Verksamhetsplan och budget

(1)

Verksamhetsplan och budget 2016-2019

Fastställd i kommunfullmäktige den 21 september 2015, § 59

(2)

Innehållsförteckning

Omvärld ... 3

God

ekonomisk

hushållning ... 5

Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ... 5

Kommunplan 2025 ... 6

Verksamhetsplan 2016-2019 ... 7

Finansiella mål ...11

Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun ...12

Skattesats ...14

Anvisningar för driftverksamhet ...14

Skatter och bidrag ...15

Finansiella kostnader och intäkter ...16

Fördelning av ekonomiska resurser ...16

Fördelning av ramar för perioden 2016 - 2019 ...17

Investeringsplan 2016-2019 ...18

(3)

Omvärld

Svensk ekonomi på gång

(Ur cirkulär 15:15, Sveriges kommuner och landsting, SKL)

Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart.

Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat).

Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år.

Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens

benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den

internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart.

Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans 2016.

Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska

arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent.

Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre – eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

BNP* 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8

Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3

Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6

Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5

Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8

Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 -0,2 0,1 1,5 3,3 3,0

Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1

*Kalenderkorrigerad utveckling.

(4)

Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående

åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och 2018. Förklaringen är

fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna.

Befolkningsutvecklingen i Malung-Sälens kommun

Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/-avgiften för det kommande året. Befolkningen den 1 november varje år används vid beräkningen.

Som framgår av den grafiska bilden på nästa sida, har Malung-Sälens kommun under de fem senaste åren tappat cirka 440 personer och är nu under 10 000 invånare. Det är en minskning med cirka 90 invånare per år, där födelsenettot har varit minus 30-50 invånare och resterande är flyttnettot.

En tidigare trend, där inflyttningen varit något högre än utflyttningen, har brutits samtidigt som födelsenettot fortsätter att vara negativt.

Den planerade etableringen av flygplats och handelscentrum i Rörbäcksäs, Airport center, kan komma att bryta den negativa befolkningsutvecvklingen på sikt. Det är dock i dagsläget svårt att beräkna eventuella förändringar.

I budgeten för 2016 baseras intäkterna på ett befolkningsunderlag på 9 780 personer.

10 356 10 262

10 178 10 061

9 986 9 880

9 780 9 680

9 580 9 480

9 380 9 300

9 400 9 500 9 600 9 700 9 800 9 900 10 000 10 100 10 200 10 300 10 400 10 500

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inv

ÅR

Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun

Arbetsmarknaden

Sysselsättningen är god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen 16-24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen 16-64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. Sysselsättningen i riket förväntas öka för åren 2015 till 2018 men ökningen blir begränsad under det närmaste året.

I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har drygt 16,5 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Genomsnittet för riket var 12,1 % för år 2014. Kommunen har även länets högsta andel unga företagare.

(5)

Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge

människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet.

God ekonomisk hushållning

Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje

generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat.

Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet.

För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med

framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Styrmodellen i Malung-Sälens kommun

Principerna för styrning i Malung-Sälens kommun bygger på mål- ochresultatstyrning. Med mål- och resultatstyrning menas att det finns en tydlig styrkedja, där kommunfullmäktige genom att formulera övergripande mål och gemensamma riktlinjer, anger för nämnderna vad som ska åstadkommas och hur uppföljningen ska ske. Målen bryts ner på nämndsnivå och förvaltningarna formulerar uppdrag som verkställs och rapporteras tillbaka.

Kommunstyrelsen fastställer indikatorer och måltal utifrån kommunfullmäktiges verksamhetsplan.

Mål ur ett övergripande perspektiv, kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsmål, omfattar alla kommunala verksamheter. Målen beskriver en inriktning som gäller under planperioden.

Till målen på den övergripande nivån kopplas ett antal indikatorer, som ger

kommunfullmäktige möjlighet att följa graden av måluppfyllelse. Målen på nämndsnivå relaterar till respektive verksamhets bidrag till de övergripande målen.

