Ricardo och växelkursteorien Author(s): G. Silverstolpe
Source: Ekonomisk Tidskrift, Årg. 22, häft 11/12 (1920), pp. 281-295 Published by: Wiley on behalf of The Scandinavian Journal of Economics Stable URL: http://www.jstor.org/stable/3472501
Accessed: 26-06-2016 01:48 UTC
Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms
JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact support@jstor.org.
The Scandinavian Journal of Economics, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Ekonomisk Tidskrift
Af G. Silverstolpe.
Ricardos stallning till vaxelkursteorien har varit f6remal for menings- utbyte i ett par aldre argangar af denna tidskrift. I argang I9I7 (sid.
387-389) skref professor Davidson under rubriken >Till vaxelkursteoriens historia, en kortare artikel, som var afsedd att fasta uppmarksamheten pa nagra viktiga punkter i Ricardos vaxelkarsteori. Enligt hvad professor Davidson har gjorde gallande, tog Ricardo icke den fran senare tid kanda satsen, att vaxelkursen mellan tva lander ar lika med kvoten mellan pris- nivaerna, till utgangspunkt for sin demonstration af vaxelkursens bestam- ningsgrunder utan betonade tvart om, att en vaxelkurs endast ar att be- trakta som en valutas pris i en annan valuta och icke som ett uttryck for skillnaden i valutornas kbpkraft i respektive hemlander.
I en artikel i nastfoljande argang (I918 sid. 60-65) forsbkte jag visa, att Ricardos uppfattning gick val i las med satsen, att relationen mellan tvenne landers prisnivaer ar utslagsgifvande for vaxelkursen; den af Ricardo papekade, i vissa fall forekommande skiljaktigheten mellan en valutas syttre? och Dinrev varde - sasom det i nutida terminologi heter - skulle narmast vara att betrakta som af sarskilda omstandigheter for- anledda undantag fran regeln.
Icke nojd med den argumentering, som af mig forebragtes, ber jag att an en gang fa aterkomma till amnet. Dock icke enbart f6r den rent litteraturhistoriska fragans skull utan afven f6r att via granskningen af Ricardos uppfattning na fram till vissa allmanna betraktelser bfver till vaxel- kursteorien h6rande, viktiga problem.
Vid rekonstruktionen af Ricardos vaxelkursteori utgar man lampligen fran framstallningen i Principles, som ju ger syntesen af hans tankande ofver ekonomiska fragor. I kapitlet VII, On Foreign Trader, upptages den senare halften - med borjan nederst a sid. 77 i edition McCulloch 1846 - af en studie ofver guldets, respektive silfrets fordelning pa olika lander under den internationella handelns inflytande och de lagar, som reglera en gemensam myntmetalls varde gent emot varorna i olika lander.
Omsider (sid. 83 nederst) ofvergar Ricardo till att granska dessa samma problem, sedda sa att saga fran vaxelkursteoriens synpunkt. Till slut slapper han forutsattningen af gemensam metallmyntfot och tager upp de fria valutornas vaxelkurser till granskning, en granskning, som nastan helt fyller kapitlets tva sista sidor.
22 - 20430. Ekonomisk Tidskrift 1920. Haft. I-1z2.
Denna upplaggning af vaxelkursteorien ger perspektiv af st6rsta klarhet. Teorien for vaxelkurserna vid gemensam metallmyntfot gor Ri- cardo till hvad den just b6r vara. Med ett nagot paradoxalt uttryck kan man saga, att det inte blir fraga om nagon vaxelkursteori, nar alla lander ha en och samma metall till vardematare. Om det ena landets mynt- metall ar lagligt betalningsmedel ocksa i det andra landet, sa blir vaxel- kursen generellt sedt ingenting annat an kvoten mellan viktmiingderna af metall i iindernas myntenheter.
Denna sats galler ju utan nagon som heist inskrankning, om trans- portkostnaderna fbr myntmetallen (transportkostnaderna tagna i vidstrack- taste bemarkelse, saledes med inbegrepp af rantef6rlust och eventuella ompraglingskostnader) aro lika med noll. Och den galler tillndirmelsevis, om det kostar produktivkrafter - tid inbegripet - att f6rvandla en viss summa mynt hemma i det ena landet till en summa mynt i det andra landet, i dess valuta. Under den tillspillogifna internationella guldmynt- fotens tid strafvade man nu i sjalfva verket att reducera guldets roll som internationellt betalningsmedel till ett minimum. Denna strafvan att med bibehallande af guldet som vardematare ersatta guldtransporterna med billigare utjamningsmedel hade stor framgang. Ersattningsmedlet var ju kredittransaktioner af olika slag; tack vare den stora kansligheten i den internationella kreditf6rmedlingen motades vaxelkursernas deviationer van- ligtvis langt innan de hunno ut till guldpunkterna; innanf6r de tva guld- punkterna ordnade sig tva kreditpunkter, lat vara vida mindre fixa an de icke alldeles fixa guldpunkterna.1 I de tre skandinaviska landerna hann utvecklingen i denna riktning som bekant anda darhan, att hvar och en af de tre centralbankerna salde checker pa de tva andra till paripris.
Kostnaden f6r utbytet af Ioo svenska kronor har i Sverige till Ioo danska kronor i Danmark inskrankte sig alltsa till brefporto och nagon dags ranteforlust - var saledes praktiskt taget lika med noll.
