Ekensbergsskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015

(1)

Ekensbergsskolan

Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015

(2)

Innehåll

1. Prioriterade utvecklingsområden 2014/2015 ... 3

2. Effekter utifrån Skolinspektionens tillsyn ... 5

3. Normer och värden ... 7

3.1 Skola ... 7

3.2 Förskoleklass ... 10

3.3 Fritidshem ... 12

4. Elevernas inflytande och ansvarstagande ... 15

4.1 Skola ... 15

5. Kunskaper ... 21

5.1 Skola ... 21

6. Elevernas kunskapsresultat ... 28

6.1 Nationellt ämnesprov i svenska åk 3 ... 28

6.2 Nationellt ämnesprov i matematik åk 3 ... 28

6.3 Effekten av utökad timplan i matematik i åk 1-3 ... 29

7. Elevernas kunskapsresultat per ämne och årskurs ... 30

Årskurs 1 ... 30

Årskurs 2 ... 30

Årskurs 3 ... 31

Årskurs 4 ... 31

Årskurs 5 ... 32

8. Rektorns sammanfattande och slutsatser analys av kvalitetsredovisningen ... 33

9. Prioriterade utvecklingsområden 2015/2016 ... 35

(3)

1. Prioriterade utvecklingsområden 2014/2015

Ekensbergsskolan har under året prioriterat tre utvecklingsområden.

Bedömning av måluppfyllelse markeras i färgerna grönt, gult och rött.

Utvecklingsområde 1

Värdegrundsarbete, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Beskrivs i skolans VP genom:

Normer och värden

Måluppfyllelse

X

Överträffat Uppnått Ej uppnått

Analys

Arbetet med att förbättra värdegrundsarbetet tex med värdegrundsvecka vid skolstart,

likabehandlingsplan där uppföljning av årgärder görs och ett intensivt arbete med att dokumentera och utreda befarade kränkningar har startat under läsåret. Det arbetet behöver fortsätta och förbättras.

Effekter:

Elever och vårdnadshavare är väl medvetna om att vi ser allvarligt på alla befarade kränkningar på skolan, att vi utreder och informerar vårdnadshavare. Arbetet med värdegrunden fortsätter.

Anpassningar för lärande och särskilt stöd med inriktning mot inkludering.

Kunskaper

Måluppfyllelse

X

Analys

Vi har infört elevstödsmöten där pedagogerna diskuterar anpassningar med en speciallärare. Vi har också utrustat alla klassrum med olika verktyg som kan behövas för olika behov.

Effekter:

De elever som har behov av olika verktyg i sin kunskapsinhämtning får det vilket underlättar mycket i deras måluppfyllelse. De verktyg som underlättar för elever i behov av särskilt stöd underlättar för alla elever vilkt ger en lugnare, tryggare undervisningssituation.

(4)

Bedömning för lärande, skapa en tydlighet kring målen i de olika skolämnena.

Kunskaper

Måluppfyllelse

X

Analys

Nätverken i staden gör att pedagogerna har möjlighet att diskutera bedömning och mål i sitt ämne med övriga pedagoger i staden.

Effekter:

Pedagogerna får en vidgad syn och olika infallsvinklar på bedömning när de får möjlighet att dela sina funderingar och diskutera med varandra. Vi fortsätter utveckla former för en pedagogisk diskussion på skolan. Att man diskuterar mål och bedömning i sina ämnen kommer också att bli naturligt eftersom lärararbetet kommer att utformas mer som ämneslärare i och med de behörighetskrav som har trätt i kraft.

(5)

2. Effekter utifrån Skolinspektionens tillsyn

Utifrån Skolinspektionens beslut efter tillsyn 2014 redovisar skolan Skolinspektionens

förelägganden. För varje föreläggande redovisas också de åtgärder som har vidtagits och vilka effekter åtgärderna har fått för att arbetet ska bli bättre.

Område 1 – Trygghet och studiero

Solna stad måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero.

- Se till att signaler om kränkande behandling skyndsamt anmäls till huvudmannen.

- Se till att planen mot kränkande behandling innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts samt konkreta åtgärder för innevarande år med anledning av gjord kartläggning.

Åtgärder på skolan

 Solna stad har tagit fram nya rutiner och förenklat arbetsgången och blanketterna som ska användas vid uppgifter om att kränkande behandling skett. Detta innebär att anmälan till huvudman kan göras skyndsamt. Rektor har gått igenom de nya blanketterna och arbetsgången med sin personal. Rektor säkerställer att anmälan skyndsamt görs till huvudman vid kännedom om att kränkning skett.

 Ekensbergsskolan kommer att upprätta en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling som innefattar skolans olika verksamheter, en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts och konkreta åtgärder för kommande år. Rektor ansvarar för att planen upprättas.

Effekter

De nya blanketterna har använts på skolan och all personal är väl medveten om att befarade kränkningar skyndsamt ska utredas dokumenteras och rapporteras till rektor som sedan skyndsamt rapporterar till huvudman. Rutinerna har gjort att även elever och vårdnadshavare är medvetna om att skolans personal uppmärksammar och dokumenterar alla befarde

kränkningar.

Område 2 – Pedagogiskt ledaskap och utveckling av utbildningen

Solna stad måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.

- Se till att rektorn inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet sammanställer och analyserar de samlade resultaten på skolnivå samt att kvalitetsarbetet dokumenteras.

- Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever.

 Rektor har bättre framförhållning och avsätter tid för att analysera både kunskapsresultatet och värdegrundsarbetet med personal och elever.

 Elevers medverkan i kvalitetsarbetet säkerställs genom att klassråd och elevråd arbetar med normer och värden.

 Skolan har även haft en ”Vi gillar olika-vecka” där alla elever arbetar med normer och värden.

(6)

Effekter

All personal har varit med i analysen av skolans kunskapsresultat och värdegrundsarbete.

