ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:91 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nytorp i Marieberg

(1)

Nytorp i Marieberg

Arkeologisk utredning i detaljplaneområdet Mariebergsskolan, fastigheterna Törsjö 3:14, 1:8, 1:43, 1:12 och Mosås 1:111, Mosjö socken, Örebro kommun, Närke

Leif Karlenby

(2)

(3)

Nytorp i Marieberg

Arkeologisk utredning i detaljplaneområdet Mariebergsskolan, fastigheterna Törsjö 3:14, 1:8, 1:43, 1:12 och Mosås 1:111, Mosjö socken, Örebro kommun, Närke

Leif Karlenby

Lst dnr 431-5521-2016

(4)

Grafisk form Nina Balknäs@Högtorps Diverse

Omslagsfoto Villabebyggelse angränsande till utredningsområdet.

Foto Om inte annat anges är fotografierna tagna av Arkeologgruppen AB.

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Dnr R50223371_170001 arkeologgruppen@arkeologgruppen.se

Karta över Örebro län med platesen för utredningen markerad med rött.

(5)

Bakgrund och kulturmiljö ... 7

Tidigare undersökningar ...8

Syfte och frågeställningar ...8

Metod ...8

Resultat ...10

Arkeologiska lämningar ...12

Parcellindelning ... 12

Boplatslämningar ... 14

Tolkning ...18

Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen ...19

Referenser ...20

Administrativa uppgifter ... 21

Bilagor ...22

Bilaga 1. Schakttabell Bilaga 2. Anläggningstabell

(6)

Figur 1. Karta med den aktuella undersökningsplatsen markerad med en svart ring.

Skala 1:250 000.

6

(7)

Sammanfattning Inledning

Örebro kommun planerar för ny bebyggelse i den östra delen av detalj- planeområdet Mariebergsskolan, som ligger cirka fem kilometer söder om Örebro och strax norr om Mariebergs travbana. Väster om ytan ligger Marie- bergsskolan (därav planområdets namn). Utredningsområdet omger en äldre bebyggelse – Nytorp.

Majoriteten av de grävda sök- schakten innehöll inga fornlämningar.

Av de 65 schakten innehöll 21 stycken anläggningar. Sammanlagt påträffades 40 arkeologiska objekt. Det rörde sig om två grupper av lämningar; dels femton parcellavgränsningar i form av grunda diken, dels traditionella bo- platslämningar som stolphål, härdar, kokgropar och andra gropar där funk- tionen inte kunnat bestämmas. Dessa uppgick till 25 stycken. De låg koncentrerade till ett område i den västra delen av utredningsområdet, täck- ande en yta om cirka 7 000 kvadratmeter. Ytan är – med undantag från platsen för Nytorpsbebyggelsen – den högst belägna punkten inom utred- ningsområdet och sluttar svagt ned mot det stora diket i väster, som tidigare förmodligen varit en bäck eller å.

Några av stolphålen kan förmodas ut- göra spår av ett förhistoriskt långhus.

Örebro kommun planerar för ny bebyggelse i den östra delen av detalj- planeområdet Mariebergsskolan, som ligger cirka fem kilometer söder om Örebro och strax norr om Marie- bergs travbana. Väster om ytan ligger Mariebergsskolan (därav planområ- dets namn).

Då resultaten från en förunder- sökning kring gården Moholm, strax norr om nu aktuell plats, visade att det fanns kvar spår efter parcellindelning av äldre åkrar (daterade till 1000- och 1100-talet e.Kr.) kunde man misstän- ka att liknande lämningar också skulle finnas vid Nytorp. Den svaga förhöj- ning som Nytorp ligger på utgör ett lämpligt läge för en förhistorisk boplats. Ett flertal förhistoriska bosätt- ningar har påträffats i liknande lägen i närområdet (Knabe 2003; Graner

& Johannessen 2003; Andersson &

Graner 2006; Knabe 2011; Bless Karl- sen m.fl. 2011).

5

(8)

Figur 2. Karta över området runt Nytorp och detaljplaneområdet ”Mariebergsskolan”. Skala 1:5 000.

6

(9)

Bakgrund och kulturmiljö

använts som betesmark för den före detta hästgården vid Nytorp. Tidi- gare har marken fungerat som åker- mark. Området öppnades för jordbruk i samband med att gårdar flyttades ut från Törsjö by när Mosjön sänktes vid mitten av 1800-talet. En av dessa går- dar var Moholm som ligger strax norr om nu aktuellt område. Nytorp är en senare etablering. På den ekonomiska häradskartan från åren 1864–67 sak- nas bebyggelse i området. Strax norr om utredningsytan finns en backstuga (Bs) markerad. Den torde inte ha något med Nytorp att göra¹.

I öster och söder begränsas områ- det av villabebyggelse som uppförts under senare tid med början under 1960-talet. Inom ytan fanns en mindre skogsdunge. Inom ytan fanns även ett

1 Mosås J112-65-1 Häradsekonomiska kartan 1864–67

Utredningsområdet var cirka 5,5 hektar stort och beläget vid den östra kanten av rullstensåsen som sträcker sig mellan Örebro och Kumla. Jordarterna i området domineras av glacial lera med inslag av sandig morän. Högsta punkten på åsen i detta parti ligger på cirka 60 meter över havet. Inom utrednings- området varierar höjden mellan 48 och 50 meter över havet. I norr fanns den högst belägna delen av utrednings- området kring den nuvarande bebyg- gelsen Nytorp. En mindre och något lägre förhöjning fanns i områdets syd- västra del. Marken var inom båda dessa ytor i huvudsak sandig, men övergick i lägre partier mot silt och lera.