Vi konstatera alltsa, att vaxelkursen under f6rutsattning af gemensam
Vid behandlingen af vaxelkursteorien under f6rutsattning af gemensam guldvaluta f6rgita afven framstaende auktoriteter att f6rklara, hvarf6r vaxelkursen icke, nar den pa grund af en tendens till olikhet i betalningsbalansen gor en deviation at ena eller andra hallet, i ett enda slag springer ut till endera guldpunkten. Om den n6diga utjimningen alltid maste astadkommas genom guldexport, sa skulle vixelkursen aldrig kunna ha mer an tre varden: pariteten och de tva guldpunkterna. F6rklaringen pa att vaxelkursen kan intaga alla mellanvardena ar naturligtvis, att det finnes billigare utjamningsmetoder an guldexport. J. Stuart Mill har icke agnat detta f6rhallande nagon uppmarksamhet. Goschen affirdar det i sin eljest sat rika och maingsidiga framstallning pa dessa fyra rader: ,I verk- ligheten uppna kurserna sallan dessa yttersta granser [guldpunkterna] utan r6ra sig emellan dem, beroende af de matt och steg, som vidtagas, innan man kommer till den ytterlighet, som astadkommer en reaktion i motsatt riktningo (Laran om utlindska vixelkurser, Fjarde kapitlet, slutet pa andra stycket). Helfferich yttrar icke ett ord om saken i ?Das Geld.
- se 9. Kapitel, ? ;. Daremot har Clare pa ett f6rtjanstfullt satt tagit upp den till granskning - se ?The ABC of the Foreign Exchanges), VI.
metallmyntfot ar den fasta punkten sa att saga, och problemet - det egentliga problemet - blir detta: hvilket varde gent emot varorna far den gemensamma myntmetallen i det ena och det andra landet? Forut- sattes ater tillvaron af tva eller flera fria valutor - sag pappersvalutor -, sa blir problemet det motsatta, namligen detta: hur kommer det sig, att det ena landets valuta, representerande en viss kopkraft i detta land, far ett visst varde i det andra landets valuta, som representerar en viss k6p- kraft i detta andra land, ehuru det icke existerar nagon gemensam varde- matare? Teorien for de internationella prisdifferenserna vid gemensam metallmyntfot ar helt enkelt en omvdndning af teorien f6r vaxelkursen mellan fria valutor.' Eller lika garna: denna senare teori ar den f6rst- namnda teoriens omvandning.
Det ar synnerligen karakteristiskt f6r Ricardos teoretiska snille, att han i kapitel VII af Principles lagger upp problemet om de internationella penningrelationerna vid gemensam metallmyntfot som ett problem om den gemensamma myntmetallens olika k6pkraft gent emot varorna i olika lander och ingenting annat. I dessa stycken fullstandigt utan f6retradare2 pavisar han, att den gemensamma myntmetallen kan fa och merendels maste fa olika varde gent emot varorna i olika lander, eller med andra ord, att varupriserna, raknade i viss viktmangd metall - sag, vid guld- myntfot, I gram guld - kunna komma att ligga pa en hog niva i det ena landet och pa en lag niva i det andra; och likafullt ar det icke fragan om nagon bristande jamvikt, som under den fortsatta mellanfolkliga han- delns inflytande skall vinna rattelse.3 Vid den narmare analysen af orsa- kerna till en olikhet i den gemensamma myntmetallens varde i tva lander finner Ricardo, att de lata sig indela i tva hufvudgrupper: I) olikhet i produktivitet landerna emellan och 2) ensidiga hinder for handeln mellan de tva landerna - en indelning, som vi i det foljande fa anledning att
aterkomma till.
Det finnes ingen anledning f6r mig att har ga narmare in pa sagda analys; det kan erinras om att problemet sedan Ricardos tid manga gan- ger upptagits till fornyad behandling.' Med en mindre utvikning ma dock papekas - professor Davidson har f6r 6frigt redan ber6rt saken -, att det var i dessa stycken, som McCulloch sa svart misstog sig i sin f6r
1 Det ar naturligtvis icke min mening att pladera f6r en andring i det nationaleko- miska sprakbruket, gaende ut darpa, att benimningen >laran om de utlindska vaxelkur- serna)) skulle reserveras f6r en framstallning af de fria valutornas mellanhafvanden.
2 Jamf6r Stuart Mills yttrande, Principles, Book III, Ch. XXI, ? 2, slutet.
8 I sina tidigare penningskrifter har Ricardo icke natt fram till full klarhet i dessa fragor. Se det all-a f6rsta stycket af ?The High Price of Bullion)>, dar det om de adla metallerna sages, att de, en gang f6rdelade pa olika lander allt efter dessas handel och valstand, ,preserve every where the same value,. Och i ?Reply to Mr Bosanquet? heter det pa ett stalle - femte stycket fran slutet af kapitel IV -, att guldets varde i olika lander ar detsamma, ndr vaxelkurserna sta vid pari.
4 Se framf6r allt Wicksell, Geldzins und Giiterpreise, Jena 1898, X.
Encyclopedia Britannica (6th ed., Supplement, Vol. IV) skrifna artikel >Exchange>. McCulloch gbr har (sid. 207-208) gallande, att en vaxel pa Ioo uns guld, dragen pa Rio Janeiro, i London icke kommer att be- talas med mer an 95 uns guld, >)for den hindelse att guldet till foljd af kostnaderna for guldtransport [Brasilien-England] har 5 % h6gre varde i England [gent emot engelska varor] an i Rio Janeiro> [gent emot brasi- lianska varor]. Kursen 95 %1 betraktar McCulloch som den verkliga pari- teten - >>true par?. En nutida lasare finner strax, att McCullochs >>true par> intet annat ar an hvad som senare blifvit kalladt guldpunkten - ena guldpunkten namligen, den guldpunkt, som blir aktuell, sa snart Bra- silien betalar ett 6fverskjutande skuldsaldo medelst guldexport. Om gul- dets k6pkraft gent emot varorna i England och i Brasilien utsager kursen 95 % ingenting alls. Latom oss antaga, att varupriserna i ett visst 6gon- blick verkligen aro 5 % lagre i England an i Brasilien, samtidigt som vaxelkursen ligger pa angifna vis. Vaxelkursen kan inte ligga vid guld- punkten utan att guld strbmmar fran Brasilien till England. Sa lange det ar lika f6rdelaktigt att remittera guld som att inkbpa vaxlar att anvandas som betalningsmedel vid betalningar till England, sa kommer naturligtvis en del betalningar att goras i guld. Hvad blir foljden? Antingen aro de reala forutsattningarna for handeln mellan Brasilien och England sadana, att en guldexport fran Brasilien ar af behofvet pakallad. Da stiga varu- priserna i England, i man som guldet str6mmar in; och omvandt sjunka varupriserna i Brasilien, i man som guldet str6mmar ut. Eller ocksa aro de reala forutsattningarna f6r landernas inb6rdes handel sadana, att bytet af varor gar jamnt ut, utan att guld beh6fver flyttas ofver. Da maste vaxelkursen strax lamna guldpunkten och vandra i vag i riktning mot parilaget - Ioo uns brasilianskt guld lika med Ioo uns engelskt guld.
