Verksamhetsplan och budget

Verksamhetsplan och budget 2017–2019

Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2016-12-08

Dnr: 2016/2690-1.1

2 (31)

Innehåll

Bakgrund _____________________________________________________ 3

Verksamhetsplan _______________________________________________ 5

Utmanande utbildningar _______________________________________ 8

Framstående forskning _______________________________________ 13

Samhällelig drivkraft ________________________________________ 16

Globala värden _____________________________________________ 18

Internationalisering ________________________________________ 18

Hållbar utveckling _________________________________________ 20

Lika villkor ______________________________________________ 21

Verksamhetsstöd ____________________________________________ 22

Universitetsbiblioteket _______________________________________ 24

Ekonomiska planeringstal 2017–2020 _____________________________ 25

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________ 25

Forskning och utbildning på forskarnivå _______________________ 26

Verksamhetsstöd __________________________________________ 27

Linnéuniversitetets ekonomiska utveckling 2017 - 2020 _____________ 28

Budget 2017 _____________________________________________ 28

Plan 2018–2020 __________________________________________ 29

3 (31)

Bakgrund

Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess¹ (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar för den kommande treårsperioden vilket ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten.

Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för de

nästkommande åren. Planeringshorisonten är tre år framåt även om ett övervägande fokus ligger på nästkommande år. De beslutade planeringsförutsättningarna justeras under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen.

Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel

Under hösten tar fakulteterna/NLU fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas i en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år.

Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning, utbildningsdialog och

vårdialog. Inför vårdialogen sammanfattar fakulteter/NLU på vilket sätt de fullföljt tilldelade uppdrag. Denna uppföljning bidrar därefter till att forma

planeringsförutsättningar inför kommande år.

1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/417-1.1)

4 (31)

Genom Verksamhetsplan och budget 2017–2019 ger universitetsstyrelsen:

rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, institutet för

fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet.

Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetsplan, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Budget, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt

anslagsfördelning till fakulteterna/NLU. Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020² pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020.

2 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1

5 (31)

Verksamhetsplan

Linnéuniversitetets ekonomiska planeringsförutsättningar för 2017–2019 presenteras i tabell 1. Av tabellen framgår att anslagen för forskning ökade med 28 miljoner inför 2016 vilket skapat nya möjligheter och utmaningar för

forskningsverksamheten.³ För utbildningsområdet handlar det på sikt om en i stort oförändrad ram. Samtidigt genomförs särskilda satsningar på utbildningar inom så kallade bristyrken. Anslaget för 2017 ökar marginellt, utöver pris- och

löneuppräkning, beroende på en utbyggnad av lärarutbildningen.

Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2017–2019 i 2017 års prisnivå, tkr.

Fakulteterna har under flera år genomfört översyner av utbildningsutbudet. Syftet med översynerna är att anpassa volymen efter tilldelad ram men även att inom denna ram prioritera avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden. Detta arbete fortsätter oförändrat samtidigt som arbetet med utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet. Kvalitetsrådet och fakultetsledningarna har rektors uppdrag att kontinuerligt följa upp och säkerställa att utbildningarna har en hög kvalitet. På riksdagens uppdrag omformas de nationella förutsättningarna för kvalitetsarbetet inom sektorn genom att Universitetskanslersämbetets (UKÄ) och lärosätenas roller förändras. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp utbildningskvalitet vilket kräver ett stort utvecklingsarbete under kommande år.

Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är stark betoning på professionsutbildning⁴ och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade inför 2016.

I enlighet med universitetsstyrelsens intentioner har både vetenskaplig publicering och forskningens externfinansiering ökat under senare år. Denna ökning måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om både anslag och externa forskningsmedel. På rektors uppdrag, genomförs under 2016 och 2017 en översyn av universitetets forskning och dess förutsättningar⁵. Syftet med översynen är att skapa förutsättningar för att universitetets forskningsverksamhet ska utvecklas ytterligare.

3Storleken på forskningsanslaget för 2018 och framåt baseras på uppgifter i budgetpropositionen. De kan komma att förändras utifrån forskningspropositionen.

4 Enligt HF:s definition.

5 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1)

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utfall Utfall Utfall Budget Plan Plan Plan

976 138 993 258 1 012 220 1 029 306 1 035 158 1 022 359 1 025 371

283 945 285 795 318 453 323 317 323 356 323 396 323 437

S ärskilda medel 16 972 27 609 16 511 16 762 16 762 16 762 16 762

Fortbildning av journalister (Fojo) 9 983 10 052 10 188 10 344 10 344 10 344 10 344

Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 5 498 6 236 6 323 6 418 6 418 6 418 6 418

Kvalitetsbaserad resursförstärkning 1 491 4 177

Kvalitetsförstärkning 7 144

S umma tilldelade anslag 1 277 055 1 306 662 1 347 184 1 369 385 1 375 276 1 362 517 1 365 570 Ekonomiska planeringsförutsättningar

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp)

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

6 (31)

Linnéuniversitetets satsningar på den internationella marknaden har varit

framgångsrika avseende inresande utländska studenter⁶. Insatserna ska fortsätta för att ytterligare öka universitets attraktivitet för internationella studenter.

Ansträngningar måste även inriktas för ett ökat antal utresande studenter samtidigt som den internationella miljön på hemmaplan ska utvecklas och stärkas. En utgångspunkt för kommande satsningar är den genomlysning av universitetets internationaliseringsarbete som gjordes med hjälp av externa bedömare under 2016⁷. Linnéuniversitetet har sedan starten 2010 pekat ut kompetensförsörjning som ett prioriterat område. Även om förutsättningarna förändrats ligger denna prioritering kvar. En utgångspunkt för att Linnéuniversitetet ska nå sina höga ambitioner med utbildning och forskning är att universitetet lyckas rekrytera och behålla

framgångsrika medarbetare. Verksamhetsstödet har ett utpekat ansvar att tillsammans med fakulteterna utveckla rekryteringsprocessen och dess

genomförande. Universitetets ambition är att vara en god och attraktiv arbetsgivare där arbetet med kompetensförsörjning karakteriseras av hållbarhet och långsiktighet.

Arbetet med att utveckla Linnéuniversitetets attraktivitet som arbetsgivare i form av att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare har högsta prioritet. Det är väsentligt att lärare, forskare och administratörer ges goda möjligheter att bidra till

universitetets utveckling.

