Trygghetsplan
Likabehandlingsplan – för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling
i förskolan.
Vintergatans förskola Läsår 2016/1017
Innehållsförteckning
Trygghetsplan ... 1
Innehållsförteckning ... 2
Inledning ... 1
Visioner för barn i Örebro kommun ... 1
Örebro kommuns Barnvision ... 1
Örebro kommuns Trygghetsvision ... 1
Förskolans vision ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tydliga roller och ansvarsfördelning ... 2
Förskolechefens ansvar ... 2
Personalens ansvar ... 2
All personal på Rosta förskolor ansvarar för att: ... 2
Barns ansvar ... 2
Konkreta exempel på hur Vintergatans förskola arbetar ... 3
Vad står begreppen för? ... 3
Diskriminering ... 3
Trakasserier ... 3
Kränkande behandling ... 3
Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling ... 3
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning ... 4
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen... 4
Barns delaktighet ... 4
Barns rättigheter till stöd ... 5
Kartläggning och nulägesanalys ... 5
Diskrimineringsgrunder ... 5
Kön ... 5
Etnisk tillhörighet ... 5
Religion och annan trosuppfattning ... 5
Funktionshinder ... 6
Sexuell läggning ... 6
Kränkande behandling ... 6
1 Inledning
Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för förskolan betyda bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, elever och vårdnadshavare är engagerade. Det är mycket viktigt att all personal, elever och vårdnadshavare känner till trygghetsplanen.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14 kap. i Skollagen (1985:1100).
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av:
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
Tydliga roller och ansvarsfördelning
Förskolechefens ansvar
I förskola är det förskolechef som enligt lag ansvarar för att:
•
• All personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
• • Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, samt att motverka diskriminering.
•
• Utredning, åtgärder och dokumentation sker om skolan får vetskap om att trakasserier och kränkande behandling förekommer.
• • Varje år upprätta och utvärdera en trygghetsplan i samarbete med personal och barn, om möjligt även vårdnadshavare.
• • Nya barn, vårdnadshavare och nyanställd personal får kunskap om trygghetsplanen.
Enligt läroplanen Lpfö 98, rev. 2010, är förskolechefens ansvar att:
• • Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda.
Personalens ansvar
All personal på förskolan har ett ansvar för trygghetsarbetet för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
All personal på Rosta förskolor ansvarar för att:
•
• Följa verksamhetens trygghetsplan.
•
• Ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som hon/han förmedlar genom sin undervisning och i mötet med barnen.
•• Vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier, diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks samt rapportera till förskolechef.
•• Som vuxen sätta tydliga gränser och omgående reagera på konflikter mellan barnen.
•
• Bemöta barn och kollegor på ett respektfullt sätt.
•
• Vägledande samspel används aktivt i förskolan för att medvetandegöra förhållningssätt och att utveckla arbetet med trygghetsplanen.
Barns ansvar
Barn har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling som förekommer på förskolan och att berätta för någon vuxen om någon far illa. Alla barn känner till de regler som finns i barngruppen och i takt med mognad tar de ansvar för sitt handlande.
Konkreta exempel på hur Vintergatans förskola arbetar
• Lekar och övningar som stärker det egna jaget
• Sjunger kompissånger, leker lekar som främjar till samarbete och samspel
• Tränar på att prata/berätta inför kompisar
• Vi gör gemensamma skapandeprojekt ex målningar, pärlplattor
• Samtal om kompisrelationer, samarbete och samspel, att ta hänsyn, att trösta och hjälpa varandra
• Individ- och gruppstärkande aktiviteter, där pedagogerna är nyfikna, aktiva och närvarande
• Använder litteratur som handlar om vänskap och känslor, som initierar till samtal och diskussioner, ex ”kompisböckerna”
• Lekar och spel som tränar turtagning
• Använder oss av ”tankekartor” om hur man är en bra kompis
• ”Glad- och ledsenkort” som kan ligga till grund för samtal om känslor
• Vi delar in barnen i mindre grupper för att alla barn ska komma till tals
• Höstterminen 2016 anpassar vi avdelningarna till en yngre- respektive äldrebarnsavdelning för att ytterligare öka tryggheten
• Fokusområde ”Normer och värden” utvärderas i oktober
• Vi arbetar aktivt med ICDP på husmöten och i den dagliga kontakten med barn och vuxna
Vad står begreppen för?
Diskriminering
Indirekt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än något annat barn utan grund. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre på grund av ålder, kön mm.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar.