Utredningsområdet består idag huvudsakligen av igenväxande hagmark. Fram till helt nyligen har marken

Figur 3. Vy över södra delen av utredningsområdet. Centralt i bilden finns den mindre för- höjning där boplatsanläggningarna fanns. Foto från nordöst.

7

(10)

par mindre skogspartier i nordöst och sydöst, varav det senare också bestod av en våtmark.

Tidigare undersökningar

Några fornlämningar var inte kända inom utredningsområdet före utredning. Omedelbart norr om det aktuella utredningsområdet, vid Södra Lindhult och Moholm, har dock flera fornläm- ningar påträffats och dokumenterats.

Här har man inför utbyggnad av bebyggelse sedan början av 2000-talet utfört arkeologiska utredningar och under- sökningar och därvid påträffat främst förhistoriska boplatser och fossil åker- mark. Vid södra Lindhult påträffades en järnåldersgård med spår efter två stolpburna långhus från folkvandrings- tid (Knabe 2011) och vid Moholm – som ligger enbart ett hundratal meter norr om Nytorp – har spår påträffats efter medeltida odling (Larsson & Karlenby 2017; Karlenby in press).

Liknande typer av fornlämningar har även påträffats vid utbyggnad av den så kallade Transportstaden (Törsjö- terminalen), som ligger söder om Marie- bergs travbana och omkring en kilometer söder om aktuellt utredningsområ- de (Knabe 2003; Graner & Johannessen 2003; Andersson & Graner 2006). Dessa fornlämningar var belägna i ett liknande topografiskt läge som utredningsområ- det vid Mariebergsskolan, det vill säga på lägre förhöjningar av sandiga och siltiga material omgivna av glacial lera öster om rullstensåsen.

Mot denna bakgrund bedömdes det som sannolikt att det kan finnas okända fornlämningar inom det aktuella utred- ningsområdet och att en arkeologisk utredning därför behövdes.

Syfte och

frågeställningar

Syftet med utredningen var att klargöra om någon fornlämning fanns inom de- taljplaneområdet Mariebergsskolan och om denna fornlämning i sådana fall riskerade att påverkas av de bygg- och anläggningsarbeten som planerades.

Den arkeologiska utredningen skulle förutom avbaning av större sam- manhängande ytor eller spridda schakt i åkermark och före detta åkermark omfatta en begränsad arkiv- och litte- raturstudie och kartanalys.

Metod

Fältarbetet genomfördes med masking- rävning av sökschakt. Större delen av området visade sig inte innehålla några fornlämningar, varför det bedömdes som onödigt att ta upp större samman- hängande ytor. Genom strategiskt pla- cerade sökschakt kunde fornlämning- arna ändå påträffas samt begränsas till karaktär och omfattning.

Sammanlagt grävdes 65 schakt med en sammanlagd längd av 886 meter och en yta på 1 152 kvadratmeter, motsvarande drygt 2 procent av ytan.

Vid grävningen användes en maskin av märket Hanix som vägde 5 ton och

8

(11)

Figur 4. Plan över schakten som grävdes inom ytan med schaktnummer noterade.

Skala 1:1 200.

9

(12)

var utrustad med en släntskopa med en bredd av 1,30 meter. Schakt och anläggningar mättes in med RTK-GPS.

Dessa dokumenterades också skriftligt och ett urval anläggningar grävdes och dokumenterades i sektion. Området fotograferades i dokumentationssyfte.

All digital inmätning gjordes med RTK- GPS och har därefter registrerats i Intra- sis 3 och bearbetats i ArcGIS 10.2. Alla påträffade anläggningar mättes in, dokumenterades genom skriftlig beskrivning och i vissa fall med fotografier.

Resultat

Figur 5. Vy över gårdstomten till Nytorp med två igenlagda schakt i trädgården.

Foto från söder.

Majoriteten av de grävda sökschakten innehöll inga fornlämningar. Av de 65 schakten innehöll 21 stycken anlägg- ningar. Sammanlagt påträffades 40 arkeologiska objekt. Det rörde sig om två grupper av lämningar; dels femton parcellavgränsningar i form av grunda diken/rännor, dels traditionella bo- platslämningar som stolphål, härdar, kokgropar och andra gropar utan be- stämd funktion. Dessa uppgick alltså till 25 stycken.

Parcellavgränsningarna fanns inom en 5 600 kvadratmeter stor yta i områ- dets sydöstra del. Boplatslämningarna låg koncentrerade till ett område i den västra delen av utredningsområdet, täckande en yta av cirka 7 000 kvadratmeter. De två ytorna överlappade varandra till viss del, så att området med parcellavgränsningar sträckte sig in i den östra delen av boplatsytan och att

10

(13)

Figur 6. Schakt med anläggningar utsatta. Dessa har påträffats inom tre områden, här markerade med grön linje. Skala 1:1 200.