En stabil jamvikt vid kursen 95 % och 5 % h6gre varupriser i Brasilien an i England ar, sasom man finner, en fullkomlig orimlighet.
I verkligheten f6rh6ll det sig nu pa McCullochs tid antagligen sa, att de i guld uttryckta varupriserna voro lagre i Brasilien an i England. Icke desto mindre kunde vaxelkursen naturligtvis sta vid guldpunkten 95 % och guld stromma ofver fran Brasilien till England. Paradoxalt nog kan guldet under vissa f6rutsattningar vandra fran ett land, dar dess kbpkraft gent emot varorna ar storre, till ett land, dar dess k6pkraft gent emot varorna ar mindre, med resultat, att varupriserna ytterligare falla i det forstnamnda, }billiga> landet och ytterligare stiga i det andra, }dyra> landet.
1 I fortsattningen pA resonemanget likstaller McCulloch en vaxelkurs af Ioo uns guld i London f6r Io1 uns i Rio Janeiro med vaxelkursen 95 uns i London f6r ioO uns i Rio Janeiro. Den procentuella London-noteringen blir emellertid i f6rsta fallet 95,24 % mot 95 % i det andra. Liknande aritmetiska fel ha af Ricardo i hans anmarkningar till korrekturet af McCullochs artikel (se )Letters of David Ricardo to John Ramsay McCulloch 1816-I823>>, ed. by J. H. Hollander, New York I895, bref IX) blifvit rattade. Detta sista fel synes emellertid ha undgatt hans skarpblick.
Denna paradox tillh6r just det problemkomplex, som Ricardo behandlat i kapitel VII, men tydligen utan att ha fatt McCulloch riktigt med sig.
Det kuri6sa ar icke, att McCulloch misstog sig i dessa stycken storre auktoriteter an ban ha begatt svarare misstag an sa - men val, att han icke lat sig ratta af de anmarkningar, som Ricardo nedskref efter att ha blifvit begafvad med korrekturet till McCullochs artikel. Ricardo satter fingret pa den omma punkten genom att fraga, hvarf6r inte vid omsvangning af guldstr6mmen i motsatt riktning den andra guldpunkten skulle kunna raknas som dtrue par>>.1
Men tillbaka till Ricardos egen framstillning! Det galler att kon- statera, hur pass djupt Ricardo tringt in i teorien f6r vaxelkursen mellan
fria valutor.
Analysen af lagarna for den gemensamma myntmetallens olika var- dering i olika lander krones af en sista sammanfattande formel, som pa originalspraket lyder sa har:
In speaking of the exchange and the comparative value of money in different countries, we must not in the least refer to the value of money estimated in commodities, in either country. The exchange is never ascertained by estimating the comparative value of money in corn, cloth, or any commodity whatever>> - vardet af ett representativt aggre- gat af varor, gemensamma for de tva landerna, skulle vi nu for tiden saga - ?but by estimating the value of the currency of one country in the currency of another,.
Taget f6r sig, befinnes detta uttalande vara sa generellt formuleradt, att det afven kan anses ha afseende a vaxelkurserna mellan fria valutor;
uttrycken ha t. o. im. kommit att falla sa, att de narmast passa in pa teorien for vaxelkursen mellan fria valutor och nagot mindre val pa somvand- ningen-, som ju maste bygga pa de fasta metallpariteterna som det utan vidare gifna, icke som nagot det dar maste blifva ?estimated,. Vid denna observation ligger dock foga vikt - langt viktigare ar da, att Ricardo ett stycke ofvanfor det citerade uttalandet anstallt en del betraktelser rorande vaxelkursernas gestaltning under f6rutsattning att man har att g6ra med fria valutor. Allra viktigast ar foljande resonemang. Antag, saiger Ri- cardo, att ett land ar 6fverlagset ett annat land i >manufactures,, sa att - under forutsattning, att bagge landerna ha samma slags metallvaluta (sag guld) - metall str6mmar 6fver fran det samre stallda landet (sag Frankrike), till det 6fverlagsna landet (sag England). F6randra nu forut- sattningarna darhan, att Frankrike fdrbjuder exporten af guld - hvad blir foljden? Instr6mningen af guld till England upph6r, och foljaktligen ute- blir den stegring af varupriserna, som vid fri guldhandel skulle orsakats
Detta ar en fri ofversattning af Ricardos resonemang, som hanf6r sig till Frank- rike, Polen och silfvermyntfot och icke begagnar nagot mot termen )>guldpunkt) svarande uttryck. Se ofvan citerade brefsamling, s. 38.
af den engelska guldcirkulationens paspadning. Men foljden blir ocksa, att vaxelkursen blir ofdrdelaktig fir Frankrike - kommer att sta lat saga 5,
10 eller 20 % till Frankrikes disfavbr.
Sa langt Ricardo. Uttrycket att vaxelkursen blir ofbrdelaktig for Frankrike innebar naturligtvis ingenting annat, an att det kommer att ga mera franskt mynt pa en viss summa engelskt mynt. Om dar ar nagon reell nackdel for Frankrike, sa ar det ju snarast den, att franska nationen hindras fran att tillbyta sig en viss mangd engelska manufakturalster for det relativa guld6fverflod, som den utan saknad kan afvara - detta i enlig- het med en tankegang, som redan Adam Smith utvecklade.
