04.2. Bilaga 1_Slutrapport Projekt Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Tureberg och Edsberg

(1)

Slutrapport Kommunledningskontoret

2019-01-15

Slutrapport

Projekt Samverkan för ökad trygghet i

Tureberg och Edsberg

(2)

Sammanfattning

Bakgrunden till projekt Samverkan för ökad trygghet i Tureberg och Edsberg var de oroligheter som förekom sommaren 2016 i Tureberg och Edsberg. En

projektplan utarbetades och antogs i kommunstyrelsen i december 2016.

Syftet med projektet var att ta fram åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten i Tureberg och Edsberg.

Projektet har fem delmål:

1. Förstärk fritidsgården som en byggsten i det förebyggande ledet, personellt och genom samverkan med andra aktörer

2. Stoppa rekryteringen till de kriminella grupperingarna –

gruppverksamheter där unga involveras, engageras och är delaktiga 3. Öka föräldraengagemanget

4. Utforma varierade boendemiljöer/trygga utemiljöer 5. Öka den polisiära närvaron

En utgångspunkt i projektet har varit brottstriangeln¹eller rutinaktivitetsteorin som den också kallas, och som bygger på att tre huvudsakliga faktorer måste vara uppfyllda för att ett brott ska kunna uppstå, det vill säga en motiverad gärningsperson, ett lämpligt objekt eller offer för den kriminella handlingen och avsaknad av formell och informell kontroll, t ex låg risk att bli upptäckt eller svaga sociala band.

Om någon av de tre förutsättningarna saknas minskar sannolikheten för att ett brott ska begås. Insatser kan till exempel vara både sociala förebyggande insatser av mer generell karaktär och situationella åtgärder på en specifik plats.

Situationella åtgärder kan vara i form av åtgärder i den fysiska miljön.

Kort sammanfattning av projektets delar redovisas i denna sammanfattning.

Slutresultaten i sin helhet presenteras i projektets slutrapport. Projektets kopplingar till kommunens EST-arbete har följeforskats av FoU Nordväst.

Resultatet från den forskningen presenteras separat.

Nedan följer en kort sammanfattning för respektive projektmål:

1. Förstärk fritidsgården som en byggsten i det förebyggande ledet, personellt och genom samverkan med andra aktörer

Vid ingången av projektet hade kommunens fritidsgårdar sin hemvist i två förvaltningar, dvs kultur- och fritidskontoret och barn- och utbildningskontoret.

Under 2018 beslutades i kommunfullmäktige att samtliga fritidsgårdar och Arena Satelliten ska tillhöra kultur- och fritidskontoret vilket upplevdes som en viktig åtgärd i utvecklingen av fritidsgårdarna. Det konstaterades att en generell kompetensutveckling av personalen på fritidsgårdarna behövdes vilket också genomförs. Verksamheterna har successivt utvecklats på ett kvalitativt sätt och även lokalmässigt har förbättringar skett. Northside har bland annat utarbetat en

1 Om brottstriangeln på Brottsförebyggande rådets webbsida: Brå - brottstriangeln

(3)

riktad plan för att få in fler flickor i verksamheten vilket också har gett resultatet.

att andelen flickor har ökat samtidigt som besöksantalet överlag har ökat. En etablerad samverkan har skett mellan fritidsgården Ringen och Arena Satelliten, för att bygga åldersmässiga broar mellan dessa två verksamheter. Ökad

samverkan mellan fritidsgårdarna Northside och Ringen respektive polisen har skett under projekttiden.

Förslag på framtida arbete, några exempel: En tydlig övergripande

målbild/uppdrag och riktlinjer om hur fritidsgårdarna ska drivas i Sollentuna kommun. Riktlinjerna rekommenderas att ha tydligt uttalade samverkansrutiner med olika myndigheter såsom polis och socialtjänst samt även andra både

interna och externa verksamheter. Detta för att stärka ”den bra fritidsgården” och för att hålla en högkvalitativ verksamhet.

2. Stoppa rekryteringen till de kriminella grupperingarna –

gruppverksamheter där unga involveras, engageras och är delaktiga Fokus i arbetet med att reducera rekrytering till kriminella nätverk är

förebyggande arbete. Detta kan ske bland annat genom närvaro i

ungdomsmiljöer med kontaktskapande och relationsbyggande fokus, främst med ungdomar i riskzon, upparbetad samverkan mellan olika verksamheter kopplat till ungdomsmiljöer, såsom skolor, fritidsgårdar, fältverksamhet och

socialtjänsten.

En förstärkning av mobila fritidsledare har skett under projekttiden. Fältteamen, på socialkontoret och kultur- och fritidskontoret spelar en viktig roll i att skapa kontaktytor med ungdomar. Tidiga insatser för yngre barn och dess familjer ses över och en dialog har påbörjats mellan förebyggande enheten, förskolor i Tureberg och familjecentralen i Tureberg. Samtal vid förstagångsbrottslighet bland ungdomar, t ex snatteri, har startats upp och utvecklad samverkan kring ogiltig skolfrånvaro mellan bland annat socialkontoret och barn- och

utbildningskontoret har startat. Insatser kring ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet eller missbruk kommer att utvecklas ytterligare mellan polisen och kommunen inom ramen för samverkansöverenskommelsen mellan polisen och kommunen.

Förslag på framtida arbete, några exempel: Effektivisera samverkan och reda ut ansvarsfrågan kring målgruppen 16-20 år, skapa verksamheter för 16-20-åringar och effektivisera arbetet och samverkan med det kommunala aktivitetsansvaret.

Ytterligare förslag är att skapa en våldspreventiv verksamhet med ett tydliggjort uppdrag samt effektivisera och se över rutiner kring avhopparverksamhet.

3. Öka föräldraengagemanget

Inom detta delmål görs en hel del men insatser har tenderat att vara punktinsatser och initieras från många olika instanser. Stöd när det gäller tidiga

föräldrainsatser finns sedan tidigare i Sollentuna till exempel genom

socialkontorets skol- och familjeteam. Nytt är att föräldrautbildningen ABC har startats upp på andra språk än svenska. Organiseringen kring nattvandring som engagerar föräldrar flyttas från 1 januari 2019 till kultur- och fritidskontoret.

Kopplingen till mobila fritidsledare, fritidsgårdar men även de kontakter

kontoret har med föreningslivet i kommunen är klara fördelar i förstärkningen av nattvandringen.

(4)

Förslag på framtida arbete, några exempel: Att hitta en plattform och röd tråd i olika teman för samverkan kring insatser för föräldrar, exempelvis föreläsningar och att hitta ett verktyg för att sätta in föräldrastöd i ett tidigare, förebyggande, skede.

4. Utforma varierade boendemiljöer/trygga utemiljöer

Den fysiska miljön har betydelse för såväl den upplevda tryggheten som den faktiska säkerheten och att arbeta med den fysiska miljön ur ett

trygghetsperspektiv är exempel på situationella brottsförebyggande åtgärder.

Delmål 4 består av fyra åtgärder och som förhåller sig till varandra:

Trygghetsvandringar innebär systematisk inventering av ett område ur trygghetssynpunkt. Inom ramen för detta projekt har syftet med

trygghetsvandringarna i första hand varit att identifiera platser där otydlighet kring ansvar och skötsel har funnits. Representanter från trafik- och

fastighetskontoret, Sollentunahem samt SEOM har medverkat och vandringar har skett i Tureberg och Edsberg. Ett flertal åtgärder har genomförts för att tydliggöra ansvarsgränser för städning och skötsel, där trygghetsvandringar är en del i det arbetet. Projektet har också lett till en översyn av befintliga skötselavtal och en genomsyn av befintliga kartmaterial. Detta har resulterat i förbättrade nivåer och rutiner för skötsel och drift i nya upphandlingar. Flera delar av trafik- och fastighetskontorets verksamheter arbetar aktivt med trygghetsskapande åtgärder. Exempel på det är riktade satsningar i den gröna miljön inom

skolfastigheter, årliga satsningar på trygghetshöjande belysning, utveckling av kommunens park- och naturområden samt att arbeta aktivt med röjning av sly och annan växtlighet. I dessa delar blir tydliga ansvarsgränser viktiga.

Flera fysiska trygghetsskapande åtgärder har genomförts framförallt i Tureberg där både Sollentunahem och kommunen genomfört åtgärder i den fysiska miljön.

Malmparken är ett exempel på ett stadsbyggnadsprojekt. I Edsberg har Sollentunahem inlett ett projekt benämnt ”Växtplats Edsberg” och detaljplaneändringar för ny bebyggelse pågår i området. I den pågående översynen av översiktsplanen integreras trygghetsaspekten än tydligare än i gällande plan.

