• No results found

Bildande av samägt aktiebolag för utveckling av infrastruktur och kommunikationer samt kapitalisering av sådant bolag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bildande av samägt aktiebolag för utveckling av infrastruktur och kommunikationer samt kapitalisering av sådant bolag"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 www.karlstad.se

Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 06 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet

Tjänsteyttrande 2014-03-17 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se

Kommunstyrelsen

Bildande av samägt aktiebolag för utveckling av infrastruktur och kommunikationer samt kapitalisering av sådant bolag

Dnr KS-2014-157 Dpl 01

Sammanfattning

Företrädare för kommunen och det regionala näringslivet har framarbetat ett förslag till en modell för att tillsammans och kraftfullt arbeta för att tillgodose Karlstadsregionens behov av stabil infrastruktur, som en del av regionens

näringslivsutveckling. Modellen innefattar att bilda ett aktiebolag som till 49 % ägs av offentliga parter och till 51 % av privata.

Beslutsunderlag

Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 17 mars 2014.

Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 17 mars 2014.

Förslag till bolagsordning.

Avsiktsförklaring från Handelskammaren Värmland.

Ärende

Problembild

Den allmänna uppfattningen bland privata och offentliga aktörer som verkar i Karlstadsregionen är att såväl den regionala infrastrukturen för transporter som själva kommunikationerna ofta är bräckliga. Det har historiskt sett handlat

exempelvis om driftsstörningar i tågförbindelserna och om reguljära flyglinjer som drivs ett kortare tag för att sedan läggas ned med mycket kort varsel. Brister av detta slag inverkar allvarligt på de olika aktörernas verksamheter.

Eftersom de centrala kommunikationspunkterna i länet för de olika

transportinfrastrukturerna ligger i eller i närheten av kommunens centralort, påverkas i förlängningen kommunens tillväxt och välstånd av hur väl de allmänna kommunikationsmedlen fungerar. Denna fråga har i praktiken vital betydelse även för aktörer i hela regionen. Företrädare för det värmländska näringslivet, bland annat Handelskammaren Värmland, har uttryckt stark oro i frågan och pekat på betydelsen av goda kommunikationer för näringslivsutvecklingen i regionen.

(2)

Möjligheter för kommunalt engagemang

Kommunens formella ansvar för och möjligheter att agera i frågan är begränsade.

Begränsningarna för kommunens möjligheter sätts rättsligt sett upp främst av EU- rättens statsstödsregler och kommunallagens principiella förbud mot stöd till enskild näringsidkare.

Ett uppenbart sätt att väsentligt minska de rättsliga riskerna med ett kommunalt engagemang är att verka för att förutsättningarna är sådana att stödprägel saknas.

Om fråga istället är om en kommunal prestation som svarar mot en fullvärdig motprestation eller ett proportionellt utbyte till gagn för kommunen föreligger inget stöd kommunalrättsligt sett.

Denna tanke ligger nära den centrala principen i statsstödssammanhang om den marknadsekonomiske investeraren. I korthet innebär denna princip att ekonomiskt stöd från det allmänna – t ex en kommun – inte föreligger om dess beslut att agera är jämförbart med beslutet hos en tänkt privat investerare, som till storleken kan jämföras med kommunen och som har samma långsiktighet i sina placeringar och samma inställning till risk. Om alltså en privat investerare skulle ha agerat likadant som den offentliga aktören gör, är det inte fråga om något statsstöd över huvud taget.

Kommunalt engagemang för allmän näringslivsutveckling är tillåten som

utgångspunkt. Dessutom finns det rättsligt sett ett utrymme för kommuner att verka i frågor som gäller infrastruktur och kommunikationer.

De rättsliga övervägandena enligt ovan är desamma även om ett kommunalt bolag skulle agera istället för kommunen.

Principiell modell för samarbete med det värmländska näringslivet Tunga aktörer inom det värmländska näringslivet har, med Handelskammaren Värmland som samordnande part, sedan en tid fört ingående samtal för att försöka etablera ett långsiktigt menat samarbete mellan det privata näringslivet och offentlig sektor, för att på ett mer kraftfullt sätt än hittills kunna samarbeta och få till stånd lösningar i infrastrukturfrågor, som i förlängningen har bäring på regionens näringslivsutveckling.

