Verksamhetsplan med budget

(1)

KN-KUS19-0085

Verksamhetsplan med budget

Åsa folkhögskola

2020

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Uppdrag ... 3

Organisation ... 4

Förändringar under planperioden ... 5

Perspektiv ... 7

Medborgarperspektivet ... 7

Region Sörmland har en god, jämlik folkhälsa i syfte att bli Sveriges friskaste län ... 7

Region Sörmland är en livskraftig och levande region ... 8

Verksamhetsperspektivet ... 9

Region Sörmland har utbildning och folkbildning som bidrar till att utveckla demokrati, kultur, kunskaper och bildning ... 9

Region Sörmland präglas av jämlikhet och jämställdhet, icke-diskriminering, normmedvetenhet och inkludering ... 12

Region Sörmland har en hållbar produktion och konsumtion ... 13

Region Sörmland tar tillvara digitaliseringens möjligheter ... 14

Kultur & Utbildnings verksamheter har en effektiv och väl planerad verksamhet ... 15

Resursperspektivet ... 17

Region Sörmland är en attraktiv arbetsgivare ... 17

Region Sörmland har en stark ekonomi i balans ... 19

(3)

Inledning

Uppdrag

Verksamhetens uppdrag och mål

Åsa folkhögskolas verksamhetsinriktning fastställs av huvudmannen Region Sörmland.

Målbeskrivningen konstaterar att folkhögskolans uppdrag är att:

”Region Sörmland har utbildning och folkbildning som bidrar till att utveckla regionen och individen på ett hållbart sätt avseende demokrati, kultur, kunskaper och bildning.”

Skolan utarbetar kursprogram inom de ramar regionen angivit.

Folkhögskolan följer regeringens fastställda syften och verksamhetsområden.

Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen.

Statens syfte med stöd till folkbildningen är att:

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet I den av regeringen antagna propositionen 213/14:172 "Allas kunskap - allas bildning"

formuleras följande mål för folkbildningen: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället".

Folkhögskolan ska själv identifiera målgrupper som är relevanta.

Folkhögskolan har en lång bildnings- och kulturtradition att bejaka och att dra erfarenheter från i det att möta individers behov.

Vision

Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet har den gemensamma visionen:

Vidga vyer och väcka engagemang!

Vi vill bidra till att människor kan påverka sin livssituation och samhället.

Verksamheterna inom Kultur & Utbildning verkar därför för det hållbara demokratiska samhällets samt individens utveckling, hälsa och livskvalitet genom att

 belysa samhälleliga och mänskliga villkor och spegla samtiden

 vara en dynamisk, angelägen, utmanande och obunden kraft på yttrandefrihetens grund

 ge möjlighet till utbildning och bildning

 ge alla möjlighet till natur- och kulturupplevelser och att delta i kulturlivet

 uttrycka och främja kvalitet, kreativitet och mångfald

(4)

Organisation

Organisation av verksamheten

Åsa folkhögskola utgör en av sex verksamheter inom verksamhetsområdet Kultur &

Utbildning inom Region Sörmland. Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet är politiskt ansvarig för verksamheten. Personalen är anställd av regionstyrelsen och ställs till förfogande för nämnden.

På lokalt plan har Åsa folkhögskola, som de flesta mindre organisationer, en i grunden funktionsstyrd arbetsmodell. Arbetet organiseras utifrån funktion/uppdrag under skolledningens övergripande ansvar. Skolan har tre enheter, där för närvarande verksamhetschefen har rollen som enhetschef för samtliga.

 administration

 pedagogisk verksamhet

 service

Skolledningen består av rektor Jan Jonsson, studierektor Lena Rosen-Schlaug och kvalitetsansvarig Anna Fridell Talvitie.

Folkhögskoleverksamheten klassificeras dels i Långa och Korta kurser - formellt är alla kurser längre än 14 kursdagar långa, men i praktiken är de långa folkhögskolekurserna en termin eller längre - och dels i allmän kurs och profilkurs.

Allmän kurs är folkhögskolans motsvarighet till senare delen av grundskolan och gymnasiet, och här kan de studerande få gymnasiekompetens och grundläggande behörighet för fortsatta studier på högskolan, yrkeshögskola eller universitet. På Åsa folkhögskola genomförs under 2020 fyra parallella klasser med Allmän kurs - Astrid, Moa, Selma och Saga. För grupperna, Astrid, Moa och Selma utgår undervisningen från Svenska som andraspråk.

På profilkurserna (vilka också benämns specialkurser) används en övervägande del av studietiden åt profilämnet - huvudämnet - som deltagaren kommit för att studera. På Åsa folkhögskola ges profilkurser inom elev- och lärarassistent, streetdans, musik, massage, 12- stegsbaserad behandling, svampkonsulent och svampkunskap. Fyra av utbildningarna genomförs på distans - Massageterapeutkurs, Grundutbildning i 12-stegsbaserad behandling, Svampkonsulentkurs och Svampkunskapkurs.

För alla långa kurser ingår Folkbildning som ett gemensamt ämne i kursplanerna och folkbildningstanken är den grund som skolans pedagogiska arbete tar avstamp från. Tema för vårens folkbildningsaktiviteter är Mänskliga rättigheter och för höstens Agenda 2030.