Förslag på framtida arbete, några exempel: Del a) En intern organisation för genomförande av trygghetsvandringar för att få en hållbarhet och systematik.

Del b) Problematiken kring ansvarsgränser inom obebyggd kommunal

kvartersmark kvarstår och rutiner för städning och skötsel av dessa områden bör åtgärdas. Inom den nya Samhällsbyggnadsavdelningen bör ansvarsgränserna för städning och skötsel av obebyggd kvartersmark klargöras. Avtal bör framställas

(5)

så att dessa områden tas om hand på ett sätt så att de inte upplevs som otrygga eller inbjuder till olaglig verksamhet. Krav på belysning, städning och underhåll bör förtydligas redan när marken upplåts för exploatering. Inom den nya

Samhällsbyggnadsavdelningen bör det finnas tydliga direktiv om hur arbetet ska tas vidare och hur samarbetet mellan den nya Samhällsbyggnadsavdelningen, Sollentunahem och SEOM ska se ut. Del c) Pågående detaljplaneläggning i Turebergs södra del (mässområdet) bör tydligt definiera allmän och privat mark.

Detsamma gäller i detaljplanearbete i Edsberg. Del d) I den pågående översynen av översiktsplanen integreras trygghetsaspekten än tydligare än i gällande plan.

5. Öka den polisiära närvaron

Inriktningen i delmål 5 har kopplats till arbetet som sker inom ramen för samverkansöverenskommelsen mellan polisen och kommunen och till EST²- arbetet där polisen är en viktig samverkanspart.

Prioriterat samverkansområde inom ramen samverkansöverenskommelsen har under projekttiden varit ”trygghet i offentliga miljöer” och bland annat med målsättningen att öka närvaron och kontaktskapandet i ungdomsmiljöer.

Halvårsvisa uppföljningar av samverkansöverenskommelsen har skett i kommunstyrelsen.

Kommunen, polisen och Sollentunahem har nu gemensamt implementerat EST- metoden fullt ut i kommundelarna Edsberg och Tureberg vilket innebär att vi har en upparbetad systematik och struktur i trygghetsarbetet i dessa delar av

kommunen. Veckorapporteringarna har gjort att alla inblandande får en mycket bättre lägesuppfattning där återkommande problem kan lyftas och arbetas med på ett mer strukturerat sätt.

Förslag på framtida arbete: Fullfölja och följa upp

samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen för den nya perioden 2019-2020 samt tillhörande medborgarlöfte. Fortsätta trygghetsarbetet inom ramen för EST – Effektiv samordning för trygghet. EST-lägesbilden ska vara styrande för var kommunen och polisen riktar sina resurser.

Effekter

Sammanfattningsvis är bedömningen att åtgärderna i projektets olika delar gemensamt har gett en samlad effekt på tryggheten i de två geografiska områdena, även om projekttiden på två år är relativt kort med tanke på komplexiteten i de frågor som projektet berör. Att tryggheten har påverkats avspeglar sig i den samlade lägesbild som kommunen, polisen och

Sollentunahem gemensamt tar fram för områdena Tureberg och Edsberg sedan mitten av 2017 genom EST-arbetet. Den effekten vi kunnat se är en minskning av inrapporteringar av händelser i båda områdena. Kommunens trygghetsarbete är prioriterat i Edsberg och Tureberg och genom projektet tillsammans med övrigt trygghetsarbete, bland annat genom EST-arbetet och

samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen, har förutsättningarna för ökad trygghet ökat.

2 EST – Effektiv samordning för trygghet

(6)

Slutrapport Projekt Samverkan för ökad trygghet i Tureberg och Edsberg

1. Projektets bakgrund, syfte och mål

Bakgrund

Bakgrunden till Projekt Samverkan för ökad trygghet i Tureberg och Edsberg var att under 2016 förekom en ökning av oroligheter, skadegörelse, bilbränder och bränder kring områdena Tureberg och Edsberg. Både invånare och de som arbetar i kommunen uppfattade att otryggheten hade ökat. Behovet av att vända detta, på både lång och kort sikt, var stort och det fanns ett behov av ökad samsyn, samordning samt tydlig och riktad kommunikation.

Delmålen har tagits fram av en grupp bestående av representanter för barn- och utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, socialkontoret, trafik- och fastighetskontoret, utbildning- och arbetsmarknadskontoret,

kommunledningskontoret samt Sollentunahem. Huvudprojektledare har varit kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen antog projektplanen 2016-11-14.

Syfte

Syftet med projektet var att ta fram åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten i Tureberg och Edsberg.

Mål

Målet med projektet var att Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Sollentuna ska vara en kommun där samtliga medborgare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt.

De prioriterade kategorierna för ökad trygghet och säkerhet enligt trygghets- och säkerhetsstrategin är:

 Brottsförebyggande verksamhet

 Social hållbarhet

 Trygga utemiljöer

Projekt Samverkan för ökad trygghet i Tureberg och Edsberg har utgått från dessa prioriterade kategorier.

Delmål

Fem delmål har utarbetats:

1. Förstärk fritidsgården som en byggsten i det förebyggande ledet, personellt och genom samverkan med andra aktörer (delprojektledare förebyggande enheten, socialkontoret)

2. Stoppa rekryteringen till de kriminella grupperingarna –

gruppverksamheter där unga involveras, engageras och är delaktiga (delprojektledare förebyggande enheten, socialkontoret)

3. Öka föräldraengagemanget (delprojektledare förebyggande enheten, socialkontoret)

(7)

4. Utforma varierade boendemiljöer/trygga utemiljöer (delprojektledare strategiska enheten och trafik- och naturenheten,

samhällsbyggnadsavdelningen)

5. Öka den polisiära närvaron (delprojektledare säkerhetsenheten, kommunledningskontoret)

2. Beskrivning av områdena Tureberg och Edsberg

Nedan redovisas en beskrivning av områdena utifrån den gemensamma lägesbild som togs fram mellan kommunen och polisen i framtagandet av

samverkansöverenskommelsen 2017-2018³.

Polisens nationella avdelning (NOA) publicerade en uppdaterad rapport i juni 2017 om ”Utsatta områden – social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen”.⁴

Områden har klassificerats och indelats i tre nivåer utifrån grad av utsatthet

 Utsatt område

 Riskområde

 Ett särskilt utsatt område

Sollentuna har två områden som ses som utsatta områden. Dessa är Tureberg (riskområde) och Edsberg (utsatt område). För mer information om respektive nivå, se Noa:s rapport ”Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen”.

Tureberg

Tureberg är enligt polisens definition ett riskområde samt ett tyst område⁵. Den upplevda otryggheten i området var 2016 betydande och det fanns en ökad upplevelse av att utsättas för brott, såsom rån, misshandel, olaga hot och

skadegörelse. Flera skjutningar hade inträffat under åren i den offentliga miljön.

Tureberg var det område som var mest utsatt för skadegörelse genom glaskross och bränder samt uppgifter fanns om förekomst av öppen och dold

narkotikahandel.

Bidragande orsaker till den upplevda otryggheten och upplevelsen av utsatthet för brott är förekomsten av kriminella strukturer och ungdomsgrupper med hotfullt beteende och negativ attityd till myndigheter. I området fanns även tendenser till social oro. En grupp av områdets ungdomar identifierar sig starkt med området och uttrycker ett utanförskap. Detta leder till att unga personer riskerar att utveckla en kriminell identitet och livsstil. Det har under perioder varit angrepp mot polis och andra myndigheter vilket vittnar om svårigheten att bedriva myndighetsutövning i området.

3 Kommunstyrelsen 5 december 2016, ärende 20: Antagande av samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen 2017-2018

4 NOA:s rapport Utsatta områden Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen, juni 20172

5 I definitionen av utsatt område beskrivs bland annat att de kriminellas inverkan på lokalsamhället genom direkta eller indirekta påtryckningar leder till minskad benägenhet att anmäla brott och medverka i rättsprocessen.

(8)

I Tureberg finns Sollentuna station, busstorget och Sollentuna centrum.

Busstorget och Sollentuna station är en knutpunkt för kollektivtrafik. Många restauranger och pubar med sena öppettider är samlade runt Sollentuna centrum.

Området runt Sollentuna station upplevs en otrygg plats mycket med anledning av att det är en samlingsplats för ungdomar och i vissa fall maskerade ungdomar, som markerar sin närvaro genom utåtagerande beteende. Otryggheten beror även på återkommande våldsbrott, till exempel misshandel och personrån, och

tillgreppsbrott. En del av våldsbrotten kan kopplas till krogmiljön och berusning.