Samtalsparternas gemensamma ambition har varit att lämna förslag på ett

formaliserat samarbete som ska kunna komma till stånd snabbt. Målbilden har varit att ge samarbetet förhållandevis betydelsefulla ekonomiska resurser för att det ska kunna bli verkningsfullt. Man har också varit eniga om att samarbetet måste konstrueras så att minsta möjliga rättslig risk uppkommer.

Samtalen har slutligen resulterat i ett förslag om att bilda ett bolag med

verksamhetsföremål att medverka till samordning och utveckling av näringsliv i samt infrastruktur och kommunikationer till och från Värmland. Bolagets

föreslagna namn/firma är Värmlands Näringslivsutveckling AB (nedan ”VNAB”)

(3)

Vissa övriga grundläggande uppgifter om VNAB återfinns i förslaget till bolagsordning.

Tanken är att aktierna i VNAB till 51 % ska ägas av intressenter med kopplingar till det privata, regionala näringslivet (nedan kallade ”de privata ägarna”) – med Handelskammaren Värmland som en indirekt, betydelsefull aktieägare – och till 49

% av offentlig sektor (nedan kallad ”offentlig ägare”), representerad av part inom koncernen Karlstads kommun (se vidare nedan) samt eventuellt ytterligare någon offentlig aktör.

Den övervikt i inflytande över VNAB som ges de privata ägarna enligt förslaget är av väsentlig betydelse i statsstödshänseende, eftersom detta är ett sätt att

manifestera att den marknadsekonomiske investeraren har gjort samma bedömning som den offentliga ägaren och är beredd att engagera sig ekonomiskt i minst en mån som motsvarar den offentliga ägarens engagemang.

I linje med föregående stycke, förutsätter förslaget att de privata och de offentliga ägarna slutligt kapitaliserar det gemensamägda bolaget i proportion till sina respektive ägarandelar.

Kapitalisering av VNAB

Det har bedömts att VNAB bör ha ett initialt kapital om totalt 15 miljoner kronor (inräknat aktiekapitalet om 50.000 kronor) för att bolaget ska kunna verka effektivt inom verksamhetsföremålet. Med den föreslagna fördelningen av ägandet mellan privata och offentliga ägare, innebär det att de privata ägarna bör bidra med 7.650.000 kronor och de offentliga med 7.350.000 kronor.

Eftersom de privata ägarnas kapital redan är bundet i deras kärnverksamheter, och de därför endast har möjlighet att sätta av kapital för VNAB successivt, kommer emellertid full proportionerlig kapitalisering inte att kunna ske från bägge ägarkollektiven samtidigt.

Bland många av Handelskammaren Värmlands större medlemsföretag finns det mycket konkreta planer för att åstadkomma en trygg och fullständig kapitalisering av VNAB till den del som kan hänföras till de privata ägarna. En grundläggande tanke i planerna är att den större delen av kapitaliseringen från privat håll sker indirekt och successivt i form av ersättningar till VNAB från de företag som drar nytta av VNAB:s arbete för att trygga infrastruktur och kommunikationer. Det blir helt enkelt fråga om att de värmländska företag vars anställda och övriga

representanter reser i tjänsten betalar för en tjänst som VNAB utför och som kommer företagen till del. Handelskammaren Värmlands roll i det sammanhanget är att verka för att så många som möjligt av medlemsföretagen deltar i dessa planer. Det regionala näringslivet har genom Handelskammaren Värmland lämnat en avsiktsförklaring avseende en modell för slutlig och fullständig kapitalisering av VNAB i linje med vad som nu beskrivits.

(4)

Kommunledningskontorets bedömning är att VNAB bör bildas snarast enligt den modell som beskrivits ovan. Kontorets bedömning är, av hänsyn till

angelägenheten av att VNAB kan börja verka fortast möjligt, vidare att bildandet inte bör anstå i avvaktan på att de privata ägarna förmår prestera full finansiering av deras del av VNAB:s kapital från början. Mot bakgrund av Handelskammaren Värmlands avsiktsförklaring, vad som är känt om hur långt det regionala

näringslivet har kommit i sin planering för den bakomliggande finansieringen och att de privata ägarna kommer att kunna bidra med 550.000 kronor av sin

kapitalandel i nära anslutning till VNAB:s bildande, rekommenderas därför att den offentliga ägaren kapitaliserar VNAB till fullo initialt, där 7.100.000 kronor i praktiken kommer att vara ett förskott på de privata ägarnas kapitalandel.