•
• Hög vuxennärvaro
•• Återkommande enkäter
•• Barnhälsoteamets arbete
•
• Personalen har kompetens genom kontinuerlig fortbildning i ICDP
Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
På förskolan vidtar vi nedanstående åtgärder om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inträffat:
•• Samtal med det utsatta barnet samt vårdnadshavare under dagen.
•
• Allt dokumenteras.
•• Åtgärder planeras. Tät kontakt och uppföljning med alla inblandade under så lång tid som ärendet kräver.
•
• Alla händelser som rör diskriminering och kränkande behandling ska rapporteras till skolnämnd sydväst av förskolechef.
Pedagogerna i förskolan kommer tillsammans med specialpedagog fram till vilka åtgärder som behöver göras.
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp. Dokumentationen förvaras i barnets akt (sekretesspärm).
Arbetslaget tillsammans med specialpedagog ansvarar för att varje enskilt fall följs upp. Efter en händelse observerar personalen att den aktuella händelsen inte upprepas i barngruppen. En central rutin finns för hur Örebro kommuns förskolor ska hantera trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Trygghetsplanen upprättas och utvärderas varje år av personalen på förskolan med delaktighet av barn och vårdnadshavare. Resultatet av utvärderingen redovisas i kvalitetsredovisningen samt den nya trygghetsplanen.
Barns delaktighet
Det är barnens rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. Delaktigheten ska anpassas efter barnens ålder och mognad.
Vi arbetar mycket kring barnens delaktighet i trygghetsarbetet och exempel på det vi gör är:.
• Vi jobbar en hel del i mindre grupper för att öka möjligheterna till en god kommunikation, både mellan barnen och mellan barn och pedagog.
• I 5-årsverksamheten har vi valt att lägga extra stort fokus på arbetet med
värdegrunden. I grupperna har vi då bland annat arbetat med att stärka det egna jaget, spelat teater om hur man är en bra kompis, gjort tankekartor om när barnen trivs på förskolan, samtalat om rättigheter samt sjungit kompissånger.
• I de vardagliga aktiviteterna uppmuntrar vi barnens vilja att ta ansvar för såväl sig själva som för samvaron i gruppen. Det kan handla om turtagning i spel, att komma in i leken eller att hjälpa varandra vid exempelvis på- och avklädning av ytterkläder.
• Vi är lyssnar in barnens tankar och önskemål, både vid konflikter och i övriga situationer.
Barns rättigheter till stöd
Barn har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
All personal på förskolan är uppmärksam på om något händer.
På höstens föräldramöte inbjuder vi alla vårdnadshavare där de får träffa personal och förskolechef. Trygghetsplanen presenteras då för vårdnadshavare. Trygghetsplanen diskuteras också på förskolans föräldraråd, men tas även upp vid inskolning och vid utvecklingssamtal.
Kartläggning och nulägesanalys
Vi arbetar aktivt för att barnen ska känna sig trygga på förskolan och arbetar löpande med att göra barnen delaktiga i arbetet. Under läsåret håller vi trygghetsplanen levande genom att ha den som en stående punkt vid personalens husmöten samt arbetsplatsträffar. Arbetet runt trygghetsplanens innehåll anpassas också ständigt efter barngruppens behov. Vi är noga med att barnen ska känna en trygghet både med personalen och med varandra i gruppen.
Vidare strävar vi också efter att utveckla goda relationer och ett gott samarbete med föräldrarna.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där flickor och pojkar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning: uppfattningar som grundar sig i eller har samband med en annan livsåskådning som är jämförbar eller nära besläktad med religion.
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Många gånger kan åtgärder anpassade för ett funktionshindrat barn även gynna övriga barn i gruppen. Se till individen. Två barn med samma diagnos har inte med automatik samma behov.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
• Homosexualitet
• Bisexualitet
• Heterosexualitet
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- eller bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Kränkande behandling
Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser.
Alla vuxna ska vara bra förebilder, omedelbart ingripa och vilja se kränkande behandling.
Lära barnen hur man uppträder mot varandra och ge dem verktyg. Medvetandegöra barnen.
Konkreta exempel på hur Vintergatans förskola arbetar med ovan skrivna.
• På APT/husmöten diskuteras ICDP och ”Det goda mötet” regelbundet.
• I vardagen lyfter vi situationer som uppstår tillsammans med barn, föräldrar och pedagoger