Det gemensamma lägesbildsarbetet (EST - Effektiv samordning för trygghet) ger även, utöver ovan, återkommande problematik med trapphushäng, vårdslös mopedkörning, skadegörelse och nedskräpning i västra Tureberg.

Edsberg

Edsberg är ett utsatt område enligt polisens definition och till viss del ett tyst område⁶. I medborgardialoger under 2016 framkom att området upplevdes som en otrygg miljö och en ökad upplevd risk att utsättas för våldsbrott, såsom rån, misshandel och olaga hot och skadegörelse. I Edsberg hade det under åren inträffat flera skjutningar i den offentliga miljön.

Det har under projekttiden konstaterats att det sker öppen och dold

narkotikahantering i området, främst kopplat till Edsbergs torg. Detta sker bland annat genom att unga personer är delaktiga i narkotikahantering under påverkan av de kriminella strukturer som är etablerade i området. Risken för att rekryteras till kriminalitet är stor bland de unga.

Många av områdets ungdomar identifierar sig starkt med området och uttrycker ett utanförskap. Det har varit enstaka angrepp mot polis och andra myndigheter vilket indikerar om svårigheten att bedriva myndighetsutövning i området.

Det har också varit ett stort inslag av andra ordningsstörningar i området, såsom att mopeder och motorcyklar framförs vårdslöst och

Det gemensamma lägesbildsarbetet (EST - Effektiv samordning för trygghet) visar på regelbunden förekomst av ungdomssamlingar på Edsbergs torg och återkommande inslag av ordningsstörningar i området i form av trapphushäng på vissa återkommande adresser samt mopeder och motorcyklar som framförs vårdslöst. Tidigare var det rapporter om lösspringande aggressiva hundar, detta finns inga rapporter om längre.

3. Genomfört arbete i respektive delmål 1-5

Nedan redovisas genomfört arbete i respektive delmål 1-5 med följande upplägg:

Ingångsläge i respektive delmål; Genomförda kortsiktiga och långsiktiga åtgärder under projekttiden samt Förslag på framtida arbete.

En utgångspunkt i projektets arbete har varit brottstriangeln⁷, eller rutinaktivitetsteorin som den också kallas, och som bygger på att tre

huvudsakliga faktorer måste vara uppfylla för att ett brott ska kunna uppstå:

6 I definitionen av utsatt område beskrivs bland annat att de kriminellas inverkan på lokalsamhället genom direkta eller indirekta påtryckningar leder till minskad benägenhet att anmäla brott och medverka i rättsprocessen.

7 Om brottstriangeln på Brottsförebyggande rådets webbsida: Brå - brottstriangeln

(9)

- En motiverad gärningsperson,

- Ett lämpligt objekt eller offer för den kriminella handlingen - Avsaknad av formell och informell kontroll, t ex låg risk att bli

upptäckt eller svaga sociala band.

Om någon av de tre förutsättningarna saknas minskar sannolikheten för att ett brott ska begås. Det innebär att förebyggande åtgärder kan ske genom att minska motivationen hos en person att begå brott, stärka den formella och informella kontrollen, dvs öka upptäcktsrisken eller stärka andra faktorer som ökar den informella kontrollen samt begränsa tillgängligheten till eller stärka skyddet av lämpliga brottsobjekt eller brottsoffer.

Ett gemensamt identifierat brottsproblem behöver tydliggöras och mötas med olika slags insatser parallellt. Det kan till exempel vara både sociala

förebyggande insatser av mer generell karaktär och situationella åtgärder på en specifik plats. Situationella åtgärder kan vara i form av åtgärder i den fysiska miljön, till exempel förstärkningar gällande belysning, bättre skötsel av buskage men även större ingrepp i den fysiska miljön som kan minska risken för brott.

Delmål 1: Förstärk fritidsgården som en byggsten i det förebyggande ledet, personellt och genom samverkan med andra aktörer

Ingångsläge

De fritidsgårdar som berörs i detta delmål är fritidsgården Ringen i Edsberg och Northside i Tureberg, samt aktivitetshuset Arena Satelliten i Tureberg. Att fritidsgårdarna hade olika huvudmän, det vill säga barn- och ungdomsnämnden respektive kultur- och fritidsnämnden, sågs som ett hinder i utvecklingen av fritidsgårdarna.

Verksamheterna har från och till varit kantade med dåligt rykte och fördomar, till viss del befogat men även till stor del obefogat. Alla tre verksamheter har stått och står inför olika slags utmaningar, men samtliga tre verksamheter arbetar med att utveckla sina verksamheter.

Fritidsgården Ringen fungerade tidigare mer som ett uppehållsrum med slitna lokaler, utan någon direkt verksamhet eller aktiviteter för ungdomarna.

Öppettiderna upplevdes även som ett problem då man stängde ett par timmar Brottstillfälle

Motiverad gärningsperson

Frånvaro av kontroll

Lämpligt objekt

(10)

varje eftermiddag innan man öppnade för kvällen. Det fanns även indikationer att fel målgrupp uppehöll sig på gården kvällstid.

Fritidsgården Northside har genom åren haft olika utmaningar att arbeta med, till exempel att få rätt åldersgrupp att vistas på fritidsgården. Diskussioner har förts om fritidsgården ligger rätt geografiskt. Tureberg är ett område där man behöver hitta mer riktade och acceptabla verksamheter för målgruppen tjejer.

Arena Satelliten är inte en fritidsgård utan ett aktivitetshus för ungdomar i åldern 16-25 år. Detta är den verksamhet som finns för äldre ungdomar i Sollentuna.

Tidigare har det vid tillfällen varit händelser i form av hot och skadegörelse vid Arena Satelliten som resulterade i en stängning av den öppna verksamheten under en period innan projekttiden. Verksamheten har man utvecklat under projekttiden.

Genomförda kortsiktiga och långsiktiga åtgärder

I juni 2018 beslutades i kommunstyrelsen att samtliga fritidsgårdar och Arena Satelliten ska tillhöra kultur- och fritidskontoret. En utvecklingsstrateg har anställts på kultur- och fritidskontoret som arbetar med övergången från barn- och utbildningskontoret till kultur- och fritidskontoret gällande berörda fritidsgårdar.

Genomförda åtgärder på fritidsgården Ringen:

 Ny rekrytering av personal vilket har gjorts mycket noggrant för att hitta en stabilitet i verksamheten. Detta har lett till ökad kvalitet i verksamheten med ungdomsdelaktighet.

 Öppettider har ändrats vilket innebär att man inte stänger på

eftermiddagarna som tidigare skedde. Fritidsgården är nu kontinuerligt öppen från eftermiddag till kväll. Detta har bidragit till att fler ungdomar stannar till kvällen.

 Ökad marknadsföring genom Instagram, med idag cirka 140 följare.

 Etablerad samverkan med Arena Satelliten för att bygga åldersmässiga broar mellan fritidsgården och Arena Satelliten.

 Kommunens fältverksamheter upplever en stor förändring i

fritidsgårdsverksamheten genom att de nu känner sig välkomna och får ett trevligt mottagande. Kommunens upphandlade väktare upplever också en god stämning vid besök.

Genomförda åtgärder på fritidsgården Northside:

 Ny fritidsgårdsföreståndare anställdes under 2016 och fritidsgården bytte namn till Northside.

 På Northside har ett fokus varit att öka antalet flickor som besöker fritidsklubb och fritidsgård. Detta arbete har gett resultat och en

bedömning är att andelen flickor ökat samtidigt som besöksantalet ökat överlag.⁸

 Uppstart av ungdomsgrupp tillsammans med socialkontorets fältteam.

8 Ur Verksamhetsplan 2018 – Kultur- och fritidskontoret

(11)

 Mobila fritidsledare kopplat till Northside under en projekttid med fokus på mobil närvaro i Turebergsområdet. Denna satsning etablerades sedan på Arena Satelliten med hela kommunen i fokus.

 Ökad samverkan mellan fritidsgårdarna och mellan skolor och fritidsgårdar

 Ökad samverkan med polisen som periodvis har haft ökad närvaro på Northside.

 Samverkan med andra aktörer såsom t ex ungdomsmottagningen.

 En adekvat plan för förändring i verksamheten har tagits fram där man arbetat med åldersgränsen och för att få in fler tjejer i verksamheten.

Tjejkvällar har införts på fritidsgården, nu två kvällar i veckan. Detta har resulterat i att man har ökat andelen tjejer som besöker fritidsgården från cirka 3% till 34%. Fortsatta planer finns för att utveckla detta och går under arbetsnamnet ”Tjejhuset”.