Resultat i ett styrningsperspektiv kräver att kommunen på ett tydligt sätt ska visa vilka effekter som ska åstadkommas för medborgarna/brukarna. Resultatstyrning innebär att

(6)

kommunen använder olika typer av resultatmått och nyckeltal för att beskriva service- och tjänstekvalitet samt effektivitet. Måtten används för att följa upp de fastställda målen.

Mål- och resultatstyrningen bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter.

Kommunfullmäktiges verksamhetsplan skrivs med ett perspektiv motsvarande

mandatperioden/ planperioden. Planen revideras varje år under perioden och innehåller:

Kommunens vision Strategier

Prioriterade inriktningsmål med mått och måltal Prioriterade åtgärder år 1

Finansiella mål

Kommunplan 2025

Arbetet med att utarbeta en strategisk plan som tar sikte på år 2025 pågår för närvarande.

Målet är att ha en ekonomi i balans utifrån befolkningsutvecklingen, där en anpassning krävs. Utmaningen är att skapa balans mellan tillväxt och anpassning. Nedanstående modell används i arbetet med Kommunplan 2025.

Källa: Politik för kommuner som krymper, J Syssner, rapport 2014:4, Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

(7)

Verksamhetsplan 2016-2019

Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Malung-Sälens kommun

Den av kommunfullmäktige fastställda styrmodellen bygger på en sammanhållen styrkedja baserad på mål- och resultatstyrning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål speglas i nämndernas planer och uppföljningen från nämnd till kommunfullmäktige synliggör hur respektive nämnd bidrar till de övergripande målen.

Vision Strategier

Hållbar

utveckling Kvalitet Kompe-

tens Demokrati

Prioriterade åtgärder

Mål- och resultatstyrning

Nämndsplaner

Vision för Malung-Sälens kommun

”Vår kommun är känd som en ledande turistkommun, där det är attraktivt att bo, spännande att växa upp och lära, tryggt att åldras och det finns goda förutsättningar att driva och utveckla företag.

Det rika föreningslivet, en aktiv landsbygdsutveckling och förmågan att arrangera stora evenemang är andra kännetecken.

Vi präglas av öppenhet, delaktighet och alla människors lika värde.

Barn och unga är vår prioriterade målgrupp.

En kommunal ekonomi i balans, samverkan, kompetens, kvalité och hållbarhet är hörnpelare i samhällsbygget, liksom mångfald, entreprenörskap och företagsamhet.

Vi är en stark inflyttningskommun med framtidstro.”

Strategier för Malung-Sälens kommun för att nå målen

Vi utvecklar ett tydligt fokus på resultat och medborgarperspektiv.

Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ - för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen.

Vi bygger välfärd (skola, vård och omsorg) utan vinstsyfte och ser positivt på kooperativa lösningar.

Vi utvecklar gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom samarbete och samverkan med bl.a. det lokala näringslivet och med våra grannkommuner.

(8)

Vi erbjuder utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa kvaliteten i

verksamheterna, ett gott medarbetarskap och hög utvecklingskraft. Bra ledare och ett gott ledarskap är vårt kännetecken.

Vi tydliggör barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet som konstruktiva ledord i all planering och i allt genomförande.

Vi möjliggör omstruktureringar och löpande effektiviseringar utifrån prioriteringar av kärnverksamheterna och genom ökad samordning inom koncernen.

Prioriterade inriktningsmål för planperioden 2016-2019

 Hållbar tillväxt

Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor.

Indikatorer Måltal

Andel nöjda medborgare Nöjd region index (NRI) Informationsmått

Andel förvärvsarbetande, % Minst bibehållen nivå

Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Minskande

Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt – inte minst inom besöksnäringen.

Indikatorer Måltal

Andel nya företag /1000 inv Bibehållen nivå

Andel nöjda företagare (Insikt) Ökande

Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling – utifrån miljö- och klimathänsyn.