Skolans kortkursverksamhet är begränsad främst på grund av platsbrist. Täckningsgraden på skolans lokaler är mycket hög och den genomförda satsningen på att utöka

långkursverksamheten via tilldelningen av extra deltagarveckor har inneburit att

långkursverksamheten ökat markant de senast åren. Detta faktum gör att utrymme för att skapa och genomföra kortkursverksamhet har minskat. Skolan har därför valt att rikta kortkursverksamhet mot de prioriterade grupperna för folkhögskolan. I Åsas fall innebär detta att skolan återkommande genomför kortkurser i samarbete med RSMH,

pensionärsorganisationer och Svenska Epilepsiförbundet samt att skolan under perioden juni till augusti genomför ca 20 sommarkurser med olika inriktningar. Exempel på sommarkurser som anordnas sommaren 2020 är Trädgårdsslöjd, skrivarkurser, Rysk/Georgisk sång och Kvinnohistoria/Fogelstad.

(5)

I den administrativa organisationen ingår administratörer, receptionister,

marknadskommunikatör, kvalitetsansvarig, kurator, studie- och yrkesvägledare, deltagarstödare samt skolledning.

Serviceorganisationen består av reception, kök och restaurang, vaktmästeri samt lokalvård.

Totalt har skolan 43 tillsvidareanställda medarbetare - där ca hälften arbetar inom

administration och service och hälften tillhör den pedagogiska organisationen. Utöver detta kräver verksamheten samarbete med ca 10 timanställda pedagoger.

Förändringar under planperioden Förändringar under planperioden

1 juni 2017 trädde ett nytt system för fördelning av statsbidrag till landets folkhögskolor i kraft. Ambitionen med det nya systemet var att tydliggöra statens syften med statsbidraget till folkhögskolorna. Vidare skulle utformningen av det nya systemet göra det lättare att följa upp och utvärdera verksamheten. För Åsa folkhögskolas arbetssätt och rutiner betydde de nya statsbidragsvillkoren inga större förändringar, utan skolan kunde fortsätta sitt

fördjupande folkbildningsarbete enligt den satsning som genomförts under de senaste åren.

I linje med utökade folkbildningssatsningen ligger också utvecklingen av det nya

arbetstidsavtalet för den pedagogiska personalen på skolan. Det nya avtalet gäller från och med terminsstart januari 2018 och är tecknat med stöd av Bilaga 6 till HÖK 10 om

avvikelse från Bilaga M - vilket innebär en tjänstskyldighet på 45,5 timmar per arbetsvecka i snitt och en arbetsplatsförlagd tid på 40 timmar per vecka. Intentionen med den utökade reglerade arbetstiden är att den ska användas till utökat folkbildningsarbete,

verksamhetsutveckling och måluppfyllelse.

Satsningen på det gemensam ämnet för alla långa kurser på skolan Folkbildningstimme fortsätter också under 2020. Folkbildningstimmen innebär att alla långkursdeltagare på skolan har 80 minuters gemensam schemalagd tid i veckan för aktiviteter utifrån statens tre syften med folkbildningen:

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin

(6)

livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Aktiviteterna kan innebära gemensamma föresläsningar, workshops eller samtalstid i olika gruppkonstellationer och skapar förutsättningar till möten över gruppgränserna och bidrar till ett fördjupat folkbildningsarbete som inbegriper samtliga deltagare och personal. Temat för årets aktiviteter kommer att vara Mänskliga rättighet (vårterminen) och Agenda 2030 (höstterminen).

Under 2019 gjordes flera nya långkurssatsningar på skolan:

 Lärar- och elevassistentkurs

 Grundutbildning i 12-stegsbaserad behandling

 Kurser i svampkunskap

 Svampkonsulentkurs

Under kommande period fortgår arbetet med dessa kurser som fått ett gott mottagande med ett högt söktryck och goda utvärderingar.

Organisationsförändringen av Arbetsförmedlingen riskerar påverka skolans verksamheten under perioden. Skolan har fram tills idag haft ett nära och mycket gott samarbete med arbetsförmedlingarna i närområdet vilket gjort att skolan årligen kunnat nå en stor grupp deltagare med behov av verksamheten. Skolan kommer dock under året att arbeta hårt för att samarbetet också utifrån de nya förutsättningarna ska fungera och målsättning för året är att 5-6 SMF-kurser ska genomföras.

Skolan kommer också under 2020 att starta en satsning på verksamhet mot asylsökande inom utbildningssatsningen Svenska från dag ett. Planerad kursstart är februari 2020 om sökt tilldelning av resurser från Folkbildningsrådet erhålls.

Under sommaren 2020 kommer den pedagogiska personalens arbetsrum att byggas om och ut. Detta sker i samarbete med FM-enheten och beräknas vara klart till höstterminens start i augusti 2020. På deltagarboende Rönnen kommer samtliga fönster bytas ut av hyresvärden under våren 2020.

(7)

Perspektiv

Medborgarperspektivet

Politikens mål:

Region Sörmland har en god, jämlik folkhälsa i syfte att bli Sveriges friskaste län Sörmland ska vara Sveriges friskaste län år 2025 sett till den självupplevda hälsan.

Utgångspunkten är att regionen ska medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa.