 Satsningar har skett på kompetensutveckling av personalen, utveckling av lokalerna, utveckling av aktiviteter i verksamheten och samverkan med till exempel skolor, socialtjänst och polis.

Genomförda åtgärder på Arena Satelliten:

 Under 2017 har fokus i Arena Satellitens verksamhet varit det

systematiska trygghetsarbetet samt arbete med delaktighet och inflytande i ungdomsgruppen. Detta har bland annat resulterat i en nyöppnad drop- in-verksamhet på vardagkvällar.⁹

 Mobila fritidsledare har sin hemvist hos Satelliten sedan januari 2018.

Från och med januari 2019 har de sin hemvist hos Northside.

Förslag på framtida arbete Medskick i det fortsatta arbetet

 En gemensam vision med tillhörande värdegrund bör tas fram.

 En tydlig övergripande målbild/uppdrag och riktlinjer om hur fritidsgårdarna ska drivas i Sollentuna kommun.

 Tillhörande riktlinjerna rekommenderas att ha tydligt uttalade

samverkansrutiner med olika myndigheter såsom polis och socialtjänst samt även andra både interna och externa verksamheter. Detta för att stärka ”den bra fritidsgården” och för att hålla en högkvalitativ verksamhet.

 En återkommande kompetensplan som går i linje med det övergripande uppdraget.

 Att verksamheterna finner stöd via forskning, beprövad erfarenhet samt ungdomsdelaktighet för att bygga kvalitativa fritidsgårdar.

9 Ur Verksamhetsplan 2018 – Kultur- och fritidskontoret

(12)

Delmål 2: Stoppa rekryteringen till de kriminella

grupperingarna – gruppverksamheter där unga involveras, engageras och är delaktiga

Ingångsläge

Bidragande orsaker till den upplevda otryggheten och upplevelsen av utsatthet för brott är förekomsten av olika former av kriminella strukturer. Både Edsberg och Tureberg har kriminella strukturer med inverkan på lokalsamhället. Genom att ungdomssamlingar delar det offentliga rummet med kriminella strukturer finns risken att ungdomar rekryteras till kriminalitet.

Fokus vid arbetet med att reducera rekrytering till kriminella nätverk är förebyggande arbete. Detta kan ske bland annat genom närvaro i

ungdomsmiljöer med kontaktskapande och relationsbyggande fokus, främst med ungdomar i riskzon, upparbetad samverkan mellan olika verksamheter kopplat till ungdomsmiljöer, såsom skolor, fritidsgårdar, fältverksamhet och

socialtjänsten.

För att kunna arbeta förebyggande med att reducera rekrytering till kriminella nätverk, bör man ha en inblick i de kriminella strukturer som finns i respektive område, kopplat till en lokal lägesbild. På samma gång behöver positiva krafter vara aktiva i ett område för att visa andra vägar än den kriminella banan. Idag finns bra verksamheter i områdena men kan förstärkas bland annat genom ökad samverkan.

En riskfaktor som kan påverka vägen till en kriminell bana är problematisk skolfrånvaro och icke fullständiga betyg. Detta är några av de mest

betydelsefulla skyddsfaktorer för att få bra förutsättningar i livet.

Två andra viktiga ingredienser i arbetet med att förebygga rekrytering till kriminalitet är arbetet genom drog- respektive våldsprevention. I Sollentuna finns en utarbetad plan kopplat till drogprevention, ANDT¹⁰-policyn. Ett tydligt uppdrag kopplat till våldsprevention saknas i Sollentuna.

Arbetet har tagit sin utgångspunkt i två modeller,”early och later starters”

respektive brottstriangeln.

Early and later starters är en modell som riktar in sig på de som debuterar tidigt i kriminellt beteende, före tonåren, och de som debuterar senare, i tonåren. Det modellen visar på är att de som hamnar i en livsstil kopplat till kriminalitet har till 80% haft en sk early start.

Den ålder man ofta tar beslut om man vill bli livskriminell är mellan 16-20 år.

En ålder där många skyddsfaktorer försvinner. Att denna åldersgrupp utgör en hög riskfaktor är tydligt i Sollentuna.

Brottstriangeln eller rutinaktivitetsteorin som den också kallas, bygger på att tre huvudsakliga faktorer måste vara uppfylla för att ett brott ska kunna uppstå: En

10 ANDT – Alkohol, narkotika, doping och tobak.

(13)

motiverad gärningsperson, ett lämpligt objekt eller offer för den kriminella handlingen samt avsaknad av formell och informell kontroll, t ex låg risk att bli upptäckt eller svaga sociala band. Förebyggande arbete i alla tre delarna minskar brottslighet.

EST – Effektiv samordning för trygghet – har varit ett viktigt underlag inom delmålet. Med hjälp av EST-lägesbilder som tas fram varje vecka i samverkan mellan verksamheter i kommunen, polisen och Sollentunahem, kan

återkommande problematik och mönster utkristalliseras på ett tydligare sätt. Det blir ett viktigt underlag till det förebyggande arbetet för att reducera rekrytering till kriminalitet.

Genomförda insatser inom delmål 2:

 Förstärkning av mobila fritidsledare

 Dialog kring att ta fram tidiga insatser har påbörjats mellan förebyggande enheten, förskolor i Tureberg samt familjecentralen.

 Förstagångssamtal har inrättats, dvs fysiska samtal vid förstagångsbrottslighet bland ungdomar, t ex vid snatteri.

 Utvecklad samverkan kring ogiltig skolfrånvaro mellan socialkontoret, barn- och utbildningskontoret och landstingets psykiatriverksamheter.

 Pågående arbetet genom Sociala insatsgrupper (SIG) är en strukturerad samverkansform på lokal nivå med vårdnadshavare, socialtjänst, polis, skola och andra viktiga aktörer som individinriktat samverkar för att stödja unga personer att upphöra med kriminella handlingar. Ungdomar som bedöms vara i riskzon att etablera kriminell livsstil ska få stöd att etablera en socialt trygg tillvaro.

 UMV – Unga Mot Våld – infört en ny inriktning av verksamheten där man fokuserar på att även fånga upp ungdomar i riskzon för kriminalitet.

 EST-veckolägesbilder med månadsanalysarbete har gett ett tydligt underlag var och hur polisen och kommunens resurser ska prioritera insatserna, i ungdomsmiljöer.

 Insatser sker kring ungdomar som riskerar att hamna i missbruk. Detta arbete kommer att utvecklas i samverkan mellan kommunen och polisen inom ramen för samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen.

 Ideella föreningen Möjligheternas plats har etablerat verksamhet i Tureberg med medel från Allmänna arvsfonden och kommunen ingår i referensgruppen för denna satsning. I ett treårigt projekt ska

Möjligheternas plats hitta och sedan motivera och stötta ungdomar som varken studerar eller jobbar att ta sig vidare.

Förslag på framtida arbete

 Fokusera på tidigt förebyggande insatser för att förebygga kriminellt beteende, redan på BVC- och MVC-nivå¹¹.

 Effektivisera samverkan och reda ut ansvarsfrågan kring målgruppen 16- 20 år.

 Skapa verksamheter för 16-20 åringar.

11 BVC = barnavårdscentraler, MVC = mödravårdscentraler

(14)

 Effektivisera arbetet och samverkan med det kommunala aktivitetsansvaret.

 Att tankesätt kring modellerna early och later starters och brottstriangeln är etablerat och välkänt för professioner som arbetar med barn och unga.

 Kompetensutveckling av professioner som arbetar med unga i riskzon för kriminalitet både på individ- och gruppnivå. Kunskap om den lokala problembilden kopplat till kriminalitet och omvärldsbevakning och också viktiga komponenter.

 Skapa en våldspreventiv verksamhet med ett tydliggjort uppdrag.

 Identifiera och upptäcka barn och unga som riskerar att ha en alarmerande frånvaro samt riskerar att ej få fullständiga betyg innan skolfrånvaron är ett allvarligt problem.

 Förstärka, kvalitetssäkra och tydliggöra verksamheten UMV-Ungdomar mot våld.

 Effektivisera och se över rutiner kring avhopparverksamhet, det vill säga stöd till individer som vill sluta med kriminell aktivitet.

 Myndighetssamverkan för att kartlägga och störa den organiserade brottsligheten.

 Skapa mer kunskap kring den parallella samhällsstrukturen lokalt, för att identifiera riskfaktorer lokalt för att förebygga rekrytering till kriminella nätverk.

I samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen för perioden 2019-2020, antagen i kommunstyrelsen den 3 december 2018, anges följande åtgärder kopplat till det prioriterade området ”Reducera rekrytering till kriminella nätverk”:

 Närvaro i ungdomsmiljöer

 Utveckla samverkan för att tidigt identifiera unga med riskfaktorer och ungdomar som riskerar att utveckla drogberoende och kriminell livsstil

 Prioritera brottsutredning med tongivande unga personer som påverkar otryggheten

Detta kommer att prioriteras i samverkan mellan kommunen och polisen under perioden 2019-2020.

Delmål 3: Öka föräldraengagemanget

Ingångsläge

Inom detta delmål görs en hel del, men insatser tenderar till att vara

punktinsatser och initieras från många olika instanser. Om föräldraengagemang ska bli hållbart och få effekt måste insatser och föreläsningar hålla en röd tråd, gärna kopplat till gemensamma lägesbilder, annan lokal kunskap samt

tillhörande uppföljning.

Stöd när det gäller tidiga föräldrainsatser finns i Sollentuna till exempel genom socialkontorets skol- och familjeteamet, men utnyttjas inte till syfte och

målgrupp. Deras insatser tenderar till att komma in när problem uppstått då deras insatser istället ska vara av förebyggande karaktär. Den önskade målgruppen är dessutom svår att nå.

(15)

En viktig del i föräldraengagemanget är nattvandring. Genom åren har

nattvandring organiserats dels genom ”Tryggt och snyggt”, dels genom ”Morsor och farsor i Sollentuna”. Dessa aktörer har tidigare genomfört nattvandring i olika kommundelar men aktiviteter genomförs inte med regelbundenhet. Det har framkommit att det är svårt att engagera ideella krafter till nattvandring men också att det är bristande samordning och kommunikation från kommunens sida.

Syftet med nattvandring är att det ska finnas vuxna förebilder, medmänskligt stöd och social trygghet bland unga människor när de rör sig ute på kvällar och nätter. Nattvandrarnas närvaro förebygger också kriminalitet som skadegörelse, våld och drogmissbruk.

Det kan konstateras att Sollentuna saknar en tydlig plattform gällande föräldraengagemang, som exempelvis nattvandring, allmänna

föräldraföreläsningar, lokala föräldragrupper (ej att förväxlas med

föräldrautbildningar vilket finns utbrett inom familjecentralens verksamhet).

 Föräldrautbildningen ABC på andra språk.

 Påbörjad dialog kring att starta en föräldragrupp riktad till mammor i Tureberg.

 Socialkontorets fältteam och till viss del mobila fritidsledare

genomför riktade satsningar vid uppkommen oro där föräldrar bjuds in.

 Uppdraget att organisera nattvandring flyttas från

kommunledningskontoret till kultur- och fritidskontoret från och med 1 januari 2019. Motiveringen till detta är att det finns stora fördelar med att nattvandringen kopplas till fritidsgårdar och Arena Satelliten i kommunen. Det finns också klara fördelar med att

nattvandringsverksamheten har nära samverkan med kommunens mobila fritidsledare. Utöver detta har kontoret direktkontakter med föreningslivet i kommunen, i de fall föreningarna i kommunen ska involveras i nattvandringar. Redan idag sker viss samverkan mellan kultur- och fritidskontoret och ”Morsor och farsor i Sollentuna”.

 Att hitta en plattform/röd tråd i olika teman för samverkan kring insatser för föräldrar exempelvis föreläsningar och att även dessa följs upp.

 Hitta ett verktyg för att sätta in föräldrastöd i ett tidigare, förebyggande skede, exempelvis via gemensamma uttalade riskfaktorer. Arbete pågår.

 Starta lokala föräldrasatsningar i respektive område. Satsningar i Tureberg är på gång.

Delmål 4: Utforma varierade boendemiljöer/trygga utemiljöer

Den fysiska miljön har betydelse för såväl den upplevda tryggheten som den faktiska säkerheten. Men att följa upp detta med mätningar kan vara svårt med hänsyn till att tryggheten och säkerheten även påverkas av åtgärder inom de övriga delområdena.

(16)

Att arbeta med den fysiska miljön ur ett trygghetsperspektiv är exempel på situationella brottsförebyggande åtgärder.¹² Att skapa attraktiva befolkade offentliga platser ligger i linje med detta.

Under kommunens omvärldsanalyskväll 2017-02-16 gav Ann Legeby,¹³ Tekn Dr, forskare och lärare på KTH Arkitekturskolan, och Eva Minoura,¹⁴ Tekn Dr i stadsbyggnad från KTH, exempel och en teoretisk bakgrund till det offentliga rummets betydelse för trygghet och sociala värden.

Den fysiska boendemiljöns betydelse ur ett trygghetsperspektiv är även regelvant i relation till den modell för effektiv samordning för trygghet (EST) som kommunen har börjat tillämpa. I det sammanhanget är avsikten att bland annat analysera orsakssamband som hänger ihop med den fysiska miljön. Dessa analyser bör nyttiggöra sig den forskning som finns inom området.

De fyra åtgärder som nedan tas upp för att konkretisera delmål 4 tar stöd i den ovan nämnda forskningen. Några av åtgärderna är kortsiktiga och andra långsiktiga.

a) Trygghetsvandringar i syfte att inspektera och analysera den fysiska miljön.

b) Definiera ansvarsgränser för städning och skötsel mellan kommunen och Sollentunahem samt mellan gata och park.

c) Tydliggöra gränsen mellan allmän och privat mark. Halvprivata zoner behöver tas om hand för att öka tryggheten.

d) Utveckla gatu- och gångstråkens sträckning och placering så att

förutsättningarna för att de befolkas över veckans alla dagar och en större del av dygnet ökar. Detta är en åtgärd som fordrar långsiktiga

stadsbyggnadsåtgärder och behöver inkludera att skapa underlag och förutsättningar för service av olika slag.

Åtgärderna förhåller sig till varandra på så sätt att åtgärd a) kan utföras omgående och ger återkopplingar och underlag för åtgärd b), som i sin tur aktualiserar de frågeställningar som avses med åtgärd c). Ramarna för åtgärd c) sätts av hur den fysiska miljön är utformad. Åtgärd d) avser således mer

långsiktiga stadsbyggnadsfrågor. Det kan illustreras med nedanstående pyramid där åtgärd d) är fundamentet och utgör ramen för de övriga åtgärderna.

12 Se exempelvis Brottsförebyggande rådets information om situationell prevention.

https://www.bra.se/forebygga-brott/forebyggande-metoder/situationell-prevention.html

13 Ann Legeby har utöver sin avhandling publicerat och medverkat i ett flertal sammanhang om det fysiska rummets betydelse för segregation

https://www.kth.se/profile/alegeby/publications/

14 Se Eva Minouras doktorsavhandling ”Uncommon Ground”. http://kth.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A910671&dswid=7630

(17)

a. Trygghetsvandringar i syfte att inspektera och analysera den fysiska miljön.

Ingångsläge

Trygghetsvandringar innebär en systematisk inventering av ett område ur trygghetssynpunkt¹⁵. Trygghetsvandringar kan göras för att ge ett bra underlag för förändringar i området eller för att följa upp det kontinuerliga underhållet.

Syftet kan vara att få en så bred och generell kunskap som möjligt om de

boendes och andra aktivas synpunkter och kunskaper om området. Andra gånger handlar det om att se speciellt till en viss målgrupps behov eller en viss del av den fysiska miljön.

Trygghetsvandringar har genomförts i Sollentuna de senaste åren och under projektettiden har trygghetsvandringar genomförts i Tureberg i xx 2018 och Edsberg i mars 2018¹⁶. Innan projektet genomfördes trygghetsvandringar i Tureberg i december 2016 respektive i Edsberg december 2016 som har varit ett bra underlag i arbetet.

Uppföljningar har genomförts av trygghetsvandringarna.

En åtgärd har varit upprättandet av gemensamma vandringar i både Edsberg och Tureberg. Representanter från trafik- och fastighetskontoret, säkerhetsenheten, Sollentunahem samt SEOM har medverkat. Syftet med vandringarna har varit att identifiera platser där otydlighet kring ansvar har funnits eller där städning eller skötsel varit undermålig, det vill säga med direkt koppling till åtgärd b)

Definiera ansvarsgränser för städning och skötsel. Platser där den fysiska miljön, i form av belysning, växtlighet med mera, har bidragit till otrygghet har också identifierats, även om ansvaret för skötsel eller städning varit tydligt.

Uppföljningsmöten och vandringar har genomförts med representanter från berörda aktörer för att främst på kort sikt, men även på längre, se till att städning och skötsel håller god standard.

