Första dagen
–Allas rätt till integritet och likabehandling
Första dagen
likabehandling
Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och
Fö rsta
d age n
dl in g
Första dagen
Allas rätt till integritet och likabehandling
Inget barn får diskrimineras på grunder som hör till dess köns- tillhörighet. Det är lätt att anpassa sig till föreställningar om hur tjejer och killar ska vara och vad som räknas som bra eller dåligt, naturligt eller onaturligt. Det egna jaget behöver synliggöras, bekräftas och stärkas. Kanske också utmanas.
Artikel 2
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskri- mineras.
Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Artikel 6
Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.
Artikel 8
Barnets rätt att behålla sin identitet ska respekteras.
Artikel 12
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.
Barnkonventionen
1. JAG ÄR STOLT OCH NÖJD!
Vi mår bra av att uttrycka vad som är positivt med oss själva! En grupp- tillhörighet där vi blir sedda och bekräftade mår vi också bra av. Utgångs- punkten i denna övning är hur det är att vara tjej eller kille samt hur eleverna upplever grupptillhörigheten som är grundad på deras könstill- hörighet.
Arbeta i könshomogena smågrupper om tre–fem personer. Rita/måla/
skriv vad som stämmer överens med påståendet:
Jag är tjej (respektive kille) och det här är jag stolt över och nöjd med!
Svaren kan höra samman med individen som tjej eller kille (kroppen, sätt att vara, vad man har tillgång till) eller vad man som könsgrupp har anledning att vara stolta över och nöjda med (något som hänt his- toriskt, samhällsinsatser). Ge inga exempel från start utan inspirera till eget tänkande. Hjälp till på traven om nödvändigt. Påminn vid behov om att det som kommer fram ska vara kopplat till könstillhörigheten.
OBS! Undvik negationer, exempelvis ”Jag är stolt över att jag inte har inte har inte
…”. Utgå ifrån det som fi nns eller något som har hänt och som är bra.
Efter genomgång av gruppernas arbete låt dem byta material med varandra. En killgrupp får alltså någon av tjejgruppernas material, och tvärtom.
◗ Vad har den motsatta könsgruppen skrivit upp som man känner sig lite avundsjuk på?
◗ Vad skulle man också vilja ha eller ha del av? Etcetera
OBS! Undvik även här negationer, exempelvis ”Jag är glad att jag slip-
respektive grupp i samband med uppgiften ovan? Berätta och samtala.
Om det passar komplettera vid senare tillfälle med en övning där kil- larna anonymt skriver frågor till tjejerna och tvärtom. Det ska vara kopplat till det som kommit fram i denna övning. Om det materialet mot förmodan är tunt, tillåt fritt ämnesval.
Frågorna ska handla om något de är nyfi kna på hos den motsatta köns- gruppen. Frågorna skrivs ner antingen individuellt eller i smågrupper.
Respektive könsgrupp får sedan se frågorna på förhand och bestämma hur samt om de ska svara på alla frågor.
Avslutningsvis samlas den könsblandade gruppen (eventuellt halv- klass) för ”läsa-fråga-svar-stund” och gemensamt samtal.
2. STYRKEMÄTNING
En del påstår att tjejer inte kan ägna sig åt vissa idrotter eller ha vissa yr- ken på grund av mindre muskelstyrka och att tjejer ”inte tål lika mycket”.
Generella skillnader fi nns mellan könen vad gäller fysisk styrka, men också skillnader inom könsgrupperna. Synliggör hur olikheter kan se ut för att ta kål på myter och föreställningar.
Hur ser det ut i klassen, vilka är starkast? Låt klassen bestämma hur styrkemätningen ska gå till. Man kan till exempel bryta arm, ha dragkamp, göra handpress (två personer står mitt emot varandra med handfl atorna mot varandras handfl ator. Det gäller att se vem som kan pressa motståndaren bakåt och få denne ur balans.) Uppmuntra alla att vara med men var uppmärksam på om några absolut inte vill delta.
Låt dem i så fall stå över. Vad blev resultatet av styrkemätningen?
För att fånga upp de känslor som denna övning kan väcka, använd följande påståenden som hjälp i ett efterföljande samtal.
HETA STOLEN
o Det är kul med styrkemätning.
o Det är inte kul med styrkemätning.
o Det är snyggt med välutvecklade muskler.
o Killar förväntas träna hårt för att få fysisk styrka och stora muskler.
o Tjejer förväntas undvika träning som leder till stora muskler.
o Killar känner större krav än tjejer vad gäller hård träning och muskel- bygge.
o Det borde vara okej för killar att vara ”lagom” fysiskt starka.
o Det är okej att vara antingen fysiskt stark eller svag, det gäller både tjejer och killar!
3. ATT PRATA OM KÄNSLOR
En del påstår att killar har svårt att prata om känslor och förklarar det med deras biologiska tillhörighet. Generella skillnader mellan könen vad gäller förmågan att prata om känslor fi nns möjligen. Om killar har pro- blem inom detta område handlar det mer om frånvaro av uppmuntran och träning än att de är ”födda sådana”. Synliggör hur olikheter kan se ut för att ta kål på myter och föreställningar.
Utgå ifrån ordet ”rädsla”.
Skriv ordet ”rädsla” med stora bokstäver på tavlan. Gör en tankekarta, associera fritt till ordet gemensamt. Vad kan man känna sig rädd för?
(Till exempel kommentarer i klassrummet, överfall, krig, ormar, att någon man känner ska dö, en mörk gångstig.)
”Så kändes det…” Var och en arbetar individuellt med penna och papper.
Kom på ett tillfälle då du kände dig rädd.
skriver hur det kändes i den aktuella situationen. ”Hur kändes det i hur det kändes i den aktuella situationen. ”Hur kändes det i hur det kändes kroppen, vad tänkte jag, etcetera…”
I smågrupper om fyra–fem personer. Berätta kort om vilken händelse du utgått ifrån men framförallt hur du kände dig och vad du tänkte.
Ta mer tid till hur det kändes än till själva situationen.
För att fånga upp de känslor som denna övning kan väcka, använd följande övning som hjälp i ett efterföljande samtal i storgrupp.
FYRA HÖRNS-ÖVNING
Att vara bra eller dålig på att prata om känslor beror på:
1. …om man är kille eller tjej.
2. …om man tränat på det mycket hemma.
3. …om man pratar mycket om känslor i skolan.
4. …om man… (öppet hörn)
4. BILDKAVALKAD MED KLASSENS ALLA SUBJEKT!
Att ”vara ett subjekt” är att vara någon. Det är att bli sedd för att man tänker, känner, gör och kan något. Ta bilder på klassens alla subjekt och gör ett roligt fotocollage!
Fotografera eleverna en och en. Låt bilderna också innehålla någon- ting som var och en av dem förknippar med sig själva och som på något sätt hör ihop med ett stort intresse de har (bok, mikrofon, skift- nyckel, ridhjälm, fotboll). Tänk att bilderna på något sätt ska visa vad personen som avbildas känner, tänker eller gör. Avdramatisera klädval och det yttre i stort. Bestäm tillsammans hur ni gör det på bästa sätt (enhetliga färger eller annat?). Fokusera på subjekten Lisa, Kalle, Anna…!