Återbetalningen sker tekniskt sett genom att den offentliga ägaren av den privata ägaren ges rätt till återbetalning från VNAB så snart medel – i form av de ovannämnda ersättningarna – för det finns.

I fråga om kapitalisering bör avslutningsvis anmärkas att det aktiebolag som föreslås anskaffas för ändamålet att utgöra VNAB är ett s k lagerbolag. Detta lagerbolag har belastats med sedvanliga revisionskostnader om 9.806 kronor.

Beloppet har gått i avräkning mot aktiekapitalet, varför lämpligen kommunen först lämnar ett ovillkorligt aktieägartillskott för att återställa aktiekapitalet till

ursprungliga 50.000 kronor.

Styrningsmässiga överväganden

Utöver frågor rörande ägande och kapitalisering av VNAB, finns frågor hänförliga till styrning från och inom kommunkoncernen.

En sådan fråga är vilken juridisk person inom kommunkoncernen som är lämplig ägare av aktier i VNAB. Eftersom rutinerna och strukturen för ägarstyrning är välutvecklade inom koncernen Karlstads Stadshus AB, framstår det enligt

kommunledningskontorets bedömning som lämpligast att moderbolaget Karlstads Stadshus AB förvärvar aktierna för kommunkoncernens del.

För styrningsaspekterna är vidare 3 kap 17 – 18 §§ kommunallagen (1991:900) av betydelse. I 3 kap 17 § anges de krav som ställs på en kommun som lämnar över vården av en kommunal angelägenhet (dit frågor om näringslivsutveckling och infrastruktur räknas, se ovan). De innebär bl a att kommunfullmäktige ska fastställa det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, att fullmäktige ska utse samtliga styrelseledamöter, att det i bolagsordningen ska anges att fullmäktige får ta ställning innan beslut fattas i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt och att fullmäktige utser minst en lekmannarevisor.

Innebörden av 3 kap 18 § är att, i situationer med delägda bolag, fullmäktige ska se till att bolaget blir bundet av villkoren enligt 3 kap 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och

omständigheterna i övrigt.

(5)

Kommunledningskontorets bedömning är att statsstödsreglernas innebörd och de privata ägarnas ägarandel tillsammans inte kan leda till annan praktisk slutsats än att kraven i 3 kap 17 § måste vika. Detta gäller även anspråket på att utse

lekmannarevisor. Risken finns annars att den föreslagna konstruktionen inte håller i förhållande till statsstödsreglerna. Även utan de nu angivna reglerna i

kommunallagen är det dock rimligt utifrån kommunens indirekta ägarandel fordra rätt att utse en viss andel av VNAB:s styrelse. Skulle i ett senare skede aktier i VNAB komma att överlåtas till någon ytterligare offentlig part, är det mycket möjligt att motsvarande krav på inflytande kommer att ställas av den

tillkommande, offentliga aktieägaren. Därför bör initialt kommunkoncernen kunna ges rätt att utse tre ledamöter, med möjlighet att överlåta denna rätt delvis till den tillkommande, offentliga aktieägaren.

Vad som enligt ovan har föreslagits ska utgöra de väsentliga regleringarna för VNAB liksom andra relevanta frågor bör hanteras i ett aktieägaravtal mellan de privata respektive de offentliga ägarna. Som kommunledningskontoret ser det har alla frågor av principiell betydelse eller som annars kan bedömas vara av större vikt i saken reglerats genom förslaget till beslut. Därför bör det av praktiska skäl kunna lämnas åt den föreslagna aktieägaren Karlstads Stadshus AB att på egen hand träffa aktieägaravtalet utan att det avtalet behöver underställas fullmäktige.

Förslag till kommunstyrelsen

1. Förvärvet av Karlstads Stadshus Lager 1 AB, org.nr 556947-9487, under firmaändring till Värmlands Näringslivsutveckling AB, godkänns.

2. Kommunen lämnar ett ovillkorligt aktieägartillskott till Värmlands Näringslivsutveckling AB med 9.806 kronor.

3. Bolagsordningen för Värmlands Näringslivsutveckling AB godkänns enligt förslaget.

4. Kommunen utser A, B, C, D och E att utgöra styrelseledamöter för Värmlands Näringslivsutveckling AB. A ska tillika vara styrelsens ordförande.