Temaveckan ”Vi gillar olika” behöver fortsätta att utvecklas när det gäller innehåll och att hitta sätt att få värdegrunsarbetet att genomsyra verksamheten under hela läsåret.

Område 3 – Omfattning och resurstillgång

Solna stad måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med omfattning och resurstillgång.

- Se till att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i enlighet med skollagens krav.

 Rektor ska ta med biblioteksfrågan i sitt utvecklingsarbete och se över hur biblioteket kan användas mer som en del i undervisningen.

 Rektor ser även över möjligheten att eventuellt flytta biblioteket till annan del av skolan.

Effekter

En utbildad bibliotikarie har gått igenom och organiserat bokbeståndet i biblioteket.

Område 4 – Särskilt stöd

Solna stad måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd.

- Besluten om placering i särskild undervisningsgrupp anger inte skälen för besluten.

Åtgärd på skolan

 Rektor säkerställer tillsammans med elevhälsoteamet att lärare genomför en noggrannare kartläggning och analys som ska utgöra motivering till besluten om särskild

undervisningsgrupp.

Effekter

Pedagogerna gör kartläggning och analys med hjälp av speciallärare inför utformandet av ev.

åtgärdsprogram.

Område 5 – Bedömning och betygssättning

Solna stad måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygsättning.

- I de individuella utvecklingsplanerna framgår inte vilka insatser som behövs för att eleverna ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.

Åtgärd på skolan

 Rektor och förvaltning har tagit fram nya rutiner för dokumentation av elevernas utveckling. Dessa rutiner innebär att samtliga lärare ska göra en summativ och formativ bedömning av sina elevers kunskapsutveckling en gång per termin. Dessa bedömningar ska därefter utgöra grunden för vilka insatser som behövs genoföras för att eleverna ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

Effekter

Dokumentation görs på stadens lärplattform, där kravnivåerna tydligt framgår, vilket gör att pedagoger och rektor får en bra översikt och pedaogogerna kan beskriva för elever och vårdnadshavare hur eleven ska kunna komma vidare i sin utveckling.

(7)

3. Normer och värden

Ekensbergsskolan gör följande bedömningar och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet med Normer och värden ytterligare förbättras.

3.1 Skola

Mål 1

Alla elever känner sig trygga på Ekensbergsskolan Måluppfyllelse

X

Mål 2

Skolans likabehandlingsarbete är väl känt av alla elever och index ligger på minst 35 vad gäller föräldrars kännedom om arbetet

Måluppfyllelse

Strategier

De strategier skolan använt för att nå målen rymmer:

- Vi arbetar aktivt med Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

- Samverkan vid övergång från förskola till skola samt från åk 5 till åk 6.

- Maximal öppenhet gentemot elever, vårdnadshavare, huvudman och närsamhälle.

Genomförda aktiviteter

Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat

 För att bibehålla vi-känslan på skolan fortsätter vi arbetet med ”Hela skolan samlas”.

Ansvarig för genomförande är musikläraren i samverkan med klasslärarna.

 Vi informerar om skolans likabehandlingsarbete på hemsidan, föräldramöten, föräldraråd, elevråd och klassråd.

Ansvarig för genomförande är Elevhälsoteam och de pedagoger som är ansvariga för Elevrådet.

 En aktiv Vänskapsgrupp (Antimobbingteam).

Ansvarig för genomförande är rektor

(8)

Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat

 Vi stärker fadderverksamheten.

Ansvarig för genomförande är klasslärarna.

 Elevhälsoteamet i samverkan med elevrådet arbetar aktivt med skolans likabehandlingsplan, upprätthåller och stödjer övrig personal och elever i likabehandlingsarbetet. Utvärdering och uppföljning av genomförda åtgärder.

Ansvarig för genomförande är Elevhälsoteamet och de pedagoger som leder Elevrådet.

 Vi reviderar skolans ordningsregler och ser över rutiner.

Ansvarig för genomförande är rektor.

 Gemensamma aktiviteter planeras inför skolstart med utgångspunkt i likabehandlingsplan, värdegrund och skolans regler och rutiner. Ansvarig för genomförande är arbetslagledare och Elevhälsoteamet.

 Första skolveckan arbetar hela skolan intensivt med temat ”Alla gillar olika”, då vi arbetar med Likabehandlingsplanen och skolans regler samt skickar hem informationsbrev till vårdnadshavare.

Ansvarig för genomförandet är klasslärarna.

Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter Planerade men ej genomförda aktiviteter

Analys

Hela skolan samlas. Får avsett resultat pga ett engagemang från skolans personal och en vetskap hos barnen om att det är en tradition på skolan . Hela skolan samlas är inlagt i kalendariet. En stor del i det är att skolan har en engagerad musiklärare som även har det som sitt ansvarsområde och tid avsatt för det. Däremot är syftet med HSS otydligt.

Fadderverksamheten: Pedgogerna anser att organisationen har försvårat

fadderverksamheten för förskoleklass och åk 3 (tre st förskoleklasser och två st åk 3:or).

Alla klasser har inte heller prioriterat fadderverksamheten, den har genomförts i vissa fall men inte fått det stora genomslag som vi tror behövs för ett bra resultat.

Elevhälsoteamet och elevrådet – likabehandlingsplan: Fokus har saknats på arbetet med likabehandlingsplanen detta läsår. Det har i stället legat på att bygga upp ett fungerande elevhälsoteam, få en samlad överblick av de elever som har störst behov på skolan och att leda och handleda pedagogerna i arbetet med anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd.

(9)

Ordningsregler och rutiner: Viktigt att alla på skolan får information om våra regler och rutiner, även vikarier. Pedagogerna anser också att de brister i samsyn och förtroende för varandra som kollegor.

Antimobbningsgruppen: Fungerar bra och ger resultat eftersom gruppen är aktiv och eleverna är medvetna om att gruppen finns.

