Vanliga Frågor
Bostad med särskild service ... 2
Kortidsvistelse tillsyn ... 4
Rapporter ... 5
Daglig verksamhet ... 5
Bostad med särskild service
Fråga Svar
1 Ska vi ange totalt behov på frågorna under
”hemliv” om personalen gör allt men om insatserna bara utförs en gång per vecka?
Det är individens behov av stöd och hjälp som ska ligga till grund för bedömningen, inte insats och/eller frekvens. Ett ”totalt behov” motsvarar att individen inte självständigt kan genomföra någon del
av momentet – individen är alltså helt beroende av stöd och hjälp från personalen. Om individen kan utföra någon del av momentet är behovet inte ”totalt”
utan snarare ”lätt”, ”måttligt” eller ”stort” boerende på hur mycket stöd och hjälp individen behöver.
Exempelvis om individen, med omfattande stöd från personalen, kan bereda måltider så är
behovet snarare ”stort” än ”totalt”.
2 Ska beviljade dagar eller närvarodagar anges under omfattning?
Ange det faktiska antalet dagar som individen är i verksamheten. I kommentarsfältet kan du ange beviljade dagar.
3 Om brukaren sitter i rullstol och inte förflyttar sig själv, bedöms detta som inget stöd under frågan ”Att gå”?
Om individen förflyttar sig med hjälp av ett gånghjälpmedel så bedöms individens behov av hjälp/stöd vid förflyttning med gånghjälpmedlet. Om individen, med eller utan gånghjälpmedel, inte kan förflytta sig själv utan stöd/hjälp från personalen anges ett ”totalt behov”.
4 Gällande frågan ”Att röra sig utanför hemmet och andra platser”; om brukaren har behov av en personal när brukaren vistas utomhus för att hen tex inte hittar blir detta då totalt eller bara lätt behov
eftersom hen inte behöver handgriplig hjälp? Om brukaren sitter i rullstol behöver personal också följa med varje gång men då kör man en rullstol, är det stort behov då för att man gör en
insats handgripligen?
Generellt gäller att om individen inte kan utföra momentet själv, trots omfattande stöd från personal, anges ett ”totalt behov”. Om individen kan utföra momentet med stöd/hjälp från personalen anges lätt, måttligt eller stort behov beroende på hur mycket stöd/hjälp individen behöver.
5 Ska vi välja brukarens behov eller arbetsmiljöskäl om det krävs dubbelbemanning pga övervikt?
Det ska anges som arbetsmiljöskäl.
6 Vilket behov ska anges på frågan ”Att sköta sin egen hälsa” om personen är rullstolsburen och/eller flerfunktionshindrad och redan hjälp med matlagning och påklädning och personalen tar ut personen på promenader?
Frågan ”Att sköta sin egen hälsa” syftar till individens insikt om vad som är bra och inte bra för sin egen hälsa. Det vill säga, individens insikt om sin egen hälsa ska bedömas separat oavsett vilka övriga insatser som personalen utför.
7 Om brukaren får hjälp av personalen med att ta mediciner 3 gånger per dag, ska vi då ange ett totalt behov?
Det är individens behov av stöd och hjälp som ska ligga till grund för bedömningen, inte insats och/eller frekvens. Ett ”totalt behov” motsvarar att individen inte självständigt kan genomföra någon del av momentet – individen är alltså helt beroende av stöd och hjälp från personalen. Om individen kan utföra någon del av momentet är behovet inte ”totalt” utan snarare
”lätt”, ”måttligt” eller ”stort” boerende på hur mycket stöd och hjälp individen behöver.
8 Gäller frågan ”Generellt behov av hjälp och stöd”
samtliga dagar eller enbart dagar då brukaren är hemma från sin sysselsättning?
Frågan avser vilket behov individen har generellt och inte enbart på vardagar då brukaren är hemma från sin sysselsättning.
9 Om brukarens anhöriga tar mycket ”tid” för personalen, kan man bedöma det någonstans?
Algoritmerna i Kuben beaktar redan sk. ”kringtid”. Du behöver alltså inte värdera tid relaterat till kontakter med anhöriga.
10 Vad är skillnaden mellan frågorna att sköta sin egen hälsa och normbrytande beteende?
Frågan ”Att sköta sin egen hälsa” syftar till individens insikt i vad som är bra och inte bra för sin egen hälsa, ex. insikten i vad som är en balanserad diet eller lämplig nivå av fysisk aktivitet. Frågan ”Normbrytande beteende” syftar till konkreta beteenden och vanor som medför en allvarlig risk för individens hälsa, ex.
missbruk.
Sidbrytning
11 När man skriver kommentarer räcker det då att man skriver på ett ställe och så syns det i hela
bedömningen eller måste man skriva samma kommentar vid varje frågeställning? Tänker närmast på de brukare som är palliativt bedömda och där deras hela tillvaro påverkas av det faktumet. Man har inget behov av stöd för sin motivation eftersom inget sådant behov finns samtidigt som man har totalt behov vid samtliga förflyttningar. Där kan man ju, enligt rekommendation, skriva en kommentar om att vården just är palliativ. Men räcker det att skriva det en gång eller ska man skriva det varje gång?