15 Brottsförebyggande rådet - https://www.bra.se/forebygga-brott/forebyggande- metoder/trygghetsvandringar.html

16 Utanför projektet har även trygghetsvandring i Norrviken skett (april 2018).

(18)

En intern organisation behöver tas fram i genomförandet av trygghetsvandringar för att få en hållbarhet och systematik i arbetet och för en direkt koppling till övrigt trygghetsarbete. Brottsförebyggande rådets skrift Trygghetsvandringar¹⁷ beskriver hur detta arbete kan läggas upp.

b. Definiera ansvarsgränser för städning och skötsel mellan kommunen och Sollentunahem samt mellan gata och park.

Ingångsläge

För att uppnå delmål 4 Utforma varierade boendemiljöer/trygga utemiljöer behöver trafik- och fastighetskontoret, tillsammans med andra aktörer samt internt, säkerställa att alla ytor i kommunen tas om hand och att det finns tydliga gränsdragningar gällande skötsel och städning. Syftet har också varit att

undanröja odefinierat ansvar eller ansvarsgränser mellan kommunen, Sollentunahem och entreprenörer.

Utöver trafik- och fastighetskontorets och Sollentunahems redan befintliga arbete med frågan har det under projektets gång genomförts flertalet åtgärder för att ytterligare tydliggöra ansvarsgränser för städning och skötsel. Den enskilt viktigaste åtgärden har varit upprättandet av gemensamma vandringar i både Edsberg och Tureberg. Representanter från Trafik- och fastighetskontoret, Sollentunahem samt SEOM har medverkat. Syftet med vandringarna har varit att identifiera platser där otydlighet kring ansvar har funnits eller där städning eller skötsel varit undermålig.

Projektet har också lett till en översyn av befintliga skötselavtal och en

genomsyn av befintliga kartmaterial. Detta har resulterat i förbättrade nivåer och rutiner för skötsel och drift i nya upphandlingar. Till exempel har trafik- och fastighetskontoret upphandlat ett nytt avtal för parkdrift där uppdaterade kartmaterial tydligare har definierat ansvarsgränser. I slutet av 2018 var också gatudriftsavdelningen i slutskedet av att annonsera ett nytt avtal för drift och underhåll av allmän platsmark där skötselnivåerna har förbättrats och

ansvarsgränser förtydligats.

Ett av Trafik- och fastighetsnämndens tre nämndmål 2018 är Skapa trygghet genom satsningar inom gatumiljö, skola/förskola samt park och natur och är en direkt åtgärd under det kommunövergripande målet Trygghet och välfärd genom livet. Mycket av Trafik- och fastighetskontorets verksamheter arbetar aktivt med detta i alla delar av kommunen, vilket också har förbättrat den fysiska miljön i Edsberg och Tureberg. Exempel på trygghetshöjande insatser i den befintliga verksamheten handlar om riktade satsningar i den gröna miljön inom

skolfastigheter, årliga satsningar på trygghetshöjande belysning, utveckling av kommunens park- och naturområden samt att arbeta aktivt med röjning av sly och annan växtlighet.

17 Brottsförebyggande rådet - https://www.bra.se/forebygga-brott/forebyggande- metoder/trygghetsvandringar.html

(19)

Utöver Trafik- och fastighetskontorets och Sollentunahems redan befintliga arbete med frågan kring ansvarsgränser har det under projektets gång

genomförts flertalet åtgärder för att ytterligare tydliggöra ansvarsfördelning för städning och skötsel. Nya åtgärder inom ramen för projektet har varit både konkreta åtgärder i den fysiska miljön, men även mer långsiktiga åtgärder för att effektivisera och förbättra hur verksamheten arbetar med dessa frågor.

Projektet har också lett till en översyn av befintliga skötselavtal och en

genomsyn av befintliga kartmaterial. Detta har resulterat i förbättrade nivåer och rutiner för skötsel och drift i nya upphandlingar. Till exempel har kontoret nyligen upphandlat nytt avtal för parkdrift där uppdaterade kartmaterial och tydligare gränsdragningar har förbättrat möjligheterna att odefinierade parkytor inte uppstår. Under upphandlingsprocessen har mycket fokus legat på att tydliggöra gränsdragningar mellan Trafik- och fastighetskontorets olika avdelningar. Samordning med Stadsbyggnadsavdelning har också genomförts för att tydliggöra ansvarsfördelning i exploateringsytor. Här kvarstår dock ytterligare samarbete för att få fram avtal som reglerar skötsel av obebyggd kommunal kvartersmark.

I slutet av 2018 var också gatudriftsavdelningen i slutskedet av att annonsera ett nytt avtal för drift och underhåll av kommunens gatumark. Nya funktionskrav i avtalet kommer förbättra den förebyggande tillsynen av bland annat trappor, gångtunnlar och gång- och cykelstråk. Skärpta krav på i avtalet kommer också förkorta tiden från att avvikelsen upptäcks till att den åtgärdas.

Arbetet har också resulterat i samordning mellan fastighetsavdelningen och Sollentunahem gällande städning vid Edsbergsskolan och kringliggande fastigheter där städdagar har synkats och sker nu samma dag.

Fastighetsavdelningen har också, i samråd med skolan och säkerhetsenheten, installerat övervakningskameror på Edsbergsskolan.

Belysning är ett av Trafik- och fastighetskontorets viktigaste verktyg för att öka tryggheten i boende- och utemiljöer¹⁸. En rad belysningsåtgärder har genomförts i både Edsberg och Tureberg och där vissa har kommit till som ett resultat av de trygghetsvandringar som har genomförts under projektet gång. Andra

investeringar är resultat av insamlade synpunkter från till exempel skolor, Polisen, SEOM, Sollentunahem eller andra fastighetsvärdar. TFK har också satsat på julbelysning vid bland annat Turebergs torg och norra Edsberg. I februari 2018 antogs Belysningsprogram för Sollentuna kommun, ett

kommunövergripande dokument i syfte att bland annat beskriva hur, var och med vilken typ av belysning man uppnår en tryggare utemiljö. Under 2018 genomförde belysningskonsulten, som tagit fram programmet, ett

områdesspecifikt arbete i Edsberg. Bland annat har elever varit med och

identifierat otrygga platser och där belysning kan höja den upplevda tryggheten.

Armaturer och ljuskällor är i skrivande stund beställda för detta ändamål, men har ännu inte kommit på plats.

18 En invånarenkät genomfördes under sommaren 2018 med en svarsfrekvens på 900 svarande.

Syftet med enkäten var att utgöra som ett delunderlag till en samverkansöverenskommelse mellan kommunen och polisen, samt tillhörande medborgarlöfte. Det framgick att belysning är en viktig aspekt när det gäller trygghet, och brist på belysning (mörkt) är en stor

otrygghetsfaktor. På frågan vad som skulle få invånare att känna sig trygga kom belysning på andra plats (närvarande och synlig polis kom först).

(20)

Från och med hösten 2018 äger Sollentuna kommunfastigheter AB (SKAB) ett antal verksamhetsfastigheter. Därutöver har ett förvaltningsavtal träffats mellan kommunen och bolaget för driften av övriga kommunägda

verksamhetsfastigheter.

Vissa åtgärder som upptäcktes under gemensamma vandringar har inte

genomförts. Detta som en följd av att platsen har varit inom eller i anslutning till mark som ska exploateras. Exempel på detta har varit åtgärder kring

Malmparken, som under delar av 2018 och 2019 byggs om, samt åtgärder i anslutning där nya idrottshallen vid Edsbergsskolan. På obebyggd kommunal kvartersmark råder i dagsläget otydlighet kring ansvarsfördelning gällande städning och skötsel som behöver hanteras.

Inom ramen för belysningsprogram för Sollentuna har 2018 en områdesspecifik insats gjorts i Edsberg. Ambitionen bör vara att under 2019 arbeta på samma sätt i Tureberg. Belysning är en av de viktigaste åtgärderna som Trafik- och

fastighetskontoret och Sollentunahem kan vidta för att öka tryggheten i kommunens ute- och boendemiljöer. Av den anledningen bör arbetet med belysningsprogram för Sollentuna samordnas med kommunens övergripande trygghetsarbete för att på ett tydligare och effektivare sätt använda belysning som en trygghetshöjande åtgärd. Arbetet med till exempel EST kan ge

indikationer till Trafik- och fastighetskontoret på var trygghetshöjande belysning kan behövas. Samordning internt på kommunen och med Sollentunahem bör stärkas framöver för att uppnå en harmoniserad förbättring av all belysning inom kommunal kvartersmark, allmän platsmark, kommunal fastighetsmark samt inom Sollentunahems fastighetsmark.

Problematiken kring ansvarsgränser inom obebyggd kommunal kvartersmark kvarstår och rutiner för städning och skötsel av dessa områden bör åtgärdas.