Skolstartsveckan: Tiden för planering inför veckan var knapp. Veckan fungerade bra men uppföljning saknas.

Målen ”Eleverna känner sig trygga” och ”Skolans likabehandlingsarbete är väl känt av alla elever och index ligger på minst 35 vad gäller föräldrars kännedom om

arbetet” går ej att utvärdera eftersom attitydsundersökningen är ej kunde genomföras detta läsår. Däremot har en egen enkät genomförts där frågan ”Känner du dig trygg på skolan”

visserligen inte finns med men enkäten innehåller andra frågeställningar kring trygghet och trivsel där pedagogerna kan använda resultatet i sitt värdegrundsarbete i klasserna.

Utvecklingsåtgärder

HSS: Planeras utifrån värdegrund, likabehandling och kursplan. Ansvarig klasslärare/mentor Fadderverksamheten: Inför nästa läsår har vi en planering(ett påbörjat årshjul) för hur bl.a.

fadderverksamheten ska se ut. Vi lägger in fadderverksamheten i kalendariet och utökar även idebanken på Intranätet för att underlätta för pedgogerna att dela med sig av idéer och minska planeringsbördan. Ansvarig EHT och Vänskapsgruppen

Elevhälsoteamet och likabehandling: Elevhälsoteam och elevråd utarbetar en plan för värdegrundsarbetet och arbetet med likabehandling på skolan

Ordningsregler och rutiner: Vi arbetar med vår samsyn på skolans regler och rutiner och med att utveckla förtroendet för varandra som pedagoger. Viktigt med förankring hos all personal av de regler och rutiner som vi kommer fram till. Vi ser även över vår vikariepärm och rutiner om vem som informerar ny personal Ansvarig EHT och Vänskapsgruppen

Vänskapsgruppen (Antimobbningteam): Vi behöver fler pedagoger i gruppen. Vi behöver också tydliggöra att gruppen ansvarar för kränkningsanmälningar så att medlemmarna i gruppen har ett tydligt mandat för att markera allvaret. En idé är att ha en kärngrupp som kan delegera, samt att utbilda all personal så att alla känner sig kompetenta att ta samtal med elever. Utveckla och informera om en tydlig konsekvenstrappa. Se gruppen som ett problemlösande forum.

Ansvarig Vänskapsgruppen

Skolstartsvecka och arbete med likabehandlingsplanen: Uppföljning under läsåret som skapar en kontinutitet och ett tydligt sammanhang för barnen. EHT och Vänskapsgruppen Etik och moralundervisning: Kan vi ha ett projekt som vi schemalägger?

Utveckla en rastverksamhet Tex. två lunchraster/vecka i samarbete med elever i år 5 med tydliga villkor och konsekvenser om reglerna inte följs. Utvärdering terminsvis.

Rastverksamhetsgruppen

(10)

Återställa och förnya trädet på entréväggen. Åk 1 och sexåringar trycker sina händer på uppstartsveckan samt de som var sjuka när trädet gjordes första gången. Ansvarig bildlärare

3.2 Förskoleklass

Mål 1

X

Mål 2

Måluppfyllelse

Strategier

(11)

Ansvarig för genomförande är klasslärarna

Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter

 50-100-150 dagars fest, (förskoleklasserna), Julgransplundring, Äggpickartävling, Nallensdag, Julkalendern, Nobeldagen, Hasaloppet.

Planerade men ej genomförda aktiviteter

Analys

HSS är en tradition sedan länge och är både inplanerad och välplanerad.

”Vi gillar olika” – temaveckan vid skolsarten börjar bli inarbetad och en tradition på skolan.

Fadderverksamheten planerades för sent, när schemat var lagt och verksamheten var igång och en tydlig struktur saknades.

50-100-150 dagars fest, (förskoleklasserna) Julgransplundring, Äggpickartävling, Nallensdag, Julkalendern, Nobeldagen, Hasaloppet. Planerades under läsårets gång och är nu en framtida tradition.

Skolans rutiner och ordningsregler planerades för sent och är under revidering.

Avsaknaden av delaktighet inom olika arbetsformer och arbetssätt ex. elevråd.

Förskoleklasserna involeras i elevråd, klassråd, Vänskapsgruppen och matråd. Ansvarig rektor

(12)

3.3 Fritidshem

Mål 1

X

Mål 2

Måluppfyllelse

Strategier

 Vi informerar om skolans likabehandlingsarbete på hemsidan, föräldramöten, föräldraråd, elevråd och klassråd.

Ansvarig för genomförande är Elevhälsoteam och de pedagoger som är ansvariga för Elevrådet.

 Vi reviderar skolans ordningsregler och ser över rutiner.

Ansvarig för genomförandet är rektor.

 Gemensamma aktiviteter planeras inför skolstart med utgångspunkt i likabehandlingsplan, värdegrund och skolans regler och rutiner.

Ansvarig för genomförande är arbetslagsledare och Elevhälsoteam

(13)

 Vi fortsätter satsningen på organiserad rastverksamhet.

Ansvarig för genomförande är fritidspersonal.

Ansvarig för genomförande är klasslärarna

Analys

 ”Hela skolan samlas”. Analys: Skolan har bra rutiner kring planering och genomförande av HSS. Det är uppskattat av barn, pedagoger och föräldrar.

 Vi informerar om skolans likabehandlingsarbete på hemsidan, föräldramöten, föräldraråd, elevråd och klassråd. Analys: Skolan har rutiner kring hur vi arbetar med att delge information.

 Vi reviderar skolans ordningsregler och ser över rutiner. Analys: Skolan har bra rutiner kring detta arbete.

 Första skolveckan arbetar hela skolan intensivt med temat ”Alla gillar olika”, då vi arbetar med Likabehandlingsplanen och skolans regler samt skickar hem

informationsbrev till vårdnadshavare. Analys: Vi har arbetat och planerat detta arbete på ett APT för all personal.

