Gottlieb NIC

1 7 AT.

Några anmärkningar i

Sven/ka Bergs Lagfarenhet

Om

FÖRFATTNINGAR TILL BE¬

FRÄMJANDE AF GOD HUS-

HÅLLN1KG VID JÄRN¬

HYTTOR.

Hvilka

TM ^en Academifk Låro-bfning medden vidtlagfarna Jurid.

Facultetensfamtycke, vid KongL Academien i Upfalay

Under Juris och Oeconomhe ädjunctens

Docr. NIC PEHR LAS

CHRJST1ERN1NS

Infeendc

D. _23. Jimii ^ιηηο. får middagen, uti den fiärre Carol,

Larojalen till offenteligtfhr[varande framgifne blifvit af

Jan Gottlieb Gahn,

Aufc. i Kgl, M. och r. Bergs Coli.

ReElefacienda neminem timeas.

U ρ Γ a 1 a,

Tryckt hos Joh. Edman, KongL Acad. Boktryckare.

Minerarmn

foffores intrant

egentes^exeunt _optatis opulen· _divitiis

fine invidia

perfrumituri In fua enim natura au-

raw* quarere

juftitia eß, Ü* honefia funt lucra per

qua nemo

laditur; beneque acquiritur, quod a nul·

Iis adhuc Dominis arrogatur.

Athalricus Rex·

OM FORFATTNINGAR

VID JÄRN-HYTTOR

Inledning.

W

£&Å%fven fom ufla, tröga och fattiga inbyggare

^ utgöra et

vanmågtigt och föraktade famhåile,

iå upkommer at trifna och förmögna

invå¬

nare, et välmående, mågtigt och

anfedt land. All¬

manna och enfkildta rikedomen, beror ej blott

på

jordens, vattnets

och bergens fruktbarhet innom

Rikets gråntfor, utan

fornåmligaft på den flit. klok¬

het och konft, fom al ia farahållets ledamöter en¬

hälligt använda,

hvar på fltt fått och ftålle,

fam-

manhåmta, framikaffa och foroka allehanda,

Natu¬

rens håfvor och ikatter, famt at vidare

bereda

förvara och nyttja dem ^, med egen

och det all¬

männas förmån och båtnad. Ju mera

arbetfamt

och famhålligt folk finnes, och ju flera

(lags nä¬

ringar de med

tilborlig acktiamhet och konft drif-

va, defto fförre varder

allmänna omnogheten och

fåliheten. ingen näring bor derfore

forfummas,

ingen· vårdsioias

och foracktas, langt mindre

något₆ fått hindras och förtryckas. Den enas

för-

A kof-

OM FÖRFATTNINGAR

kofring länder de ofriga til formon och båttre for- tjånfh De varor , fom hvarje årsväxt i tillråckelig myckenhet fornyas och framikaffas, plåga ikattas ringa ^, ehuru de til nyttjande åro allmånnait och

oamgångeligaft; hvaremot de ting, fom långfamt

våxa och lent förgås, famt ej ftadfe kunna erhål¬

las af alla , fom åftunda och efterfoka dem, var¬

da gemeniigen anfedde, fom dyrbarare och af hö¬

gre vårde. Hit hcra åd'a ifenar och Metaller ^, hvil-

ka ju fållfyntare de åro, deflo begärligare plåga

de _vara, och betalas med en (tor myckenhet an¬

dra allmännare varor» Vårt K. Fädernesland har af ikaparen undfått et outodeligt forråd afJärnmal¬

mer, få at hela fjåll i Torneå Lappmark, ^beitå

af idel rikhaltig järnmalm, hvarforutan måft alla

Rikets landikaper ega mågtiga gångar och flora bergflråckor deraf, i fådant lynne ^, at få ilållen i verlden låra kunna förete dem båttre a). Vi haf*

ve icke allenafl ofverflod af fådana malmer, fom efter utfmidningen gifva antingen ^ett hårdt, ikort

och kallbråkt, eller ett blodt, mjukt och rodbråckt jårn, ^utan vi ege ockfå omnog tilgång på kåffcba-

ra Torritens malmer, af hvilka et af Naturen bå-"

de hårdt, (lyft och fegt jårn tillverkas. Om des- fa Naturens håfvor ikola komma til någon allmän

och enikildt _nytta, måfle de nedfmåltas uti dertil tjänliga ugnar. En inrättning af ^en hög upmurad

ugn , til järnmalms fmåltning, deruti hettan under¬

hål·

λ) Cronftedts Mineral» fid, 186.

VID

jARN

ugnens ftorlek paifade Blåsbålgor, fom drifvas af vattnhjul, kallas Järnhytta. Allmänna och enlkild-

ta hushållningens föremål,år hårurinnan enahanda, nämligen, at tilverkningen måtte kunna bringas

till hhgfta fuUkomligbet, och erhållas i jtorßa myc- kenbet , med minjia omkoflnad fom mhijelig är.

