyrka Arne Sandbergs väg 1,

541 33 SKÖVDE 204 Direktverkande el Bra miljöval FV

115505 12492 Skultorp 2:22, Skövde Norra Kyrketorp Kyrketorpsgården Svaréns väg 1, 541 55

SKÖVDE 1353 Fjärrvärme Ursprungsmärkt

förnybar FV

115506 12492 Skultorp 2:22, Skövde Norra Kyrketorp trädgård Svaréns väg 1, 541 55

SKÖVDE 1851 FV

115507 12492 Skultorp 2:22, Skövde Norra Kyrketorp röda stugan Svaréns väg 1, 541 55

SKÖVDE 86 Direktverkande el Bra miljöval FV

115508 12492 Skultorp 2:22, Skövde Norra Kyrketorp parkeringsplatsen Svaréns väg 1, 541 55

SKÖVDE 1382 FV

115509 12492 Skultorp 2:22, Skövde Norra Kyrketorp Övrig mark Svaréns väg 1, 541 55

SKÖVDE 705 FV

115510 12494 Skultorp 1:33, Skövde Norra Kyrketorp kyrka Skövdevägen 21, 541

förnybar FV

115511 12494 Skultorp 1:33, Skövde Norra Kyrketorp kyrkogård Skövdevägen 21, 541

57 SKÖVDE 12569 BV

115512 12494 Skultorp 1:33, Skövde Norra Kyrketorp garage/förråd Skövdevägen 21, 541

förnybar BV

115513 12496 Häggum 39:1, Skövde Häggum kyrka Häggum, 521 64

STENSTORP 406 Direktverkande el Bra miljöval FV

115514 12496 Häggum 39:1, Skövde Häggum kyrkogård Häggum, 521 64

STENSTORP 5885 BV

115515 12496 Häggum 16:8, Skövde Häggum garage Häggum, 521 64

STENSTORP 62 Direktverkande el Bra miljöval BV

115516 12496 Häggum 16:8, Skövde Häggum prästgårdsstugan Häggum, 521 64

STENSTORP 75 Direktverkande el Bra miljöval FV

115517 12496 Häggum 16:8, Skövde Häggum 10:e boden Häggum, 521 64

STENSTORP 62 Uppvärmning saknas FV

115518 12496 Häggum 16:8, Skövde Häggum stallet Häggum, 521 64

STENSTORP 29 Uppvärmning saknas BV

115519 12496 Häggum 16:8, Skövde Häggum kyrkpark Häggum, 521 64

STENSTORP 3677 FV

115520 12498 Sjogerstad 13:14,

Skövde Sjogerstad kyrka Sjogerstad kyrka, 541

93 SKÖVDE 412 Värmepump –

Bergvärme Bra miljöval FV

115521 12498 Sjogerstad 13:14,

Skövde Sjogerstad kyrkogård Sjogerstad kyrka, 541

93 SKÖVDE 19647 BV

115522 12498 Sjogerstad 27:1,

Skövde Sjogerstad gamla kyrkplats Sjogerstad kyrka, 541

93 SKÖVDE 2025 FV

115523 12498 Sjogerstad 13:14,

Skövde Sjogerstad garage Sjogerstad kyrka, 541

93 SKÖVDE 60 Direktverkande el Bra miljöval BV

115525 12498 Sjogerstad 13:14,

Skövde Sjogerstad garage stallet Sjogerstad kyrka, 541

115527 12500 Hagelberg 4:1, Skövde Hagelbergs kyrka Hagelbergs kyrka, 541

57 SKÖVDE 142 Direktverkande el Bra miljöval FV

115528 12500 Hagelberg 4:1, Skövde Hagelbergs kyrkogård Hagelbergs kyrka, 541

57 SKÖVDE 2060 BV

115529 12500 Klagstorp 1:2, Skövde Hagelbergs nya kyrkogård Hagelbergs kyrka, 541

57 SKÖVDE 4350 BV

115530 12500 Hagelberg 1:2, Skövde Hagelberg förråd gamla kyrko-

gården Hagelbergs kyrka, 541

57 SKÖVDE 60 Direktverkande el Bra miljöval BV

115531 12500 Klagstorp 1:2, Skövde Hagelberg förråd nya kyrkogården Hagelbergs kyrka, 541

115532 12500 Hagelberg 4:1, Skövde Hagelberg klockstapel Hagelbergs kyrka, 541 23 Uppvärmning saknas FV BV-id FO-id Fastighetsbeteckning Byggnadsverksnamn Adress Bruks-

area

Verk- samhet

(20)

115534 12500 Hagelberg 1:2, Skövde Hagelberg skogsmark Hagelbergs kyrka, 541

57 SKÖVDE 8280 FV

115535 12502 Norra Kyrketorps gamla

kyrka 1:1, Skövde Norra kyrketorps gamla kyrka

Norra Kyrketorps gamla kyrka, 541 57

SKÖVDE 85 Uppvärmning saknas Bra miljöval FV

115536 12502 Kyrketorps gamla kyrka

1:1, Skövde Norra kyrketorps gamla kyrkogård Norra Kyrketorps gamla kyrka, 541 57 SKÖVDE

3910 BV

1:1, Skövde Norra Kyrketorp gamla förråd Norra Kyrketorps gamla kyrka, 541 57 SKÖVDE

12 Uppvärmning saknas Bra miljöval FV

1:1, Skövde Norra Kyrketorps gamla klockstapel

Norra Kyrketorps gamla kyrka, 541 57

SKÖVDE 0 FV

115539 12504 Rådene 22:1, Skövde Rådene gamla kyrkplats

Rådene Gamla Kyrkogården, 541 93 SKÖVDE

2327 FV

115540 12504 Rådene 22:1, Skövde Rådene gamla kyrkplats klockstapel Rådene Gamla Kyrkogården, 541 93 SKÖVDE

0 FV

13049,4 273723

BV-id FO-id Fastighetsbeteckning Byggnadsverksnamn Adress Bruks- area

Verk- samhet