11

(14)

därmed enstaka härdar och stolphål återfanns inom den östra ytan. Områ- dena har markerats på kartan i figur 6.

Ytan med boplatslämningar är – med undantag från platsen för Ny- torpsbebyggelsen – den högst belägna i området och sluttar svagt ned mot det stora diket i väster som tidigare för- modligen varit en bäck eller en å.

I den norra delen av utredningsytan fanns tre spridda anläggningar, en par- cellavgränsning inom Nytorps trädgård och två kolfläckar/härdar, strax öster därom (se figur 6).

Marken har huvudsakligen, i ett tidigare stadium, utgjort åkermark. Plog- lagret eller matjordslagret var mellan 0,1 och 0,5 meter tjockt. I de flesta schakten rörde det sig om ett djup på cirka 0,3 meter. Under detta lager framkom orörd glacial lera och silt. I söder övergick den naturliga marken till mer sandiga avlagringar.

Arkeologiska lämningar

I 21 av schakten påträffades lämningar som bedömdes utgöra fornlämningar.

Det rör sig om tre schakt i områdets norra del, nio i den sydöstra och nio i den västra. Anläggningarna presenteras utifrån typ, det vill säga att spåren av äldre odling – parcellavgränsningarna – redovisas först, därefter boplatsläm- ningarna. Angivna anläggningsnummer återfinns beskrivna i bilaga 2.

PARCELLINDELNING

Inom det sydöstra området (se figur 6) påträffades nio stycken flacka rännor belägna i sydöst-nordvästlig riktning (med viss variation). Till dessa skall förmodligen fem i öst-väst belägna

rännor inom det västra området räknas, samt spår efter ytterligare en ränna i det norra området (A200007¹). Flera av dessa rännor kan förmodas vara spår av parcellavgränsande rännor. Liknande rännor påträffades vid Moholm (forn- lämning Mosjö 106) strax norr om Ny- torp (Karlenby in press).

Parcellavgränsningarna bestod av rännor som var 0,2–0,4 meter breda.

Fyllningen bestod av silt eller lerig silt.

Den hade en gråaktig färg som när den torkade antog en något vitaktig nyans.

Fyllningen innehöll endast små mäng- der kulturpåverkat material. Inget kol gick att finna i rännorna. Förmodligen hör rännorna ihop med de som påträf- fades vid Moholm som visar på en upp- odling av marken under tidig medeltid.

Rännorna bedömdes i de flesta fall okulärt utan undersökning, med tre undantag. I två rännor grävdes sektioner.

De visade sig ha skålformad botten och ett djup på upp till 0,10 meter. Den tred- je rännan bestod endast av gråflammig, moig silt och hade fläckvis förekomst med 0,05 meters djup. I flera fall be- skrevs rännorna som ”bottenskugga” i registreringsboken, det vill säga att de endast fanns bevarade i form av ett tunt skikt kulturpåverkad silt.

I en ränna tömdes ett parti på fyllning, för att se om det möjligen fanns spår efter spadtag. Vid undersökning- arna i Moholm gjordes iakttagelser av spadtag (Karlenby in press). Tyvärr var marken vid tiden för utredningen i Ny- torp genomblöt efter en längre period med nederbörd, vilket förvandlade den hårda torra silten till en halvflytande massa som inte bevarade några spår efter liknande spadtag som påträffades vid Moholm.

1 Anläggningar som har höga nummer (>200000) har genererats i efterhand, då RTK inte var tillgänglig de första dagarna. Schakten mättes in i efterhand, men anläggningarna ritades in i plan på ritfilm för att sedan digitaliseras.

Intrasis skapar vid sådant förfarande nya identiteter med högt nummer.

12

(15)

Figur 7. Plan över det sydöstra området. Inom denna yta fanns flertalet parcell- avgränsande diken, som här har markerats med streckade linjer för att antyda möjliga parcelleringar. Skala 1:500.

13

(16)

Det går att föra ihop rännor från flera schakt, så att de representerar långa partier av parceller (A200029 – A200032;

A200020 – A200038; A146 – A200041.

Rännorna inom västra området kan grupperas A346 – 367; A350 – A371).

Riktningen är inte densamma mellan de olika föreslagna parcellerna, men detta kan säkerligen tillskrivas svårig- heten att rätt bedöma rännornas riktning i respektive schakt (endast 1,30 meter breda).

I det sydöstra området kan ovan nämnda rännor tillsammans med de rännor som inte gått att para ihop mar- kera ett parcellsystem med fyra åker- ytor. Deras bredd har varierat mellan 8 och 26 meter. En mycket smal yta mar- keras av A200038 och A200041, men detta kan vara spår efter en omläggning av åkrarna. Liknande omläggning var också synlig bland parcelleringarna vid Moholm, där två rännor skar och över- lagrade varandra. Två ¹⁴C-dateringar antyder en tidsmässig uppdelning av dessa två faser med en skillnad på cirka 100 år (Karlenby in press).

De två (fyra) rännorna i det västra området ligger lite för tätt för att vara spår efter en parcellindelning. Det kan möjligen vara så att de utgör två faser av en parcellränna, en omläggning av åkersystemet eller en vägsträckning.