Linnéuniversitetet har utvecklat det strategiska och långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Fakultetsledningarna måste fortsätta driva

rekryteringsarbetet, exempelvis utifrån bedömningar av hur över- och underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering, vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas.

Linnéuniversitetet är en stark aktör i regionen med väl utvecklad samverkan med omvärlden inom både utbildning och forskning. Samverkan med IKEA är exempel på hur universitetet lyckas utveckla fruktbara samarbeten med aktörer i omvärlden.

Samtidigt är samverkansprojekten en utmaning för universitetet och ställer särskilda krav på strategiska överväganden, samverkan över fakultets- och ämnesgränser, ledarskap, kompetensförsörjning etc. Våren 2016 presenterades en utredning kring ett fakultetsövergripande samverkansprojekt.⁸ Utredningen pekar på en rad

utmaningar i samband med sådana projekt men innehåller även en rad

rekommendationer för förbättringar. Arbetet med att hitta smidiga lösningar för att stötta fakultetsövergripande samverkan bör intensifieras.

De senaste årens utveckling av flyktingsituationen är en stor samhällsutmaning.

Denna situation har föranlett rektor att utse en vicerektor med uppdraget att samordna universitetets initiativ i flyktingfrågan. Ambitionen är att

Linnéuniversitetet ska ligga i framkant i arbetet med att underlätta för nyanlända akademiker att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetet försöker bland annat att bidra med kompletterande insatser och har tillsammans med regionen inrättat ett antal stipendier för att skapa möjligheter för denna grupp att kunna delta i bland annat kompletteringsutbildningar. Linnéuniversitetet och regionala aktörer samverkar även avseende integrationsfrågor kopplade till kompetensutveckling, utbildning och forskning.

6 Antalet inresande helårsstudenter har ökat från 832 år 2012 till 979 år 2015.

7 Report on Linnaeus University’s International Peer Review

8 Lärande studie om fakultetsövergripande utbildningar och samarbeten vid Linnéuniversitetet, Dnr:

2015/254–1.5.

7 (31)

Linnéuniversitetet gör en särskild satsning på validering i form av att värdera nyanländas kunskaper och kompetens. Studerandeavdelningen har under 2016 tagit fram en fakultetsövergripande metod och ett administrativt stöd för validering.

Linnéuniversitetet har även initierat och startat upp ett lärosätesövergripande nätverk för validering inom högre utbildning. Därutöver har Linnéuniversitetet möjliggjort praktikplatser för nyanlända samt uppdrags- och kompletteringsutbildningar. Bland annat har universitetet fått ett speciellt uppdrag avseende kompletteringsutbildning för sjuksköterskor.

Med utgångspunkt i Linnéuniversitetets vision och strategi påbörjades 2014 ett utvecklingsarbete om intern styrning och kontroll (ISK) som bland annat resulterat i en ny policy. ISK ska vara en integrerad del av universitetets verksamhetsutveckling inom utbildning, forskning och verksamhetsstöd.

Universitetsledningen har i diskussioner med fakultetsledningarna identifierat ett antal kritiska faktorer för att uppnå Linnéuniversitetets mål. I begreppet kritiska faktorer inbegrips såväl risker som möjligheter. Under 2017 ska de kritiska faktorerna uppdateras på universitetsövergripande nivå i syfte att nå de strategiska målen (intern styrning). I verksamhetsplaner för fakulteterna/NLU ska de kritiska faktorerna redovisas samt följas upp i verksamhetsberättelser. Under 2017 ska fakulteterna/NLU upprätta en riskanalys avseende utbildningsutbudet. Arbetet ska fortsätta med att universitetsledningen tillsammans med fakulteterna/NLU

kontinuerligt arbetar med att identifiera kritiska faktorer samt föreslå och genomföra åtgärder.

Utvecklingsarbetet av intern kontroll i verksamhetsstödet fortsätter under 2017, med fokus på gränssnitten mellan avdelningarna i syfte att utveckla interna

samverkansformer. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och effektivt.

Följande områden prioriteras i planeringsförutsättningarna inför kommande år:

• utbildningskvalitet

• översyn av utbildningsutbudet

• externfinansiering och vetenskaplig publicering

• forskningsstrategier

• kompetensförsörjning

• internationalisering på hemmaplan och den studiesociala miljön

• interna samverkansformer

• effektiv administration

De prioriterade områdena konkretiseras nedan tillsammans med övrig verksamhetsplanering.

8 (31)

Utmanande utbildningar

Linnéuniversitetets anslag för utbildning förändras enligt planeringsförutsättningarna i tabell 2.

Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå¹, tkr

1 2017-2020 i 2017 års prisnivå. Beloppen 2017–2020 enligt budgetpropositionen för 2017.

Inför 2017 minskar anslaget genom omfördelning till utbyggd läkar- och tandläkarutbildning och utbyggd vård- och ingenjörsutbildning samt för att ge utrymme för prioriterade satsningar. Minskningen kompenserades till viss del av den ökade fokuseringen på högskoleutbildningen och att departementet öronmärkt anslag för en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen.

Ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsområde undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) höjdes inför 2016 för att stärka utbildningarnas kvalitet. Höjningen gäller i första hand till och med 2018 och departementet avser att följa upp på vilket sätt den används för att stärka

utbildningskvalitet. Berörda fakulteter har i uppdrag att redovisa hur de höjda ersättningsbeloppen används för att stärka utbildningarnas kvalitet. Nämnden för lärarutbildning har ett speciellt uppdrag att följa upp kvalitetsförstärkningar inom lärarutbildningen.

Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och Linnéuniversitetets attraktivitet bekräftas genom ett stort intresse från internationella studenter.

Universitetets utbildningsanslag förändras marginellt utöver pris- och

löneomräkning. Därför måste nya utbildningar finansieras inom tilldelat anslag och genom att befintliga utbildningar minskar eller läggs ned.

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Takbelopp fg år 976 138 993 258 1 012 220 1 029 306 1 035 158 1 022 359

Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 469 218

Tillfällig satsning på högskoleplatser 11 073 -14 733

Tillfällig satsning på sjuksköterskor och

ingenjörsutbildningar upphör -4 132

Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna 2 483

Utbyggnad av speciallärarutbildning 360

Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688

Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -3 360 -1 995 -7 847 -1 656 -915 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -9 089 -1 409 -1 200

M inskning för att finansiera prioriterade satsningar -868 -2 415

Utbyggnad av högskoleutbildningen 13 204 9 209 8 733 5 184 337 448

Höjda ersättningsbelopp inom HUM /SAM 14 288 -15 075

Utbyggnad av läarar- och förkoleläararutbildning från 2017 2 227 2 227 2 699 2 682

Pris- och löneomräkning 7 668 15 990 15 403

Övrigt 0 -191 -230 97 155 -118

Takbelopp aktuellt år 993 258 1 012 220 1 029 306 1 035 158 1 022 359 1 025 371

Förändring 18 962 17 086 5 852 -12 799 3 012

Varav prislapp HUM /SAM -14 288 0 0 15 075 0

Återstår 4 674 17 086 5 852 2 276 3 012

9 (31) Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion

Översynen av utbildningsutbudet måste även beakta att fler platser på

lärarutbildning och sjuksköterskeprogram innebär att andra utbildningar måste minska. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år varför fakulteterna/NLU måste fortsätta prioritera arbetet för att öka denna andel.

För att ytterligare fördjupa översynen av utbildningsutbudet ges fakulteterna/NLU i uppdrag att följa upp sina utbildningar baserade på övergripande indikatorer.

Uppföljningarna ska göras utifrån instruktioner från universitetsledningen och förutsättningar som råder inom respektive utbildningsområde. Uppföljningarna redovisas inför höstdialogen 2017 och ska ligga till grund för strategiska överväganden avseende fördelning av utbildningsuppdraget. Förutom det

fakultetsspecifika arbetet med utbildningsutbudet kan utbildningsanslaget på längre sikt omfördelas mellan fakulteterna.

Interna kvalitetsvärderingar visar att lärarprogrammen håller hög kvalitet, nationellt sett och att studenterna uppskattar såväl sin utbildning som Linnéuniversitetet.

Antalet behöriga förstahandssökande till Linnéuniversitetets lärarprogram minskade 2016 mer än övriga landet Trots lägre söksiffror resulterade höstens

antagningsomgång i att studieplatserna fylldes i förskollärar- och

grundlärarutbildningarna, medan det fortfarande vid programstart fanns lediga studieplatser i ämneslärar- och yrkeslärarprogrammen. En utredning genomförs av NLU under 2017 kring söktryck, avhopp, examensuttag, samt antagningsbetygens betydelse för studieframgång i programstudierna.

Ett långsiktigt utvecklingsarbete pågår i förskollärarutbildningen och den

kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Detta arbete förväntas ge effekter i form av ökat söktryck vid genomförandet 2018. Ett arbete kring kvalitetssäkring av VFU på distans har också initierats med fokus både på VFU i utlandet och i

Linnéregionen. NLU ska också under 2017 utreda hur programmens studieformer kan göras mer tillgängliga i Linnéregionen för att på så sätt möjliggöra för fler personer att studera till lärare.

Om lärarutbildningens studieplatser inte fylls omfördelas dessa platser, under innevarande år, till i första hand fort- och vidareutbildning inom skolområdet och i andra hand till andra utbildningar. NLU uppdras att under 2017 utreda en ny modell för omfördelning av studieplatser som inte fylls.

10 (31)

Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda studenter bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att ge utbildningar som gör studenter väl rustade för arbetslivet. Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden.

Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten. Syftet är att stärka det långsiktiga varumärkes- och kvalitetsarbetet, utveckla samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet samt stödja studentrekryteringen. Arbetet sker främst i samarbete mellan fakulteter, kommunikationsavdelningen, avdelningen för externa relationer och studerandeavdelningen. Under 2017 läggs fokus på att etablera ett nytt CRM-system som är ett stöd för att utveckla och stärka kommunikationen med alumnnätverket. I arbetet ingår att fortlöpande informera alumner och bjuda in dem till aktiviteter och möten med Linnéuniversitetet.

Ett led i arbetet med alumnverksamheten och relationen till arbetsmarknaden är att Linnéuniversitetet följer upp arbetsmarknadens behov och utbildningarnas

användbarhet genom alumn- och avnämarstudier. Dessa studier⁹ visar att

universitetets utbildningar gör studenterna väl rustade för de arbetsuppgifter de ställs inför och att flertalet får arbete som är relevanta för deras utbildning.

En viktig del i att förbereda studenterna för arbetslivet är digitalt lärande. För att stärka Linnéuniversitetet inom detta område ska kvalitetsrådet på rektors uppdrag ta fram en kunskapsöversikt. Den ska ligga till grund för en policy för insatser och arbetssätt som krävs avseende digitalt lärande. Policyn ska beskriva hur utbildningar kan utvecklas med stöd av digitalt lärande och ge en grund för hur Linnéuniversitets enheter och funktioner ska samordnas för att ge ett optimalt stöd.

En tidigare utredning¹⁰ visar på ett behov av att utveckla arbetet med

uppdragsutbildning, avseende såväl övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, som verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå.

Linnéuniversitetets ambition är att uppdragsverksamheten och intäkterna för

uppdragsutbildning ska öka. Ökningen bör inte minst ske inom de verksamheter som bedriver utbildning och forskning med stor relevans för det omgivande samhället, exempelvis professionsutbildningar. Varje fakultet/NLU ska inför kommande planeringsperiod formulera en ambition och plan för hur uppdragsutbildningarna ska öka, samt planera och öka beredskapen för att med kort varsel åta sig

uppdragsutbildningar.

Linnéuniversitet har under flera år drivit projektet det entreprenöriella universitetet.

Projektet har främst inriktats på utbildning och ska nu övergå till att bli en del av den löpande verksamheten. Framför allt ska det bli tydligt i programutbildningar som Linnéuniversitetet erbjuder. Denna ambition kan realiseras på olika sätt varför varje fakultet/NLU ges i uppdrag att se till att entreprenörskap ska finnas med i samtliga programutbildningar.

UKÄ har regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. I huvudsak innebär de nya förutsättningarna

9 Se ex. Alumnstudien, Dnr 2015/101-1.2

10 Uppdragsutbildning - erfarenheter, förutsättningar och möjligheter för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet (2014-02-25)

11 (31)

att de enskilda lärosätena ges ansvaret för att inom ramen för ett lokalt

kvalitetssäkringssystem följa upp utbildningarnas kvalitet. UKÄ:s huvudsakliga uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem.

Linnéuniversitetet har påbörjat arbetet med att utveckla det systematiska arbetet med uppföljning av utbildningskvalitet enligt de nya förutsättningarna. En del av detta arbete är att i samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet ta fram en gemensam modell för att utvärdera de tre lärosätenas utbildningar. Modellen innebär att utbildningarna utvärderas av bedömargrupper bestående av externa och interna sakkunniga och att de utvärderas successivt i en sexårscykel. Grunderna för modellen är beslutade av rektorerna på respektive lärosäte¹¹ och under 2016 har tre pilotomgångar startats för att pröva modellen. Pilotomgångarna avslutas i början av 2017. Utifrån erfarenheterna från piloterna inleds tre nya utvärderingsomgångar i början av 2017.

Linnéuniversitetet har höga ambitioner när det gäller att erbjuda utbildning av högsta kvalitet. För att betona denna ambition tog rektor 2013 initiativ till ett omfattande kvalitetsprojekt¹² vars syfte har varit att säkerställa och utveckla utbildningarnas kvalitet. Kvalitetsrådet har konkretiserat och samordnat projektet medan

fakulteterna/NLU har ansvarat för genomförandet. Projektet löper ut vid årsskiftet 2016/17 och har följts upp under hösten 2016. I ljuset av denna uppföljning formuleras en ny ambition inför kommande år. Den ska innehålla uppdrag till fakulteterna/NLU avseende uppföljning av utbildningskvalitet. Linnéuniversitetet ska kontinuerligt och systematiskt följa upp utbildningarnas kvalitet så att de både möter de kraven som ställs vid UKÄs utvärderingar och ligger i linje med de lärosätesgemensamma utvärderingarna.

Tidplanerna för UKÄs utvärderingar presenterades i november 2016. För Linnéuniversitetet betyder det bland annat att UKÄs granskning av lärosätets kvalitetssystem genomförs 2022. Under 2017 kommer 5 av Linnéuniversitetets utbildningar på forskarnivå att granskas samtidigt som UKÄ ska följa upp på vilket sätt lärosätet lyckats arbeta in hållbar utveckling i sina utbildningar.

En väsentlig del av arbetet med utbildningarnas kvalitet är kompetensförsörjningen.

Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare. Denna andel har ökat från 55 procent (2011) till 65 procent (2015)¹³. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar.

Samtidigt behöver dessa utbildningar lärare med både vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens.

För att betona betydelsen av pedagogiska insatser har ett det på rektors uppdrag tagits fram ett förslag på pedagogiskt meriteringssystem. Under 2016 genomförs en pilotomgång med adjunkter. Beroende på utfallet diskuteras en utökning även till andra lärarkategorier. Ansvaret för det universitetspedagogiska arbetet har hittills legat på Fakulteten för samhällsvetenskap. För att stärka detta arbete och att tydliggöra att det är en universitetsövergripande angelägenhet får kvalitetsrådet i uppdrag att samordna och driva arbetet med de universitetspedagogiska frågorna.

11 Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern). Dnr 2016/1160-1.2

12 Projekt utbildningskvalitet 2014-2016 (Dnr 2014/74-1.5) vilket konkretiseras genom Plan för utvärdering, Dnr 2014/74-1.5

13 Avser årsarbetskrafter.

12 (31)

Inom utmanande utbildningar ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• utforma ett universitetsövergripande kvalitetssäkringssystem som inkluderar samtliga utbildningsnivåer

• ta fram instruktioner för uppföljning av universitetets utbildningar

• utveckla en samordnad alumnverksamhet

• kvalitetsrådet ska samordna utvecklingen av ett stöd för digitalt lärande

• underlätta planering och genomförande av fakultetsövergripande utbildningssatsningar

• utveckla stödet för uppdragsutbildningar Fakultet/NLU ska under 2017:

• redovisa hur utbildningsverksamhet och dess kostnader ska anpassas efter tilldelat anslag

• följa upp sina utbildningar och redovisa resultatet inför höstdialogen.

• utveckla det systematiska arbetet med utbildningskvalitet och foga samman arbetet med universitetets övergripande kvalitetssäkringssystem

• öka andelen studenter på avancerad nivå

• integrera entreprenörskap i samtliga programutbildningar

• öka andelen disputerade lärare och professorer

• öka omfattningen av uppdragsutbildningarna samt planera och öka beredskapen för att med kort varsel åta sig uppdragsutbildningar

• stärka utbildningarnas kvalitet utifrån anslagsförstärkningen

• ta fram en modell för omfördelning av studieplatser på lärarutbildningen som inte fylls (uppdraget gäller NLU)

13 (31)

Framstående forskning

Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 2016.¹⁴ Tillskottet är välkommet, även om Linnéuniversitets forskningsanslag behöver öka ytterligare för att komma upp i snarlika nivåer som övriga lärosäten i landet. Linnéuniversitetet har därför begärt ett liknande årligt tillskott under kommande tre år hos

utbildningsdepartementet ¹⁵. Universitetsstyrelsen har i en avsiktsförklaring¹⁶ fastställt att det utökade anslaget främst ska satsas på nyrekryteringar för att skapa förutsättningar att utveckla universitetets forskning. Satsningen ligger i linje med universitetets långsiktiga ambition att rekrytera nyckelkompetenser, främst

professorer, som ska vidareutveckla både forskning och utbildning. Trots omfattande insatser är behovet av nyckelrekryteringar stort både inom utbildning och forskning.

I jämförelse med Linnéuniversitetets samarbetspartners bland de nya universiteten är andelen professorer låg. Linnéuniversitetets andel professorer är 13 procent medan motsvarande andel för Mittuniversitetet och Örebro universitetet är 18 procent. För att Linnéuniversitetet ska komma upp på samma nivå som dessa lärosäten krävs att det rekryteras mellan 30-40 professorer.¹⁷ Andelen professorer har ökat marginellt sedan 2010 men ambitionen är att ökningen tar fart under kommande år, bland annat genom höjningen av forskningsanslaget.

Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå¹,tkr.

Eftersom rekryteringar tar tid sker satsningen i två steg, där första steget fokuserar på utlysning av anställningar som postdok och gästprofessorer. Ambitionen är att flera av dessa rekryteringar ska resultera i permanenta anställningar. I början av 2016 gjordes ett tjugotal postdokutlysningar som ska tillsättas under året. Nästa steg innebär långsiktiga och strategiska insatser för rekrytering av nyckelpersoner och internationell rekrytering ska ha hög prioritet. Rekryteringarna finansieras främst av tillkommande forskningsmedel och fakulteternas anslag. Det är viktigt att

fakulteterna avsätter medel och planerar för rekryteringssatsningarna.

Fakulteterna har tagit fram planer för rekrytering av postdok och gästprofessorer samt för strategiska nyckelrekryteringar som kan bidra till att bygga upp

forskningsmiljöer samt att utveckla utbildning och forskning. Dessa planer ska årligen följas upp tillsammans med universitetsledningen. Fakulteten för teknik har ett specifikt uppdrag att rekrytera nyckelkompetens inom byggteknik och IT för att stärka en ansökan om rättigheter att utfärda examen för civilingenjörer.

Universitetet har under flera år satsat på att öka extern finansiering av forskning och antalet vetenskapliga publiceringar. En utgångspunkt för denna satsning är att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå utifrån bedömning av

14 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel.

15 Budgetunderlag Linnéuniversitetet 2017-2019, dnr 2015/319-1.1.

16 Dnr 2015/162-1.1

17 Andelen avser årsarbetare.

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Basanslag fg år 283 945 285 795 318 453 323 272 323 285

Nya medel 25 794

Omfördelning 2 956

Pris- och löneomräkning (2017 preliminär) 2 230 4 602 4 809

Övrigt -380 -694 10 13 1

Takbelopp aktuellt år 283 945 285 795 318 453 323 272 323 285 323 286

1 2017 – 2019 i 2017 års prisnivå. Beloppen 2017- 2019 är beräknade baserat på budgetpropositionen för 2016.

14 (31)

förmågan att bidra till framgångsrika forskningsmiljöer med särskilt fokus på publikationer och ökade externa medel¹⁸. Externa experter anlitas för dessa

bedömningar. Dessa fördelningsprinciper gäller även fortsättningsvis med tillägget att fördelning av medel även ska bidra till att säkerställa framgångsrik

forskningsledning. Framför allt betonas professorernas roll som forskningsledare och särskilda utbildningsinsatser planeras. Professorerna är viktiga när det gäller att stödja yngre forskares meritering.

En målsättning är att forskningens externfinansiering ska vara lika hög som den anslagsfinansierade¹⁹. Även om externfinansieringen ökat under senare år behöver den öka ytterligare för att nå upp till denna nivå. Linnéuniversitetets ambition är att de externa intäkterna avseende forskning, inklusive utbildning på forskarnivå, ska öka med 5 procent per år. Fakulteterna ges i uppdrag att planera utifrån en sådan ökningstakt.

Förutom fakulteternas fördelning av forskningsanslagen fördelar rektor anslag som stimulans till framgångsrika forskare. 2,5 procent av forskningsanslagen fördelas utifrån externa medel och 2,5 procent utifrån publicering.

Linnéuniversitetets forskning har, trots begränsade forskningsanslag, utvecklats under senare år. Rektor har gett en av prorektorerna i uppdrag att leda ett projekt som ska se över och utveckla förutsättningarna för forskningsverksamheten²⁰. Projektet har inletts under 2016 genom att fakulteterna skriver fram självvärderingar över sin forskning. Utifrån självvärderingarna formulerar fakulteterna bidrag till en strategi för forskningens utveckling. Dessa dokument ska ligga till grund för externa granskningar under 2017. Parallellt med fakulteternas arbete ska även forskningens verksamhetsstöd ses över. Ambitionen är att resultaten från projektet ska göra avtryck i planeringen av forskningsverksamheten inför 2018.

I linje med ambitionen att stärka förutsättningarna för att utveckla universitetets forskning ska rektor inrätta en så kallad forskningsberedning. Denna beredning ska bestå av aktiva forskare med uppdraget att diskutera förutsättningarna för att bedriva forskning samt lyfta förbättringsförslag till rektor.

Linnéuniversitetets forskning har utvecklats under senare år genom att fem Linnaeus University Centers (Lnuc) skapats och att antalet publikationer och externa medel ökat. De Lnuc som först inrättades har utvärderats under 2016. Utvärderingarna ligger till grund för bedömningar om fortsatt finansiering. Under 2016 har tre nya ansökningar om att inrätta Lnuc inkommit och genomgått extern bedömning.

Vetenskapliga publikationer har ökat med strax över 30 procent från 2012 och ökningen handlar främst om artiklar i tidskrifter. Publikationer registreras i publikationsdatabasen Diva för att därefter bidra till underlag för fakulteternas fördelning av forskningsanslag. Även om antalet vetenskapliga publikationer ökat under senare år måste de öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter.

Vid Lnu kommer vi intensifiera arbetet med stöd för Open Access publicering för att stärka spridning och tillgängliggörande av forskarnas publikationer. Ett system för

18 Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/292-1.1

19 Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 34 procent (2011) till 40 procent (2015).

20 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1.)

15 (31)

att följa upp kostnaderna för författaravgifter (APC:er) ska utformas och liksom rutiner för att kunna följa utvecklingen på området genom att särredovisa i vilken mån publicering skett Open access.

För att bidra till forskares internationella erfarenheter avsätts medel för längre utlandsvistelser. Syftet med är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid ett universitet utomlands. Programmet finansieras gemensamt av rektor och fakultet. Satsningen startade 2016 och ska, i första hand, pågå i 3 år.

Respektive fakultet måste planera och göra överväganden angående externa ansökningar och relationen till fakultetens verksamhet. Fakulteterna måste göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet, bland annat i form av samfinansiering.

Familjen Kamprads stiftelse har pekat ut Linnéuniversitetet som ett prioriterat lärosäte. Det skapar goda förutsättningar för att söka medel inom de områden stiftelsen prioriterar. Ansökningarna sker i konkurrens med forskare från andra lärosäten.

Linnéuniversitetet har gjort särskilda ansträngningar i relation till KK-stiftelsen om möjligheter till ökad finansiering. Ansträngningarna ska följas upp och leda till flera ansökningar under 2017. Det är viktigt att fakulteterna arbetar strategiskt i

förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond, med flera för att uppnå högre extern finansiering. I syfte att stärka fakulteternas stöd för arbetet med Horisont 2020 har en strategisk och kvalificerad rekrytering gjorts.