5. Stadsjuristen Per Danielsson, eller den han i sitt ställe sätter, utses att som ombud vid bolagsstämma per capsulam rösta för verkställandet av punkterna 3 och 4.

6. Efter genomförd bolagsstämma enligt punkt 5, ska samtliga aktier i Värmlands Näringslivsutveckling AB försäljas till Karlstads Stadshus AB för en kontant köpeskilling om 50.000 kronor.

7. Karlstads Stadshus AB uppdras att försälja 51 % av aktierna enligt punkt 6 till ett aktiebolag som direkt eller indirekt ägs av Handelskammaren Värmland.

8. Aktieförvärvaren enligt punkt 7 ska ha rätt att vidaresälja del av de förvärvade aktierna till sådana andra aktiebolag som representerar det privata näringslivet i Värmland och som har ambition och förutsättningar att främja Värmlands Näringslivsutveckling AB:s bästa.

9. Karlstads Stadshus AB medges rätt att efter eget gottfinnande försälja delar av de kvarvarande 49 % av aktierna enligt punkt 6 till en eller flera offentliga parter.

10. Aktieförsäljningarna enligt punkterna 7 och 9 ska ske till ett pris per aktie som motsvarar aktiens andel av aktiekapitalet i Värmlands Näringslivsutveckling AB.

(6)

11. Karlstads Stadshus AB ska omgående efter sitt aktieförvärv enligt punkt 6 lämna ett ovillkorligt aktieägartillskott till Värmlands Näringslivsutveckling AB om 7.350.000 kronor.

12. Karlstads Stadshus AB ska omgående efter sitt aktieförvärv enligt punkt 6 lämna ett villkorligt aktieägartillskott till Värmlands Näringslivsutveckling AB om 7.100.000 kronor.

13. Karlstads Stadshus AB ska tillse att aktieägaravtal träffas med aktieförvärvaren enligt punkt 7 med innehåll enligt punkterna 15 – 17 nedan och i övrigt i de frågor som Karlstads Stadshus AB finner nödvändiga att reglera.

14. Kommunfullmäktige ska äga rätt att utse minst två ledamöter till styrelsen i Värmlands Näringslivsutveckling AB.

15. Kommunfullmäktiges rätt enligt punkt 14 får av Karlstads Stadshus AB överlåtas till den eller de offentliga parter som till följd av punkt 9 förvärvar aktier i Värmlands Näringslivsutveckling AB, dock att kommunfullmäktige alltid ska äga rätt att utse en ledamot.

16. Karlstads Stadshus AB ska få återbetalning från Värmlands

Näringslivsutveckling AB av sitt villkorligt lämnade aktieägartillskott enligt punkt 12 så snart det enligt fastställd balansräkning finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen.

Återbetalningen ska ske före all annan utdelning och andra värdeöverföringar.

17. Tillkommande aktieägare till följd av försäljningar enligt punkterna 8 och 9 ska tillträda aktieägaravtalet.

18. Protokollet över besluten enligt punkterna 1 – 17 ovan justeras omedelbart.

Anna Sandborgh Ulf Nyqvist

Kommundirektör Biträdande kommundirektör

Beslutet expedieras till Handelskammaren Värmland Karlstads Stadshus AB

References

Related documents

(Undantag finns dock: Tage A urell vill räkna Kinck som »nordisk novellkonsts ypperste».) För svenska läsare är Beyers monografi emellertid inte enbart

Här härskar ännu barocken, m en det är ändå påfallande, a tt ett helt häfte av detta verk upptas av mindre dikter till och om Karl X I I utan att för den

Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

Därtill vill vi instämma i vissa av de synpunkter som framförs i Innovationsföretagens remissvar (2019-11-02), i synnerhet behovet av att i kommande översyner tillse att anställda

I den slutliga handläggningen har stabschef Kajsa Möller, avdelningscheferna Lena Aronsson, Henrik Engström, Marie Evander, Erik Fransson, Carl-Magnus Löfström, Ole Settergren,

Promemorian Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Ert dnr : Fi2019/03515/S1 Vårt dnr

byggnadsnämnden beslutar att ställa sig positiva till Infrastrukturdepartementets remiss promemoria avseende tidsfrister och kontaktpunkt för att främja produktion av förnybar

Vi har därför valt att enbart koncentrera oss på att intervjua yrkesverksamma som arbetar med barn i förskoleåldern (0-6 år) samt personer som har kunskap om denna målgrupp.