Verksamhetens mål:

Utbildning och folkbildning bidrar till att utveckla demokrati, kultur, kunskaper och bildning

Verksamhetens planeringskommentar

Skolan verkar nationellt och regionalt enligt statens syfte med folkbildningen:

1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

2. Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Detta ger en verksamhet som går i linje med regionens ambitioner och en verksamhet som bidrar till demokaritutveckling i hela samhället.

Verksamheten bidrar till kunskaper och bildning genom att

 ge bra och utökad möjlighet till sysselsättning, att konkurrera på arbetsmarknaden och/eller gå vidare till högre utbildningar,

 erbjuda eleverna/deltagarna individuella studieplaner och möjlighet till mentorer,

 ge tillgång till pedagogisk stödstruktur,

 ger goda kunskaper genom synergi av teoretiska studier och praktiskt arbete där så är lämpligt och möjligt,

 har en verksamhet som lever upp till verksamhetens och samhällets krav på digitalisering,

 har ändamålsenliga lokaler som uppfyller verksamheternas krav och behov.

Verksamheten har en kulturverksamhet som

 bidrar till god livsmiljö, hållbar utveckling och en levande region genom att erbjuda kulturaktiviteter både inom skolan och i närmiljön,

 har aktiviteter inom skolan som främjar utvecklingen inom det kulturella området,

 genomför kulturaktiviteter i närområdet som ger möjlighet för många att ta del av kultur och uppleveler som kan engagera och utveckla.

Handlingsplan

Utveckling av deltagarnas kunskapsnivå, engagemang och möjlighet att påverka sin livssituation Beskrivning

(8)

Handlingsplan

Genom aktuella och relevanta kurser och gemensamma aktiviteter utveckla deltagarnas kunskapsnivå, engagemang och möjligheter att påverka sin livssituation och det demokratiska samhället.

Politikens mål:

Region Sörmland är en livskraftig och levande region

Inom regionens skapas hållbar tillväxt så att fler människor får arbete och utbildning och väljer att bo i Sörmland.

Verksamheten bidrar till en attraktiv livsmiljö med god och jämlik tillgång till bildning och kultur

Folkbildning och bildningsverksamhet som bedrivs eller stöds inom Kultur &

Utbildning bidrar i hög grad till en attraktiv livsmiljö genom ett lockande och välanpassat verksamhetsutbud som är öppet för alla.

Folkhögskolorna arbetar kompensatoriskt för att integrera alla medborgarna i samhället.

Åsa folkhögskolas verksamheter är öppna för alla oavsett läggning eller bakgrund.

Verksamheten bidrar till ökad kompetens, förmåga att påverka sin livssituation och hälsa, ökade försörjningsmöjligheter samt en attraktiv fritid genom sitt breda kursutbud om omfattar såväl långa som korta kurser. Attraktiva kurser skapas också via samarbeten med regionala aktörer och den lokala arbetsförmedlingen i KFV-regionen.

Handlingsplan

Utveckla skolan till en lokal mötesplats.

Beskrivning

Skolan engagerar sig i lokala frågor och arrangemang för att öppna upp skolmiljö för närsamhället och erbjuda de närboende en levande mötesplats.

Utveckla sommarkursverksamheten Beskrivning

Målsättning: 20 genomförda kurser under sommaren 2020.

(9)

Verksamhetsperspektivet

Politikens mål:

Region Sörmland har utbildning och folkbildning som bidrar till att utveckla demokrati, kultur, kunskaper och bildning

Utbildnings- och folkbildningsverksamheten bidrar till att individen utvecklas, förvärvar kunskaper och påverkar sin livssituation

Folkhögskolans arbete vilar på en pedagogisk grund som har till syfte att väcka deltagarens lust till förändring. Varje individ bär på förmågan att lära och förändra, inte bara sig själv, utan även det samhälle hon verkar i. Folkhögskolans

grundläggande uppdrag är att stöda varje deltagare i denna process av personlig utveckling.

Utbildningen ökar deltagarnas möjlighet att påverka sin egen livssituation. Genom

kunskaps inhämtning, samtal och samvaro i grupp ökar självkänslan och självinsikten, och via en ökad delaktighet i ett sammanhang väcks viljan till förändring. Vidare ger studierna ökade chanser att konkurrera på arbetsmarknaden samt ger möjlighet till högre utbildning.

Indikatorer Målvärde

Utfall av utvärdering av studier och vistelse för elever/deltagare som anger att de utvecklats som individ under studietiden (skala 1-7)

Långsiktigt målvärde 5

5

Handlingsplan

Genomförande av 5 -6 omgångar av Studiemotiverande folkhögskolekurs.

Beskrivning

I samarbete med Arbetsförmedlingen genomför Åsa folkhögskola studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) för personer som står långt i från arbetsmarknaden och som saknar avslutade gymnasiestudier.

Varje kurs är tre månader och under 2020 planerar Åsa att genomföra 5-6 omgångar SMF med totalt ca 100 deltagare.

Introducera deltagarstödsteamet och tydliggör arbetssättet för samtliga långkurser Beskrivning

Deltagarstödsteamet stöder deltagare med extra behov utifrån Handlingsplan

Förstärkningsbidrag/språkligt stöd. Stödteamet bestående av studierektor, kurator, deltagarstödare och specialpedagog.