 Gemensamma aktiviteter planeras inför skolstart med utgångspunkt i

likabehandlingsplan, värdegrund och skolans regler och rutiner. Analys: Vi har fått tid för planering genom APT.

 Vi fortsätter satsningen på organiserad rastverksamhet. Analys: Anledningen till att vi inte anser att resultatet blivit gott i detta avseende är brist på gemensamt förhållningssätt inom rastverksamheten och brist på tid för planering och genomförande.

 Vi stärker fadderverksamheten. Analys: Anledningen till att vi inte anser att resultatet blivit gott i detta avseende är brist på rutiner kring vad fadderverksamheten ska och bör innehålla. Finns ingen bra gemensam grund på skolan eller planering kring faddring.

 En aktiv Vänskapsgrupp (Antimobbingteam) Analys: Anledningen till att vi inte anser att resultatet blivit gott i detta avseende är att tiden för möten för antimobbingsteamet varit begränsad. Bristfälliga rutiner kring deras mötestider. Bristen på tid har gjort att arbetet med mobbing på skolan begränsats och kvaliteteten på utredningarna har i vissa fall varit

undermålig.

(14)

 Vi fortsätter satsningen på organiserad rastverksamhet. Åtgärder: En grupp tillsätts för att arbeta med rastverksamheten. Gruppen består av 2-5 personer. Dessa personer ges tid och förutsättningar för att utveckla rastverksamheten.

Ansvarig för åtgärden är rektor

 Vi stärker fadderverksamheten. Åtgärder: Vi arbetar utifrån det dokument/årshjul som görs för att stärka fadderverksamheten. Ansvarig för åtgärden är varje klasslärare/mentor.

 En aktiv Vänskapsgrupp (Antimobbingteam) Åtgärder: Önskemål om tydligare öronmärkning av tid till de som arbetar i vänskapgruppen för att möjliggöra möten, samtal med elever och vårdnadshavare och gemensam planering. Ansvarig för åtgärden är rektor.

(15)

4. Elevernas inflytande och ansvarstagande

Ekensbergsskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som

genomförts under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet med Elevernas inflytande och ansvarstagande ytterligare förbättras.

4.1 Skola

Mål 1

Andelen elever som uttrycker att de vet vad de behöver kunna för att nå målen ska ligga på minst index 3,5 i både åk 3 och åk5. Resultat attitydundersökning 2013 - 3,2 i åk 3 och 3,1 i åk 5.

Måluppfyllelse

Strategier

- Vi arbetar aktivt med Pedagogisk planering och Bedömning för lärande som ger eleverna reellt inflytande på stoffurval och arbetssätt.

- Vi stärker klass, mat- och elevrådets arbete med ansvar och inflytande.

- Redan i yngre åldrar arbeta aktivt med elevernas delaktighet i val av stoff och arbetssätt

 Arbeta med kollegialt lärande

Ansvarig för genomförande klasslärare

 Vi upprättar förväntansdokument för skolan Ansvarig för genomförandet är arbetslagsledare

 Vi tydliggör de framåtsyftande insatser som skolan behöver göra för att eleverna ska nå uppsatta mål.

Ansvarig för genomförandet är lärarna.

 Fortsatt arbete med bedömning för lärande/likvärdig bedömning.

 Använda de olika medel vi har att tillgå (digital whiteboard mm) för att konkretisera pedagogiska planeringar, med tydliga mål, för eleverna

 Vi reviderar skolans ordningsregler och ser över rutiner. Arbetar för att de befästs Ansvarig för genomförandet är rektor.

 Se över regler och rutiner på skolan och arbeta för att de befästs.

(16)

 Utarbeta skolans plan för elevers ansvar och inflytande Ansvarig för genomförande är arbetslagsledarna.

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar.

Ansvarig för genomförande är skolans lärare

Analys

 Elevers ansvar och inflytande: Arbetslagsledarna har inte fått uppdraget.

 Pedagogiska planeringar: Vi har inte haft tid avsatt för att utarbeta planeringarna.

 Mål 1 Andelen elever som uttrycker att de vet vad de behöver kunna för att nå målen ska ligga på minst index 3,5 i både åk 3 och åk 5. Resultat

attitydundersökning 2013 - 3,2 i åk 3 och 3,1 i åk 5: Går ej att utvärdera eftersom attitydsundersökningen är ej kunde genomföras detta läsår.

 Pedagogiska planeringar: Vi ska fortsätta vårt arbete med pedagogiska planeringar så att eleverna blir mer delaktiga. Ansvarig: klasslärare/mentor

4.2 Förskoleklass

Mål 1

Måluppfyllelse

Strategier

- Träna sig på att ta ställning

(17)

 Klassråd

 Utarbeta skolans plan för elevers ansvar och inflytande Ansvarig för genomförande är arbetslagsledare

Ansvarig för genomförande är lärare

Ansvarig för genomförande är klasslärare

 Ansvarig för genomförandet är lärarna.

Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter

 Vi upprättar förväntansdokument för skolan Ansvarig för genomförandet är arbetslagsledare

(18)

Analys

 Klassråd Analys: Ej schemalagt men görs kontinuerligt vid samlingarna. Eleverna introduceras för kommande årskurser.

 Utarbeta skolans plan för elevers ansvar och inflytande. Analys: Planerat och är i startgropen.

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Analys: De pedagogiska planeringarna sker löpande men med bristfällig dokumentation pga tidsbrist.

 Fortsatt arbete med bedömning för lärande/likvärdig bedömning. Analys:

Arbetslagsmötena har genomförts varje vecka men närvaron har varit varierande.

 Arbeta med kollegialt lärande. Analys: Arbetslagsmötena har genomförts varje vecka men närvaron har varit varierande.