Inom framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• stödja fakulteternas arbete med strategiska rekryteringar

• samordna arbete med att följa upp forskningens förutsättningar samt hur resultatet av bedömningarna kan påverka hur stödet kring forskning ska formas under kommande år

• stödja längre utlandsvistelse för forskare Fakultet/NLU ska under 2017:

• uppdatera planerna på kort och lång sikt för strategiska rekryteringar

• öka forskningens externfinansiering med minst 5 procent jämfört med tidigare år

• öka vetenskaplig publicering

• delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare

• formulera strategier för arbetet i relation till familjen Kamprads stiftelse men också i förhållande till andra viktiga forskningsfinansiärer såsom KK- stiftelsen, VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond.

16 (31)

Samhällelig drivkraft

I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft, högt. I övergripande mål står att Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Samhällelig drivkraft är en grundpelare för Linnéuniversitetets självbild samt också en beskrivning av hur universitetet vill utvecklas och möta förväntningar i omvärlden.

Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Mot denna bakgrund har rektor inrättat en kommitté för samhällelig drivkraft som leds av en prorektor.

Kommittén är rådgivande till rektor och bereder styrdokument och policys och ska även stödja och följa upp fakulteternas/NLU:s arbete på området.

Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft. Universitetet är nationellt ledande inom uppdragsutbildning, har etablerat omfattande och långsiktiga samarbeten med exempelvis IKEA och Centrum för informationslogistik (CIL), driver med stöd av KK-stiftelsen och näringsliv en unik forskarskola inom uppdragsarkeologi, samt har väl etablerade samarbeten med regionen, kommuner, näringsliv och organisationer. Vidare satsar Linnéuniversitetet på att integrera entreprenörskap på bred front, stärka uppdragsutbildningsverksamheten och utveckla ett systematiskt arbete med alumner.

Linnéuniversitetet bör regelbundet synliggöra vad som åstadkoms, värdera och prioritera insatser samt skapa tydliga incitament för samverkan och nyttiggörande för forskare och lärare. Universitetet bör bli bättre på att främja utveckling av tekniska och sociala innovationer, stärka arbetslivsanknytning av utbildning och utveckla starka forskningsmiljöer med fokus på samhällsutmaningar. Ofta utpekas bristande intern samordning och svaga stödstrukturer som orsak till att

utvecklingsmöjligheter inom samhällelig drivkraft ibland går Linnéuniversitetet förbi. Det är kommitténs uppgift att undanröja sådana hinder. Prorektor för

samhällelig drivkraft beslutar om användningen av de strategiska medel som avsätts för samhällelig drivkraft.

Under 2016 har Linnéuniversitetet formulerat en policy och handlingsplan samt kommunikationsplan för samhällelig drivkraft som grund för en årlig reviderad verksamhetsplanering. De viktigaste styrdokumenten gås igenom för att vara i linje med den uppdaterade policyn. Nya ramavtal med regionerna i Kalmar och

Kronoberg är en del i arbetet med samlande plattformar för utveckling av dessa samarbeten. Arbete pågår under året med att bygga starkare plattformar kring Välfärdsfrågor och hälsa, Attraktivitet och kultur, Framtidens boende och samhällets digitalisering. Genom deltagande i Vinnovaprojekt, dialoger med fakultetsledningen, initiativ och utredningsarbete kring plattformar och processer för samverkan

utvecklas en dynamisk modell för fördelning och uppföljning av strategiska medel för samhällelig drivkraft. Lyckosamma satsningar på fakultetsöverskridande samarbetsprojekt bör fortsätta, men en ökad tyngdpunkt på samlande initiativ som förstärker kunskapsmiljöer med stor potential bör göras.

17 (31)

Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• koppla samhällelig drivkraft till den framväxande forskningsstrategin och modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet

• utveckla synliga och verksamma plattformar för samhällelig drivkraft

• utveckla det centrala stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt för projektledning

Fakultet/NLU ska under 2017:

• göra medarbetarna medvetna om Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft och ge förutsättningar för att utveckla arbetet i enlighet med policyn

• stärka incitament och förutsättningar för lärare och forskare i syfte att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft

18 (31)

Globala värden

Internationalisering

Internationaliseringspolicyn för 2015 – 2020 framhåller internationalisering som ett medel för att uppnå hög kvalitet i verksamhetens olika delar. Konceptet blir därmed betydligt vidare än till exempel bara lärar- och studentutbyten och definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i verksamheten och dess miljöer. Det innebär att internationalisering är en dimension av ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både den fysiska och digitala kunskapsmiljön. 2016 lanserades den reviderade internationaliseringspolicyn och under 2017 läggs ett särskilt fokus på genomförandet.

För att ytterligare förstärka och stödja implementeringen har en Peer review

genomförts under våren 2016. Fyra meriterade och erfarna personer från universitet i olika världsdelar ombads ge återkoppling på Linnéuniversitetets

internationaliseringsarbete samt ge förslag på hur det kan utvecklas. Gruppens rapport innebär ett starkt erkännande av universitetets internationaliseringsarbete.

Resultatet visar att organisation, kommunikation och processer för

internationalisering behöver uppmärksammas, samordnas och synkroniseras. Det krävs både för att synliggöra vad som redan pågår men också för att ytterligare kunna utveckla närvaron av globala värden i verksamheten. Genomlysningen har också bidragit till arbetet med att internationalisera rekryteringsprocessen av personal. Det arbete som påbörjats i detta avseende under 2016 ska intensifieras under 2017.

Under hösten 2016 har kommittén för internationalisering arbetat med att sprida resultatet från den externa bedömningen tillsammans med policyn till verksamhetens olika delar. En chefsdag i november 2016 har haft fokus på att arbeta fram förslag på hur internationalisering på hemmaplan kan utvecklas liksom hur mobilitet och rekrytering kan stärkas. Kommitténs ledamöter har intervjuat fakultetsledningarna för att inhämta förslag till hur verksamhetens internationella dimension kan vidareutvecklas. Resultatet läggs fram som ett förslag till handlingsplan i samband med årsskiftet 2016–2017.

Antalet utresande utbytesstudenter har sedan 2011 varit mellan 350-400²¹. Även om antalet utresande studenter har ökat något måste fler av universitetets studenter förlägga sin utbildning vid ett lärosäte utomlands. Universitet ambition är att på lång sikt dubblera antalet utresande studenter.

En utvärdering ska genomföras av de specifika projekt som bedrivits för att öka internationaliseringen på hemmaplan: Beyond it was great och The Global

classroom. Syftet är att integrera lärdomar från dessa projekt i grundutbildning och utbildning på forskarnivå. Linnaeus university summer academy ska under 2017 övergå från att vara ett projekt till att bli en ordinarie del av alla fakulteters verksamhet.

Global classroom är ett projekt med syfte att skapa riktlinjer och en organisation för att etablera internationella nätverk och samarbete som en integrerad del av

Linnéuniversitetets utbildningar. Inför 2017 planeras workshopsserier för programansvariga och studenter samt utveckling av en Open online kurs.

Fakulteterna ges i uppdrag att prioritera dessa satsningar.

21 Omräknat i helårsstudenter var det 174 utresande 2011 medan motsvarande siffra 2014 var 193.

19 (31)

Under 2016 genomfördes en uppföljning av intäkter och kostnader för

avgiftsfinansierade studenter. Syftet är att optimera resursanvändandet för att stärka kvaliteten. Under 2016 har arbetet med att öka antalet stipendier för studenters mobilitet varit framgångsrikt och det arbetet kommer att fortsätta under 2017.

Programansvariga är nyckelpersoner i ambitionerna att ta ytterligare steg i att internationalisera utbildningsprogrammens innehåll. Ett pilotprojekt för att motivera och stödja programansvarigas internationaliseringsansvar ska initieras genom en heldagsaktivitet under första kvartalet 2017. Motsvarande aktivitet ska genomföras med Linnéstudenterna under maj månad.

Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• omsätta resultatet från den externa granskningen i åtgärder för att förbättra internationaliseringsarbetet

• dubblera antalet utresande studenter till 2020 jämfört med 2015

• stärka stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa rekryteringar

• se över organisationen för verksamhetsstödet till internationalisering Fakultet/NLU ska under 2017:

• öka antalet utresande studenter

• verka för att internationaliseringspolicyns prioriteringar ska uppnås senast år 2020, särskilt fokus ska läggas på att kulturell mångfald i klassrummet ska användas på ett konstruktivt sätt

• öka internationell rekrytering

• aktivt delta i projektet Global classroom

• synliggöra internationalisering av utbildningarna

• granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i globala värden ska ökas

20 (31)

Hållbar utveckling

I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020, En resa in i framtiden, fastslås att alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. I universitetets Policy för hållbar utveckling understryks detta genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där områdena Utmanande

utbildningar, Framstående forskning, Samhällelig drivkraft samt Globala värden, alla har tydlig relevans för hållbar utveckling.

FN:s hållbarhetsmål antogs i september 2015. De är en utgångspunkt för

Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar Linnéuniversitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete.

Hållbar utveckling är ett brett område och innefattar såväl en ekologisk som en social och ekonomisk dimension. Hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet innefattar därför allt ifrån verksamhetens direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i grundutbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Hållbar utveckling är inte en isolerad fråga utan bör systematiskt

integreras i verksamheten på alla nivåer och delar av organisationen, i akademin såväl som i förvaltningen.

Universitets ambition är att arbeta med hela dimensionen av hållbarhetsbegreppet.

Därför ska områdena hållbar utveckling och lika villkor hanteras på ett integrerat sätt. Det innebär bland annat att kommittéerna för dessa områden ska slås samman.

Den nya kommittén ska benämnas hållbar framtid och ska på rektors uppdrag arbeta med en bredare definition av hållbarhet som även inkluderar de frågor som tidigare hamnat under lika villkor. Sammanslagningen ska följas upp i slutet av 2017 med avseende på hur områdena integrerats i kommitténs arbete.

Strategier för att nå övergripande mål lämnar utrymme för tolkningar och kan ge upphov till en stor variation av konkreta åtgärder. En avgörande förutsättning för att arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet ska vara fruktbart och få ett brett stöd är att medarbetarna bjuds in till att vara med och formulera konkreta åtgärder och/eller handlingsplaner. Genom sådana dialoger kan motivation och engagemang för hållbarhetsfrågor skapas och en sådan process är i sig ett lärande för hållbar utveckling.

Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• ska se över organisationen kring området hållbar utveckling med målsättningen att integrera arbetet med området lika villkor

• miljöcertifiera universitetet

• skriva fram en självvärdering av universitetets arbete med hållbar utveckling i utbildningen inom ramen för UKÄ:s utvärdering

Varje fakultet/NLU ska under 2017:

• arbeta för att uppnå beslutade hållbarhetsmål

21 (31)

Lika villkor

Lika villkorsarbetet bedrivs med målsättningen att arbetsplatsen och utbildningsmiljön ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och

förebyggande/främjande verksamhet, som universitetet utgår ifrån, finns i första hand i diskrimineringslag, föräldraledighetslag och arbetsmiljölagen, men även i nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska mål. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och

systematiskt arbetsmiljöarbete och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete.

Som nämns ovan ska arbetet med lika villkor integreras med hållbar utveckling vilket bland annat innebär att kommittéerna ska slås samman. Den nya kommittén ska benämnas hållbar framtid.

Universitet och högskolor ska ta fram en plan för hur lärosätet avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de

jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska redovisas i maj 2017 och ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta samt genomföra under 2017–2019. Planen ska beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen blir en fortsättning på det arbete som hittills genomförts på universitetet.

Regeringen har beslutat att ge myndigheter i uppdrag att under 2016–2018 ordna praktikplatser för nyanlända arbetssökande samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Personalavdelningen är sammanhållande i arbetet via kontakter med Arbetsförmedling i Kalmar och Växjö, Arbetsgivarverket och Statskontoret.

Linnéuniversitetets insatser för att balansera underrepresenterat kön avseende professorer ska fortsätta och det avsätts strategiska medel även för detta ändamål.

Framför allt ska dessa medel stödja lektorers meritering till professor. Rektor finansierar delar av satsningen men även fakulteterna ska avsätta strategiska medel för att fullfölja insatserna för de lektorer som tilldelas meriteringsstöd.

Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017–2019

• omorganisera kommittéerna för lika villkor och hållbar utveckling för att främja ökad samverkan mellan dessa områden

• öppna upp för ytterligare praktikplatser

• stödja professorsmeritering av underrepresenterat kön Fakultet/NLU ska under 2017:

• genomföra jämställdhetsintegrering för angivna processer

• fullfölja satsningen på de lektorer som tilldelas meriteringsstöd

22 (31)

Verksamhetsstöd

Verksamhetsstödet har som utgångspunkt att ständigt söka kvalitetsförbättringar inom fastställda ramar. Det är ett ansvar som vilar på alla medarbetare,

arbetsgrupper, sektioner och avdelningar liksom för universitetsförvaltningen som helhet. Verksamhetsstödet ska utifrån uppdrag och sammanhang kunna möta utmaningar för att stödja Linnéuniversitetets utveckling inom utbildning och forskning.

Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett kontinuerligt utvecklingsarbete som bedrivs i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Arbetsprocesser ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser så att flödena hakar i varandra.

För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses processer, områden och funktioner kontinuerligt över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, öka rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Under flera år har kostnadsandelen för verksamhetsstödet minskat samtidigt som förbättringsåtgärder genomförts. Nya satsningar kräver därför omfördelningar inom denna ram. Relativt övriga verksamheter minskar

förvaltningens ram något 2017.

För den fortsatta utvecklingen av verksamhetsstödet gäller att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget för vissa funktioner och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar samt mellan

universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna.

Särskilda utvecklingsområden med påverkan på verksamhetsstödet kommande år är exempelvis stöd för ökad uppdragsutbildning, EU-finansiering, e-lärande och ett nytt kvalitetssystem. Därutöver sker verksamhetsutveckling i det strategiska området Globala värden. Här kan miljöcertifiering, jämställdhetsintegrering och resultatet av genomförd peer-review av internationaliseringsområdet påverka verksamhetsstödet.

Universitetsförvaltningen samordnar projektet universitetskajen. Projektets syfte är att samlokalisera universitetets delar i Kalmar och det består av en rad delprojekt.

Flertalet delprojekt är inriktade på den nu igångsatta byggnationen i Kalmar, medan några är universitetsövergripande. Ett av delprojekten syftar till att föreslå på vilket sätt Linnéuniversitetets arbetsplatser ska utformas för att gynna verksamheten och bäst hushålla med universitetets resurser.

I utvecklingen av intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade

beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå reflektion över och analys av olika aspekter och dess konsekvenser av beslutet. En annan del av utvecklingsarbetet är att gå igenom intern kontroll med ansvariga chefer inom verksamhetsstödet.

Inom universitetsförvaltningen ska följande uppdrag prioriteras:

Universitetsnivån ska under 2017:

• fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer

• föreslå och genomföra förbättringar utifrån uppföljningar

23 (31)

• bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom givna ekonomiska ramar

• genomföra föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll Fakultet/NLU ska under 2017:

• effektivisera och förbättras det samlade verksamhetsstödet

• minska kostnadsandelen för det fakultetsgemensamma verksamhetsstödet i förhållande till fakultetens totala kostnader

24 (31)

Universitetsbiblioteket

Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdrag²² som kan sammanfattas i fyra huvudområden. Det första området är att UB ska tillhandahålla och skapa tillgång till relevanta informationsresurser för Linnéuniversitets studenter, lärare och forskare.

Området innebär fortsatta utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för de databaser och andra medier som UB köper tillgång till, dels utmaningar kring en allt mer komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och i nya format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige inte minst genom arbetet med en nationell biblioteksstrategi som regeringen fattade beslut om under förra året.

Det andra området är publiceringsverksamheten. UB har fått en allt mer omfattande roll och nya uppdrag vad gäller arbetet med att synliggöra och tillgängliggöra Linnéuniversitetets publikationer. Det pågår bland annat ett arbete där

Vetenskapsrådet tillsammans med Kungliga biblioteket verkar för att all offentligt finansierad forskning i landet ska publiceras fritt tillgänglig senast 2025. Även kraven på att tillgängliggöra och sprida forskningsdata, kommer att öka. UB:s arbete med att stödja omställningen till Open Access både vad gäller publikationer och forskningsdata måste intensifieras under kommande verksamhetsperiod.

Det tredje området gäller stöd och samarbete i utbildning och forskning. I UB:s Vision och strategi 2015–2020²³ lyfts det fram att UB ”vill vara en partner på alla nivåer och bidra till universitetets framgångar i de sammanhang där UB:s kompetens och engagemang kan göra skillnad”. Detta stämmer väl med den roll UB har fått genom att bli mer integrerad i utbildning och forskning. UB kan därmed bistå i att utveckla mer relevanta tjänster. Det sker genom ett omfattande digitalt stöd, exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till UB:s tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom fördjupade samarbeten med enskilda lärare och forskargrupper. Det finns en stor utvecklingspotential när det gäller UB:s digitala stöd, exempelvis ska ett nytt molnbaserat bibliotekssystem implementeras under kommande verksamhetsperiod. Samarbeten på undervisningssidan med integrerade kontaktbibliotekarier inom kurser och program ska fortsätta. Ambitionen är att samarbetet på forskningssidan ska öka. Där finns en viktig roll för att

nyttiggöra bibliotekariekompetensen inom enskilda forskningsprojekt för att exempelvis synliggöra och tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen. Här finns goda exempel runt om i världen.

Det fjärde området UB ansvarar för är fysiska och digitala lärmiljöer – det fysiska och digitala rummet. Under kommande verksamhetsperiod fortsätter UB att ha en ledande roll i arbetet med lärmiljöer i nybyggnationen i Kalmar men även i förbättringar av lärmiljöerna på UB i Växjö. Under perioden bör en utveckling av UB som ”det offentliga rummet” för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och

biblioteksrummet som arena för dessa möten bör tas i bruk på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt med detta fortsätter UB arbetet med de digitala lärmiljöerna och de möjligheter som erbjuds inom utbildningsmiljö. Under kommande verksamhetsperiod bör ett stöd för medieproduktion i form av både utbildningsinsatser för lärare och i form av kompetenser byggas upp.

22 https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/Organisation/universitetsbiblioteket/

23 https://lnu.se/globalassets/dokument---gemensamma/bibliotek/verksamhetsdokument/ub-vision- strategi.pdf