Sasom man finner, ar det i anforda resonemang fraga om fria va- lutor. Det finnes ingen f6r England och Frankrike gemensam vardema- tare, vare sig metallisk eller annan. Hvartdera landet har sin egen valuta, en fri valuta - en pa guldstycken tryckt fri valuta, skulle man kunna saga. Visserligen ar f6rhallandet icke fullt symmetriskt, i det att en summa engelskt guldmynt kan skickas 6fver till Frankrike och dar forvandlas till franskt guldmynt. Men dylika transaktioner aro i praktiken uteslutna, ty den som later forvandla engelskt guld till franskt guld efter den gamla metallpariteten asamkar sig en f6rlust - han kan ju fa franskt mynt 5, io eller 20 % billigare genom att k6pa vaxlar pa Frankrike, vaxlar dragna pa Frankrike i franskt myntl Uppdamningen af guldet i Frankrike genom exportforbud medf6r alltsa ett faktiskt, om ocksa icke rattsligt hinder for importen af guld till Frankrike.
Man kan generalisera detta Ricardos resonemang darhan, att han afven for de fria valutornas vidkommande lyckats pavisa, att ingenting med sakerhet kan presumeras ut ifran en viss vaxelkurs rorande prisfor- hallandena i vederborande lander. I det demonstrerade fallet med tva fria, *pa guld tryckta, valutor, inrattar sig vaxelkursen till foljd af Englands produktiva bverlagsenhet salunda, att varupriserna i Frankrike i stort sedt befinnas sta lagre an varupriserna i England, ndr bigge lindernas priser riknas i franskt mynt, med oriikning af de engelska priserna efter den faktiska vdxelkursen; och naturligtvis ocksa, nar bagge landernas priser
raknas i engelskt mynt, med omrakning af de franska priserna efter den faktiska vaxelkursen. Saken kan afven uttryckas sa, att vaxelkursen icke blir lika med kvoten mellan vardesumman i engelskt mynt och varde- summan i franskt mynt f6r ett och samma varuaggregat.
Som sagdt: man kan ha ratt att generalisera pa detta vis. Men det angenamaste vore ju att fai bevisningen genomford afven f6r de fria pap- persvalutornas del. Resonemanget blefve pa det viset mera renodladt, sa att saga. De komplikationer, som m6jligheten af penningens anvandning som ren bruksnyttighet kunde tankas medf6ra, skulle falla bort.
Ricardo kommer i kapitel VII in pa pappersvalutornas problem ock- sa, men i st6rsta korthet. Det heter:
>Whenever the current of money is forcibly stopped, and when
money is prevented from settling at its just level, there are no limits to the possible variations of the exchange. The effects are similar to those, which follow, when a paper money, not exchangeable for specie at the will of the holder, is forced into circulation. Such a currency is neces- sarily confined to the country where it is issued: it cannot, when to ab- undant, diffuse itself generally amongst other countries. The level of circulation is destroyed, and the exchange will inevitably be unfavourable to the country where it is excessive in quantity; just so would be the effects of a metallic circulation, if by forcible means, by laws which could not be evaded, money should be detained in a country, when the stream of trade gave it an impetus towards other countries.>
Det ma forst - mera parentetiskt - papekas, att uttrycket >there are no limits to the possible variations of the exchange: icke far anses betyda, att uppdimningen af en penningcirkulation af viss storlek skulle kunna medf6ra hvilka variationer i vaxelkursen som helst, eller med andra ord att den inbordes prisbildningen pa de tva valutorna skulle erbjuda ett fullkomligt obestamdt problem. Meningen ar gifvetvis den, att en obe- grinsad 6kning af den uppdamda penningmingden under i 6frigt lika forhallanden maste medf6ra en obegransad fbrandring eller, som det van- ligen heter, en obegransad >f6rsamring> af vaxelkursen.
Att marka ar nu, att 6fvergangen till pappersvalutornas vaxelkurs- problem pa anforda stalle f6rbinder sig med en viss f6rskjutning i re- sonemanget. Det var f6rut fraga om konsekvenserna af olikheten i pro-
duktivitet tva lander emellan, nar hvartdera landet hade sin egen, upp- damda metallvaluta. Skillnaden i produktivitet var har en visentlig f6rut- sattning. Men om tva lander ha hvar sin pappersvaluta, och det ena landet 6kar sin cirkulation, sa maste vaxelkursen >f6rsamras> f6r detta land, vare sig underlagsenheten i produktivitet befinner sig pa detta hallet eller pa det andra hallet eller slutligen bagge landerna aro likstallda ifraga om for- utsattningar for produktionen. Ingenting utsiges r6rande det slagets f6r- utsattningar, nar Ricardo kommer in pa pappersvalutorna.
I kapitel VII af Principles finnes alltsa icke nagot direkt uttalande om hur Ricardo tankte sig teorien for vaxelkurserna mellan pappersvalutor genomford under skiftande f6rutsattningar ifraga om vederborande landers produktivitet. Om England och Frankrike ha hvar sin pappersvaluta och England ar ofverlagset i vmanufactures,, staller sig vaxelkursen da pa ena sidan om kvoten mellan vardesummorna f6r ett och samma varuaggregat?
Nagot bevis f6r att Ricardo tankt igenom den fragan finner man icke.
Ingen kan ett 6gonblick betvifla, att Ricardo strax skulle satt afven detta problems losning pa papperet, om han funnit anledning rikta sin uppmark- samhet pa saken. Men - sasom sagdt - det ar i viss man en lucka har.1 Huru den luckan lampligen bor fyllas, hoppas jag att en annan gang kunna visa. Det
1 Det ar f6r ofrigt redan i behandlingen af de >pa metall tryckta) fria valutorna en lucka, i sa matto som Ricardo dar stannat vid verkningarna a vixelkursen af olikhet
faktum, att framstallningen af teorien for vaxelkursen mellan pappersvalu- tor i Principles' sjunde kapitel ar sa pass fragmentarisk som den ar, manar oss emellertid att omedelbart ga vidare och unders6ka, i hvad man ut- talanden pa andra stallen i Ricardos skrifter kunna fullstandiga var upp- fattning om hans asikter i dessa stycken.