Andel återvunnet material i förhållande

till totala mängden hushållsavfall, % Ökande

Andel ekologiska livsmedel, % Ökande

Andel miljöcertifierad skog, % Ökande

 Kvalitet

Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande.

Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) Informationsmått Andel medborgare som tar kontakt med kommunen

via telefon och får direkt svar på en enkel fråga, % Ökande Andel som erbjudits plats inom förskolan

får plats på önskat placeringsdatum, % Bibehållen nivå Väntetid för att få plats på särskilt boende från

ansökan till erbjudande om plats, dagar <90 dagar

Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner.

Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt

särskilda boende, % Bibehållen nivå

Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin

hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Bibehållen nivå Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och service-

boende, % av maxpoäng Bibehållen nivå

Andel ungdomar som inte kommit tillbaka till IFO ett år

efter avslutad insats/utredning, % Ökande

(9)

Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt.

Antal barn per personal i förskolan Bibehållen nivå Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8,

% Ökande

Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % Bibehållan nivå Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, % Ökande

 Kompetens

Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten.

Indikatorer Måltal

Hållbart medarbetarengagemang (index) Ökande

Antal förbättringsidéer Ökande

Antal genomförda förbättringar Hälften av idéerna är genomförda

Sjukfrånvaro, % Minskande

Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det.

Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Ökande

 Demokrati

Vi har informerade och delaktiga brukare och invånare.

Andel nöjda medborgare Nöjd inflytande index (NII) Informationsmått

Informationsindex för hemsidan Ökande

Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten Ökande

Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling.

Årliga medel för Leaderprojekt, kr Ökande

Tillgång till kommersiell service och /eller servicepunkter Måltal saknas

(10)

Prioriterade åtgärder år 2016

Kommunens finanser

Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna.

Minska lönekostnadernas andel av de totala nettokostnaderna för driften och begränsa vikarieförsörjningen.

Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar.

Hållbar tillväxt

Fortsatt arbeta med kommunplan 2025.

Fortsatt arbeta för ett kommunalt lantmäteri.

Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk.

Färdigställa en kommunal VA-plan.

I bred samverkan öka bredbandskapaciteten i Malung-Sälens kommun.

Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors.

Fortsatt arbeta med att miljöcertifiera kommunens skogar enligt modell anpassad för kommunens skogsinnehav.

Kvalitet

Arbeta med effektivisering av kostorganisationen och implementering av kommunens måltidspolicy som fokuserar på lokal- ,när- och ekologiskt producerade alternativ

Arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen, LSS-verksamheten och IFO.

Kompetens

Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna.

Vidga samarbetet med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner.

Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och nyanlända.

Demokrati

Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer.

(11)

Finansiella mål

Finansiella mål – för god ekonomisk hushållning 2016-2019

 Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning.

Nyckeltal Måltal

Verksamhetens nettokostnad < 100 %

Amortering av lån 2 % per år

Lån och borgensåtagande < 95 % av satt limit

Kassalikviditet > 80 %

Soliditet > 20 %

 Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar.

Nyckeltal Måltal

Avsättningar enligt finanspolicyn > 5 mkr per år

 Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar

Nyckeltal Måltal

Investeringsvolym Avskrivningar inom planperioden

(12)

Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun

Fem år i sammandrag – finansiella nyckeltal 2014-2010

Fem år i sammandrag 2014* 2013 2012 2011 2010

Antal kommuninvånare 31/12 9 969 10 061 10 178 10 262 10 356

Kommunen

Soliditet, % 36 38 44 46 47

Soliditet inklusive pensionsförpliktekser som inte tagits upp

bland skulderna eller avsättningarna, % 2 4 7 10 10

Kassalikviditet, % 65 94 80 51 69

Skuldsättningsgrad , % 177 160 128 113 114

Nettokostnadernas andel av

skatteintäkter och statsbidrag, % 106,3 100,4 103,8 95,4 95,9

Nettokostnadernas ökning, % 5,6 2,7 6,4 1,1 2

Skatte- och generella statsbidrags ökning % -0,4 2,5 1,4 1,7 5,9

varav Skatteintäkternas ökning, % 1,4 1,6 3,2 3,9 2,6

varav Generella statsbidrags ökning, % -4,2 4,5 -2,6 -2,8 13,3

Eget kapital, mkr 290 323 323 341 319

Eget kapital/invånare, kr 29 116 32 104 31 742 33 275 30 814

Låneskuld, mkr 325,9 335,0 271,1 216,2 218,7

Låneskuld/invånare, kr 32 695 33 335 26 636 21 068 21 118

Årets resultat, mkr -32,7 -0,1 -18,4 22,4 25,2

Nettoinvesteringar, mkr 41,4 60,7 19,5 85,2 35,8

Skattesats kommunen, kr 22,54 22,54 22,31 22,31 22,31

Koncernen

Soliditet, % 35 36 40 40 40

Kassalikviditet, % 96 115 96 60 69

Skuldsättningsgrad , % 171 167 151 148 149

Årets resultat, mkr -16,3 18,6 21,2 12,7 37

Eget kapital, mkr 546 562 543 505 492

* I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi

Lån, borgen och skulder

Malung-Sälens kommun hade vid ingången av 2015 långfristiga skulder på cirka 326 mkr varav cirka 132 mkr avser bolaget VAMAS, där en revers är upprättad mellan kommunen och bolaget. Kommunens kortfristiga skulder uppgick till cirka 165 mkr vid bokslutet för 2014.

Malung-Sälens kommun har stora borgensförbindelser med kopplingar till de kommunala bolagen. Inför 2015 hade kommunen en borgensförbindelse på cirka 420 mkr.

Kommunfullmäktige tog beslut 2013 om en generell borgensavgift på 0,2 % av nyttjat borgensbelopp. Borgensavgiften började gälla från och med 2014.

Pensionsskulden (inklusive löneskatt), alltså ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen, har ökat kraftigt de senaste åren på grund av att diskonteringsräntan har sänkts. Vid bokslutet 2014 var skulden uppe i 273,6 mkr inklusive löneskatt.

Totalt hade kommunen lån, borgen och skulder vid årsskiftet 2014/2015 på cirka 1 184 mkr, vilket är cirka 120 tkr per invånare. Kommunen har en limit hos Kommuninvest på 138 tkr per

(13)

invånare, vilket innebär att kommunen har ungefär 18 tkr kvar per invånare eller 180 mkr, innan limiten är nådd.

Kommunens skuldsättningsgrad och soliditet har utvecklats negativt under de senaste åren.

Kommunens soliditet ligger på cirka 36 % exklusive skogsinnehavet och ca 50% inklusive skogsinnehavet.

Strukturella överkostnader

Kommunens nettokostnader för samtliga verksamheter ligger betydligt högre än

genomsnittet för jämförbara kommungrupper och riket (se diagrammet nedan). Kommunen ligger ca 8 500 kr högre än riket per invånare, ca 6 000 kr högre än snittet i Dalarna och ca 3 000 kr högre än turism- och besöksnäringskommunerna. Det innebär att kommunen har cirka 40 - 60 mkr mer i nettokostnader för sina verksamheter än jämförbara kommungrupper och cirka 85 mkr över rikets genomsnitt.

52 122

52 800

56 191 55 450

58 834 55 922

52 664 50 264

42 000 44 000 46 000 48 000 50 000 52 000 54 000 56 000 58 000 60 000

2010 2011 2012 2013 2014

Kr

ÅR

Nettokostnadsutveckling per invånare

Malung-Sälens

Turism- och besöksnäringskom muner Dalarnas Län

Riket

Källa: koloda

I tabellen har uppbokningen 2014 på 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi tagits bort för en bättre jämförelse med kommungrupperna

Resultat

Malung-Sälens kommun redovisade ett stort negativt resultat för 2014 på 32 mkr. Resultatet berodde bland annat på en uppbokning av sluttäckning av Malungs deponi på 15 mkr.