 Använda de olika medel vi har att tillgå (digital whiteboard mm) för att konkretisera pedagogiska planeringar, med tydliga mål, för eleverna. Analys: Olika hjälpmedel används dagligen.

 Vi tydliggör de framåtsyftande insatser som skolan behöver göra för att eleverna ska nå uppsatta mål. Analys: Screening, Förstå och använda tal, God läsutveckling.

 Vi upprättar förväntansdokument för skolan. Analys: Planerat och är i startgropen.

 Se över regler och rutiner på skolan och arbeta för att de befästs. Analys: Planerat och är i startgropen.

 Mål 1 Andelen elever som uttrycker att de vet vad de behöver kunna för att nå målen ska ligga på minst index 3,5 i både åk 3 och åk 5. Resultat attitydundersökning 2013 - 3,2 i åk 3 och 3,1 i åk 5 Analys: Går ej att utvärdera eftersom attitydsundersökningen är ej kunde genomföras detta läsår.

Vi planerar att byta läromedel. Ansvarig: pedagoger i förskoleklass

Arbetslagsmötena behöver schemaläggas så att alla berörda pedagoger kan delta. Ansvarig:

pedagoger i förskoleklass

Tid behöver avsättas för att kunna dokumentera pedagogiska planeringar. Ansvarig:

Rektor

Förväntansdokument skickas ut vid skolstart. Ansvarig: Rektor

(19)

4.3 Fritidshem

Mål 1

Måluppfyllelse

Strategier

- Vi arbetar med att stärka ansvar och inflytande

 Utarbeta skolans plan för elevers ansvar och inflytande Ansvarig för genomförande är arbetslagsledarna.

 Vi upprättar förväntansdokument för skolan

Ansvarig för genomförandet är arbetslagsledare för fritidshemmen

Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter

(20)

Ansvarig för genomförandet är lärarna

Analys

 Vi upprättar förväntansdokument för skolan. Analys: Vi har fått tid på APT till att lämna förslag och diskutera innehåll i förväntansdokument. Förslag har skickats ut på remiss och vi har fått återkomma med ändringar. Dock inte fått något slutgiltigt dokument.

 Se över regler och rutiner på skolan och arbeta för att de befästs. Analys: Skolans förstelärare har haft i uppdrag att leda arbetet och vi har arbetat med det på APT. Vi har fått tid till att utveckla skolans regler och rutiner. Dock inte fått något slutgiltigt dokument

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Analys: Inställda träffar i nätverket på Solna stad, tidsbrist, personalbrist har gjort att arbetet med pedagogiska planeringar varit bristfälligt på fritidhemmen.

 Vi tydliggör de framåtsyftande insatser som skolan behöver göra för att eleverna ska nå uppsatta mål. Analys: Vi har tydligjort de framåtsyftande insatser som behöver göras men fått bristfälligt stöd i genomförandet av åtgärder som vi anser nödvändiga.

 Mål 1 Andelen elever som uttrycker att de vet vad de behöver kunna för att nå målen ska ligga på minst index 3,5 i både åk 3 och åk 5. Resultat attitydundersökning 2013 - 3,2 i åk 3 och 3,1 i åk 5 Analys: Går ej att utvärdera eftersom attitydsundersökningen är ej kunde genomföras detta läsår.

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Åtgärder: Planeringstid öronmärkt för att göra pedagogiska planeringar. Ansvarig: klasslärare/mentor

 Vi tydliggör de framåtsyftande insatser som skolan behöver göra för att eleverna ska nå uppsatta mål. Åtgärder: Tydligare rutiner kring hanering av våra professionella

bedömningar av elevers behov.

(21)

5. Kunskaper

Ekensbergsskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som

genomförts under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Kunskaper ytterligare förbättras.

5.1 Skola Mål 1

Andel elever som är godkända på de nationella proven i åk 3 ska öka till 95 % i matematik och 95 % i svenska

Måluppfyllelse

X

Mål 2

Andel elever som uppnår målen i alla ämnen i åk 5 ska öka till 100 % Måluppfyllelse

X

Strategier

 Att en bedömning av varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov, ligger till grund för dennes lärandesituation.

 Att lärarens val av arbetssätt utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 Ett inkluderande förhållningssätt.

 Ett utvecklat arbete med pedagogisk planering och bedömning för lärande

 Utveckla analysering av elevernas kunskapsresultat

 Utveckla skolans bibliotek i funktionen som stöd för elevernas lärande

 Utveckla den individuella utvecklingsplanen så att det framgår vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleverna ska nå uppsatta mål.

 Vi utformar en framåtsyftande IUP med tydligt fokus på vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt, med tydlighet i skolans insatser. Differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov

(22)

 Tydlig behovsformulering i åtgärdsprogram, som grund för beslut om åtgärder Ansvarig för genomförande är klasslärare

 Gemensamma analyser kring elevernas kunskapsresultat, med uppföljning Ansvarig för genomförande är klasslärare

Ansvarig för genomförande är lärarna.

 Vi utformar en framåtsyftande IUP med tydligt fokus på vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt, med tydlighet i skolans insatser. Differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov

 Kollegialt lärande, som t.ex. pedagogiska samtal, Learning Study etc.

Ansvarig för genomförande är respektive arbetslag

 Väl avvägda bedömningar ska ligga till grund för fördelning av skolans stödresurser. Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Ansvarig för genomförande är Elevhälsoteamet

 Utveckla skolbibliotekets funktion och innehåll, ansluta till Mediacenter-SLI Ansvarig för genomförande är skolans rektor

Analys

 Åtgärdsprogram Analys:Åtgärdstrappan måste efterföljas och de elever som har åtgärdsprogram ska få det stöd de har rätt till enligt skollagen.

 Gemensamma analyser kring elevernas kunskapsresultat Analys: Vi har analyserat nationella proven, men ej i övrigt.

 Kollegialt lärande. Analys: Det har inte funnits någon utsedd ansvarig för att planera och genomföra ett kollegialt lärande. En planering har påbörjats mellan rektor och skolans förstelärare.

 Tydlig behovsformulering i åtgärdsprogram, som grund för beslut om åtgärder.

Analys: I och med de nya bestämmelserna använder vi tillgänglighetsplaner och åtgärdsprogram. I de tillgänglighetsplaner och åtgärdsprogram som upprättats har

behovsformuleringen varit tydlig men åtgärder och insatser har varit utan kontinuitet och ofta uteblivit. Orosanmälan och pedagogisk utredning har också lämnats in men vi har fått avslag för att upprätta åtgärdsprogram.

 Gemensamma analyser kring elevernas kunskapsresultat, med uppföljning.

Analys: Vi har haft elevstödsmöten, ESM, med någon i resurslaget där elevernas resultat diskuterats och följts upp. Där har beslut om tillgänglighetsplaner tagits och skrivits. I de tillgänglighetsplaner som upprättats har behovsformuleringen varit tydlig men åtgärder och insatser har varit utan kontinuitet och ofta uteblivit. De elever som ej uppnår ett eller flera kunskapskrav är alla elever som är i behov av extra anpassningar.

(23)

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Analys: Vi har påbörjat arbetet med gemensamma pedagogiska planeringar men inte slutfört. Delvis beror det på otydlighet kring utformning och var den ska finnas (Infomentor eller skolgemensam), delvis på att det är ett långsiktigt arbete. Vi har inte heller haft inplanerade tider för pedagogmöten gällande detta

 Vi utformar en framåtsyftande IUP med tydligt fokus på vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt, med tydlighet i skolans insatser. Differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov. Analys: Vi har utformat en framåtsyftande IUP men inte lyckats fullt ut med differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs

förutsättningar, erfarenheter och behov. En anledning är att ämneslärarna togs bort vid jul, en annan att vi inte hinner anpassa undervisningen till varje enskild elev som ensam lärare i helklass i många ämnen.

 Kollegialt lärande, som t.ex. pedagogiska samtal, Learning Study etc. Analys: Ej genomfört p.g.a. att vi inte har haft någon som lett eller initierat arbetet. Vi har inte heller haft avsatt tid för pedagogiska diskussioner annat än a-lagsmöten.

 Väl avvägda bedömningar ska ligga till grund för fördelning av skolans stödresurser.

Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Analys: Om det funnits väl avvägda bedömningar som legat till grund för fördelningen av skolans resurser så har den inte delgivits pedagogerna. Vi har upplevt det som att resurserna snabbt ryckts bort för att rädda akuta situationer på annat håll. Ingen kontinuitet eller uppföljning av dessa åtgärder har genomförts.

 Information och tydlighet kring arbetet med åtgärdstrappan. Anpassningar, extra anpassningar och åtgärdsprogram. Vilka är kriterierna för att ett beslut ska tas om att årgärdsprogram ska upprättas? Alla ska veta var man hämtar dokument och hur man fyller i dem. Ansvarig för åtgärderna är EHT

 Gemensamma analyser kring elevernas kunskapsresultat: Vi vill ha ett fortlöpande arbete.

Ansvarig för åtgärden är rektor.

 Kollegialt lärande: Finns ett stort behov av pedagogiska samtal och uttöka antalet förstelärare på skolan. Det bör ingå i uppdraget.

Sammanfattningsvis ser vi brister i elevstödsarbetet. Vi har inte fått tillräckligt stöd varken i eller utanför klassrummet eller genom handledning för att kunna arbeta inkluderande på ett tillräckligt sätt. Vi efterfrågar också flerlärarskap som vi vet kommer bestå läsåret ut och inte ryckas bort vid situationer som anses mer akuta.

För att kunna genomföra kollegialt lärande och fortsätta arbetet med pedagogiska planeringar behöver det finnas någon ansvarig som håller i och driver arbetet och riktad tid bör avsättas till detta. Ett förslag till åtgärd är att vi får två förstelärare som håller i det tillsammans med rektor.

(24)

5.2 Förskoleklass

Mål 1

Måluppfyllelse

X

Mål 2

X

Mål 3

Den språkliga medvetenheten i förskoleklass ska öka, vilket ska leda till att alla elever uppnår minst stenaine 4 på screeningen på vårterminen

Måluppfyllelse

Strategier

- Använda det svenska språket i tal på ett rikt och nyanserat sätt. Arbeta språkmedvetet.

- Att en bedömning av varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov, ligger till grund för dennes lärandesituation.

- Att lärarens val av arbetssätt utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

- Ett inkluderande förhållningssätt.

- Ett utvecklat arbete med Pedagogisk planering och Bedömning för lärande.

(25)

 Utifrån Bornholmsmodellen arbetar vi med olika hjälpmedel t.ex. Trulle, Eldorado.

 Differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov.

Ansvarig för genomförandet är respektive arbetslag.

Ansvarig för genomförandet är lärarna

Väl avvägda bedömningar ska ligga till grund för fördelning av skolans stödresurser. Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Ansvarig för genomförandet är Elevhälsoteamet.

Analys

 Utifrån Bornholmsmodellen arbetar vi med olika hjälpmedel t.ex. Trulle, Eldorado.

Analys: Trulle har upplevts som förlegad och vi väljer därför i framtiden ett modernare alternativ som strävar mot Lgr11. Eldorado upplevs hoppig och rörig och vi väljer att i framtiden byta till ett annat alternativ som känns mer genomtänkt.

 Differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov.

Analys: Det nya material som vi tänkt byta till stärker ytterligare förutsättningarna för att individanpassa undervisningen.

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Analys: De pedagogiska planeringarna sker löpande men med bristfällig dokumentation pga tidsbrist.

Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Analys: EHT-mötena bör utvecklas, ge snabbare återkoppling och stödja/handleda ytterligare både elever och pedagoger (fysiskt) samt observera elever i verksamheten.

 Kollegialt lärande, som t.ex. pedagogiska samtal, Learning Study etc.

Analys: Arbetslagsmötena har genomförts varje vecka men närvaron har varit varierande.

(26)

Vi planerar att byta läromedel. Ansvarig: pedagog i förskoleklassen

Arbetslagsmötena behöver schemaläggas så att alla berörda pedagoger kan delta. Ansvarig:

rektor

Tid behöver avsättas för att kunna dokumentera pedagogiska planeringar. Ansvarig:

pedagog i förskoleklass

EHT-mötena bör utvecklas, ge snabbare återkoppling och stödja/handleda ytterligare både elever och pedagoger (fysiskt) samt observera elev i verksamheten. Ansvarig EHT

5.3 Fritidshem

Mål 1

Måluppfyllelse

X

Mål 2

X

Strategier

- Att en bedömning av varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov, ligger till grund för dennes lärandesituation.

- Att lärarens val av arbetssätt utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

- Ett inkluderande förhållningssätt.

- Ett utvecklat arbete med Pedagogisk planering och Bedömning för lärande.

 Differentierade lektionsupplägg utifrån varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov.

Ansvarig för genomförandet är respektive arbetslag.

(27)

 Väl avvägda bedömningar ska ligga till grund för fördelning av skolans stödresurser. Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Väl avvägda bedömningar ska ligga till grund för fördelning av skolans stödresurser. Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Analys

 Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Analys: Inställda träffar av nätverket i Solna stad, tidsbrist och personalbrist har gjort att arbetet med pedagogiska planeringar varit bristfälligt på fritidhemmen.

Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Analys: Vi har haft

elevstödsmöten och antar att våra diskussioner och bedömningar kring elevernas förmågor tagits med för vidare diskussion i EHT. Vi har i princip inte fått någon feedback eller stödresurser efter dessa möten.

Väl avvägda bedömningar ska ligga till grund för fördelning av skolans stödresurser. Allt stöd ska ges utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Åtgärder: Att vi får feedback efter elevstödsmöten med feedback från EHT och beslut på stödinsatser. När vi signalerar om elever i behov i akuta stödresurser ska detta hanteras omgående av EHT. Ansvarig; EHT

Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Åtgärder: Planeringstid öronmärkt för att göra pedagogiska planeringar. Ansvarig: pedagoger i förskoleklass

(28)

6. Elevernas kunskapsresultat

Ekensbergsskolan redovisar följande resultat och analys gällande elevernas kunskapsresultat under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att resultaten ytterligare förbättras.

6.1 Nationellt ämnesprov i svenska åk 3

Resultatet för de nationella ämnesproven i årskurs 3 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

Andel elever som nått kravnivån i de delprov som ingår i ämnesprovet Medelvärdet av andel elever

som nått kravnivån i delproven

Högst andel elever som nått kravnivån på

ett visst delprov

Lägst andel elever som nått kravnivån på ett visst

delprov

Andel elever lå 14/15: 96% 98% 93%

Andel elever lå 13/14: 96% 100% 86%

Andel elever lå 12/13: 97% 100% 89%

Riket lå 14/15: X X X (Klar i okt-15)

Analys

 Vi når inte vårt mål 100%, men resultaten har inte förändrats över tid.

Vi har några elever som inte har kunnat genomföra proven.

 Tidigt särskilt stöd av speciallärare.

6.2 Nationellt ämnesprov i matematik åk 3

Resultatet för de nationella ämnesproven i årskurs 3 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

ett visst delprov

delprov

Andel elever lå 14/15: 94% 98% 91%

Andel elever lå 13/14: 93% 100% 79%

Andel elever lå 12/13: 99% 100% 97%

Analys

- Vi når inte vårt mål 100% och vi ser en ökning från förra årets resultat.

- Eleverna som har behov har inte fått tillräckligt stöd.

(29)

6.3 Effekten av utökad timplan i matematik i åk 1 -3

Från höstterminen 2013 utökades undervisningstiden i timplanen för matematik med 120 timmar från årskurs 1-3.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade i juni 2013 att en årlig analys av det nationella provet i matematik i årskurs 3 görs inom det systematiska kvalitetsarbetet för att bedöma effekterna av den utökande undervisningstiden i matematik.

Som jämförelse ska resultatet av 2013-års ämnesprov i matematik i årskurs 3 användas. Syftet med utökningen är att en utökning av tiden i de lägre årskurserna ger eleverna i högre utsträckning möjlighet att:

 utveckla en tidig begreppsförståelse

 förstå beräkningsstrategier

 uppnå kunskap inom områdena:

o taluppfattning

o tals användning

o geometri

o algebra

ett visst delprov

delprov

Andel elever lå 14/15: 94% 98% 91%

Andel elever lå 13/14: 93% 100% 79%

Andel elever lå 12/13: 99% 100% 97%

Analys

Det är för kort tid för att kunna göra en analys av effekten av den utökade undervisningstiden i matematik.

Tidigt särskilt stöd av specilallärare.

Fortbildning önskas. Tex matematiklyftet.

(30)

7. Elevernas kunskapsresultat per ämne och årskurs

Bedömningen av elevens kunskaper ska göras mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat. Det kan betyda att vissa delar av kunskapskraven inte tas med i bedömningen. I slutet av årskurs 6 och 9 bedöms elevens kunskaper mot hela kunskapskravet. Vid terminsbetyg (åk 6-9) ska elevens kunskaper prövas mot hela betygsskalan vid varje

betygssättningstillfälle. Det betyder att högsta betyg ska vara möjligt att få redan vid det första terminsbetyget. Då antalet bedömda elever är 5 eller färre i ett ämne visas två prickar i stället för utfall.

Årskurs 1 (andel elever)

Antal bedömda

elever

Riskerar att inte uppfylla kunskapskraven

Godtagbara kunskaper

Mer än godtagbara kunskaper

Bild 58 0% 100% 0%

Engelska 58 0% 100% 0%

Idrott och hälsa 58 0% 100% 0%

Matematik 58 2% 97% 2%

Modersmål 2 .. .. ..

Musik 58 0% 100% 0%

Naturorienterande ämnen 58 0% 100% 0%

Samhällsorienterande ämnen 58 0% 100% 0%

Svenska 58 2% 98% 0%

Svenska som andraspråk

Kommentarer

Antal bedömda

elever

Bild 55 0% 100% 0%

Engelska 55 2% 93% 5%

Matematik 55 2% 84% 15%

Musik 55 0% 100% 0%

Svenska 55 4% 76% 20%

Teknik 55 0% 100% 0%

Kommentarer

(31)

Antal bedömda

elever

Bild 54 0% 76% 24%

Engelska 54 4% 72% 24%

Matematik 54 6% 37% 57%

Modersmål 7 0% 57% 43%

Musik 51 0% 94% 6%

Slöjd 54 0% 100% 0%

Svenska 53 4% 45% 51%

Teknik 54 0% 94% 6%

Kommentarer

Antal bedömda

elever

Bild 49 0% 78% 22%

Biologi 50 2% 94% 4%

Engelska 48 0% 94% 6%

Fysik 51 6% 80% 14%

Geografi 47 4% 68% 28%

Historia 48 2% 75% 23%

Kemi 46 0% 93% 7%

Matematik 51 8% 76% 16%

Musik 50 0% 62% 38%

Religionskunskap 47 4% 74% 21%

Samhällskunskap 48 0% 100% 0%

Slöjd 50 0% 92% 8%

Svenska 51 4% 88% 8%

Teknik 51 0% 100% 0%

Kommentarer

(32)

Antal bedömda

elever

Bild 51 0% 45% 55%

Biologi 51 4% 51% 45%

Engelska 51 4% 43% 53%

Fysik 51 2% 39% 59%

Geografi 51 0% 51% 49%

Historia 51 0% 65% 35%

Kemi 51 2% 47% 51%

Matematik 51 4% 57% 39%

Musik 51 0% 35% 65%

Religionskunskap 51 2% 75% 24%

Samhällskunskap 51 2% 69% 29%

Slöjd 50 0% 64% 36%

Svenska 51 2% 49% 49%

Teknik 48 0% 35% 65%

Vardagsaktiviteter 1 .. .. ..

Analyser av alla elevers kunskapsresultat är gjorda och åtgärder är insatta till läsåret 2015/2016.

(33)

8. Rektorns sammanfattande och slutsatser analys av kvalitetsredovisningen

Organisationen på skolan behöver ses över och förändras. Man arbetar i små arbetslag vilket har både för- och nackdelar. Dels är det litet och tryggt men också sårbart, arbetskrävande och begränsande. Som exempel kan nämnas att varje klass har sitt eget fritidshem och de som arbetar kring eleverna är väldigt få, vilket gör att om någon/några är sjuka så blir det bara vikarier. Detta gör att det blir mindre tryggt och sämre kontinuitet i verksamheten för den avdelningen.

Sedan januari 2015 har vi haft en organisation med

 fyra arbetslagsledare, en från varje verksamhet, förskoleklass, fritidshem, lågstadiet och mellanstadiet. Den organisationen känns mycket bra och både arbetslagsledare och övriga medarbetare är engagerade i det utvecklingsarbete som startats, där vi bl.a arbetar med värdegrundarbete.

 resurslag som leds av en samordnande speciallärare där lärare, förskollärare resurspedagoger och elevassistenter ingår. Resurslagets pedagoger har i uppgift att stödja och handleda skolans övriga pedagoger i arbetet med elever som har behov av anpassningar i lärmiljön på olika sätt. Resurslaget har elevstödsmöten årskursvis med var femte vecka med inriktning måluppfyllelse i skolarbetet och på fritidshemmen.

 elevhälsoteam, där ingår skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, speciallärare och rektor.

Elevhälsoteamet träffas varje vecka.

 vänskapsgrupp, som skolans antimobbningsteam heter. Där ingår sex pedagoger från olika verksamheter. Gruppens huvuduppdrag är att ta hand om och utreda de befarade

kränkningar som uppstår på skolan. De kommer även att vara drivande i värdegrundsarbetet tillsammans med elevhälsoteamet. Det arbetet har startat mycket bra med duktiga pedagoger som är mycket engagerade och fokuserade på sitt uppdrag och gör ett bra arbete med utredningar av befarade kränkningar.

Det finns ett behov av fortbildning i hur man kan arbeta i klassrummet med anpassningar av lärmiljön, hur man kan organisera sin undervisning för att alla elever ska få möjlighet att nå målen och hur man kan arbeta med elevers olika behov.

Schemaläggningen har stor betydelse eftersom genomtänkt organisation och bra rutiner är viktigt för elevernas måluppfyllelse och trygghet. Därför kommer vi att, inför höstterminen, lägga alla scheman för alla pedagoger, på både skola och fritidshem.

Som ett led i att stödja pedagogerna i arbetet med elevernas måluppfyllelse och i arbetet med inkludering och anpassning av elevernas lärmiljö, har vi under vårterminen haft ESM

(elevstödsmöten). Pedagoger från resurslaget har möten med varje årskurslag, dels med lärarna i klasserna för att diskutera klassrumsmiljön och med fritidspersonalen för att diskutera miljön på fritidshemmen. Även pedagogiska metoder och sätt att stödja elever i olika behov av stöd, diskuteras. Detta sker kontinuerligt i alla årskurser, förskoleklass – åk 5, ca.var femte vecka.