Gora vi en utflykt tillbaka till forstlingsverket af ar I809, ?The High Price of Bullion,, finna vi ett flertal intressanta ehuru tamligen aforistiska yttranden rorande pappersmyntets inverkan pa vaxelkursen. Efter att ha genomgatt de mest elementara reglerna for vaxelkursens bildning vid gemensam metallmyntfot, framhaller Ricardo, att ett oinl6sligt pappers- mynts inverkan pa vaxelkurserna maste bli beroende af fragan, huruvida pappersmyntet koper lika mycket metall, som innehalles i det mynt, hvar- for det utgor en ersattning, eller en mindre mdngd metall. I senare fallet blir en f6rsamring af vaxelkursen den gifna foljden; utlindska vaxlar komma att draga ett premium, motsvarande pappersmyntets depreciering i forhallande till metallen (edition McCulloch 1846, sid. 274).
Vi ha har f6ljande bild framf6r oss. A ena sidan ett land med pap- persvaluta, men med fri handel i guld (silfver); a andra sidan ett land- eller en grupp af lander - med guldvaluta (silfvervaluta). Ingenting kan ha legat narmare till hands f6r Ricardo an att vilja just denna teoretiska bild; det ar ju Englands monetara situation under bankrestriktionstiden, som gar igen, lat vara, att situationen sa till vida var nagot mera inveck- lad, som det radde f6rbud mot nedsmaltning och export af guldmynt, medan handeln i bullion af legitim harkomst var alldeles fri.
Det far anses troligt, att Ricardo i ?The High Price of Bullion, hela tiden har sagda teoretiska bild f6r 6gonen, nar han yttrar sig om pappers- myntets inverkan pa vaxelkurserna. Saledes afven, nar han formulerar satser, hvilka ligga sa val till ratta f6r den >renas teorien f6r vaxel- kursen mellan pappersvalutor som dessa:
>Cirkulationen kan aldrig vara 6fverfull. Om den bestar afguld och silfver, kommer hvarje okning i dess kvantitet att spridas 6fver varlden.
Om den bestar af papper, kan den utbreda sig endast i det land, dar den ar f6remal for emission. Dess verkningar pa priserna bli da endast lokala och n6minella, enar utlindska k6pare komma att erhalla kompensation genom vaxelkursen? (edition McCulloch 1846, sid. 285).
Antaget, att afven i dessa rader befintligheten af guld (silfver) och en agio-notering a guld (silfver) i pappersmyntets land f6rutsattes, fragas nu: pa hvilken plats i vaxelkursteorien skall man insatta denna kombination af guldvaluta (silfvervaluta) i det ena landet och pappersvaluta jimte agio- barande guld (silfver) i det andra? Det kan vara lampligt att ga till bottnen med fragan, ty sagda kombination har i den senare litteraturen
i produktivitet utan att berora verkningarna af ett ensidigt hinder f6r handeln mellan tva lander.
Detta senare fall ar naturligtvis lika litet skisseradt f6r pappersvalutornas del.
ofta anvandts f6r demonstrationen af pappersmyntets inverkan pa vaxel- kurserna; senast har professor Wicksell gjort gallande, att Goschen genom sin demonstration af problemet i denna form visat sig ha trangt anda in till karnpunkten af teorien for vaxelkursen vid pappersmyntfot.1
Man kan vid forsta paseende frestas tro, att guldet - om vi halla oss till denna metall - i ett land med pappersvaluta pa nagot vis bildar ett mellanled mellan pappersmyntet och guldet i ett land med guldvaluta, sa att de tva vardematarna - pappersmyntet i ena landet och guldmyntet i det andra - icke iro sa oberoende af hvarandra som tva zrena> pappers- valutor. Men det ligger i sjalfva verket ingen duglig tanke har bakom.
Om guldet i 'pappersvalutans land far fritt importeras, exporteras, utpraglas, och det till yttermera visso icke ar forbjudet att taga ett agio for guldet, i pappersmyntet riknadt, da finns det inget hinder for att guldet i storre eller mindre utstrackning fortfar att tjanstgora som pengar, vid sidan af pappersmyntet. Det kommer helt och hallet an pa allmanhetens lust att behalla guldmynt i cirkulationen, och regulatorn blir naturligtvis agio- noteringens hojd. Erfarenheten visar nu, att allmanheten i de fiesta fall garna later en guldcirkulation ga sin kos och accepterar pappersmyntet i stallet. Men man kan som sagdt mycket val tanka sig ett jamviktstillstand med bade guld och papper i cirkulationen - en sorts parallellmyntfot helt enkelt, karakteriserad af franvaron af ett fast vardef6rhallande mellan de tva vardematarna. Ricardos ord om adelmetallernas f6rdelning pa olika lander galla naturligtvis afven i detta fall: pappersvalutans land kommer att kvarhalla en del af det internationella guldf6rradet - mer eller mindre, beroende pa hur pass stark den monetara guldefterfragan ar, som tar sig uttryck i agiot a guld. Och handeln mellan pappersvalutans land och den rena guldvalutans land far vid jamvikt karaktaren af ett byte in natura, d. v. s. af varor mot varor, utan 6fverflyttning af guld.
For vaxelkursens vidkommande blir resultatet detsamma, som om det vore fraga om en zren> pappersvaluta i det ena landet, en ren pappers- valuta, hvars varde afvagdes gent emot guldvalutan i det andra landet.
Nar guldagiot forandras, sa kommer den i pappersmyntet uttryckta ut- landska vaxelkursen att pro tanto forandras - godt och vall Detta for- hallande - att parallellt med f6randringarna i utlindska vaxelkursen gar en omvardering mellan pappersmynt och guld inom landet - har ingen- ting att betyda for analysen af vaxelkursens bestamningsgrunder.