Verksamheterna redovisade ett negativt resultat på ca 27 mkr medan skog och mark redovisade ett positivt resultat på ca 6 mkr. Nedan visas ett diagram på hur kommunens resultat sett ut mellan åren 2010 till 2014.

(14)

25 151 22 353

-18 390

-78

-32 738 -40 000

-30 000 -20 000 -10 000 0 10 000 20 000 30 000

2010 2011 2012 2013 2014

Tkr

ÅR

Resultat

Skattesats

Skattesatsen för år 2015 beslutades till 22,54 %. För år 2016 föreslås en höjning till 23,04 %.

Med utgångspunkt från Kommunplan 2025 ska ett omstruktureringsarbete genomföras för att nå ekonomi i balans under mandatperioden. Skattehöjningen görs i kombination med en övergripande handlingsplan för planperioden för att möjliggöra den nödvändiga

anpassningen.

Anvisningar för driftverksamhet

Varje förvaltning får en driftbudget som ska täcka nettokostnaden i verksamheten.

Budgetramarna läggs upp för en planperiod för åren 2016-2019. Ett underlag arbetas fram från egna prognoser och prognoser främst från Sveriges kommuner och landsting (SKL) om kommunens skatteintäkter och bidrag. Förändringar som beräknas påverka verksamheten beaktas vid framtagande av detta underlag. Utifrån förvaltningens förslag och nämndens prioriteringar fastställer nämnden en planbudget för de närmaste 4 åren.

Löneökningar

Kostnader för löner (inklusive sociala avgifter) beräknas öka med cirka 3 % för 2016.

Verksamheterna behöver aktivt arbeta med att utveckla ett mer effektivt arbetssätt för att hantera personalkostnadsökningarna.

Tabell 11. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Arbetskraftskostnader* 1,027 1,027 1,031 1,035 1,033 1,033

Övrig förbrukning 1,011 1,014 1,016 1,022 1,025 1,026

Prisförändring 1,022 1,023 1,026 1,031 1,030 1,031

*Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering.

SKL, cirkulär 15:15

Kostnadsökningarna för 2016 beräknas bli cirka 3 %, vilket innebär att kommunen kommer att ha en kostnadsökning på cirka 20 mkr för 2016 och 20-25 mkr per år för åren 2017-2019 vid oförändrad verksamhet. Kommunens intäkter beräknas öka med cirka 12 mkr för 2016 och 9-10 mkr per år under 2017-2019. Det innebär att kostnadsökningen är högre än intäktsökningarna för de tre kommande åren med cirka 10 mkr per år. Prognosen för 2015 pekar mot ett underskott på 30-35 mkr, vilket innebär att kommunen kommer att ha ett

(15)

negativt resultat för åren 2016-2019 på 40-50 mkr per år om inga verksamhetsförändringar sker.

Kapitalkostnader

Kapitaltjänstkostnader är den sammanlagda kostnaden för internräntan och avskrivningar.

Internräntan beräknas från SKL:s rekommendationer. För 2015 är internräntan 2,5% och för 2016 rekommenderas 2,4 %. I kommunen görs planenliga avskrivningar utifrån

investeringens livslängd.

Interna kostnader

Beräknas från olika fördelningstal. Faktorer som kan påverka fördelningstalen är hur mycket personal som utnyttjar varje resurs, lokalyta med mera. Kostnaden fördelas sedan med hjälp av dessa fördelningstal. I interna ersättningar ingår gemensam ekonomi, IT, växelpersonal lönesystem, informationsbudget mm. Interna lokalhyror, intern lokalvård och

förrådskostnader är andra internkostnader som fördelas ut på förvaltningarna. Vissa internkostnader faktureras via internfakturor, när dessa uppstår mellan förvaltningarna.

Arbetsgivaravgift (personalomkostnadspålägg/PO)

Arbetsgivaravgiften är för 2016 38,46 % för anställda under 65 år (från 1 juli) 15,81 % för anställda 65 år och uppåt.

