Fastighetsenheten SÄKERHETSRIKTLINJE
Leif Bouvin 2013-11-19 dnr V 2013/922
031-786 58 98
Generella riktlinjer avseende skalskydd, lås, larm- och passerkontrollsystem vid ny- och ombyggnad
Publiceringsdatum November 2013
Publicerad www.gu.se
Beslutsfattare Säkerhetschefen
Beslutsdatum 2007-11-15, reviderad 2013-11-19 Dokumentsansvarig Leif Bouvin
Giltighetstid Tillsvidare
Sammanfattning De generella riktlinjerna avseende skalskydd, lås, larm- och passerkontroll anger byggnads- och
säkerhetstekniska detaljkrav som skall tillämpas vid ny- och ombyggnad av lokaler samt säkerhetsanläggningar.
Kraven bygger på ”Säkerhetsregler för Göteborgs universitet” dnr A13 35/07.
Fastighetsenheten
Haraldsgatan 5, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1142 (fax)
www.gu.se
__________________________________________________________________
Sidan 2 av 12
Innehållsförteckning
Generella riktlinjer avseende skalskydd, lås, larm- och
passerkontrollsystem vid ny- och ombyggnad ... 1
Generella riktlinjer avseende skalskydd, lås, larm- och passerkontrollsystem vid ny- och ombyggnad ... 3
1 Inledning ... 3
2 Skalskydd och lås ... 4
2.1 Allmänt ... 4
2.2 Nödutgångar ... 5
2.3 Pardörrar ... 5
2.4 Altan- och fönsterdörrar ... 5
2.5 Fönster ... 6
2.6 Låssystem ... 6
2.7 Lokaler med högre säkerhetskrav ... 7
3 Larmanläggning ... 7
3.1 Krav på inbrottslarmanläggning ... 7
3.2 Omfattning i övrigt ... 8
3.3 Serviceavtal ... 8
3.4 Dokumentation och utbildning ... 9
4 Integrerade larm- och passerkontrollsystem ... 9
4.1 Krav på integrerade larm- och passerkontrollsystem ... 9
4.2 Omfattning i övrigt ... 11
4.3 Serviceavtal ... 11
4.4 Utbildning och dokumentation ... 12
__________________________________________________________________
Sidan 3 av 12
November 2013
Generella riktlinjer avseende skalskydd, lås, larm- och passerkontrollsystem vid ny- och ombyggnad 1 Inledning
Skalskyddet kring universitetets lokaler skall skydda mot obehörigas tillträde, inbrott, stöld, skadegörelse samt obehörig åtkomst av integritetskänsligt och sekretesskyddat material. Det skall också bidra till en trygg arbets- och studiemiljö i vilken man även på icke ordinarie tjänstetid skall känna trygghet.
För att åstadkomma ett kostnadseffektivt och användarvänligt skalskydd och säkerhetssystem skall skalskydds- och säkerhetskrav vägas in tidigt i
projekteringsstadiet vid ny- och ombyggnad. Med hänsyn till detta skall det tillsammans med deltagare från de för lokalerna planerade verksamheterna tidigt:
• göras en övergripande analys avseende flöden av och ytor för personal, studenter och allmänhet,
• göras en analys av försörjningsflöden,
• göras en övergripande risk- och säkerhetsanalys för att klarlägga hotbilder, känsliga verksamheter och lokaler mm.
Syftet med analyserna är att skapa underlag för en funktionell indelning av lokalerna i olika säkerhetszoner. Denna zonindelning skall sedan utgöra grunden för byggnadens säkerhetsmässiga utformning samt för säkerhetssystemets och tillträdesreglernas utformning.
Vid utformningen av byggnader och lokaler skall inriktningen vara:
• att begränsa antalet dörrar i det yttre skalet,
• att möjliggöra sektioneringar genom att trappor och hissar mynnar i utrymmen som kan avgränsas,
• att personal-, besöks- och materielflöden inte tvingas gå igenom avgränsade verksamheter,
• att om möjligt begränsa antalet funktioner i varje dörrmiljö i syfte att undvika motstridiga krav och komplexa tekniska lösningar.
__________________________________________________________________
Sidan 4 av 12
Hänvisningar i detta dokument gäller till senaste uppdaterade version av regelverk och riktlinjer (t.ex. SSF regler).
2 Skalskydd och lås
2.1 Allmänt
För att erhålla ett bra grundläggande skalskydd som kan möta aktuell hotbild och försäkringskrav skall universitetets mekaniska skalskydd uppfylla kraven enligt (Svenska stöldskyddsföreningens regler) SSF 200 skyddsklass 2 vad gäller:
• väggars material och konstruktion,
• konstruktion, fastsättning och låsning av fönster och fönsterdörrar vars nedre kant är placerad lägre än 4 m ovan mark eller annat ståplan (t.ex. balkong, tak, stege) som kan nås från mark och konstruktionen skall också uppfylla kraven för smash & grab skydd om det inte är uppenbart onödigt,
• dörrars konstruktion och fastsättning,
• dörrförstärkningsbeslag,
• lås. Medvetna avsteg till lägre klass kan accepteras, efter överenskommelse med beställaren, i frekvent använda dörrar till mindre känsliga och bemannade utrymmen eller vid konflikt med utrymningskrav.
Om avsteg från kravet på godkänd nattlåsning görs, med hänsyn till verksamhetens art, brand och utrymningskrav skall detta kompenseras med larm och
bevakningsåtgärder.
Hänsyn måste alltid tas till de krav på nödutrymning genom dörrar och fönster som aktuell brandskyddsdokumentation kräver för byggnaden.
Dörrar i skalskyddsgräns samt alla dörrar med passerkontrollsystem skall förses med dörrstängare.
Vid nyttjande av elektromekaniska lås skall kraven enligt SSF 210 uppfyllas. Skall det elektromekaniska låset nyttjas som nattlåsning skall:
• styrenhet för lås och passersystem vara placerad på insidan i larmat utrymme,
• låsets mekaniska konstruktion uppfylla skyddsklass 2.
Samtliga lås skall levereras och monteras av auktoriserad låsmästare. Vid nybeställning av dörrar bör lås med tillbehör, eventuell kanalisation och karmöverföring levereras av dörrtillverkaren.
Låsleverantören (i förekommande fall dörrleverantören) skall svara för kanalisation i dörrblad och karm samt ledningsdragning från lås fram till
anslutningsplint/dörrnod. El-entreprenören bör i samband med övrig kanalisation även förbereda kanalisation till karmöverföring, kortläsare,
anslutningsplintar/dörrnoder och larmdetektorer.
Dörrmiljöerna projekteras enligt ”Projektteringsmall för dörrmiljöer” bilaga 1.
Cylindrar skall levereras av GU anlitad låsmästare som gör låssystemet på uppdrag av GU.
__________________________________________________________________
Sidan 5 av 12 2.2 Nödutgångar
Ofta finns det olika typer av nödutgångar i en lokal. Generellt gäller:
• att nödutgångar skall kunna öppnas med nödutrymningsbeslag eller panikregel under tid då personal, studenter och allmänhet vistas i lokalen. Val av
nödutrymningsbeslag bestäms utefter hur mycket folk som får vistas i lokalen.
Anvisningar för detta finns i aktuell brandskyddsdokumentation och Svenska Brandförsvarsföreningens rekommendationer 2001 (SBF REK 2001) ”Panik och nödutrymningsbeslag”.
• att om godkänt nattlås används i nödutgångsdörrar skall det vara kopplade till en s.k. väsentlig funktion t.ex. belysningen, larmet eller datordriften. Vilket innebär att de måste låsas upp för att man ska kunna bruka lokalen.
Normalt är det enklast att nyttja larmet för att åstadkomma en väsentlig funktion. Den valda lösningen skall godkännas av fastighetsägarens och brukarens brandskydds- och utrymningsansvariga samt aktuell brandprojektör.
Kombinerade entrèer och nödutgångar
Med hänsyn till ovanstående måste dörrar med kombinerad funktion entré och nödutgång förses med både dag- och nattlåsning alternativt förses med
utrymningsmotorlås. På insidan ska det finnas ett nödutrymningsbeslag som reglerar daglåsningen.
Rena nödutgångar
Rena nödutgångar kan förses med lås som mekanisk uppfyller skyddsklass 2 och med godkänt, plomberat nödutrymningsbeslag på insidan, under förutsättning att dörren är larmad dygnet runt med:
• magnetkontakt som ger stängningskontroll,
• mikrobrytare i låset som ger låskontroll.
Villkoret skall vara att dörren är både stängd och låst för att inte utlösa larm.
Entréer bör om möjligt undvikas som nödutgång. Frekvent använda personal- och studententréer bör förses med enklare daglåsning typ elslutbleck kombinerat med nattlåsning som uppfyller skyddsklass 2. Passersystemet förses med kortläsare på utsidan och öppnaknapp för daglåsningen på insidan.
2.3 Pardörrar
Pardörrar bör om möjligt undvikas. Vid delade ytterdörrar skall den passiva delen inte kunna öppnas vid låst dörr. Kantregel skall var oåtkomligt vid låst dörr.
Spanjolett skall vara försedd med egen godkänd låsning. Bägge dörrbladen skall vara försedda med lås- och stängningskontroll via larmsystemet.
Avsteg från ovanstående får göras om dörrens fulla bredd måste kunna öppnas som nödutgång enligt brandskyddsdokumentationen.
2.4 Altan- och fönsterdörrar
Traditionella altandörrar skall undvikas eftersom att de konstruktionsmässigt normalt inte uppfyller skyddsklass 2. Om man vid nybyggnation ändå vill ha altandörrar så skall de vara konstruerade så att de uppfyller kraven för skyddsklass 2 i enlighet med punkt 2.1 allmänt.
__________________________________________________________________
Sidan 6 av 12
Befintliga altandörrar förses med säkerhetsspanjolett och godkänt
säkerhetshandtag. Nycklar skall ingå i enhetens låssystem och dörrbladet skall vara försett med lås- och stängningskontroll via larmsystemet.
2.5 Fönster
Öppningsbara fönster vars nedre kant är placerad lägre än 4 m ovan mark eller ståplan (t.ex. balkong, tak, stege mm) som kan nås från mark skall vara försedda med godkänt lås.
• I första hand ersätts öppningsvredet med låsbart säkerhetshandtag vars nyckel ska ingå i enhetens låssystem.
• I andra hand om inte säkerhetshandtag kan nyttjas används karmlås vars nyckel skall ingå i enhetens låssystem.
• På fönster som inte behöver kunna öppnas tas vredet bort och uttaget täcks med en täckbricka. OBS! Både säkerhetshandtag, karmlås och täckbrickor skall monteras med säkerhetsskruv.
Glaskassett respektive fönsterkarm skall monteras så att demontering utifrån förhindras.
Fönster i utsatta miljöer eller i lokaler som innehåller stöldbegärlig utrustning skall inbrottsskyddande säkerhetsglas, polykarbonat, säkerhetsfilm eller galler
övervägas.
De fönster som utgör nödutgångar enligt brandskyddsdokumentationen får inte låsas men skall förses med stängningskontroll via larmsystemet och vara larmade med glaskrossdetektor eller motsvarande.
2.6 Låssystem
Låssystem skall i första hand upprättas av auktoriserad låsmästare som är
ramavtalsleverantör till GU. Låssystemet skall vara patenterat och mönsterskyddat.
Systemet utformas individuellt för varje fastighet eller sammanhållen enhet. Vid ombyggnad eller tillbyggnad kan befintligt låssystem anpassas om det håller godkänd klass och brukaren har full kontroll av systemet.
Generellt skall så lite nycklar som möjligt tas ut i låssystemet. Det skall planeras så att det finns möjlighet att ta ut extra cylindrar och nycklar för tillkommande
låsbehov. Normalt bör ca 30 % extra utrymme finnas.
Systemansvarig tillika nyckelmottagare utses efter samråd med fakultetens eller motsvarande säkerhetssamordnare. Utsedd systemansvarig/nyckelmottagare meddelas till GU:s säkerhetschef.
Låsschema, systemavtal med beställningskort, nyckel- och cylinderförteckning samt ej utkvitterade nycklar ska förvaras i säkerhetsskåp som uppfyller standard SS 3492.
Har enheten ett passersystem skall inga nycklar till dörrar med passerkontroll (kortläsare) delas ut. Huvudnyckel ska inte delas ut. Reservnyckel som kan nyttjas vid fel på passerkontrollsystem kan t.ex. förvaras hos bevakningsbolag. OBS!
Väktare ska normalt använda passerkort.
__________________________________________________________________
Sidan 7 av 12
Fastighetsägaren har rätt att få tillträde till GU:s lokaler för service och underhåll och för detta ändamål kvittera ut erforderliga nycklar och passerkort . Nycklar och passerkort till särskilt skyddsvärda utrymmen tillhandahålls under icke tjänstetid av bevakningsbolaget.
Fastighetsägarens lokaler låses av fastighetsägaren.
2.7 Lokaler med högre säkerhetskrav Entréer till lokaler med högre säkerhetskrav:
• skall ha en låsning som uppfyller skyddsklass 2 dygnet runt,
• skall om passersystem nyttjas ha kortläsare för kontroll av både in och utpassering.
Serverrum och utrymmen för kommunikationsutrustning
Se ”Generella riktlinjer avseende säkerhetstekniska krav på utformning av utrymmen för korskoppling, kommunikationsutrustning, serverrum och datorhallar”
http://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1420/1420671_byggtekninskt-skydd- for-it-utrustining-071115.pdf
3 Larmanläggning
För mindre fristående lokaler bör det av kostnadsskäl övervägas att enbart ha ett säkerhetssystem med nyckellåsning och inbrottslarm. Inbrottslarmanläggningen utformas i första hand som skalskydd som efter behov kompletteras med
volymlarm.
3.1 Krav på inbrottslarmanläggning
Med de under pkt 1 ”Inledning” angivna analyserna som grund skall inbrottslarmanläggningen:
• i tillämpliga delar projekteras och installeras enligt SSF 130 och SSF 210,
• installeras med materiel som uppfyller SSF 1014,
• monteras och driftsättas av certifierad anläggarfirma, enligt SSF 1015, som också utfärdar anläggarintyget,
• vara av fabrikat som godkänts av universitetets säkerhetschef,
• anslutas till av Göteborgs universitet upphandlad larmcentral,
• anslutas till larmcentral via separat telefonabonnemang som inte är kopplat över någon telefonväxel. Abonnemanget skall vara hemligt (inte förekomma i kataloger eller lämnas ut) och vara spärrat mot ofrivillig uppsägning.
Telefonnumret skall anges på larmcentralens blankett för beställning och åtgärdsinstruktion samt anmälas till Fastighetsenhetens säkerhetsfunktion.
• ha larmöverföring dels via uppringd förbindelse över det fasta telenätet i form av SIA-protokoll eller annat klartext protokoll och dels genom summalarm via
__________________________________________________________________
Sidan 8 av 12
alternativ övervakad larmöverföring typ Multicom eller motsvarande, även IP- larmöverföring skall var möjlig.
• (bör) ha en funktion så att larm kan styras till olika mottagare och flera mottagare (t.ex. SMS) vid olika tider på dygnet,
• ha manöverpanel placerad i anslutning till huvudentrén i larmat utrymme eller alternativt i annan angreppsentré för väktare och räddningstjänst,
• medge att tider för tillkoppling respektive frånkoppling kan ställas in individuellt för olika larmområden, sektioner mm,
• medge individuella behörighetskoder för programmering, tillkoppling, frånkoppling och återställning,
• (bör) ha en loggningsfunktion som är åtkomlig via manöverpanelen. Loggen skall också kunna överföras till annat datamedium för analys och utskrift,
• kunna inhämta signal från utrymningslarm för att indikera ”Brand”. Observera att denna funktion ej är att betrakta som ”Brandlarm”,
• ha en överkapacitet i centralapparaten på minst 15 % som direkt kan utnyttjas för framtida kompletteringar,
• vara projekterad och byggd så att ledningssystem, kopplingsdosor, undercentraler mm har en jämt fördelad överkapacitet om minst 15 %,
• vara projekterad och byggd med en strömförsörjning som minst uppfyller kraven enligt SSF 130,
• ha detektorer undercentraler m.m. som är försedda med försåtskydd respektive sabotageskydd,
• kunna servas av flera oberoende larminstallatörer.
3.2 Omfattning i övrigt
Nödutgångar skall vara försedda med lås- och stängningskontroll via mikrobrytare och magnetkontakt, vara larmade dygnet runt och försedda med lokal
siren/larmsignal.
Altandörrar och motsvarande samt öppningsbara fönster, på nivå under 4m ovan mark eller ståplan som kan nås från mark, skall vara försedda med lås- och stängningskontroll samt i förekommande fall glaskross- eller vibrationsdetektor.
Ej öppningsbara fönster på nivå under 4m ovan mark eller annat ståplan som kan nås från mark förses med glaskross- eller vibrationsdetektor alternativt. Om verksamhetens art medger kan indraget skalskydd med rörelsedetektor nyttjas.
3.3 Serviceavtal
Leverantören skall göra minst 3 servicebesök under garantitiden. 3 och 6 månader efter anläggningens färdigställande och strax före garantitidens utgång. Vid dessa besök skall representanter för beställaren beredas tillfälle att närvara.
Service skall omfatta tillsyn av alla i leveransen ingående anläggningsdelar samt erforderliga reservdelar.
Under garantitiden skall ett s.k. fullserviceavtal ingå som också inkluderar arbetskostnad. Inställelse tid vid felanmälan skall minst vara inom 6 tim under normal arbetstid.
__________________________________________________________________
Sidan 9 av 12
Efter garantitidens utgång planeras och beställs service utifrån GU:s ramavtal. Se även ”Säkerhetsregler för Göteborgs universitet pkt 3.1.3.”
http://medarbetarportalen.gu.se/sakerhet/regler-sakpolicy/
3.4 Dokumentation och utbildning
Som villkor för godkänd anläggning skall leverantören tillhandahålla fullständig dokumentation över larmanläggningen. Dokumentationen skall levereras innan slutbesiktningen (enligt SSF 130) i minst 2 exemplar och bestå av:
• anläggarintyg,
• manualer på svenska,
• en enkel användarinstruktion ”lathund” som anger metodik för tillkoppling, frånkoppling och återställning av larm,
• förteckning över samtliga ingående apparater mm samt tillverkarens datablad och broschyrer över utrustningen,
• sektionsförteckning och orienteringsritningar,
• relationsritningar,
• kontrolljournal,
• provningsprotokoll.
• Göteborgs universitet skall ha tillgång till larmanläggningens servicekod.
• Säker förvaring av larmsystemets källkod skall vara reglerad i leveransavtalet.
• Leverantören skall, före och i samband med driftsättning, tillhandahålla utbildning på larmanläggningen i form av:
• utbildning för systemansvarig/anläggningsskötare,
• utbildning av användare.
Utöver ovanstående skall tekniskt underlag för larmöverföring vara översänt till aktuell larmcentral med kopia till GU minst två veckor före driftsättning.
4 Integrerade larm- och passerkontrollsystem
Större byggnader och samgrupperade anläggningar ska förses med ett gemensamt integrerat larm- och passerkontrollsystem dimensionerat efter slutsatser från genomförd säkerhetsanalys och indelning i säkerhetszoner enligt under punkt ”1 Inledning” angivna krav.
4.1 Krav på integrerade larm- och passerkontrollsystem Med de under pkt 1 ”Inledning” angivna analyserna som grund skall det integrerade larm- och passerkontrollsystemet:
• efter framtida behov kunna byggas ut med fler larmpunkter och dörrar med passerkontroll,
• i tillämpliga delar projekteras, installeras och dokumenteras i enlighet med SSF 130 och 210. Överenskomna avsteg ska framgå av anläggningsintyget,
__________________________________________________________________
Sidan 10 av 12
• installeras med materiel som uppfyller SSF 1014,
• monteras och driftsättas av certifierad anläggarfirma, enligt SSF 1015, som också utfärdar anläggarintyget,
• kunna administreras från flera klienter och administratörernas behörighet skall kunna styras individuellt,
• kunna fungera autonomt utan medverkan av server,
• ha manöverpanel placerad i anslutning till huvudentréer i skyddat utrymme eller alternativt i annan angreppsentré för väktare och räddningstjänst. Vid system med flera manöverpaneler bör dessa ha en s.k. globalfunktion.
• ha en funktion så att olika områden kan larmas respektive avlarmas individuellt,
• ha en funktion så att tider för tillträde, larmning respektive avlarmning kan ställas individuellt för olika områden, sektioner, dörrar mm. Detta skall kunna ställas i ett schema som bör kunna ha minst ett år framförhållning,
• möjliggöra anslutning av tillfälliga larm i lokaler enligt säkerhetsanalysens slutsatser (t.ex. vissa föreläsningssalar, utställningsytor mm),
• kunna inhämta signal från utrymningslarm för att indikera ”Brand”. Observera att denna funktion ej är att betrakta som ”Brandlarm”,
• (bör) ha en funktion så att larm kan styras till olika mottagare och flera mottagare (t.ex. SMS) vid olika tider på dygnet,
• vara projekterad och byggd så att ledningssystem, kopplingsdosor, undercentraler mm har en jämt fördelad överkapacitet om minst 15 %,
• ha en överkapacitet i centralapparaten på minst 15 % som direkt kan utnyttjas för framtida kompletteringar,
• vara projekterad och byggd med en strömförsörjning som minst uppfyller kraven enligt SSF 130,
• vara projekterad och byggd med en strömförsörjning som har batteribackup för minst 12 timmar, beräknad med 30% av samtliga elektriska lås i
strömförbrukande läge. Ha reservkapacitet för ytterligare 5 dörrmiljöer med enkelläsare och lås med 400 mA strömförbrukning i driftläge per
kommunikationsslinga. Återuppladdningstid efter fullständig urladdning skall vara maximalt 24 timmar,
• ha en strömförsörjning med kapacitet att driva systemet i alla lägen, även under tiden som batteribackupen återuppladdas,
• ha strömförsörjningen placerad i ordentligt ventilerade utrymmen enligt överenskommelse med beställaren,
• läsa magnetkort på spår 2 och/eller mifare grundnummer alternativt sektor 10 utifrån beställarens direktiv för respektive anläggning.