Professor Wicksell torde alltsa ha ratt i sitt redan berorda omd6me om Goschen, hvilket dock icke hindrar, att Goschen i vissa andra, mera utforda yttranden om vaxelkursen vid ren pappersmyntfot maste anses ha kommit med icke alldeles lyckade argument.
Det kan tillaggas, pa tal om ?parallelmyntfoten> guld-pappersmynt, att inforandet af oinl6sligt pappersmynt i realiteten ofta nog atfoljes af forbud mot tagande eller gifvande af guldagio; hvarjamte exporten af
1 Ekonomisk Tidskrift 1917, sid. 320.
guldmynt eller bullion, som harleder sig fran guldmynt, brukar forbjudas.
Forbudet mot agio a metallen ar ett kraftigt verkande medel att drifva metallen ur landet, och det kompletterande exportforbudet f6rmar i langden icke utritta mycket som varn haremot. Atminstone var det fallet pa
Ricardos tid, enligt hvad somn framgar af manga yttranden i hans penning- skrifter.
Antaget emellertid, att saval forbudet mot agio som fbrbudet mot export af metallen kan goras effektivt: da ha vi alltjamt - med ren guld- valuta i det andra landet - tva fria valutor framfor oss, och vaxelkurs- teorien har att ratta sig harefter.
For att atervanda till amnet, kunna vi faststalla, att Ricardo i sjalfva verket redan i skriften ?The High Price of Bullion>> r inne pa teorien
for vaxelkurserna vid fria valutor. Hvad som dar stannat vid skissen och
antydningen, finner man emellertid pa ater ett annat stalle i Ricardos skrifter i betydligt utvidgad och klarare genomford framstallning. Vi vanda om till >Principles>, nirmare bestamdt till arbetets XVI. kapitel.
Den som icke hunnit blifva val f6rtrogen med Ricardos framstallningssitt - i sin spontanitet icke utan ett visst behag -, blir garna en smula forbluffad, nar han i kapitlet med rubriken >Taxes on wages>> finner den basta exposen af Ricardos teori for vaxelkursen mellan fria valutor, en- kannerligen pappersvalutor. Det forhaller sig sa, att Ricardo under kri- tiken af vissa uttalanden hos Adam Smith r6rande verkningarna af arbets- 16nernas beskattning afven kant sig manad att kritisera Smiths pastaende, att en allman prisstegring i ett land - f6rorsakad vare sig af arbets- lonens beskattning eller af metallmyntets >uppdamning> genom export- forbud - maste medf6ra nationalekonomiska forluster f6r landet ifraga.
Enligt Smith skulle namligen under dessa forutsattningar andra nationer kunna salja till lagre priser pa samtliga marknader, inbegripet det ifraga- varande landets marknad. Ricardo bevisar gent emot Smith, att en allman prisstegring, framkallad af hvad orsak det vara mande, maste leda till en korresponderande andring i ett lands utlandska vaxelkurser; de reella for- utsattningarna for varubytet med utlandet f6rbli desamma som forut, och det blir inte fraga om nagra nationalekonomiska forluster.
Ett skatteincidensproblem har alltsa gifvit Ricardo anledning till en langre utvikning in pa teorien for den internationella handeln i kombination med vaxelkursteorien. Oss intresserar har endast framstallningen af vaxel- kursteorien. Ricardos strangt kvantitetsteoretiska uppfattning finner man klart framlagd i en argumentering som denna:
Om ett land begagnade pappersmynt, som icke inlostes med metall och saledes icke reglerades af nagon bestamd standard, sa skulle vaxel- kurserna i det landet aflagsna sig fran pari, i samma proportion som dess penningcirkulation 6kats ut6fver den kvantitet, som skulle ha blifvit landet tilldelad genom allmanna handeln, om handein i mynt hade varit fri, och om de adla metallerna varit anvanda antingen till mynt eller till varde-
standard (standard of money). Om genom allminna handelstransaktioner 10 millioner pund sterling, af kand vikt och finhet, skulle vara Englands andel, och IO millioner papperspund sattes i deras stalle, sa skulle vaxel- kursen icke rona nagon inverkan; men om genom missbruk af mojligheten att emittera papperspengar I millioner pund skulle anvandas i cirkula- tionen, skulle vaxelkursen stalla sig 9 % emot England; vid en cirkulation af 12 millioner skulle vaxelkursen stilla sig I6 %, vid en cirkulation af 20 millioner 50 % emot England.>
Det ar alldeles tydligt, att den teoretiska bild, som Ricardo har sysselsitter sig med, i sa matto skiljer sig fran den i >The High Price of Bullion? anvanda, som det icke langre ar fragan om en parallelism af pappersvaluta och metall, en metall, hvilken far ett vaxlande varde i pappersmyntet raknadt. Det forutsattes ju uttryckligen, f6rst att metall- valulan restlost utbytes mot pappersvaluta och sedan, att pappersvalutan, ensam herre pa tippan, undan for undan vaxer i kvantitet. Det kan ha sitt intresse att konstatera detta, ehuru det - sasom vi sett - i grund och botten kommer pa ett ut, om man rbr sig med den ena eller andra
af de tva bilderna.
I fortsattningen pa det afsnitt, som inledes af de nyss citerade orden, utvecklas med diverse exempel satsen, att vaxelkurserna i ett land med pappersvaluta under i ofrigt lika f6rhallanden forandras i proportion till den allmanna prisnivan, hvilken varierar med penningmangden.
Denna sats innehaller obestridligen en grundlaggande sanning.
Om penningmangden i ett land med pappersvaluta vaxer och pris- nivan till foljd daraf stiger, sa maste landets utlandska vaxelkurser ceteris paribus stiga i hojden (enligt svenskt satt att rakna vaxelkurserna). Och stiga i direkt proportion; f6rdoljas ma icke, att en del friktionsmoment kunna tankas hindra den fulla utjamningen, men nyssnamnda sats upp- hafves icke harigenom - fordrar blott vissa kompletteringar.