Under januari till juni 2016 är den lagstadgade arbetsgivaravgiften 25,46 % för födda 1991 eller senare.

Skatter och bidrag

Skatteintäkter

Skatteintäkterna på det egna underlaget beräknas utifrån skattesatsen 23,04 % /skattekrona och SKL:s prognos över skatteunderlagets utveckling. Beräkningen bygger på kommunens bedömning av den egna befolkningsutvecklingen.

Utjämningssystem

Kommuner och landsting står för större delen av välfärdstjänsterna. De ansvarar för skolan, sjukvården och olika omsorger. Därför är kommunernas och landstingens utgiftsandel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommuner, mellan landsting och olika delar av landet, liksom förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Det finns därför ett behov av att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, när det gäller både inkomster och strukturella skillnader. Syftet är att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Genom den omfördelning av resurser, som sker i utjämningssystemet, kan mer likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster skapas. Detta är bakgrunden till utjämningssystemet.

Utjämningssystemet består av olika delar. Inkomstutjämning är en utjämning av

skatteintäkter mellan kommunerna. Kostnadsutjämning används för strukturellt betingade kostnadsskillnader, det vill säga skillnader som kommunerna inte kan råda över. Utjämning sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi samt geografiska faktorer. Regleringsbidrag/avgiften motiveras av att staten önskar ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Strukturbidrag inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. LSS-utjämning är för utjämna LSS-kostnader bland kommunerna.

Detta regleras sen av en slutavräkning, där man tittar på budgeterade skatteinkomster mot det faktiska utfallet för året.

(16)

Finansiella kostnader och intäkter

Finansiella kostnader är till största delen räntekostnader på lån. De senaste åren har den största delen av de finansiella intäkterna kommit från aktieutdelning (7 mkr 2014) och en mindre del från ränteintäkter från bankkonton och kundfodringar.

Fördelning av ekonomiska resurser

Budgetramarna fördelas från kommunfullmäktige till styrelse och nämnder.

Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande

förvaltningsorgan med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning genom att leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter, uppfylla uppsyn över nämnder och verksamheter, när detta inte är reglerat på annat vis i lag eller förordning.

Kommunstyrelsen uppdras att utöva koncernstyrning över alla verksamheter som kommunen har ett betydande inflytande över, utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål och särskilda anvisningar liksom utifrån de villkor som följer av aktiebolagslagen (2005:551).

Kommunstyrelsen ansvarar för att löpande rapportera till kommunfullmäktige gällande verksamheternas resultat och ställning, samt att fastställda mål och planer för

verksamheterna följs och redovisas åter till fullmäktige.

(17)

Fördelning av ramar för perioden 2016 - 2019

(Med 50 öre skattehöjning)