Inom den nya Samhällsbyggnadsavdelningen bör ansvarsgränserna för städning och skötsel av obebyggd kvartersmark klargöras. Avtal bör framställas så att dessa områden tas om hand på ett sätt så att de inte upplevs som otrygga eller inbjuder till olaglig verksamhet. Krav på belysning, städning och underhåll bör förtydligas redan när marken upplåts för exploatering.

För att i framtiden uppnå ännu högre standard av städning och skötsel och för ytterligare tydliggöra ansvarsgränser så skulle kommunen behöva harmonisera avtal och underlag samt fortsätta översynen av kartmaterial. Att synka avtal mellan kommunen och Sollentunahem skulle också vara möjligt, men detta fordrar god framförhållning och är beroende av löptiderna för de upphandlingar som har skett och ska ske.

Ansvariga tjänstemän hos både trafik- och fastighetskontoret och Sollentunahem har bytts ut under projektets gång vilket har gjort att arbetet i viss mån blivit nedprioriterat under en tid. I den nya organisationen på kommunen

(Samhällsbyggnadsavdelningen) bör det finnas tydliga direktiv om hur arbetet ska tas vidare och hur samarbetet mellan den nya avdelningen, Sollentunahem och SEOM ska se ut. Tydliga riktlinjer är viktigt för att undvika personberoende samarbeten och samordning, och inom kommunen bör det tydliggöras vilka

(21)

befattningar och tjänsteroller som ska arbeta med frågan i den nya organisationen.

c) Tydliggöra gränsen mellan allmän och privat mark. Halvprivata zoner behöver tas om hand för att öka tryggheten.

Västra Tureberg Ingångsläge

Under det senaste decenniet har åtgärder vidtagits som har bidragit till att tydliggöra gränserna mellan privat och allmänt. Det gäller rivningen av broarna över Malmvägen som har bidragit till att tydligare införliva Malmvägens gångbanor i det offentliga rummet. Även Sollentunahems upprustning av

bebyggelsen genom att bland annat ta bort huvuddelen av inomhusgångarna och göra affärslokalerna tillgängliga från Malmvägen har bidragit till att tydliggöra gränserna mellan allmänt och privat. De brister som kvarstått har främst rört Malmparkens avgränsning mot bebyggelsen i väster. Genom att kvarteret Tabellen med Rättscentrum har kompletterats med bostäder i gränsen mot parken har förutsättningarna för en tydliggöra gränsen mellan allmänt och privat förbättrats. Malmparken är dock i stort behov av en upprustning som också bidrar till en attraktiv väldefinierad allmän stadspark som inkluderar så många som möjligt.

Sollentunahem har öppnat upp en allmänt tillgänglig passage mellan Malmvägen och Malmparken genom sin bebyggelse. Denna åtgärd har den positiva effekten att Malmparken blivit mer tillgänglig och lättare kan utgöra det offentliga välbesökta stadsrum som är eftersträvansvärt ur bland annat ett

trygghetsperspektiv.

Hembla (tidigare D. Carnegie), som är ägare av flerbostadshusen norr om Malmparken har iordningsställt fasaderna mot Tusbystråket fram till

Malmvägen. Detta i kombination med att ett flertal lokaler öppnat utmed stråket bidrar till att definiera stråket som allmänt.

Kommunen har under 2018 projekterat och upphandlat en omfattande upprustning av Malmparken inklusive gångstråk i gränsen mellan parken kvarteret Tabellen. Detta är en kraftfull åtgärd för att tillgängliggöra, och tydligare definiera Malmparken som en inkluderande stadspark. Härutöver har en utbyggnad av Attunda Tingsrätt inletts i gräns mot Tusbystråket. Detta innefattar att den betongmur som idag avgränsar Tusbystråket närmast

pendeltågsstationen kommer att ersättas med utåtvända lokaler inom kvarteret Tabellen på stråkets södra sida. Även detta är en kraftfull åtgärd för att skapa attraktion och tydlighet i det offentliga rummet.

Den detaljplaneläggning som nu pågår med att möjliggöra bostäder och

verksamheter i områdets södra del (där det tidigare låg mässlokaler) sker med en inriktning som bidrar till en kvartersstruktur som tydligt definierar allmän och privat mark. Att planen innebär att stora volymer bostäder för olika målgrupper, förutom verksamheter, bidrar till bättre förutsättningar för trygghet, och en socioekonomisk blandning inom Västra Tureberg.

(22)

Det finns dock brister som behöver åtgärdas även om de är temporära. Det handlar om de obebyggda delarna i det tidigare mässområdet och inom kvarteret Tabellen. Problematiken kring dessa beskrivs under rubriken b) Definiera ansvarsgränser för städning och skötsel.

Edsberg

Ingångsläge

Edsberg präglas av en stadsbyggnadsform som utgörs av ”hus i park” snarare än en väldefinierad kvartersstruktur. De allmänna stråk som finns inom området är delvis oklart definierade. På många ställen är det svårt att avgöra om marken är privat i den meningen att den tillhör gården till ett bostadshus eller är offentlig.

Inte minst gäller detta det centrala parkstråket, vilket är något som framgår av Sollentunahems områdesanalys.¹⁹ Inom ramen för den modell för effektiv samordning för trygghet (EST) som tillämpats för bland annat Edsberg framgår det också att det finns brister i anslutningarna till Edsbergs centrum.

Ur ett socialt perspektiv är det även en brist att Edsberg är planerat som en enklav med bristfälliga kopplingar till kringliggande bebyggelseområden. Inom ramen för planeringen av Väsjöns utbyggnad har en social

konsekvensbeskrivning genomförts som pekar på en del av dessa brister.

Sollentunahem har inlett ett projekt benämnt ”Växtplats Edsberg”, med bidrag från Boverket. Projektet syftar till att öka tryggheten genom att både engagera boende i utvecklingen av gröna ytor och att planteringarna bidrar till att tydligare definiera vad som är offentligt och privat inom Edsberg.

För området utmed den norra delen av Ribbingsväg, mot Sportfältet, pågår en detaljplaneläggning för ny bebyggelse. Med rätt utformning kan bebyggelsen bidra till att tydliggöra gränserna mellan den nya privata kvartersmarken och det offentliga rum som Ribbings väg utgör. Att genomföra detta med hänsyn till den stadsbyggnadsprincip som är rådande i Edsberg fordrar avvägningar.

Stadsbyggnadsnämnden har efter en ansökan från Sollentunahem beslutat om att nya detaljplaner ska tas fram för ny bostadsbebyggelse utmed Ribbings väg mellan Flintlåsvägen och Skyttevägen. Den tänkta utformningen av bebyggelsen har goda förutsättningar att bidra till tydliga gränser mellan offentligt och privat.

Ribbings väg har förutsättningar att bli ett väldefinierat gaturum, som bidrar till att ge de fysiska förutsättningarna för trygghet

d) Utveckla gatu- och gångstråkens sträckning och placering så att förutsättningarna för att de befolkas över veckans alla dagar och en större del av dygnet ökar. Detta är en åtgärd som fordrar

19 Spacescape har på Sollentunahems uppdrag upprättat områdesplaner för Edsberg och Västra Tureberg som bland annat analyserar i vilken grad mark upplevs som privat, halvprivat eller offentlig.

(23)

långsiktiga stadsbyggnadsåtgärder och behöver inkludera att skapa underlag och förutsättningar för service av olika slag.

Ingångsläge

I Västra Tureberg är inslaget av lokaler i bottenvåningarna förhållandevis stort och många stråk befolkade. Detta understödjs av den fysiska utformning och gällande detaljplaner.

I Edsberg är lokalerna koncentrerade till Edsbergs centrum. Stråken genom och inom Edsberg behöver definieras bättre och åtgärder vidtas som bidrar till att befolka dem. Till Sollentunahems områdesplan för Edsberg finns användbara analyser, som även ger vägledning för vilka åtgärder som bör vidtas framöver.

Den analys om Urban Service Potential²⁰ som togs fram av kommunen 2015 genom Spacescape, ger en övergripande vägledning för i vilken grad det finns förutsättningar på kort och lång sikt att få olika utåtriktade verksamheter etablerade i olika stråk. Det indikerar potentialen för att få mer befolkade stråk.

I den gällande översiktsplanen behandlas översiktligt vikten av att utforma den fysiska miljön så att den skapar trygghet.

I den pågående översynen av översiktsplanen integreras trygghetsaspekten än tydligare än i den gällande planen. Dessutom utnyttjas utredningen Urban Service Potential för att understödja utvecklingen av befolkade stråk skapar trygghet. De insikter som framkommit tidigare när det gäller brottsförebyggande planering tas tillvara i översiktsplanearbetet.