Det sistnämnda är mest troligt.

Tyvärr var de flesta rännorna endast bevarade som ett tunt skikt av ibland sporadiskt förekommande fläck- visa mörkfärgningar. Det fanns heller inget kol som kunde tas för datering.

Beroende på rännornas karaktär och placering kan man ändå dra paralleller till rännorna vid Moholm. Mycket talar för att de rännorna är samtida med de nu påträffade.

BOPLATSLÄMNINGAR

Boplatslämningarna bestod främst av stolphål och härdar. Ett par kolfläckar, en grop och ett kulturlager har också registrerats. Sammanlagt finns det 25 stycken registrerade boplatsanlägg- ningar: 14 stolphål, 6 härdar, 2 kolfläck- ar, 1 grop och 2 kulturlager.

I det sydöstra området fanns en härd (A158), ett stolphål (A200026) och en grop (A200023). Dessa föreföll vara enskilda förekomster och kan an- tingen ses som spår efter aktiviteter i utkanten av en boplats eller som senare tiders aktiviteter, sporadiskt förekom- mande över ytan. Gropen A200023, som fanns allra längst åt sydöst, var be- lägen i ett parti som var mycket vattensjukt. Vatten trängde snabbt upp ur marken efter avbaning. Anläggningen hade en diameter på 0,90 meter och fyllningen bestod av svart, möjligen sotig jord. Det torde inte ha funnits nå- gon bosättning i detta område. Gropens funktion är okänd.

I det norra området påträffades två kolfläckar (A200010, A200013). De kan eventuellt vara rester efter härdar, men de var tämligen diffusa till formen och ojämna i botten. Bedömningen vid un- dersökningen var att det rörde sig om spår av senare aktiviteter, förmodligen rester efter en röjningsfas, kanske kol från röjning i samband med etableringen av Nytorp.

Till skillnad från Moholm var inte Nytorp en av de utflyttade gårdarna från Törsjö by. Moholm och bland annat Bäcklunda etablerades i området vid sänkningen av Mosjön år 1858. Nytorp finns inte med på häradskartan för om- rådet från år 1864–67¹. Däremot finns noterat Bs någonstans mellan Moholm och läget för Nytorp. Det betyder att det legat en backstuga på platsen. Den bör

1 Mosås J112-65-1

Häradsekonomiska kartan 1864–67.

14

(17)

Figur 8. Plan över anläggningar påträffade inom det nordöstra området.

Skala 1:500.

15

(18)

Figur 9. Plan över det västra området med boplatsanläggningar. Skala 1:500.

16

(19)

dock ha kommit på plats först i och med etableringen av Moholm. Därför torde kolfläckarna i den norra delen av områ- det oavsett betraktas som recenta och varande ”icke fornlämningar”.

Resterande lämningar fanns inom det västra området. De bedömdes vara fornlämningar och förmodligen förhis- toriska. Där fanns nitton anläggningar.

De utgjordes av 13 stolphål, 4 härdar/

kokgropar och 2 kulturlager, varav ett endast var en liten fläck 0,30 meter stor (A333).

Tre av stolphålen grävdes (A192, A237 och A414). Alla tre stolphål låg i koncentrationer av anläggningar. Sär- skilt fanns flera stolphål i närheten, varav flera var tydligt stenskodda. A192 och A237 kan ha ingått i ett långhus, men större ytor behöver tas upp och anläggningar grävas innan det går att fastställa detta.

De fyra härdarna (A203, A257, A293 och A387) var runda, mellan 0,80 och 1,15 meter i diameter. Ingen av dem grävdes så de har inte något känt djup. Två av dem gavs en alterna- tiv tolkning som kokgrop, men detta är osäkert. Fyllningen bestod av (bedömd från ytan) mörkfärgad kulturjord med inslag av kol, i en av dem förhållande- vis rikligt med kol. Skärvsten förekom sporadiskt i alla härdarna. En av härd- arna (A239) hade vid ett senare till- fälle grävts igenom vid anläggandet av ett stolphål (309), något som visar på händelser som inte är samtida. Möjligen har härdarna tillkommit vid ett tidigare tillfälle än själva boplatsen; eller så gäller stratigrafin endast de två inblan- dade anläggningarna.

Två mindre kulturlager påträffades i schakten. Ett omnämndes ovan som en liten rest av ett kulturlager (A333).

Det låg intill ett av stolphålen (A324) och innehöll samma typ av fyllning.

Troligen rör det sig om rest av golv eller markyta från aktiviteter i området kring stolpen. Det andra kulturlagret (A402) var något större, 2x1,3 meter (inom schaktets bredd) och det var om- givet av fyra stolhål (A406, A414, A420 och A430). Ett av stolphålen (A414) grävdes. Det hade en rundad botten- profil och var fyllt av gråbrun kulturjord med inslag av kol, sot och bränd lera. Även kulturlagret hade en gråbrun jord med inslag av kol och sot. Sanno- likt utgör kulturlagret och stolphålen en sammanhållen konstruktion, kanske en del av ett hus.

Den större samlingen av anlägg- ningar låg i de västligaste schakten på den lilla förhöjningen där, men man får räkna med att de spridda förekomster- na av anläggningar antyder att större delen av det västra området kan inne- hålla fornlämningar, möjligen med undantag för de nordvästra och sydvästra delarna där inga anläggningar påträf- fats. En yta om cirka 7 000 kvadratmeter kan innehålla anläggningar och andra spår av bosättning.

17

(20)

Tolkning

kunna ha utgjort ett par takbärande stolpar i ett långhus. Läget är lämpligt för bosättning eftersom det ligger högre än omgivande mark, men ändå i när- heten av ett vattendrag.

Utifrån resultaten vid Moholm kan man dra vissa slutsatser om de arkeologiska lämningarna. Dels kan man anta att parcellindelningarna hör hemma i medeltid och då främst i dess tidigare fas; de har sannolikt hört till samma odlingsperiod som indelningarna vid Moholm. Boplatslämningarna företer alla kännetecken på att vara förhisto- riska. Liknande lämningar vid Moholm har dock daterats till perioden 1650–

1950 e.Kr. Det rör sig om spår efter aktiviteter knutna till gården Moholm eller den backstuga som bör ha legat i närheten under 1800-talet. I närheten finns dock förhistoriska boplatser som ger möjligheter till en tidigare datering av området inom Nytorp. Det rör sig om Södra Lindhult, Bäcklunda och Vittvång med flera (Knabe 2011; Knabe 2003;

Graner & Johannessen 2003; Anders- son & Graner 2006; Bless Karlsen m.fl.

2011). Under perioder av förhistorien – och då särskilt romersk järnålder – har flertalet av de små förhöjningarna som ligger i det annat relativt låglänta området norr om den numera utdikade Mosjön utnyttjats för bosättning. Detta kan också gälla Nytorp (och även Mo- holm för den delen). Det bästa läget i det området är den plats där bebyggel- sen ligger idag.

Anläggningarna kan delas in i två grupper, nämligen en med lämningar efter ett odlingssystem och en med boplats- lämningar. Odlingsspåren bestod av grunda rännor som utgjort avgräns- ningar mellan vad man får förmoda varit ryggade åkrar. Liknande lämningar har påträffats vid Moholm strax norr om Nytorp. Där har de daterats till tidig medeltid.

Rännorna kan i sin tur fördelas i tre grupper: en med tre rader av rännor som ligger med dragning åt norr samt en som lutar mer åt väster. Ytterligare fem rännor inom den västra ytan antyder ett åkersystem i detta område som legat i öst-väst. I jämförelse med Mo- holm kan alltså också här skönjas två faser i någotsånär nord-sydliga åkrar.

De väst-östliga åkrarna har förmodli- gen placerats i annat väderstreck på grund av den lokala topografin. Där lutar marken åt väster ned mot ån, i öster lutar den snett ned mot sydöst och en därstädes belägen våtmark. Helt enkelt kan man anta att åkrarna lagts i linje med lutningen på marken så att en god dränering erhållits genom att vatt- net kunde följa den naturliga lutningen.

Rännorna – som i viss grad kan likna diken – har aldrig varit avsedda för att leda bort vatten. Då är det lämpligt att naturen själv får stå för detta.

Boplatslämningarna var relativt koncentrerade till en yta i den västra delen av utredningsområdet och be- lägna på en lokal förhöjning. Marken sluttar svagt mot väster ned mot ett tidigare vattendrag. Lämningarna bestod av stolphål och härdar. I ett av schakten fanns ett par hål efter stolpar som skulle

18

(21)

Utvärdering av resultaten

i förhållande till undersökningsplanen

Figur 10. Schaktning vid den norra gränsen av utredningsområdet.

Foto från väster.

Syftet med utredningen var att klar- göra om någon fornlämning fanns inom detaljplaneområdet Mariebergsskolan och om denna fornlämning i sådana fall riskerade att påverkas av de bygg- och anläggningsarbeten som planerades.

Utredningen har kunnat visa att det finns fornlämningar inom ytan. Det rör sig dels om parcelleringar liknande dem som påträffades vid Moholm, dels om boplatslämningar. Parcelleringarna behöver förmodligen inte utforskas mer, de var svåra att få grepp om, då tidigare användning av området nästan utplånat dem. I ställe kan man dra nytta av resultaten från Moholm. Det är högst troligt att de två parcellsystemen är lämningar av samma typ av aktivitet och att de har liknande datering.

Boplatsen behöver avgränsas och bedömas till karaktär och omfattning genom vidare undersökning.Även ett antal ¹⁴C-analyser behöver utföras för att få ett bättre grepp om hur länge boplatsen funnits på platsen.

Totalt rör det sig om cirka 7 000 kvadratmeter i den västra delen av utredningsområdet som kan komma ifråga för en fortsatt förundersökning.

I och med dessa resultat anser Arkeo- loggruppen AB att utredningen motsva- rat det uppsatta syftet.

19

(22)

Andersson, J & Graner, G. 2006. Bönderna vid Bäcklunda – från stenålder till historisk tid. Del 3. Närke, Mosjö socken, Törsjö 2:4, RAÄ 52. Riksantikvarieämbetet UV Örebro DAFF 2005:1. Örebro.

Bless Karlsen, K., Lihammer, A. & Arnberg, A. 2011. Södra Tvärleden.

Järnåldersgård och röjningsröse, arkeologisk förundersökning och särskild undersökning. Fornlämningar Mosjö 69 och Gällersta 93:1, Mosjö- Sättertorp 1:2 och Attersta 1:7, Mosjö socken och Gällersta socken, Örebro kommun, Närke. Rapport Kulturmiljövård Mälardalen 2010:30. Västerås.

Graner, G. & Johannessen, A-C. 2003. Bönderna vid Bäcklunda – från stenålder till historisk tid. Del 2. Närke, Mosjö socken, Törsjö 2:4, RAÄ 52. Riksantikvarieämbetet UV Örebro DAFF 2003:2. Örebro.

Karlenby, L. (in press). Spår efter medeltida odling vid Moholm. Fastighet Törsjö 3:14, Mosjö socken, Örebro kommun, Närke. Arkeologgruppen AB rapport.

Knabe, E. 2003. Bönderna vid Bäcklunda – från stenålder till historisk tid. Del 1. Närke, Mosjö socken, Törsjö 2:4, RAÄ 52.

Riksantikvarieämbetet UV Örebro DAFF 2003:1. Örebro .

Knabe, E. 2011. Järnåldersbebyggelse i Södra Lindhult. Närke, Örebro stadsområde. Nicolai 3:208, RAÄ 266 och 274. Arkeologisk

undersökning. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:60. Stockholm.

Larsson, S. & Karlenby, L. 2017. Norra Marieberg – Moholm. Arkeologisk utredning i detaljplaneområdet Norra Marieberg, Mosjö socken, Örebro kommun, Närke. Arkeologgruppen AB rapport 2017-12. Örebro.

Kartor och arkivmaterial

HISTORISKA LANTMÄTERIAKTER

Mosås J112-65-1 Häradsekonomiska kartan 1864-67

(23)

Landskap Örebro kommun

Socken Mosjö

Fastighet Törsjö 3:14, 1:18, 1:43, 1:12. Mosås 1:111

Fornlämningsnummer —

Lämningstyp Boplats, fossil åker Datering

—

Typ av undersökning Arkeologisk utredning

Länsstyrelsens beslutsdatum 2017-08-25

Länsstyrelsens diarienummer 431-5521-2016

Arkeologgruppens projektnummer Ag2017_56

Projektledning Leif Karlenby

Personal Leif Karlenby, Ebba Knabe, Johnny Rönngren

Undersökningstid 2017-09-11 till 2017-09-15 Exploateringsyta Ca 5,5 hektar

Undersökt yta 1 152 m², 886 löpmeter

Inmätningsteknik RTK-GPS

Koordinatsystem SWEREF 99 TM

Höjdsystem RH 2000

Arkiv

Arkivmaterial förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB.

Digitalt arkiv

Digitala data förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB.

Fynd

Inga fynd omhändertogs.

21

(24)

Tillf.

ID¹ Objektnr Beskrivning

S1 2OS1 Schakt 12,8 meter x1,3meter. 0,3-0,4 meter djupt. Överst grästorv, därunder matjord (trädgårdsjord) ca 0,3 meter djupt. Därunder silt, flammigt, rödorange till gul.

S2 2OS5 11x1,3 meter. 0,3-0,4 meter djupt. Torv och matjord (trädgårdsjord). Därunder silt, flammigt, rödorange till gul.

S3 2OS21 15x1,3 meter. 0,2-0,4 meter djupt. Igenväxande betesmark/tidigare odlad mark.

Överst grästorv, därunder myllig matjord. I botten glacial lera (gulflammig).

Enstaka inslag av kol. Något vattensjukt område.

S4 2OS17 16x1,3 meter. 0,2-0,5 meter djupt. Öst-västlig riktning. Grundast i västra delen, djupare i öster; där svacka i marken, har fyllts på med åkerjord vid tidigare odling. Grästorv över matjord/ploglager. Därunder gul-orange-flammig lera.

S5 2OS9 16x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Myllig (mycket myllig) matjord över glacial lera. I botten synliga plogspår (nord-sydlig riktning).

S6 2OS13 15x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Överst grästorv, därunder 0,2 meter matjord/

ploglager, mycket humöst. I botten glacial lera.

S7 2OS25 13x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Grästorv över matjord (0,2m). I botten glacial lera.

S8 2OS200003 15x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Grästorv över ploglager. Matjord ej så humös som övrig schakt.

S9 2OS134 17x1,3 meter. 0,2 meter djupt. Skogsförna och tunt matjordsskikt över grov silt (mo). Förmodligen ej odlad mark.

S10 2OS138 13x1,3 meter. 0,1-0,2 meter djupt. Skogsförna och tunt matjordsskikt över grov silt (mo). Förmodligen ej odlad mark.

S11 2OS142 10x1,3 meter. 0,1 meter djupt. Skogsförna och tunt matjordsskikt över grov silt (mo). Förmodligen ej odlad mark.

S12 2OS49 19x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Igenväxande hagmark. I sydväst

västsluttning ned mot dike. Grästorv över grå lerig matjord. I botten gul lera.

8 meter från västra änden finns flammigt kollager, förmodligen från röjning av åkermark.

S13 2OS45 21x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Igenväxande hagmark. I sydväst västsluttning ned mot dike. Grästorv över grå lerig matjord. I botten gul lera. I västra änden framkom plastslang.

S14 2OS41 19x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Igenväxande hagmark. I sydväst västsluttning ned mot dike. Grästorv över grå lerig matjord. I botten gul lera. Mycket vattensjukt.

S15 2OS33 19x1,3 meter. I östväst utvidgning 4 meter från väster, 6 meter lång, nord-sydlig riktning. Igenväxande hagmark. I sydväst västsluttning ned mot dike. Grästorv över grå lerig matjord. I botten gul lera.

S16 2OS29 19x1,3 meter. 0,3-0,4 meter djupt. Igenväxande hagmark. I sydväst västsluttning ned mot dike. Grästorv över grå lerig matjord. I botten gul lera.

S17 2OS114 118 (100)x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Igenväxande hagmark. Grästorv över något myllig matjord. I botten flammig gul/orange silt och lera. Norra delen inslag av morän 5-6 meter.

1 I ett initialt skede grävdes och dokumenterades schakten ”analogt”, då det saknades RTK-GPS. Dessa mättes således in i efterhand när ett instrument anlänt. I vänster kolumn anges den ursprungliga benämningen, i den högra den som angavs vid inmätning med RTK-GPS.

22

(25)

S20 2OS97 12,5x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord/ploglager. I botten glacial lera och silt. 2,90-3,50 meter från västra änden.

S21 2OS101 15x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över ploglager, i botten glacial lera och silt.

S22 2OS85 12x1,3 meter. 0,3 meter djupt.

S23 2OS89 8x1,3 meter. 0,3 meter djupt.

S24 2OS93 9x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Gräs över ploglager, i botten glacial lera/mjäla.

S25 2OS73 14x1,3 meter. 0,3-0,4 meter djupt. Gräs över ploglager, i botten glacial lera/

mjäla.

S26 2OS77 11,5x1,5 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över ploglager. I botten glacial lera.

S27 2OS81 14x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över ploglager. I botten glacial lera.

S33 2OS118 13x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera/mjäla.

S34 2OS122 11,5x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera/

mjäla.

S35 2OS126 11x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera/mjäla.

2OS130 12x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera/mjäla.

2OS150 11x1,3 meter. 0,3-0,4 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera/

mjäla. Södra delen av schaktet upptaget av dike. Därvid flyttas nästa schakt något åt norr.

2OS154 11x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera/

mjäla.

23

(26)

2OS342 14x1,3 meter. 0,2-0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera.

2OS363 13x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera.

2OS383 13,5x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera. I schaktet anläggning 2A387.

394 2OS394 13x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord, därunder glacial lera/

mjäla.

398 2OS398 14x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv över matjord, därunder glacial lera/

mjäla.

437 2OS437 11x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv, även matjord, mycket humöst inslag.

441 2OS441 16x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Grästorv, även matjord, mycket humöst inslag.

I botten glacial lera/silt. Matjorden inte så myllig som i 2OS437. Förefaller vara sank mark, lågt belägen. Före krondiket. Troligen åtminstone tidvis översvämmat.

445 2OS445 9x1,3 meter. 0,3-,5 meter djupt. Grästorv över myllig matjord. I botten glacial lera/mjäla.

449 2OS449 8x1,3 meter. 0,3-,5 meter djupt. Grävd genom upplagd, cirkelformad jord-/

sandvall. Överst gräs, därunder två lager sand, matjord och i botten glacial lera/

mjäla. ”Ringen” är sentida, förmodligen har den någonting med hästar att göra.

453 2OS453 13x1,3 meter. 0,3-0,5 meter djupt. Överst gräs, därunder tjockt, mylligt lager med matjord. I botten glacial lera/mjäla.

461 2OS461 11x1,3 meter. 0,4 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera.

465 2OS465 10x1,3 meter. 0,3-0,4 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten glacial lera.

469 2OS469 6x1,3 meter. 0,2 meter djupt. Grästorv över tunt matjordslager. I botten glacial lera. Placerades rakt över täckdike, därför avslutades detta schakt, och schakt 2OS473 grävdes i stället.

473 2OS473 8x1,3 meter. 0,2 meter djupt. Grästorv över tunt matjordslager. I botten glacial lera.

477 2OS477 13x1,3 meter. 0,3 meter djupt. Beläget i sluttning från gårdstomt norr om drängstugan och ned i de lägsta delarna väster om gården.

481 2OS481 8x1,3 meter. 0,2 meter djupt. Grästorv över matjord. I botten silt.

24

(27)

3 2A200010 oval kolfläck, 0,8x0,5 meter. Aningen inslag av myllig kol, förmodligen spår av rotbrand eller röjning.

4 2A200013 Kolfläck. Blandat kol, bränd lera och lera. 1,5x1,0 meter. 0,10 meter djupt.

Förmodligen naturlig.

5 2A200020 Parcellavgränsning, 0,45 meter bred, fylld med gråaktig, siltig kulturjord. Endast botten bevarad efter avbaning, ojämn med gropar (0-0,1 meter djupt).

6 2A200023 Grop. 0,90 meter i schaktkant, stack in 0,38 meter från norra schaktkant. Fyllning med svart, möjligen sotig, myllig jord. Vatten trängde snabbt upp underifrån.

7 2A200026 Stolphål 0,30 meter i diameter och 0,17 meter djupt. Skålformad, något spetsig botten. Fyllning av grå, lerig kulturjord.

8 2A200029 Parcellavgränsning , 0,30 meter bred, belägen 2,50 meter från östra änden i norra profilen. 1,5 meter i den södra. Endast synlig som en ”skugga”. Nästan helt bortplöjd.

9 2A200032 Parcellavgränsning. 0,20 meter bred. Inget djup, endast ”skugga”. Nästan helt bortplöjd.

10 2A200035 Parcellavgränsning. 0,3 meter bred. Endast ”bottenskugga”.

11 2A200038 Parcellavgränsning I västra änden 0,4 meter bred. Skugga – endast botten.

12 2A200041 Parcellavgränsning, 3,90 meter från västra änden 0,2 meter bred. Skugga – endast botten.

13 2A200044 Parcellindelning 0,3-0,4 meter bred, endast skugga, endast botten.

14 2A200047 Parcellindelning. 0,1-0,2 meter bred. Enbart botten.

15 2A146 Parcellavgränsning 0,2 meter bred. Enbart botten.

16 2A200050 Härd. 1,20 meter i schaktkant och 0,50 meter ut från schaktkant. Kol, sot, svart lera, flera skärvstenar. 0,20 meter djupt. Flat botten, oregelbundet rund.

158 2A158 Härd/grop. 1,10 meter i diameter. Sticker in 0,60 meter i schakt. Mitt i

anläggningen lerklatt längs kanten kol, sot och skärvsten. Fortsätter under lerklatt.

188 2A188 Parcellavgränsning. 0,2-0,3 meter djupt. Gråbrun flammig ”moig” silt. Djup 0,05m, svagt skålformad botten.

192 2A192 Stolphål? 0,20 meter i diameter och 0,17 meter djupt. Svart, sotig fyllning, särskilt i mitten.

203 2A203 Härd/kokgrop. 1,15 meter i diameter (halvvägs utanför/innanför), stack in 0,50 meter. Mörkfärgad kulturjord, sot- och kolinslag. Enstaka skärvsten.

215 2A215 Stolphål. 0,30 meter i diameter. Brungrå siltig fyllning. Tre skoningsstenar. 0,10- 0,15 meter stora.

224 2A224 Stolphål. 0,6 meter i diameter. Gråbrun, något humös kulturjord. Ett antal skoningsstenar, ca 0,1 meter stora. Fynd av IF236, bränd lera: A224.

237 2A237 Stolphål. 0,5 meter i diameter. Gråbrun kulturjord, inslag av kol och sot. Ingen synlig skoningssten. Kolprov IPK250.

25

(28)

282 2A282 Stolphål. 0,40 meter i diameter. Brun till rödbränd lera. Centralt rikligt med kol (spår efter brunnen stolpe?).

293 2A293 Härd. 1,0 meter i diameter. Förhållandevis mycket kol. Ett par skärviga stenar.

Genomgrävd av 2A309.

309 2A309 Stenskott stolphål med brun, något matjordig fyllning.

324 2A324 Stolphål. 0,48 meter i diameter. Fyllning av grå silt. Enstaka kol- och sotfläckar.

333 2A333 Kulturjordsfläck/nedgrävd. Oregelbundet oval. 0,30x0,20 meter. Samma fyllning som ovan ( brun, något matjordig fyllning).

346 2A346 Parcellavgränsning. 0,5 meter bred. Ljusgrå, orange,vitgrå silt.

350 2A350 Ränna. 1,20 meter lång och 0,20-0,40 meter bred. Samma . Mörkbrun kulturjord.

Rikligt med kol.

367 2A367 Parcellavgränsning. 0,3 meter bred. Grå matjord/kulturjord.

371 2A371 Parcellavgränsning. 0,3 meter bred. Grå, orange, vitgrå silt samt gråbrun kulturjord.

387 2A387 Härd. 0,90 meter i diameter. Mycket (enbart) kol och sot och enstaka skärviga stenar.

402 2A402 Kulturlager. 2x1,3 meter och <0,10 meter djupt. Gråbrunt med inslag av kol och sot, överlagrar nedanstående fyra stolphål:

406 2A406 Stolphål. 0,40 meter i diameter. Gråbrun kulturjord, inslag av kol, sot och bränd lera.

414 2A414 Stolphål. 0,40 meter i diameter. (Grävdes) 0,11 meter djupt. Gråbrun kulturjord, inslag av kol, sot och bränd lera. (Låg till hälften utanför schaktet.).

420 2A420 Stolphål. 0,40 meter i diameter. Gråbrun kulturjord, centralt i anläggningen yta med rikligt med sot och kol (stolpfärgning?).

430 2A430 Stolphål. 0,40 meter i diameter. Gråbrun kulturjord, inslag av sot och kol. (Låg till hälften utanför schaktet.).

26

(29)

(30)