I mallen så är kommentarerna enbart synliga på just den fråga där du skriver kommentaren.
Däremot går det ju på ett enkelt sätt att ta fram kommentarerna med rapporten ”Bedömningsdata”
och du kan på så sätt filtrera fram specifika
kommentarer, ex vid palliativ vård. Ni behöver alltså bara skriva kommentarer någonstans i bedömningen och inte på varje fråga.
12 När det finns dubbelbemanning ska man ju svara på frågan om den bemanningen beror på individens behov eller om den beror på arbetsmiljöbehov. Men om orsaken är båda? Vad skriver man då? Att arbeta med en utvecklingsstörd människa som är palliativ så kommer orsaken vara båda eftersom man måste vara två för att få brukaren att förstå samtidigt som du måste vara två av arbetsmiljöskäl
(som t.ex. användning av lift). Vad skriver vi då?
Huvudsyftet med frågorna om dubbelbemanning är framförallt att identifiera situationer med
dubbelbemanning pga hot och våld. Precis som du skriver är anledningen till dubbelbemanningen inte alltid självklar utan det kan finnas flera olika skäl. Välj det alternativet som känns mest korrekt utifrån brukarens behov och skriva gärna kommentarer om det finns ytterligare skäl.
13 Hur ska man bedöma någons behov vid exv. att bereda måltider där brukaren har sådan
funktionsnedsättning att man saknar alla egna initiativ till att göra något, man förstår inte att något ens behöver göras och man saknar förmågan att räkna ut vilket moment som kommer här näst. Samtidigt är de så att de gör allt som de blir tillsagda utan några som helst problem. Det skapar behovet att de utan personal inte skulle få någon mat alls vilket innebär att deras behov å ena sidan är stort (kanske totalt) samtidigt som de är lättstyrda och i det
sammanhanget kan anses ha ett litet behov eftersom de gör som de blir tillsagda utan att knota. Hur gör man den bedömningen? Är deras behov stort, måttligt eller litet? Hur ska man tänka där?
Frågan om att bereda måltider handlar om själva momentet att bereda måltider (frukost, lunch, middag, osv). Individens behov av hjälp/stöd för att starta upp och slutföra momentet bedöms i frågorna om att skifta och vidmakthålla uppmärksamhet. Även om individen kan laga enklare måltider, ex bre mackor eller ta en skål yoghurt, blir ställningstagandet hur stort behov av hjälp/stöd individen har i övriga moment. Om
individen har behov av enklare påminnelser eller hjälp med att skapa struktur kring matlagningssituationen så har individen ett lätt behov. Om individen däremot har behov av konstant hjälp/stöd under momentet, oavsett om det handlar om fysisk hjälp eller hjälp i form av enkla och tydliga ”steg-för-steg” instruktioner (tänk rehabiliterande insats), så har individen ett stort behov av hjälp och stöd för att bereda måltider.
14 Påverkar typen av bostad (grupp- eller servicebostad) resultatet?
Nej, typ av bostad påverkar inte resultatet (nivån).
15 Om personalen fixar all tvätt åt en brukare, dvs brukaren är inte delaktig överhuvudtaget, hur räknar man det då? Totalt behov?
Det beror på varför personalen genomför momentet åt individen. Om personalen genomför hela momentet (kompenserande insats) för att det ”går fortare” eller
”är enklare” även om individen skulle kunna vara inkluderad i momentet så är det inte ett totalt behov.
Om personalen däremot genomför hela momentet som en kompenserande insats eftersom individen har så omfattande behov av hjälp/stöd att individen överhuvudtaget inte kan vara inkluderad i momentet (varken lasta in/ur tvätten i/ur maskinen, hälla i tvättmedel, starta tvättmaskinen, osv) så har individen ett totalt behov. Det är alltså individens behov av hjälp/stöd som avgör – om individen har ett så omfattande behov att personalen behöver utföra hela momentet som en kompenserande insats så innebär det ett totalt behov.
Sidbrytning
16 Om en brukare inte har den traditionella versionen av hemmadag (dvs hemma en heldag dagtid) utan har sin hemmadag en tid när de ändå är ledig
(pga skiftgång), de behöver ju ändå mycket stöd av sin personal med sina uppgifter på hemmadagen. Hur räknar man då i dagar att de är hemma? Sätter man noll, vilket å ena sidan är rätt, så stämmer det inte eftersom man har en vikt personal till sig. Sätter man 1 hemmadag så blir det fel i förhållande till att de faktiskt är på arbete/daglig verksamhet alla dagar.
I detta fall, fyll i 1 på omfattningen då individen är hemma på dagtid vissa vardagar och det kräver personalresurser.
17 Om brukaren har sina hemmadagssysslor på kvällen, dvs jobbar alla dagar, och då behöver sin personal för att få sysslorna gjorda. Hur räknas det då?
I detta fall, ange 0 på omfattningen eftersom individen inte är hemma på dagtid och bedöm individens behov av hjälp/stöd på aktuell underrubrik.
18 En brukare som får hjälp och stöd med all sin medicinering, att veta när, vad och på vilket sätt den ska tas, och som i praktiken bara sväljer den själv.
Var hamnar det? Totalt?
Ett så pass omfattande behov motsvarar stort eller totalt. Stort om individen själv kan ta medicinen och totalt och personalen fysiskt måste ge individen medicinen (dvs har enbart förmåga att svälja medicinen).
19 Vi pratar ibland om ”ställtid” som tiden som alla personer behöver mellan olika aktiviteter eller stimuli. För oss är den oftast så kort att vi inte ens tänker på att den finns men för våra brukare är den desto tydligare. För somliga riktigt lång. Då pratar vi många timmar eller kanske dagar i ovanliga men förekommande fall. Om någon i grunden har ett lätt behov i förhållande till motivering men ställtiden är som den sista varianten, väldigt lång, hur ska man tänka då? Ska det vara lätt behov fortfarande eller blir det förändrat på något sätt då?
Här i manualen finns en skala där behovet
exemplifieras i frekvens, ex. ett ”måttligt behov” som kan innebär att något inträffar flera gånger i månaden, i perioder där mer insatser behövs tillfälligt eller periodvis utan förutsägbarhet vilket kräver mer beredskap krävs och mer insatser. Låt säga att personen allmänt har ett lätt behov men periodvis är behovet högre av olika skäl, vilket totalt sett ger ett måttligt behov om man generaliserar behovet över tid.
Hur långt tid det tar för individen att ”bryta ett mönster” (”ställtiden”) är absolut relevant att beakta och väga in i bedömningen av behovet.
20 När det kommer till normbrytande beteende så är det ganska lätt att ange om behovet är litet eller stort så länge vi pratar om de klassiska normbrytande beteendena som alkohol droger etc. Men när man arbetar med brukare inom NPF så ingår de i
diagnosen att ha svårt att förstå socialt interagerande vilket inte helt ovanligt skapar ett oerhört
normbrytande beteende mellan varven. Det vi funderar är över någon som går in i olika karaktärer mer eller mindre dagligen och är riddare en dag, lejon en annan dag och jokern en tredje osv. Denna kostymering gäller vid handling som när man går till arbetsplatsen. Man får dagligen arbeta med detta i förhållande till personen i fråga och vår tanke är ju att behovet kring normbrytande beteende är endera stort eller totalt kring detta. Tänker vi rätt då?
Underrubriken ”normbrytande beteende” syftar främst till ”beteenden och vanor som medför en allvarlig risk för hälsa, ex. missbruk av alkohol, narkotika, tobak, spel och mat samt sådana beteenden och vanor som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig, ex. våld och kriminalitet”. Det angivna exemplet bör bedömas under
underrubriken ”perceptuella funktioner” som utöver sinnen (lukt, smak, syn, etc) även
omfattar visuospatial perception (hallucinering, illusion, vanföreställningar, mm).
Kortidsvistelse tillsyn
Fråga Svar
1 Hur ska vi tänka om individen har medföljande personlig assistans?
Om individen har medföljande personlig assistans i verksamheten så beaktar ni det vid bedömning av behovet under respektive livsområde/fråga genom att ange ”Inget stöd” i de moment som den personlige assistenten hjälper individen. Vidare besvaras frågan
”Har individen medföljande personlig assistans i verksamheten?” med ett ja, vilket gör
att kringtiden justeras.
Rapporter
Om du inte har Office 365 installerat på din dator så kommer rapporten att se ut som på bilden nedan när du öppnar den. Det beror på att vissa formler i rapporten inte är kompatibla med gamla versioner av Office. Om rapporten ser som på bilden nedan när du öppnar den, vänligen kontakta Ensolutions support.
Daglig verksamhet
Fråga Svar
1 Hur ska vi tänka om individen har medföljande personlig assistans?
Om individen har medföljande personlig assistans i verksamheten så beaktar ni det vid bedömning av behovet under respektive livsområde/fråga genom att ange ”Inget stöd” i de moment som den personlige assistenten hjälper individen. Vidare besvaras frågan
”Har individen medföljande personlig assistans i verksamheten?” med ett ja, vilket gör
att kringtiden justeras.
2 Hur mäts personens behov av stöd vid förflyttningar inomhus? Ingår det i någon annan fråga eller i något typ av grundläggande stöd på DV?
Behov av stöd vid förflyttningar inomhus anses ingå i det grundläggande stödet inom daglig verksamhet och behöver inte bedömas separat.