Datum: 2015-09-01 SKATTEUNDERLAGSPROGNOS

Uppdatering 4 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019

Befolkningsprognos 9 780 9 680 9 580 9 480

tkr tkr tkr tkr

Skatteintäkter 432 349 441 416 447 229 454 423

Statligt utjämningsbidrag 123 429 121 579 122 067 122 453

Summa intäkter 555 778 562 995 569 296 576 876

Summa fastighetsavgift 32 222 32 222 32 222 32 222

Summa skatteintäkter, statliga bidrag,

fastighetsavgift 588 000 595 217 601 518 609 098

Budgetramar 2016-2019 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019

Skogsförvaltningens markexploatering 5 000 5 000 5 000 5 000

Revision -675 -675 -675 -675

Kommunfullmäktige -1 335 -1 335 -1 335 -1 335

Valnämnd -80 -85 -200 -90

Kommunstyrelsen -26 534 -26 534 -26 534 -26 534

KS - Omstruktureringsmedel -6 228 -18 622 -24 808 -32 498

KS - Sociala investeringsprojekt -450 -450 -450 -450

Kommunkansli -3 413 -3 413 -3 413 -3 413

Kollektivtrafik + kompletteringstrafik -7 500 -7 500 -7 500 -7 500

Kontoret för verksamhetsstöd (KFV) -7 379 -7 379 -7 379 -7 379

Näringslivsenheten + konsumentvägledning -4 246 -4 246 -4 246 -4 246

IT-enheten -1 709 -1 709 -1 709 -1 709

Personalavdelningen -9 769 -9 769 -9 769 -9 769

Skogsförvaltningen (exkl markexploatering) 1 000 1 000 1 000 1 000

Service ochTeknik -23 388 -23 388 -23 388 -23 388

Arbetsmarknadsenheten (Mosjön+Fällen) -8 266 -8 266 -8 266 -8 266

Summa kommunstyrelsen budgetram -99 972 -112 371 -118 672 -126 252

Byggnadsnämnd -3 535 -3 535 -3 535 -3 535

Kultur- och Fritidsnämnd -24 046 -24 046 -24 046 -24 046

Barn- och utbildningsnämnden -221 035 -221 035 -221 035 -221 035

Socialnämnden -218 462 -211 462 -211 462 -211 462

Miljönämnd -2 200 -2 200 -2 200 -2 200

Räddningsnämnd -13 950 -13 950 -13 950 -13 950

Överförmyndaren -1 100 -918 -918 -918

Summa övriga -484 328 -477 146 -477 146 -477 146

Nettokostnader för driften

(tilldelade budgetramar) -584 300 -589 517 -595 818 -603 398

Netto finansförvaltningen -3 700 -5 700 -5 700 -5 700

Nettokostnader totalt -588 000 -595 217 -601 518 -609 098

Resultat exklusive markexploatering 0 0 0 0

Resultat inklusive markexploatering 5 000 5 000 5 000 5 000

(18)

Investeringsplan 2016-2019

Övergripande sammanställning

Det årliga utrymmet för investeringar för skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet i Malung-Sälens kommun ska enligt kommunfullmäktiges finansiella mål motsvara de årliga avskrivningarna.

Datum: 2015-08-17

2016 2017 2018 2019

6 200 4 300 3 000 3 000

2 825 2 000 0 0

3 700 500 500 500

8 200 6 200 6 200 6 200

2 000 5 000 5 000 5 000

200 300 200 300

800 800 800 800

0 0 2 150 0

250 0 0 0

0 0 0 0

1 600 7 175 8 425 13 700

SUMMA: 25 775 26 275 26 275 29 500

500 500 500 500

SERVICE OCH TEKNIK (SoT)

FASTIGHET - SoT

OBJEKT INVESTERING 2016 2017 2018 2019

SUMMA SERVICE OCH TEKNIK: 23 125 18 300 14 900 15 000

Kommunförrådet Kallförråd 2 000

Rosengrens Takbyte 1 200 1 300

Årliga medel Åtgärder av lokaler enligt lagkrav, ombyggnation och

förbättringar, anpassning hyresgäst, årligt belopp 3 000 3 000 3 000 3 000

SUMMA: 6 200 4 300 3 000 3 000

BARN OCH UTBILDNINGSLOKALER - SoT

Ungärde skola Ny ventilation, hus B (2 000 tkr) 2 000

Utemiljö 825 2 000

SUMMA: 2 825 2 000 0 0

SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT

Ombyggnationer och förbättringar av lokaler

Vårdhemmet Förbindelse mellan två avdelningar 2 000

Bompabacken 10 rum anpassning 1 000

Trygghetslarm Årligt belopp 500 500 500 500

Skålmogården Återvinning ventilation 200

SUMMA: 3 700 500 500 500

KULTUR- & FRITIDSFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT

Ombyggnationer och åtgärder

Fritidsanläggningar projektering fritidsanläggningar 1 000

Åtgärder fritidsanläggningar 5 000 5 000 5 000

Fritidsgård Ersättningslokal 1 000

SUMMA: 2 000 5 000 5 000 5 000

INVESTERINGSPLAN 2016 - 2019

SAMMANSTÄLLNING

FASTIGHETER - SoT : BARN & UTBILDNINGSLOKALER - SoT : SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT :

INVESTERINGSÅR (Tkr)

GATA, PARK & BELYSNING - SoT : FRITID - SoT : TVÄTT / STÄD - SoT :

INVESTERINGSÅR (Tkr) RÄDDNINGSTJÄNSTEN :

SKOGSFÖRVALTNINGEN : KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN:

INVESTERINGSÅR (Tkr) MÅLTIDSVERKSAMHETEN - SoT:

AVGIFTSFINANSIERAT : KOMMUNÖVERGRIPANDE :

(19)

GATA, PARK OCH BELYSNING - SoT

Ombyggnationer och åtgärder

Gata -Ombyggnation, egen regi i samarbete med VAMAS, årligt

belopp 3 000 3 000 3 000 3 000

Gång och cykelväg, årligt belopp 2 000 2000 2 000 2 000

Park -Grönlandsparken 2 000

Utemiljö Malung-Sälens kommun - årligt belopp 200 200 200 200

Belysning -Gatubelysning, utbyte - årligt belopp 1 000 1 000 1 000 1 000

SUMMA: 8 200 6 200 6 200 6 200

TVÄTT / STÄD -SoT

Maskiner och utrustning, årliga belopp 200 300 200 300

SUMMA: 200 300 200 300

MÅLTIDSVERKSAMHETEN - SoT

Maskiner, inventarier och utrustning, årligt belopp 800 800 800 800

SUMMA: 800 800 800 800

RÄDDNINGSNÄMNDEN

Räddningsfordon (Utköp av leasad släckbil,) 0 0 2 150 0

SUMMA: 0 0 2 150 0

KULTUR- & FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Cirkulationsplats E45/E16 - utsmyckning 250 0 0 0

SUMMA: 250 0 0 0

KOMMUNÖVERGRIPANDE

Övergripande Lokalanpassningar - gemensamma utrymmen,

årligt belopp 300 300 300 300

kommunplan 2025 Strukturinvesteringar 1 300 6 875 8 125 13 400

SUMMA: 1 600 7 175 8 425 13 700

INVESTERINGSÅR (Tkr) INVESTERINGSÅR (Tkr)

AVGIFTSFINANSIERAT

INDUSTRIFASTIGHETER - SoT

Industrihus Anpassning till nya hyresgäster - årligt belopp 500 500 500 500

SUMMA: 500 500 500 500

2016 2017 2018 2019

SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR : 25 775 26 275 26 275 29 500

AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR : 500 500 500 500

SUMMA INVESTERINGAR : 26 275 26 775 26 775 30 000

INTECKNAT FRÅN 2014 : -3 225 -3 225 -3 225 0

AVSKRIVNINGAR : 29 500 30 000 30 000 30 000

INVESTERINGSRAM : 26 275 26 775 26 775 30 000

DIFF / ATT JUSTERA : 0 0 0 0

INVESTERINGSÅR (Tkr) INVESTERINGSÅR (Tkr)

(20)

För att få en bättre överblick över hur långsiktigt viktiga satsningar ska kunna rymmas i befintliga investeringsplaner illustrerar nedanstående tabell det återstående

investeringsutrymme som med nuvarande ekonomiska förutsättningar finns tillgängliga. Det totala utrymmet de kommande 10 åren är cirka 290 mkr.

2016 2017 2018 2019

2020-2025

(per år)

INVESTERINGSRAM 26 275 26 775 26 775 30 000 30 000 289 825

ÅRLIGA SATSNINGAR 9 400 9 400 9 400 9 400 9 400 94 000

KVAR ATT INVESTERA: 16 875 17 375 17 375 20 600 20 600 195 825

ÅR

TOTAL INVESTERING INVESTERINGSPLAN

2016-2025 (Tkr)