Utveckling av det socialpedagogiska folkbildningsarbetet på Åsa.

Beskrivning

Utveckling av det gemensamma socialpedagogiska folkbildningsarbetet gentemot studerade och boende på skolan. Alla personal kommer att vara delaktiga i denna utvecklingssatsning som är en viktig del av det utökade folkbildningsarbetet som skolan genomfört under senare år.

(10)

Handlingsplan

Kulturupplevelser under året.

Beskrivning

Löpande erbjuda deltagarna på kulturuppleveler som musik, dans, teater inom ramen för folkhögskoleverksamheten

Temaaktivitet Hållbarhet Beskrivning

Erbjuda tematiska aktiviteter rörande hållbarhet som tex klädbytardag varje termin.

Utbildnings- och bildningsverksamheten erbjuder demokratiska arbetsformer

Folkhögskolan arbetar för att samtliga deltagare ska kunna känna sig delaktiga i skolans demokratiska processer genom aktivt deltagande vid lektionsplanering, klassråd, skolråd, internatråd och vid det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Folkhögskolepedagogiken uppmuntrar deltagarna till diskussioner och undersökande samtal i demokratisk anda. Funktioner som skolråd, internatråd, deltagarenkäter och en öppen, demokratisk dialog för förbättring och delaktighet är ständigt närvarande i

verksamheten. Utifrån vår övertygelse om att människan av naturen är nyfiken och vill lära sig nya saker blir vår huvuduppgift att presentera redskap som deltagarna sedan själva kan använda i sin utveckling i samklang med andra.

Genom att låta deltagare vara med vid skyddsronder och skyddskommittémöten får deltagarna möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö. Gemensamma aktiviteter och folkbildningssatsningar för hela skolan tas upp till diskussion på skolråden där varje klass har representanter närvarande. På så sätt fördjupas det demokratiska arbetet och en ökad förståelsen och sammanhållningen mellan klasserna/deltagarna uppnås.

Deltagarna aktiva i skolans demokratiska processer.

Långsiktigt målvärde 100 %

Utfall av utvärdering av studier och vistelse gällande elever/deltagare som upplevt att de har haft möjlighet att påverka arbetet och studierna (skala 1-7)

5

Handlingsplan

Utveckling av deltagarnas intresseråd Beskrivning

Som en viktig del av skolas demokratiska processer ingår deltagarnas intresseråd som tex är Skolråd, Internatråd, Matråd och Miljöråd.

(11)

Handlingsplan

Utvärdering utifrån deltagarnas upplevelser av studietiden.

Beskrivning

Skolan genomför efter läsårets slut utvärdering av studieåret i tre olika former - såväl muntligt som skriftligt.

Utveckla folkbildningsinslagen på skolans långa kurser.

Beskrivning

Varje vecka genomförs en gemensam aktivitet för samtliga långa kurser på skolan kallad Folkbildning på schemat. Tema för vårens aktiviteter är Mänskliga rättigheter och för höstens Agenda 2030.

Utbildnings- och folkbildningsverksamheten ger alla en möjlighet till bästa möjliga utveckling av förmågor, kunskaper, kompetens och bildning utifrån egna förutsättningar

Folkhögskolans dialogbaserade arbetssätt skapar och främjar öppna och respektfulla möten mellan människor med olika bakgrunder, erfarenheter och kulturer.

Grunden för all kunskapsinhämtning, utveckling och förändring på ett personligt plan är viljan och förståelsen för behovet. Om en person inte vill, eller inte kan förstå, varför hon ska genomgå en utvecklingsprocess kommer förändringen med största sannolikhet inte att ske.

Folkhögskolepedagogiken utgår från att varje människa har en naturlig vilja till utveckling och en kapacitet att lära nytt under hela livet. Folkbildningens och folkhögskolornas uppdrag blir därför att hjälpa deltagarna att hitta, förstå och utveckla sina egna drivkrafter och behov. Grunden för detta arbete måste vara förankrad i förtroende och förståelse mellan de inblandade och därför är folkbildningsarbete alltid fritt och frivilligt. Utifrån detta

faktum kan pedagogerna koncentrera sig på att medverka i ett gemensamt kunskapssökande istället för att ta rollen som klassisk kunskapsförmedlare/föreläsare.

Folkhögskolans små studiegrupper möjliggör att varje deltagare blir sedd och bemött som individ. Ansvariga pedagoger bidrar med det stöd och det motstånd som varje individ behöver utifrån sina förkunskaper, intressen och behov.

Alla deltagare inom folkhögskola får vid uppstart en individuell studieplan som följs upp under läsåret av kursens mentorer. Där kartläggs tidigare kunskaper så att deltagaren kan starta sina studier på rätt nivå. Man tittar även på erfarenheter och intressen för att ge bättre möjligheter för den enskilde deltagaren att nå goda studieresultat.

På en folkhögskola har även servicepersonalen ett pedagogiskt uppdrag. I mötet med alla på skolan – såväl deltagare, andra gäster som personal – sker ett kunskapsöverförande och ett bemötande som bidrar till den gemensam utveckling.

Utfall av kvalitetsutvärdering i allmän kurs efter avslutad kurs Långsiktigt målvärde

(12)

Indikatorer Målvärde 3

Individuell studieplan Långsiktigt målvärde 100

100 %

Handlingsplan

Presentation, genomgång och utvärdering av Åsas manifest.

Beskrivning

I Åsas manifest presenteras skolans gemensamma uppfattningar i en rad grundläggande frågor. Vid läsårets slut får deltagarna besvara en utvärdering som bygger på manifestet för att ge oss en uppfattning om hur väl vi som skolan lyckats leva upp till det som manifestet utlovat.

Utveckling av de flexibla inslag i undervisningen Beskrivning

Flexibelt lärande är ett alternativ och komplement till mer traditionella undervisningsformer. Åsa folkhögskola ska vara öppna för nya former och blandformer av lärande. Det flexibla lärandet ska ges en större roll i de långa kurserna. Införandet av den nya lärplattformen G Suite for Education underlättar denna utveckling.

Politikens mål:

Region Sörmland präglas av jämlikhet och jämställdhet, icke-diskriminering, normmedvetenhet och inkludering

Regionens verksamhet bedrivs med en medvetenhet om vilka sårbara grupper det finns i befolkningen. Utifrån respektive verksamhets uppdrag och ansvar motverkas

diskriminering och kränkande behandling utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Staben stödjer verksamheternas arbete att säkerställa att arbetssätt, utbud och innehåll tar hänsyn till diskrimineringsgrunderna

Folkhögskolans dialogbaserade arbetssätt skapar och främjar öppna och respektfulla möten mellan människor med olika bakgrunder, erfarenheter, världsbilder och kulturer, och skolan utvärderar löpande verksamheten för att säkerhetsställa att avsedd kvalite uppnås.

Arbetet med deltagarnas och personalens medvetenhet om jämlikhet och jämställdhet, icke- diskriminering, normmedvetenhet och inkludering är grundläggande del av

folkbildningsuppdraget och därmed en naturlig del av skolans verksamhet.

Skolan har flera forum där deltagaren kan göra sin röst hörd. Dels anonymt i formen av höstterminens utvärderingssamtal och vårens stora deltagarenkät. Men skolan har också forum som klassråd, skolråd och elevkår där man löpande tar upp frågor om förbättringar

(13)

av verksamheten. Vidare är det möjligt för alla deltagare att boka tid med skolledningen om behov för detta uppstår.

Via fastlagda rutiner i skolans kvalitetsledningssystem planeras, uppföljs och utvärderas verksamheten löpande och systematiskt.

Utfall av utvärdering av studier och vistelse av elever/deltagare som upplever en jämlik, icke diskriminerande, normmedveten och inkluderande verksamhet (skala 1-7) Långsiktigt målvärde

5

Handlingsplan

Skolan arbetar fortsatt med att främja interkulturell verksamhet via tex samarbetsprojekt mellan kurserna, samarbeten med Katrineholms kommun och annan utåtriktad verksamhet.

Beskrivning

Skolan arbetar aktivt för att skapa plattformar, möten och miljöer där deltagare möts över språk- och kulturgränser.

Samarbeten mellan över kursgränserna.

Beskrivning

Ett viktigt inslag i skolans pedagogik är samarbeten mellan de olika kursinriktningarna som mellan danskurs och musikkurs, mellan svenska som andra språk och SMF osv.

Under året kommer ett flertal sådana samarbeten genomföras.

Gemensamma folkbildningstimmar.

Beskrivning

De gemensamma folkbildningstimmarna som ingår i alla kurser timplan - Folkbildning på schemat - är en viktig plattform för möten över kursgränserna och för nya möjligheter till individuell utveckling som skapas i mötet med andra.

Politikens mål:

Region Sörmland har en hållbar produktion och konsumtion

Regionens verksamheter arbetar systematiskt för att minska sin negativa miljöpåverkan.

Åtgärder ska implementeras i det ordinarie arbetet och möjliggöras genom planering och ledning i den egna verksamheten. Arbetet ska präglas av ett livscykelperspektiv och sträva efter ständiga förbättringar.

Målen utgår från de miljöaspekter som är mest betydande för regionen: Hållbar produktion och konsumtion, Hållbar livsmedelskedja, Fossiloberoende verksamhet, Minskad

användning av miljö- eller hälsoskadliga kemikalier samt Ansvarsfull läkemedelsanvändning.

(14)

Verksamheten har ambitionen att tillämpa ett cirkulärt förhållningssätt till produktion och konsumtion och gör medvetna val som stödjer hållbarhet

Folkbildningens insatser i hållbarhetsarbetet handlar främst om att göra människor medvetna och motiverade att förändra sitt beteende och bidra till den omställning som är nödvändig för att skapa ett hållbart samhälle.

Hållbarhetstanken ska genomsyra all verksamhet på Åsa folkhögskola. Denna avgörande framtidsfråga går inte blunda för. För att vi tillsammans ska kunna skapa ett på sikt hållbart samhälle måste medvetenheten hos såväl deltagare som gäster och personal höjas. Skolan arbetar löpande för att utveckla kunskaper, värderingar och handlingskompetens hos våra besökare och personal.

Skolans jobbar sedan länge för att minska verksamhetens klimatpåverkan genom anpassning av mötesstrukturer, energibesparing och matutbud. En viktig del i skolans miljöarbete är utlåningen av busskort till samtliga deltagare som saknar avslutad gymnasieutbildning på skolans allmänna kurs. Detta innebär att större delen av skolans över 100 deltagare inom allmän kurs reser kollektivt till skolan via Sörmlandstrafiken.

Även vid tjänsteresor och skolresor ska i första hand kollektivtrafik alltid väljas.

Andel livsmedel som är ekologiskt producerade för Kultur & Utbildning Långsiktigt målvärde

50 %

25 %

Andel egenproducerade livsmedel i verksamheternas kök 10 %

Politikens mål:

Region Sörmland tar tillvara digitaliseringens möjligheter

Regionens verksamheter bryter mönster och utvecklar nya arbetssätt med hjälp av teknikens möjligheter. IT-stöd integreras tätare i verksamheten och påverkar strukturer i grunden.

Utvecklingen innebär också fler digitala tjänster.

Verksamheten har en organisation och ett arbetssätt som främjar digital utveckling

Folkbildningens utmaning i relation till digitalisering rymmer två dimensioner. Dels att överbrygga det digitala gap som finns bland de som står utanför eller långt ifrån digitaliseringen. Dels att öka förmågan till kritiskt tänkande bland de som redan använder internet och digitala sociala plattformar.

Lärandet genomgår för närvarande en i grunden revolutionär förändring. Formellt och icke- formellt lärande sker allt oftare nätbaserat. Kunskap finns att tillgå i alla de databaser och sökverktyg som nätet tillhandahåller, i nätverk, i bloggar, i communities, i sociala media etc.

(15)

Samtidigt förflyttas allt mer av samhällsservicen till nätbaserade lösningar. Resor köps via appar, barnens utvecklingssamtal bokas digitalt, recept förnyas via nätet osv. För att kunna ta sitt samhällsansvar och kunna ta del av samhällsutbudet krävs alltmer kunskap kring modern it-teknik. Det är därför ytterst viktigt att folkbildningen och folkhögskolorna aktivt arbetar för att inkludera medborgarna/deltagarna i denna utveckling.

Ett exempel på hur Åsa folkhögskola kommer att arbeta med denna viktiga fråga under 2020 kan hämtas från Allmän kurs – Svenska som andra språk där den traditionella dataundervisningen till stor del har ersatts av mer vardagsanknyten IT-användning via Chormebooks och mobiltelefoner.

Under året kommer också utbildningssatsningar inom Medie- och informationskunnighet (MIK) fortsätta för såväl deltagare som personal. Samarbetet med Länsbildningsförbudet och Biblioteksutveckling Sörmland kommer här att fortgå.

Politikens mål:

Kultur & Utbildnings verksamheter har en effektiv och väl planerad verksamhet Viktiga områden för att uppfylla målen är att processer rörande t.ex. planering, uppföljning och analys/utvärdering, styrning samt intern och extern kommunikation är dokumenterade och effektiva.

Staben stödjer Kultur & Utbildnings verksamheter för en effektiv och väl planerad verksamhet

Kvalitetsarbete inom folkbildningen bygger på en kultur där det systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig del i det vardagliga arbetet. Att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs är ett grundvillkor för statsbidrag ska kunna utbetalas till en folkhögskola.

Styrning - Utvecklat ledarskap och utvecklat medarbetarskap

Att höja kvalitén på den interna kommunikationen är en grundförutsättning för en fördjupad öppenheten och ökad lyhördheten i organisationen. Via strukturerade medarbetarsamtal och utvecklad mötesstruktur skapas förutsättningar för ett ökat engagemang och breddad

medvetenhet om skolans övergripande uppdrag från stat och region. Det systematiska utvecklingsarbetet som följer på analysen av resultatet av arbetsmiljöenkäten kommer även 2020 att spela en viktig roll i det fortsatta att utveckla såväl ledarskap som medarbetarskap.

Under året kommer också implementering av de nya KUS-gemensamma medarbetarsamtalsmallen/ lönekriterier att fortsätta.

Planerings- och uppföljningsprocess

Verksamheten på en folkhögskola är i ständig förändring - nya kurser startar, nya

samarbetsprojekt inleds, projektsatsningar avslutas, nya konferensgäster kommer till. Allt detta kommer också att ske på skolan under 2020, och detta är helt i linje med skolans möjlighet att anpassa sig till nya behov och nya satsningar. Via väl förankrade rutiner fastlagda i skolans kvalitetsledningssystem planeras, uppföljs och utvärderas verksamheten systematiskt.

(16)

Organisationen

Åsa folkhögskola är mer än en traditionell skola/konferensanläggning. Åsa är en levande mötesplats för bildning och utveckling. Hit är alla välkomna. Här blandas studenter från hela världen med lokala föreningar. Hit kommer politiska organisationer för möten samtidigt som statliga utbildningssatsningar som SMF (Studiemotiverande

folkhögskolekurs) genomförs. Här blandas generationerna när pensionärsgrupper samsas om lokaler med Popkolloungdomar. Här fortbildas landstingspersonal samtidigt som hälsofrämjande satsningar som mindfulnesskurser genomförs. Här möts människor från olika kulturer och bakgrunder dagligen och ur dessa möten växer en ökad förståelse och samhörighet fram.

Grunden till den framgångsrika mötesplats som Åsa folkhögskola är läggs av

verksamhetens personal. Åsa ställer höga krav på sina anställda. All personal på skolan bidrar till deltagarnas/gästernas helhetsupplevelse och är därmed viktiga för den enskilde deltagarens/gästens upplevelse och utveckling - både kunskapsmässigt och

personlighetsmässigt. Med en lärarkår som kännetecknas av hög kompetens, både

ämnesmässigt och pedagogiskt, samt en yrkeskunnig servicepersonal som inbjudande möter deltagare och gäster på deras villkor så möjliggörs en gemensam utveckling.

Åsa folkhögskola, som de flesta mindre organisationer, en i grunden funktionsstyrd arbetsmodell. Arbetet organiseras utifrån funktion/uppdrag under skolledningens

övergripande ansvar. Skolledningen består av rektor Jan Jonsson, studierektor Lena Rosen- Schlaug och kvalitetsansvarig Anna Fridell Talvitie.

Intern och extern kommunikation

Skolans kommunikationsplan uppdateras regelbundet för att skolan på bästa sätt ska nå ut i en värld där informationskanalerna ständigt förändras. Utifrån identifierade målgrupper läggs också en marknadsföringsplan upp för varje läsår. Den interna kommunikationen sker bl.a. via det administrativa systemet SchoolSoft, via G Suite for Education, Insidan samt på personalmöten, lärarråd, serviceråd, måndagsmöten och vid fackliga avstämningsmöten.

För den externa kommunikationen används främst hemsidan www.asa.fhsk.se, facebook/asafhsk och det direkta mötet.

Dokumenthantering

Dokumenthantering ingår som en viktig del i skolans kvalitetsledingssystem. Via

Fokusgruppen genomförs årligen en systematisk genomgång av verksamhetens styrande dokument med representanter från samtliga arbetslag på skolan. Under 2020 ansvarar kvalitetsansvarig för en övergång av diarieförning i regionens system 360. Ett arbete att se över hur övriga rutiner och styrande dokument kan samköras med 360 kommer också att påbörjas.

Studeranderätt

Handlingsplan

Årlig revidering av skolans studerande rättsliga standard Beskrivning

Skolans studeranderättsliga standard revideras årligen.

(17)

Handlingsplan

Resursperspektivet

Politikens mål:

Region Sörmland är en attraktiv arbetsgivare

Regionens verksamheter arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare där medarbetare och ledare känner stolthet och arbetsglädje i sitt uppdrag att producera tjänster med kvalitet, tillgänglighet och säkerhet.

Verksamheten ska präglas av ett engagerat ledar- och medarbetarskap

För samtliga verksamheter är kvalitetsarbete grundläggande. I korthet handlar det om att dokumentera, analysera och vidta åtgärder som utveckla verksamheten.

Ledarskap och medarbetarskap

Mycket tid och energi har lagts under 2019 i KUS ledningsgrupp för att ta fram en ledarskaps och medarbetarskapsfilosofi. Detta har varit en process där KUS samtliga verksamhetschefer varit delaktiga. Under 2020 kommer filosofin implementeras på skolan och ligga till grund för ledar- och medarbetarskapet på arbetsplatsen. Även de nya mallarna för medarbetarsamtal och lönekriterium är sprungna ur den gemensamma filosofin.

Kompetensutveckling

Verksamheten på en folkhögskola utvecklas och förändras ständigt.

Nya kurser startas, uppdrag tillkommer, gästkurser byts ut, personalsammansättningen förändras osv. För att möta dessa förändringar är individuella kompetensutvecklingsplaner självklara. På Åsa folkhögskola skapas dessa utifrån medarbetarsamtalen och via en

systematisk genomgång inför varje läsår som genomlyser skolans och medarbetarnas behov och önskan om kompetensutveckling. Årets behov och önskemål ställs sedan mot den långsikta kompetensutvecklingsplan som skolledningen sammanställt och resurserna fördelas därefter.

Områden där extra insatser för kompetensutveckling kommer att behövas under den

närmsta framtiden är Svenska som andra språk och Specialpedagogik. Inom serviceenheten ser vi ett ökat behov av kunskap gällande kosten för vegetarianer/veganer.

Organisationen i praktiken

Verksamheten har en väl fungerande mötesstruktur och tydligt avgränsade arbetslag.

Mötestiden inom, och mellan, varje arbetslag är högt prioriterad och skapar goda förutsättningar för inflytande, utvecklingsarbete och ökad trivsel.

Den fackliga aktiviteten bland medarbetarna har ökat under senare tid men ledningen avser ändå att under 2020 att fortsätta det aktiva arbetet för att utveckla det fackliga

engagemanget och skapa en levande samrådsstruktur.

Fysisk och psykosocial arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö:

(18)

Arbetsmiljöutveckling är en viktig del av skolans kvalitetsledningsarbete. Grundläggande i detta arbete är skyddsronderna som genomförs med deltagare från både personal och studerande. I samarbete med FM-enheten har stora satsningar gjorts på skolans fysiska arbetsmiljö under senare år. Under sommar 2020 kommer nuvarande arbetsrum för pedagogiskt personal byggas om och byggas ut för att säkerställa att arbetsplatser av god kvalité finns för samtliga medarbetare.

Psykosocial arbetsmiljö:

I enlighet med skolledningens dialogbaserade ledarskap kommer samtalet även i år stå i centrum för utvecklingsarbetet av den psykosociala arbetsmiljön. Via samtal och dialog lyfts såväl problemområden som hälsofrämjande perspektivet upp, och genom tydlighet och delaktighet ökas förståelsen för verksamhetens och medarbetarnas behov hos personal och deltagare. Kunskap och förståelse ökar medvetenheten hos samtliga inblandade och därmed skapas förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för de anställda

En avgörande roll för samtalens inriktning under året kommer resultatet av årets medarbetarenkät att spela.

Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs- /ledarrollen.

100 %

Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan.

100 %

Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid Långsiktigt målvärde

max 4,0 % år 2020 för regionen totalt

Max 5 %

Handlingsplan

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Beskrivning

Sytematiska och återkommande skyddsronder, medarbetarsamtal m.m. används för att säkerställa arbetsmiljön.

All ny personal genomför obligatorisk utbildning avseende sekretess och miljö i Kompetensportalen Region Sörmland.

Beskrivning

Gemensam och obligatorisk aktivitet för samtliga verksamheter beslutad av KUS-ledningsgrupp.

(19)

Politikens mål:

Region Sörmland har en stark ekonomi i balans

Förutsättningen för att Regionen ska kunna erbjuda verksamhet med kvalitet, tillgänglighet och säkerhet är god hushållning med de resurser som står till förfogande. Regionens verksamheter arbetar för att ha en budget i balans.

Verksamheten arbetar för att behålla en stabil och långsiktig ekonomisk utveckling.

Folkbildningen stärker demokratin och samhällsengagemanget i Sverige. För att folkhögskolorna och studieförbunden ska kunna fortsätta med det arbetet bidrar staten med ekonomiskt stöd till folkbildningen varje år.

Det är många yttre faktorer som påverkar skolans ekonomiska resultat. Extra viktiga under senare år har varit uppdragsutbildningarna i samverkan med Arbetsförmedlingen och tilldelningen av extra deltagarveckor från Folkbildningsrådet.

Inför verksamhetsåret 2020 är på grund av ytter förutsättningar/beslut båda dessa faktorer ovanligt osäkra, vilket har påverkat förutsättningarna för budgetarbetet mycket. Den omfattande reformationen av Arbetsförmedlingen har inneburit att upparbetade

samarbetsvägar har stängts och samarbetet försvårats - även om behoven snarare har ökat än minskat bland skolans målgrupp. När det gäller de extra deltagarveckorna kommer denna satsning permanentas men beslut om tilldelning per skolan kommer från Folkbildningsrådet först under första kvartalet 2020.

Åsa folkhögskola har dock leverarat positiva och stabila ekonomiska resultat för hela perioden 2013-2019 och det hårda och medvetna arbetet för att skapa en välfungerande skola med en god ekonomisk balans kommer naturligtvis att fortsätter även under 2020.

(20)

Budget 2020 Resultaträkning

Förvaltning: Period:

Kultur & Utbildning Sörmland Åsa folkhögskola

(tkr)

Utfall Prognos Budget

2018 2019 2020

Verksamhetens intäkter

Uppdragsersättning 12 299 12 483 12 795

Patientavgifter och andra avgifter 61 54 37

Övriga intäkter 25 342 23 779 23 985

- varav beslutad ekonomisk ram (inkl regl delt veckor 2016) 17 413 17 205 17 239

Summa verksamhetens intäkter 37 702 36 316 36 817

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader -26 571 -27 041 -27 541

- varav inhyrd personal (företag ed) -1 829 -1 616 -933

Köpt verksamhet -109 -97 -75

Lokalkostnader -5 730 -5 352 -4 456

Övriga kostnader -7 572 -5 949 -6 265

Avskrivningar -163 -133 -159

Summa verksamhetens kostnader -40 145 -38 572 -38 496

Finansiella intäkter 1

Finansiella kostnader -23 -34 0

Förändring av eget kapital ^{-2 465} ^{-2 290} ^{-1 679}

Intäkter per kundgrupp

Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning* * * *

Landstinget Sörmland: Övrigt * * *

Andra landsting * * *

Statliga myndigheter * * *

Primärkommuner * * *

Företag och organisationer * * *

Privatpersoner * * *

Förvaltningsinterna poster (motpart F) * * *

- därav beslutad ekonomisk ram * * *

Summa 0 0 0

Budget

Helt år

(21)

Bilaga 1

Åsa folkhögskola, investeringar 2020 - 2022

Budget 2019

Budget 2020

Budget 2021 Nämndens investeringsram

Typ av inv Objekt

Byggnader 0 0 0

Totalt byggnader - - -

Markanl 0 0 0

Totalt markanläggning - - -

Åsa folkhögskola Byte av nyckelsystem 500 - -

folkhögskola Övrig utrustning - 1 000 500

Totalt utrustning - 1 000 500

Totalt investeringsram - 1 000 500