Översynen av kommunens översiktsplan fullföljs under 2019.

Delmål 5: Öka den polisiära närvaron

Ingångsläge

Delmål 5 Öka den polisiära närvaron kopplas dels till arbetet som sker inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknades mellan Sollentuna kommun och Polismyndigheten för åren 2017-2018 respektive åren 2019-2020, dels till trygghetsarbetet kopplat till EST – Effektiv samordning för trygghet där polisen är en viktig samverkanspart.

Samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen 2017-2018 Sollentuna kommun och Polismyndigheten, lokalpolisområde Sollentuna, tecknade i december 2016 en gemensam överenskommelse för att öka den

20 Urban Service Potential togs fram 2015 som ett underlag för den pågående översynen av kommunens översiktsplan.

https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Gallande-oversiktsplan/ny-oversiktsplan- 2018/

(24)

brottsrelaterade tryggheten i kommunen. Samverkansöverenskommelsen gällde för perioden 2017-2018 och i december 2018 tecknades en ny

samverkansöverenskommelse för perioden 2019-2020.

Kommunen och polisen har efter framtagande av en gemensam lokal lägesbild tillsammans prioriterat samverkansområdet trygghet i offentliga miljöer. Det innebar särskilt fokus på följande områden under samverkansperioden 2017- 2018:

• Öka närvaron och kontaktskapandet i ungdomsmiljöer

• Minska antalet våldsbrott i offentlig miljö

• Reducera rekryteringen till kriminella nätverk

Valet av område för samverkan grundade sig i genomförda dialoger framförallt med Sollentunabor kring vad som skapar trygghet respektive innebär otrygghet för dessa. Dialog har även förts med medarbetare inom respektive organisation för att identifiera områden som yrkesverksamma ser har en påverkan på

tryggheten.

I samverkansöverenskommelsen angavs att insatser ska genomföras, följas upp och ersättas i takt med att arbetet fortskrider enligt en åtgärdsplan för arbetet.

Åtgärdsplanen redovisar de insatsområden där polisen och Sollentuna kommun ska samverka i syfte att öka tryggheten i offentliga miljöer.

Åtgärdsplan i samverkansöverenskommelsen 2017-2018:

Samverkansområde

TRYGGHET I OFFENTLIGA MILJÖER

1. Öka närvaron och kontaktskapandet i ungdomsmiljöer Insatser:

 Kontinuerliga besök där ungdomar vistas

 Gemensamma utsättningar

2. Minska antalet våldsbrott i offentlig miljö Insatser:

 Aktivt arbete med att upptäcka tidigare okända narkotikaanvändare

 Gemensamma utsättningar

 Krogtillsyn enligt alkohollagen

 Arbete vid brottsbelastade platser

 Prioritering av utredningsverksamhet

3. Reducera rekryteringen till kriminella nätverk Insatser:

 Sociala insatsgrupper

 Kontinuerliga besök där ungdomar vistas

 Aktivt arbete med att upptäcka tidigare okända narkotikaanvändare

(25)

Medborgarlöfte för 2017-2018 presenterade de insatser som polisen och Sollentuna kommun särskilt fokuserade på för att öka tryggheten främst i kommundelarna Tureberg och Edsberg under 2017:

 ha regelbunden närvaro i ungdomsmiljöer och vid samlingsplatser

 genomföra trygghetsinsatser i kollektivtrafiken och stationsområden

 genomföra insatser mot vårdslös mopedkörning

 prioritera utredning av ärenden kopplade till personer och nätverk som påverkar otryggheten

Uppföljning av samverkansöverenskommelsen och medborgarlöften har skett halvårsvis i kommunstyrelsen under 2017-2018. Inför 2018 togs en särskild handlingsplan fram för att stärka arbetet inom de åtgärder som inte uppnått det förväntade resultatet. De åtgärder som berördes var:

 Aktivt arbete med att upptäcka tidigare okända narkotikaanvändare (inom ramen för samverkansöverenskommelsen)

 Genomföra trygghetsinsatser i kollektivtrafiken och stationsområden

 Genomföra insatser mot vårdslös mopedkörning (inom ramen för medborgarlöfte)

Insatser i dessa områden resulterade i uppnått förväntat resultat.

EST – Effektiv samordning för trygghet

Sollentuna kommun är en av sju pilotkommuner som har ingått i nationella Brottsförebyggande rådets projekt EST – Effektiv samordning för trygghet.

Projektets syfte var att utveckla ett lokalt arbete som integrerar ett händelseinriktat arbete med ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Kommunen, polisen och Sollentunahem har nu gemensamt implementerat EST- metoden fullt ut i kommundelarna Edsberg och Tureberg vilket innebär att vi har en upparbetad systematik och struktur i trygghetsarbetet i dessa delar av

kommunen. Veckorapporteringarna har gjort att alla inblandande får en mycket bättre lägesuppfattning där återkommande problem kan lyftas och arbetas med på ett mer strukturerat sätt. Till exempel har vi nu särskilt fokus på

narkotikahanteringen i Edsberg där vi med stöd från Brottsförebyggande rådet och Malmö universitet kan fördjupa oss i denna problematik och tillsammans titta på lösningar, både redan etablerade och nya.

EST-arbetet har bidragit till att vi vet mer om när och var vi ska sätta in våra resurser. Några exempel:

 Den vårdslösa mopedkörningen i Tureberg fick vi stopp på genom nära samverkan mellan kommunen, polisen och Sollentunahem. Genom EST- arbetet kunde vi kartlägga var och när vi skulle sätta in våra respektive resurser.

 Nära operativ samverkan mellan polisen och Sollentunahem kopplat till mopedstölder i Edsberg och Tureberg, där EST-rapporter har gett en bättre helhetsbild över problematiken. Det ledde till att flera stulna mopeder hittades och kunde återlämnas till ägaren.

(26)

 I Edsberg upptäckte vi ett samband mellan ökat ungdomshäng på torget och fritidsgårdens öppettider. Fritidsgården var tidigare stängd en period under eftermiddagen.

 Fältverksamheterna har ett bra underlag till sin närvaro i ungdomsmiljöer, dvs var och när de behöver ha ungdomskontakt i dessa områden.

 Ökat stök kopplat till ungdomar i Sollentuna C har kunnat lokaliseras

genom EST-rapportering. Genom ökad närvaro av resurser ser det ut som att detta nu har förbättras.

 På veckobasis ger EST-arbetet inte bara information om var och när ungdomsgäng befinner sig utan även stämningen i ungdomsgrupperna.

Väktare och fältare rapporterar in deras subjektiva uppfattning om stämningen vid mötena med ungdomarna.

 Vi har kunnat följa trapphushänget med tillhörande skadegörelse på enskilda adresser vilket har gett underlag till konkreta och samlade åtgärder som har gett effekt och ökat tryggheten i just det trapphuset för de boende. Samtliga resurser (polisen, väktare, fältare, fastighetsvärdar) kan då agera på dessa adresser genom sin närvaro eller andra konkreta åtgärder från

Sollentunahems sida.

 Återkommande fortkörningar i Edsberg vilket har resulterat i hastighetsdämpande åtgärder från trafik- och fastighetskontoret.

 EST-arbetet har legat till grund för samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen och tillhörande medborgarlöfte som antogs i kommunstyrelsen i december 2018. Samverkansöverenskommelsen gäller för åren 2019-2020 Samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen 2019-2020

Flera kommuner runtom i landet har hört av sig till Sollentuna för att höra mer eller få stöd i deras implementering av EST-modellen. Brottsförebyggande rådet lyfter Sollentuna som ett gott exempel i EST-arbetet.

Sollentuna kommun och Polismyndigheten, lokalpolisområde Sollentuna, tecknade i december 2018 en ny gemensam överenskommelse för perioden 2019-2020 för att öka den brottsrelaterade tryggheten i kommunen med det prioriterade samverkansområdet trygghet i offentliga miljöer. Det innebär särskilt fokus på följande områden, med tillhörande åtgärdsplan:

1. Minska antalet otrygghetsskapande händelser i offentlig miljö 2. Reducera rekrytering till kriminella nätverk

Medborgarlöfte för 2019

Under 2019 kommer polisen och Sollentuna kommun att ha regelbunden närvaro på platser som upplevs som otrygga i syfte att förhindra otrygghetsskapande händelser i offentlig miljö, exempelvis bråk, hotfullt beteende och vårdslös mopedkörning. Kommunen arbetar även bland annat med att förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet.

Närvaron av polisens och kommunens resurser kommer att prioriteras i följande miljöer/områden: