Typfallen avser en garantipensionär, genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär samt en pensionär med hög allmän pension

(1)

PM59004 1.0

Till Socialdepartementet

Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning

Sammanfattning

Uppdraget i regleringsbrevet innebär att Pensionsmyndigheten löpande varje år ska redovisa

pensionsutvecklingen som pensionsinkomsten efter skatt och bidrag under en tioårsperiod för några typiska ensamstående pensionärer födda 1938 eller senare. Typfallen avser en garantipensionär, genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär samt en pensionär med hög allmän pension. I Sverige är pensionsåldern flexibel från och med 61 års ålder, de flesta väljer dock att gå i pension vid 65 års ålder. 2014 användes typfall födda 1940. Det var den senaste årskullen som 2014 hade varit pensionerade i tio år förutsatt, pensionering vid 65 års ålder. Förslaget för 2015 är att använda samma typfall som 2014.

Pensionsmyndigheten föreslår att årets inkomster för de olika typfallen insamlas för att få representativa uppgifter för typfallen. Inkomsterna räknas sedan tillbaka med de kända omräkningar som har legat till grund för olika inkomster. Garantipension och bostadstillägg räknas ut med hjälp av nödvändig information.

Inkomstskatterna och eventuellt bostadstillägg beräknas utifrån gällande års regler.

Tioårsperioden 2006-2015 kännetecknas av en finansiell kris 2009 som även påverkade pensionärerna. Den automatiska balanseringen trädde i kraft 2010, en effekt av den finansiella krisen med därpå följande negativa effekter på den reala ekonomin. Balansering har även varit aktiv under 2011 och 2014.

I figur 1 nedan ges utvecklingen i fasta priser sedan 2006 (=100) med prognos för 2016-2019 för de fyra olika typfallen. Utfallet beror på pensionsomräkningarna där balanseringen har betytt mycket liksom att skatteregler med höjt grundavdrag¹ samt att bostadstillägg har ändrats och höjts under perioden. Prognosen för 2016-2019 är beräknade med 2015 års regler. Regler för bostadtillägget är angivna i nominella regler vilket medför att värdet urholkas med inflationen. De lägre bostadstilläggen i fasta priser är orsaken till att garantipensionären och medelkvinnan beräknas få successivt fallande disponibla inkomster i framtiden, förutsatt att nu gällande regler råder².

Figur 1

Utvecklingen av typfallens disponibla inkomster samt utvecklingen av BNP per capita 2006-2015, prognos 2016-2019 uttryckt i 2015 års priser

1 De kommunala skattesatserna har dock i genomsnitt höjts och delvis motverkat de höjda avdragens effekt på pensionärernas disponibla inkomster.

2 I vårpropositionen finns förslag på höjt bostadstillägg. Förslaget förväntas ge ett höjt bostadstillägg med cirka 100 kronor i månaden.

90 95 100 105 110 115 120

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

BNP per capita

Typfall 1: Garantipensionären Typfall 2: Medelkvinnan Typfall 3: Medelmannen Typfall 4: Pensionären med hög pensionsinkomst

Prognos 2016 – 2019

(2)

0

Inledning

I 2014 års regleringsbrev gavs Pensionsmyndigheten uppdraget att utveckla typfallsmått.

Pensionsmyndigheten uppdrag var att utveckla typfallsmått som visar utvecklingen av pension efter skatt för ensamstående. Typfallsmåtten ska inkludera personer födda 1938 och senare för fyra typfall motsvarande pensionsnivåerna:

• Garantipensionär

• Genomsnittlig kvinna

• Genomsnittlig man

• Hög pension

Därutöver kan Pensionsmyndigheten föreslå ytterligare typfall som kan bidra till att ge en bra bild av utvecklingen. Redovisningen ska avse den senaste tioårsperioden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 5 maj 2015.

Promemorian inleds med en kort redovisning av olika möjligheter och val till att utveckla typfallsmåtten.

Vårt förslag på typfallsmått redovisas därefter i avsnitten ”Definition av typfallen” samt ”Återkommande rapportering och underlagets aktualitet”. Föreslaget typfallsmått ger en bild eller en vinkling av

pensionärernas inkomster och deras utveckling. Det finns många frågor, mer eller mindre specifika, som delvis eller inte alls fångas i det föreslagna typfallsmåttet. För att kunna besvara sådana frågor får andra typfall/annan statistik tas fram för analys.

Typfall - några alternativa val

Vad som menas med ett typfall kan tolkas på olika sätt. Alternativen som diskuteras nedan exemplifieras med ett av de fyra typfallen, den genomsnittlige mannen.

1 Tvärsnittlig ansats

Med tvärsnitt menas här att typfallet är en typ av medelvärde av årets pensionärer avseende

pensionsutbetalningar. Till exempel kan genomsnittspensionen motsvara medelvärdet av utbetalningarna runt medianvärdet, förslagsvis i intervallet 45-55 percentilen. Genomsnittmannen är alltså en” typisk pensionär” i det aktuella årets pensionärskollektiv.

Kollektivets sammansättning ändras varje år under den redovisade tioårsperioden, nya pensionärer kommer till och andra faller ifrån. Om man begränsar sig till pensionärer 65 år och äldre så ingår i kollektivet 2015 kohorterna 1938-1950. Tio år tillbaka i tiden, startåret 2006, ingår endast kohorterna 1938-1941 i kollektivet.

Kollektivet växer alltså successivt och inkluderar successivt även äldre pensionärer.

Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av 20-delsinfasningen – ju yngre årskull desto mindre del av tilläggspensionen. Tvärsnittsmannen är således inte representativ för beståndet ålderspensionärer. Det dröjer ytterligare tiotalet år innan de flesta åldrar finns representerade i tvärsnittet. På grund av övergångs- reglerna kan han inte heller sägas vara en representant för det nya pensionssystemet.

2 Longitudinell ansats

Med longitudinell ansats menas här att utvecklingen för individen, som har definierats som ett typfall, följs under en tioårsperiod. Den utveckling som visas är hur individens pension förändras till följd av

indexeringar, systemets regler m.m. I både det här fallet och det tidigare framgår förstås också skillnader i inkomst mellan pensionärer i olika skikt.

Det finns också flera sätt att beräkna snittpensionären. Man kan anta att personen har förvärvsarbetat genomsnittligt länge eller ett visst antal år och haft en genomsnittlig begynnelse- eller slutinkomst som

(3)

PM59004 1.0

pensionen idag 2015 som bestäms på detta sätt är det endast kohorterna 1938-1941 som kan komma ifråga på grund av kravet på tio år som pensionär om pensionsåldern sätts till 65 år, den ålder som de flesta tar ut sin ålderspension.

I samråd med Socialdepartementet har den longitudinella ansatsen valts där genomsnittet bestäms med pensionsutbetalningarna som bas. Typfallen beskrivs i detalj nedan.

Definition av typfallen – förslag

Utgångspunkten för typfallen är summa utbetald pension i form av tilläggs- inkomst-, premie- och garantipension till ensamstående och födda 1941. Utbetalningsåret är 2015 och uppgifterna kommer från SCB och undersökningen om hushållens ekonomi³.

Hög pension utgörs av medelvärdet från 80-90 percentilen⁴. De allra högsta pensionerna tas inte med, eftersom de till stor del är pensioner som lyfts flera år efter 65-årsdagen.

Genomsnittlig manlig resp. kvinnlig pensionär utgörs av medelvärdet från 45-55 percentilen.

Garantipensionär avser de som inte har några inkomstrelaterade pensioner.

För typfallen, hög respektive snittpensionären ovan beräknas även medelvärdet av utbetald tjänstepension respektive privat pension.

Uppgifterna för 2015 beräknas sedan bakåt i 10 år. Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med PPM-index⁵ och tjänstepension och privat pension med

förändringen i prisbasbeloppet. För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. Som boendekostnad används genomsnittlig boendekostnad för ensamstående personer 65 år och äldre boende i hyresrätt 2012 enligt SCB:s statistik. Boendekostnaden räknas om med boendeindex till aktuellt redovisningsår.Typfallen antas inte ha någon förmögenhet som reducerar eventuellt bostadstillägg.

I tabellen nedan redovisas ingångsvärdena 2015 för de fyra olika typfallen.

Tabell 1

Bruttoinkomster för de fyra olika typfallen 2015, kronor per månad Garanti-

pensionär

Genomsnittlig kvinnlig pensionär

Genomsnittlig manlig pensionär

Pensionär med hög pension

Tilläggspension 0 7 555 10 268 11 804

Inkomstpension 0 2 310 3 703 4 263

Premiepension 0 63 89 99

Tjänstepension 0 1 932 3 867 4 733

Privat pension 0 452 565 1 122

Typfallen antas bo i hyresrätt utan kapitalinkomster vilket förenklar beräkningarna då ingen hänsyn behöver tas till fastighetsskatt eller kapitalskatt. Typfallens boendekostnad antas vara 5 140 kronor per månad 2015 (vilket beräknas motsvara medelhyran för äldre 2015) och har förändrats i takt med boendekostnadsindex (delkomponent till KPI). Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år.

Kyrkoskatten är exkluderad eftersom den anses vara privat konsumtion, se tabell B5 i bilaga.

3 Senaste urvalet är från 2012 och är framräknad till 2015 med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regler.

4 Individernas allmänna pensioner sorteras i stigande ordning. 80 percentilen innebär det värde på allmän pension där 80 procent har lägre och 20 procent har en högre allmän pension.

5 Genomsnittlig fondavkastning inom premiepensionssystemet

(4)

Utifrån dessa uppgifter beräknas för varje år individens garantipension, inkomst efter skatt och

bostadstillägg. I antagandena ingår 40 års bosättning, så äldreförsörjningsstöd blir aldrig aktuellt. Total pension före och efter skatt beräknas.

I bilaga redovisas typfallens utveckling 2006-2015 med prognos för 2016-2019. Prognosen är baserade på Pensionsmyndighetens senaste prognos för inkomstindex, balansindex m.m. samt antagande om oförändrade skatte– och bidragsregler. Sist i bilagan ges även en jämförelse med utvecklingen av BNP per capita i fasta priser.

Återkommande rapportering och underlagets aktualitet – förslag

Det första rapporteringsåret 2014 bestod underlaget för typfallen av då kvarlevande pensionärer i åldern 74 år. I gruppen ingår personer som har pensionerats någon gång mellan 61 och 73 års ålder. Förslagsvis används samma typfall för tioårsperioden 2006-2015 osv. År 2019 kan en motsvarande serie påbörjas för kohort 1945.

(5)

PM59004 1.0

BILAGA Utfallet för de fyra typfallen mm

I denna bilaga återges det ekonomiska utfallet i fasta priser (2015 års nivå) för de fyra olika typfallen – garantipensionären, genomsnittliga kvinnliga respektive manliga pensionären och pensionären med relativt god pension.

Tabell B1.

Garantipensionärens inkomster 2006-15 med prognos 2016-2019, uttryckt i 2015 års priser⁶, kr/månad

Prognos 2016 – 2019 Garantipensionären 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Tilläggspension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstpension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Premiepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Garantipension 7 866 7 812 7 681 8 043 7 868 7 739 7 886 7 979 7 976 7 899 7 704 7 576 7 551 7 597

Tjänstepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Privat pension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstskatt -1 734 -1 720 -1 687 -1 535 -1 404 -1 192 -1 218 -1 189 -1 088 -1 079 -1 055 -1 038 -1 032 -1 041 Bostadstillägg 4 561 4 666 4 818 4 574 4 509 4 737 4 695 4 869 4 878 4 820 4 712 4 592 4 467 4 380 Disponibel inkomst 10 693 10 758 10 811 11 083 10 974 11 284 11 363 11 660 11 766 11 640 11 361 11 130 10 986 10 935

Motsvarande tabell i löpande priser återges sist i tabellbilagan.

Figur B1. Garantipensionärens ekonomiska utveckling 2006-2015, prognos 2016-2019 uttryckt i 2015 års priser

Av figuren ovan finns naturligt enbart garantipension och bostadstillägget för garantipensionären. Skälet till att etiketterna för övriga inkomster finns med är att de övriga typfallen har sådana. I fasta priser har

garantipensionären fått omkring 11 000 kronor i månaden. Av dessa utgör garantipensionen nästan 8 000 kronor/månad och resterande är bostadstillägg. År 2009 sker en relativt stor omräkning av garantipensionen eftersom prisbasbeloppet (som mäter inflationen juni 2007- juni 2008) ökade med 4,4 procent medan den underliggande inflationen (förändringen av årsmedeltalet för KPI 2008/09) var negativ, -0,3 procent.

6 Deflatorn är årsmedeltalet för KPI.

-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Bostadstillägg Garantipension

Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt

Prognos 2016 – 2019

(6)

Tabell B2

Den genomsnittliga kvinnliga pensionärens inkomster 2006-2015 med prognos 2016-2016, uttryckt i 2015 års priser, kr/månad

Prognos 2016 – 2019 Medelkvinnan 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tilläggspension 7 861 7 813 7 764 8 138 7 799 7 275 7 464 7 772 7 576 7 555 7 718 7 803 7 811 7 849 Inkomstpension 2 404 2 389 2 374 2 489 2 385 2 225 2 282 2 377 2 317 2 310 2 360 2 386 2 389 2 400

Premiepension 63 65 62 40 50 51 43 47 55 63 62 60 58 58

Garantipension 559 555 545 571 559 550 560 567 566 561 547 538 536 540

Tjänstepension 1 924 1 911 1 879 1 968 1 925 1 893 1 929 1 952 1 951 1 932 1 885 1 854 1 847 1 858

Privat pension 450 447 440 460 450 443 451 457 456 452 441 434 432 435

Inkomstskatt -3 368 -3 345 -3 313 -3 400 -3 087 -2 535 -2 602 -2 665 -2 492 -2 499 -2 569 -2 603 -2 607 -2 619 Bostadstillägg 1 514 1 635 1 785 1 405 1 510 2 044 1 922 1 918 2 049 1 981 1 715 1 505 1 370 1 270 Disponibel inkomst 11 406 11 470 11 535 11 671 11 591 11 946 12 050 12 424 12 481 12 356 12 159 11 978 11 837 11 791

Figur B2. Den genomsnittliga kvinnliga pensionärens ekonomiska utveckling 2006-2015, prognos 2016- 2019 uttryckt i 2015 års priser

Den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens disponibla inkomster har i fasta priser ökat under perioden 2006-2015 från 11 400 till omkring 12 350 kronor. Enlig nuvarande prognos förväntas de dock sjunka något framöver med omkring 400 kronor (uttryckt i 2015 års priser). 2009 omräknades inkomst- och tilläggspensionen med 4,5 procent samtidigt som priserna minskade något (-0,3 procent). 2010 begränsades de allmänna inkomstrelaterade pensionsomräkningarna av den automatiska balanseringen (bromsen). År 2013 var omräkningen av pensionerna relativt hög, 4,1 procent medan 2014 var den åter negativ. För 2015 var omräkningen 0,9 procent.

-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Prognos 2016 – 2019

(7)

PM59004 1.0

Tabell B3

Den genomsnittliga manliga pensionärens inkomster 2006-2015 med prognos 2016-2019, uttryckt i 2015 års priser, kr/månad

Prognos 2016 – 2019 Medelmannen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tilläggspension 10 684 10 619 10 552 11 060 10 599 9 888 10 144 10 563 10 297 10 268 10 489 10 606 10 616 10 668 Inkomstpension 3 853 3 830 3 805 3 989 3 823 3 566 3 658 3 810 3 714 3 703 3 783 3 825 3 829 3 847

Premiepension 90 93 88 56 71 73 62 67 78 89 87 85 83 82

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 3 850 3 824 3 760 3 937 3 852 3 788 3 860 3 906 3 904 3 867 3 771 3 709 3 696 3 719

Privat pension 563 559 550 576 563 554 564 571 571 565 551 542 541 544

Inkomstskatt -5 390 -5 352 -5 296 -5 477 -5 047 -4 221 -4 337 -4 502 -4 285 -4 300 -4 421 -4 486 -4 490 -4 512

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Disponibel inkomst 13 650 13 573 13 459 14 141 13 861 13 648 13 951 14 414 14 279 14 192 14 261 14 282 14 274 14 348

Figur B3

Den genomsnittliga manliga pensionärens ekonomiska utveckling 2006-2015, prognos 2016-2019 uttryckt i 2015 års priser

Den manliga genomsnittliga pensionärens disponibla inkomster har varierat något mer än genomsnittliga kvinnans inkomster. Skälet är att mannen inte får någon utfyllnad av varken bostadstillägg eller

garantipension. Åren 2009 och 2013 sker som redan nämnts relativt höga omräkningar av den allmänna inkomstpensionen.

-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Prognos 2016 – 2019

(8)

Tabell B4

Pensionären med hög allmän pension och hans/hennes inkomster 2006-2015 med prognos 2016-2019, uttryckt i 2015 års priser, kr/månad

Prognos 2016 – 2019

Hög allmän pension 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tilläggspension 12 282 12 208 12 130 12 715 12 185 11 367 11 661 12 143 11 838 11 804 12 058 12 192 12 204 12 264 Inkomstpension 4 435 4 408 4 381 4 592 4 400 4 105 4 211 4 385 4 275 4 263 4 355 4 403 4 407 4 429

Premiepension 100 103 98 63 79 81 69 74 87 99 97 95 92 91

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 4 714 4 681 4 603 4 820 4 715 4 638 4 726 4 782 4 779 4 733 4 617 4 540 4 525 4 552 Privat pension 1 117 1 109 1 091 1 142 1 117 1 099 1 120 1 133 1 133 1 122 1 094 1 076 1 072 1 079 Inkomstskatt -6 654 -6 603 -6 529 -6 774 -6 296 -5 407 -5 553 -5 753 -5 524 -5 537 -5 662 -5 728 -5 734 -5 761

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Figur B4

Pensionärer med hög allmän pension deras ekonomiska utveckling 2006-2015, prognos 2015-2019 uttryckt i 2015 års priser

Av figurerna ovan framträder att garantipensionären och medelkvinnans disponibla inkomst har utvecklats på snarlikt vis samt att medelmannens och höginkomstagrens inkomst har samma mönster. Skälet är att medelkvinnan får lite garantipension samt bostadstillägg vilket medelmannen och höginkomsttagaren inte har.

Jämfört med riket totalt, BNP per capita, drabbades inte pensionärerna av den finansiella krisen 2009 direkt utan nedräkningen kom 2010 när den automatiska balanseringen trädde i kraft.

-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Prognos 2016 – 2019

(9)

PM59004 1.0

Figur B5

Typfallens procentuella utvecklig av disponibla inkomsterna samt utvecklingen av BNP per capita 2007- 2015, prognos 2016-2019, uttryckt i 2015 års priser

Ett alternativt till figuren ovan är att jämföra utvecklingen av de disponibla inkomsterna sedan 2006 (index=100).

Figur B6

Typfallens utvecklig av de disponibla inkomsterna samt BNP per capita 2006-2015, prognos 2016-2019 uttryckt i 2015 års priser

Att garantipensionären och medelkvinnan fick det bättre 2006 jämfört med de övriga typfallen beror på bostadstillägget som höjdes (höjd övre hyresgräns med 180 kronor per månad för ensamstående och med 90 kronor per månad för samboende samt höjd kompensationsgrad under året från 91 till 93 procent av

boendekostnaden)⁷. Garantipensionären fick det också bättre 2009 beroende på det höjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna, jfr figur B7 nedan. 2009 var omräkningen av inkomst- och tilläggspensionen

7 Bostadstillägget ändrades 2007 så att ev. arbetsinkomster viktades ner från 80 till 50 procent. År 2012 höjdes den maximala bidragsgrundande hyran med 170 kr/månad för ensamstående och 340 kr för samboende hushåll. År 2013 ökades bidragsgrundande hyran ytterligare med 170 kronor/månad för ensamstående. 2014 infördes ett fribelopp för arbetsinkomster med 24 000 kronor.

-8,0%

-6,0%

-4,0%

-2,0%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Typfall 1: Garantipensionären

Typfall 2: Medelkvinnan

Typfall 3: Medelmannen

Typfall 4: Pensionären med hög pensionsinkomst

BNP per capita

90 95 100 105 110 115 120

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

BNP per capita

Typfall 1: Garantipensionären Typfall 2: Medelkvinnan Typfall 3: Medelmannen Typfall 4: Pensionären med hög pensionsinkomst

Prognos 2016 – 2019

(10)

0

den högsta under hela perioden (+4,5 procent) samtidigt var omräkningen av garantipensionen också den högsta för perioden (4,4 procent).

Förutom att bostadstillägget i nominella termer har höjts så har även skatterna förändrades. Grundavdraget har höjts men även de genomsnittliga kommunalskattesatserna har ökat över perioden. I figuren nedan visas de äldres grundavdrag förutsatt 2015 års prisbasbelopp om 44 500 kronor.

Figur B7

Grundavdrag för äldre, 2006-2015

Av figur B7 framgår att grundavdraget har ändrats och succesivt ökat under perioden 2005-2014. Höjt grundavdrag innebär lägre beskattningsbara inkomster och lägre inkomstskatt. Inkomståren 2007 och 2008 gjordes ingen förändring av grundavdraget utan denna konstruktion var densamma som 2006 detsamma gällde även för 2014 och 2015. Kommunerna har dock höjt de kommunala inkomstskatterna under perioden med ca 39 öre, från 31,60 till 31,99⁸vilket motverkar och ökar inkomstskatten.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

10 000 32 000 54 000 76 000 98 000 120 000 142 000 164 000 186 000 208 000 230 000 252 000 274 000 296 000 318 000 340 000 362 000 384 000 406 000 428 000 450 000 472 000 494 000 516 000 538 000 560 000 582 000

2014 2013 2011 2010 2009 2006 2005

Taxerad inkomst

(11)

PM59004 1.0

Tabell B5: Genomsnittlig kommunalskattesats mm Taxeringsår Total kommunal

skattesats Kommunal

skattesats Landsting

skattesats Begravnings- avgift

2005 31,60 20,84 10,76 0,22

2006 31,60 20,83 10,76 0,22

2007 31,55 20,78 10,78 0,22

2008 31,44 20,71 10,73 0,22

2009 31,52 20,72 10,80 0,22

2010 31,56 20,74 10,82 0,22

2011 31,55 20,73 10,82 0,22

2012 31,60 20,59 11,01 0,22

2013 31,73 20,62 11,11 0,22

2014 31,86 20,65 11,20 0,22

2015 31,99 20,70 11,29 0,22

Källa: SCB

I tabell B6 nedan återges tidigare tabeller B1-B4 i löpande priser.

Tabell B6

De olika typfallens inkomster 2006-15 med prognos 2016-2019, i löpande priser, kr/månad

Prognos 2016 – 2019

Garantipensionären 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Tilläggspension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstpension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Premiepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Garantipension 7 047 7 153 7 278 7 597 7 526 7 597 7 810 7 899 7 881 7 899 7 881 7 952 8 148 8 361

Tjänstepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Privat pension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstskatt -1 554 -1 575 -1 599 -1 449 -1 343 -1 170 -1 207 -1 177 -1 075 -1 079 -1 079 -1 090 -1 114 -1 146 Bostadstillägg 4 086 4 273 4 565 4 320 4 313 4 650 4 650 4 820 4 820 4 820 4 820 4 820 4 820 4 820 Disponibel inkomst 9 579 9 851 10 244 10 468 10 497 11 077 11 254 11 542 11 627 11 640 11 622 11 683 11 854 12 034

Prognos 2016 – 2019

Medelkvinnan 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tilläggspension 7 042 7 155 7 357 7 687 7 460 7 142 7 392 7 694 7 487 7 555 7 895 8 190 8 428 8 639 Inkomstpension 2 153 2 188 2 250 2 351 2 281 2 184 2 260 2 353 2 289 2 310 2 414 2 505 2 577 2 642

Premiepension 57 60 59 37 48 50 43 46 54 63 63 63 63 63

Garantipension 500 508 517 540 535 540 555 561 560 561 560 565 579 594

Tjänstepension 1 724 1 750 1 780 1 859 1 841 1 859 1 911 1 932 1 928 1 932 1 928 1 945 1 993 2 045

Privat pension 403 409 416 435 431 435 447 452 451 452 451 455 466 478

Inkomstskatt -3 018 -3 063 -3 140 -3 211 -2 953 -2 489 -2 577 -2 639 -2 462 -2 499 -2 628 -2 732 -2 813 -2 883 Bostadstillägg 1 356 1 497 1 691 1 327 1 444 2 006 1 904 1 899 2 025 1 981 1 754 1 580 1 478 1 398 Disponibel inkomst 10 219 10 504 10 930 11 024 11 087 11 727 11 934 12 299 12 333 12 356 12 438 12 572 12 772 12 977

(12)

Prognos 2016 – 2019

Medelmannen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tilläggspension 9 571 9 724 9 998 10 447 10 139 9 706 10 046 10 457 10 175 10 268 10 731 11 132 11 455 11 741 Inkomstpension 3 452 3 507 3 606 3 768 3 656 3 501 3 623 3 771 3 670 3 703 3 870 4 015 4 131 4 234

Premiepension 80 85 84 53 68 72 61 66 77 89 89 90 89 90

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 3 450 3 502 3 563 3 719 3 684 3 719 3 823 3 867 3 858 3 867 3 858 3 893 3 988 4 093

Privat pension 504 512 521 544 539 544 559 565 564 565 564 569 583 598

Inkomstskatt -4 829 -4 901 -5 018 -5 174 -4 828 -4 143 -4 296 -4 457 -4 235 -4 300 -4 523 -4 708 -4 845 -4 966

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Prognos 2016 – 2019

Hög allmän pension 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tilläggspension 11 003 11 179 11 494 12 010 11 655 11 158 11 549 12 021 11 697 11 804 12 336 12 797 13 168 13 497 Inkomstpension 3 973 4 037 4 151 4 337 4 209 4 030 4 171 4 341 4 224 4 263 4 455 4 621 4 755 4 874

Premiepension 90 95 93 59 76 80 68 73 86 99 100 100 100 100

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 4 223 4 287 4 361 4 553 4 510 4 553 4 680 4 733 4 723 4 733 4 723 4 765 4 882 5 010 Privat pension 1 001 1 016 1 033 1 079 1 069 1 079 1 109 1 122 1 119 1 122 1 119 1 129 1 157 1 187 Inkomstskatt -5 961 -6 047 -6 187 -6 398 -6 022 -5 308 -5 500 -5 695 -5 459 -5 537 -5 792 -6 013 -6 187 -6 340

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0