• utöver annan presentation även ha en grafisk presentation av larm och passerkontrollpunkter. Statusen på punkterna, aktiverad/icke aktiverad, ska kunna avläsas i grafiken,
__________________________________________________________________
Sidan 11 av 12
• ha larmöverföring dels via uppringd förbindelse över det fasta telenätet i form av SIA-protokoll eller annat klartext protokoll och dels genom summa larm via alternativ övervakad larmöverföring typ Multicom eller motsvarande, även IP-larmöverföring skall var möjlig.
• ha en funktion som loggar samtliga händelser i systemet. Behörigheten att ta ut olika typer av loggar skall kunna styras i olika nivåer. Loggfiler skall kunna exporteras i kalkylformat för analys,
• medge att backupfiler av logg kan läsas på klientdator utan påverkan på pågående loggning,
• kunna anslutas till och kommunicera med en extern överliggande persondatabas,
• ha dubblerad server som är speglade eller har med annan teknik skapad oberoende redundans och som skall vara placerade i skilda brandceller,
• ha detektorer, undercentraler, kortläsare m.m. som är försedda med försåtskydd respektive sabotageskydd,
• kunna servas av flera oberoende larminstallatörer,
4.2 Omfattning i övrigt
Nödutgångar skall vara försedda med lås- och stängningskontroll via mikrobrytare och magnetkontakt, vara larmade dygnet runt och försedda med lokal
siren/larmsignal.
Altandörrar och motsvarande samt öppningsbara fönster, på nivå under 4m ovan mark eller ståplan som kan nås från mark, skall vara försedda med lås- och stängningskontroll samt i förekommande fall glaskross- eller vibrationsdetektor.
Ej öppningsbara fönster på nivå under 4m ovan mark eller annat ståplan som kan nås från mark förses med glaskross- eller vibrationsdetektor alternativt. Om verksamhetens art medger kan indraget skalskydd med rörelsedetektor nyttjas.
4.3 Serviceavtal
Leverantören skall göra minst 3 servicebesök under garantitiden. 3 och 6 månader efter anläggningens färdigställande och strax före garantitidens utgång. Vid dessa besök skall representanter för beställaren beredas tillfälle att närvara.
Service skall omfatta tillsyn av alla i leveransen ingående anläggningsdelar samt erforderliga reservdelar.
Under garantitiden skall ett s.k. fullserviceavtal ingå som också inkluderar arbetskostnad. Inställelse tid vid felanmälan skall minst vara inom 6 tim under normal arbetstid.
Efter garantitidens utgång planeras och beställs service utifrån GU:s ramavtal. Se även ”Säkerhetsregler för Göteborgs universitet pkt 3.1.3.”
http://medarbetarportalen.gu.se/sakerhet/regler-sakpolicy/
__________________________________________________________________
Sidan 12 av 12 4.4 Utbildning och dokumentation
Som villkor för godkänd anläggning skall leverantören tillhandahålla fullständig dokumentation över larmanläggningen. Dokumentationen skall levereras innan slutbesiktningen (enligt SSF 130) i minst 2 exemplar och bestå av:
• anläggarintyg,
• manualer på svenska,
• en enkel användarinstruktion ”lathund” som anger metodik för tillkoppling, frånkoppling och återställning av larm,
• förteckning över samtliga ingående apparater mm samt tillverkarens datablad och broschyrer över utrustningen,
• sektionsförteckning och orienteringsritningar,
• relationsritningar,
• kontrolljournal,
• provningsprotokoll.
• Göteborgs universitet skall ha tillgång till larmanläggningens servicekod.
• Säker förvaring av larm- och passerkontrollsystemets källkod skall vara reglerad i leveransavtalet.
• Leverantören skall före och i samband med driftsättning tillhandahålla utbildning på larmanläggningen i form av:
• utbildning för systemansvarig,
• utbildning för driftsadministratör/anläggningsskötare,
• utbildning för administratörer av passerkort,
• utbildning av användare.
Utöver ovanstående skall teknisk inkopplingsdokumentation/-anmälan vara översänd till aktuell larmcentral med kopia till GU minst två veckor före driftsättning.