I betraktande af klarheten i Ricardos uttalanden hir i XVI. kapitlet forblir det f6r mig en gata, att professor Davidson ur Ricardos vaxelkurs- teori velat utlisa, hvad som innehalles i foljande rader, nedskrifna nara slutet af den ofvan namnda artikeln i denna tidskrift, argang 19I7:
vRicardo godkande alltsa icke den af Cassel (se Dyrtid sid. 131) uppstallda satsen, att en f6rindring af penningvardet i det ena eller andra landet maste medfora en proportionell f6randring af vaxelkursen.?
I kapitel XVI har ju Ricardo sjalf f6rt fram ett tankt variations- experiment, dar en forandring ceteris paribus af den enda faktorn penning- maingden medfor en proportionell f6randring af vaxelkursen!
Hvad professor Davidson syftat till, ar f6r visso ett annat problem, namligen problemet huruvida vaxelkursen mellan tva lander med pappers- valutor - eller andra fria valutor - inrattar sig sasom kvoten mellan vardesummorna i de tva landernas mynt a ett och samma varuaggregat, eller icke. Vi ha har att g6ra med ett annat problem. Vi ha att gora
med tva olika problem, eller kanske hellre: tva olika aspekt af ett och samma grundproblem. Sasom i inledningen redan anf6rts, asyftar nu professor Davidson just att bevisa, det Ricardo uttryckligen fbrkastade satsen om vaxelkursen som ett uttryck f6r valutornas olika (eller lika) kopkraft i respektive hemlander.
Ar darmed Ricardos stallning till detta andra problem - eller denna andra aspekt af problemet - riktigt angifven?
Det ar nappeligen riktigt att lamna denna fraga besvarad med ett enkelt ja, under hanvisning till Ricardos framstallning i VII. kapitlet af Principles.
Om tvenne pappersmyntlander motas i en gemensam landgrans eller eljest ligga sa nara hvarandra, att fraktkostnaderna icke spela nagon roll, da maste vaxelkursen praktiskt taget stalla sig som kvoten mellan pris- nivaerna pa omse sidor om grinsen - det ar en sats, hvars axiomatiska giltighet icke kan bestridas. A priori kan man nu saga, att Ricardos vaxelkursteori, om den eljest ar riktig, icke garna kan sta i strid med en sasom sann erkand sats; och uppgiften blir da att utfinna, hur man skall draga ut linjerna fran Ricardos resonemang for att fa hans vaxel- kursteori att i sig upptaga satsen ifraga.
Ganska tydligt ar, att lika val som man efter Ricardo jamfbr ett och samma land med sig sjalft, varierande den enda faktorn penning- mangden, lika val kan man sa att saga dubblera landet, d. v. s. tanka sig tva i sitt naringslif vasentligt likartade lander, och diskutera inflytandet a vaxelkursen af en olikhet i penningmangderna, respektive prisnivaerna i de tva landerna. Det finns f6r bfrigt i Principles' kapitel VII en passus, som direkt inbjuder till ett sadant betraktelsesatt.
Ricardo forutsatter forst tillvaron af tva lander ,med precis samma befolkning och samma kvantitet jord af samma fruktbarhet under odling, till yttermera visso med samma kunskap om akerbruk*, och s6ker visa, att trots alla dessa likheter en 6fverlagsenhet pa endera hallet ifraga om arbetsskickligheten (,greater skill>) eller de anvanda redskapens effektivitet (,better machinery>>) vid gemensam metallmyntfot kommer att medf6ra inflode af myntmetall med ty atfoljande stegring av prisnivan (edition McCulloch I846 sid. 81). I nasta stycke f6randras f6rutsattningarna pa
detta vis:
Om det ena af de tva landerna vore 6fverlagset i produktionen af varor af ett visst slag, och det andra landet i produktionen af varor af ett annat slag, sa skulle det icke bli nagon deciderad instr6mning af de adla metallerna pa nagotdera hallet...,
Just den bild vi beh6fva! Tva lander med identiskt lika f6rutsattnigar for produktion kunna naturligtvis icke trada i handel med hvarandra, och en sa verklighetsframmande fiktion kan alltsa icke gora oss nagon tjanst.
Narmare verkligheten komma vi genom att efter Ricardos f6red6me antaga tillvaron af tva i manga, men ej alla afseenden likartade lander, dar f6r-
delarna i naturtillgangar, i teknisk skicklighet o. s. v. aro symmetriskt f6r- delade pa bagge sidor. Alltsa, mot det ena landets bfverlagsenhet i en viss ravaruproduktion svarar - antaga vi - en liknande 6fverlagsenhet hos det andra landet; mot det ena landet 6fverlagsenhet i en viss industri- gren svarar en lika tungt vagande 6fverlagsenhet hos det andra landet o. s. v.
Att prisnivaerna i de tva landerna vidgemensam metallmyntfot maste ligga vid samma h6jd,' visar Ricardo pa satt, som vi nyss togo del af.
Naturligtvis komma de varor, som ga i byte mellan landerna, att stilla sig billigare i ursprungslandet, i den man fraktkostnaderna spela en roll;
men det hindrar icke, att de pa iomse hall beraknade vardesummorna for ett och samma varuaggregat bli lika stora, eftersom f6r hvartdera landet importvarornas relativa dyrhet motvages af exportvarornas relativa billighet.
Resonemanget kan alltsa fullfoljas, ifven om vi rikna med tillvaron af fraktkostnader; dessa komma enligt de gifna forutsattningarna att betunga
bagge landernas exportvaror pa samma satt.
Sag nu, att bagge landerna inf6ra pappersvaluta! F6r visso kommer vaxelkursen da att utg6ra kvoten mellan vardesummorna i de tva valutorna for ett och samma varuaggregat. Det vore latt att bevisa riktigheten af denna ,omvandning> af Ricardos nyss anforda resonemang; men samman- hanget ligger sa pass 6ppet, att utrymme denna gang icke skall offras pa ett dylikt bevis.
Sa mycket ar alltsa sakert, att Ricardo, om han stallts infor satsen, att vaxelkursen mellan tva pappersvalutor ar lika med kvoten mellan vederb6rande landers prisnivaer, icke utan vidare skulle ha kasserat denna tanke som felaktig. Satsen galler ju under bestamda f6rutsattningar.2 Och om man sa vill, kan man rent af anse det ligga nara till hands att vid en trappstegsvis uppbyggd analys af teorien for vaxelkursen mellan pappersvalutor starta ifran dessa forutsattningar.
Hemligheten ar helt enkelt den, att man kan taga entren in i vdxel- kursteorien pa olika vis. Det blir i mycket en smakfraga - eller kanske hellre en pedagogisk fraga -, hur entren skall viljas. Fbrst och framst kan man - under f6rutsattning, att ordet >vaxelkursteori, tages i gangse bemarkelse - valja mellan att b6rja med gemensam metallvaluta och att borja med tva fria valutor. Det f6rra alternativet kan sa till vida vara att foredraga, som man darvid gar fran det mera bekanta till det mindre bekanta - ett omd6me, som grundar sig pa den f6refintliga vaxelkurs- litteraturens karaktar.1 Att b6rja med fria valutor - fria pappersvalutor
1 Nota bene, om priserna raknas i samma viktsenhet metall och icke i de olikstora multipler af viktsenheten, hvartill landernas mynt handelsevis kunna vara formade.
2 I det af Ricardo skisserade fallet med gemensam metallmyntfot och full jam- b6rdighet ifratga om produktivitet kommer kvoten mellan prisnivaerna att ffverensstanmma med den i procent raknade pari-vaxelkursen. Prisnivaerna mnaste ju ligga vid samma h6jd, och den procentuella parikursen ar ex definitione Ioo %. Hvilken erinran ger ytterligare belysning at McCullochs ofvan diskuterade misstag.
- aterigen ir sa till vida fbrdelaktigt, som penningens natur under denna forutsattning framtrader i sin renhet.
Teorien for vaxelkursen mellan fria valutor kan i sin tur 6ppnas fran olika hall. Man kan borja med att forklara hvarfor - generellt taget- den ena fria valutan, vid handel mellan de tva landerna, maste fa ett visst varde i den andra valutan, f6r att sedan steg fbr steg pavisa, hurusom bestamda f6rutsattningar ifraga om produktivitet, fraktkostnader, tullar etc.
betinga bestamda lagen hos vaxelkursen - bestamda lagen i forhallande till kvoten mellan prisnivaerna. Som ett specialfall far man da fram, att vasentlig jamnbordighet i produktivitet och symmetri i fraktf6rhallandena betinga en vaxelkurs lika med kvoten mellan prisnivaerna.
Eller ocksa kan man utga ifran f6rutsattningen, att inga markbara fraktkostnader existera, fdr att som nasta trappsteg anvanda f6rutsait- ningen af jamnbordighet i produktivitet och symmetri i fraktf6rhallandena.
Hvarefter den ena modifikationen foljer pa den andra, till dess samtliga mojligheter aro genomgangna.
Den f6rsta metoden for framstallning af teorien f6r vaxelkursen mellan pappersvalutor anvander R. G. Hawtrey pa ett mycket f6rtjanst- fullt vis i sitt ar I913 utgifna arbete ,,Good and Bad Trade, (afsnitt VIII - >>A monetary disturbance in an international system with inde- pendent paper currencies>>). Det maste sagas vara en statlig prestation att under en tid, da den internationella guldmyntfotens herravalde syntes sakrare an nagonsin, lagga upp teorien f6r vaxelkursen mellan pappers- valutor i ett strangt deduktivt resonemang, dar det mesta eller atminstone mycket af hvad som efter 1914 kommit att skrifvas i fragan redan finnes insatt pa sin ratta plats. Det har varit Hawtrey f6runnadt att gora detta.
Hvilken vag man an valjer, maste resultaten naturligtvis bli desamma, om det teoretiska resonemanget eljest ar i sin ordning. Och hvilken vag man an gar, tvingas man att stanna inf6r ett problem, som - enligt hvad det synes mig - i den befintliga vaxelkurslitteraturen icke fatt nagon behandling eller i hvarje fall icke fatt en behandling, som svarar mot dess stora betydelse. Jag syftar pa problemet om den paverkan, som vaxelkursen mellan pappersvalutor maste r6na fran skillnaden i produk- tivitet vederb6rande lander emellan. Den rena omvandningen alltsa af det problem, hvarat Ricardo agnar en stor del af VII. kapitlets senare halft.
1 Vixelkursernas valdsamma boljegang fr. o. m. augusti I914 har hos allmanheten i alla lander vackt ett starkt intresse f6r litteratur pa omradet ifraga. Det underbara ir emellertid, att de nya framstallningar af vaxelkursteorien, som sett dagen i England och F6renta Staterna, sa godt som undantagslost presenterat en mer eller mindre lyckad upp- varmning af teorien f6r vixelkursen vid gemensam metallmyntfot, medan at teorien f6r vaxelkursen mellan fria valutor icke ett ord agnats! Se t. ex. F. Escher, Foreign Exchange explained, New York I918; W. F. Spalding, Primer of Foreign Exchange, London 19I9;
J. A. Todd, The Mechanism of Exchange, London 1917 och 1919; A. C. Whitaker, Foreign Exchange, New York 1919.
Det har i det f6regaende konstaterats, att Ricardo kom ett stycke in pa denna omvandning men stannade vid granskningen af de >pa metall tryckta> fria valutorna, hvadan en lucka finnes att fylla med en motsva- rande granskning f6r pappersvalutornas vidkommande. Det ir till denna uppgift, som jag hoppas att i annat sammanhang fa aterkomma. Den ofvan stillda uppgiften ater skulle vara 16st, om det verkligen lyckats.
mig att atergifva grundtankarna i Ricardos vaxelkursteori.