Men fom til vinnande af detta fyfccmål fordras (för¬

re infigt, ofning och erfarenhet i Byggnings kon·

ften och (lenfmåitnings vetenfkapen, ån livar en- fkildt Bergverks idkare kan hafva tilfålle at (ig

forvårfva , få åro icke αilenaft kloke, och i alle til Bergverkens drift horande vetenikaper förfar-

ne Embetsmån tilfarre och forordnade, at med råd och dåd gå Bergslagerna tilhanda ^, famt tilfe

at de hvarken måtte fkada fig fjclfva eller andra

i famhållet; ^utan hvarjehanda forfattningar åro åf-

ven i iådan affigt gjorde, hvarefter få vål Hytt-

egare och deras arbetare ^, fom högre och lågre Embetsmån, vid Hyttornas inrättning, drift och vård, hafva _{(ig at råtta} , om hvilka vi nu, med

utbedjande af våre Låfares ynneft, forefatt ofs at

kårteligen handla. Och fom Tackjärns rilvcrknin-

gens be/kafFeahet, lägger grunden til hela den öf- riga Jårnhandteringen, få år lått at finna, det på goda författningar tili blåsningarncs råtta fkotfel

och vård, beror både Stångjärns fmidets fortråffe- lighec, famt Jårn och Stål ^· Fabrikernas moijeliga fuilkomlighet, och fordelaktiga affåttning for Ri¬

ket.

A 2 I.

OM FÖRFATTNINGJR

§· i-

Om platfins ittfiauU till Hytte

byggnad,,

Ingen hör lof, at anlägga ny

hytta eller Mas¬

ugn ^, innan Kongi. Maj:xs och

Rikfens Bergs Col-

legium, genom BergmåBaren i orten

låtit bcfigti-

ga platfen eller byggnings

Ballet

och ranfakat

huruvida et fädant verk, med Egarens formon,

och utan angrånfande medborgares·

förfång eller

intrång, der upbyggas kan;

famt fedan, efter

befundna omfl'ndigheter, gifvit tilBånd och Privi¬

legium dertil. Sker det olofligen

och på egic be¬

våg, har Bergs Collegium magt, st

låta rifva he-

la byggnaden neder, eller at

med arbitralt ftrafF be¬

lägga den fombygt.

Kongl. bref til B. C.d.

No

1690.

Det åligger allmänna hushållningen at noga

hafva vård och infeende derå, at ingen må mifs-

bruka fin egendom antingen tii egen

fkada

eller

til andra näringsidkares hinder och foriufi:, uti de¬

ras förut innehafde lofl. handteringar och nyttjade

fri-och rättigheter. At förekomma alt

fådant

Berg¬

verks näringen ^, år Kongl. Bergs

Cotlegium inråt-

tadt, tillika med alla derunder

lydande Embets-

mån och betjänte, fom hvar i fin Bad ^,

efter

for dem utfärdade föreikrifter och inBru&ioner ^,

böra derpå fyfta och arbeta, at

alla få val gamle

Bergverk, fom ^nyare

uptåckter, måge både til

Kronans nytta , och Rikets inbyggares

tilvaxt och

forkofran , på bäBa fåttet bebygde,

fortfatre,

brukade

vid ζArn-hyttor. ^s

brakade och uti varaktig och fördelaktig gång brag-

te och underhüUne blifva. Til h vi i ken anda de

ock böra i alla måtto bitråda och rådfora Bergverks

idkarne, huruledes de deras byggningar, arbete

och omkoifnad , rått och nytteligen företaga ^, och

med ftörfh förmån anvånda ikola. Se Kongl. Maj:c

Seffions mandat för Bergs Collegio d.6.Julii 1649.

I forna tider fmgo inga Hyttor uρbyggas ^, utan Fogdens (eller

Landshofdingens) lof och de Tolf

Bergsmåns minne, fom tilfatte voro, at

for Berget

regera. Konung

GUSTAVS förnyade Privi.'egier

for Bergsmånnerns i Norberg,

gifne år

Och

var det forbudic , at ingen med fin nye

bygg!)ing

fkullc ikada de gamle. Icke eller fingo

de gamle för¬

mena de _{nye ,at} bygga landet til förbättring,

der det

utan andrasförfångfkektinde.HerngCARLS förnya¬

dePrivilegier forVermelands Bergslag

d.2.Nov.

Sedan Kongl. Bergs Collegium

inråttades, har det

varit utryckeligen förbudit, at upfåeta någon

ham¬

mar eller masugn, förrån Bergmåftaren

forft haf-

ver befigtigat orten och

ftåflet, och erfarit

defs

lågenhet, och at der

fådant Verk fåkert och be-

quåmligen upfåttas kan.

Jårnb. Ordn. d. 6. Juiii

1649. §. 53. dock

får

fådan ranfakning öfver

nya Verks upbyggande,

icke företagas, innan Berg¬

måftaren derom undfåt Collegii befallning. B. G.

bref d. 2g. April 1083- Kongl.

Forbud,

uti Bergslagerna något Verk upprättar , utan

före-

gångit Bergs Collegii

tilftånd d.

Nov. 1649.

Vid en iådan förrättning bor fkårfkådas, om den,

A ₃ fom

6 OM FORFATTNINGAR

fom åftundar upbygga ny Hytta. i. Kan upvifa godt

flromfall på egen årfd eller forvårfd grand, famt at der år tilråckeligt tillopp af vattn ^, och at ingen

ikada af up-eller afdåmning, utan noijaktig eriåtf- ning, varder någon i granikapet tilfogad. ² Bor undeifokas om han hafver tilgång på god Malm

och tjänlig limften, utan åldre Verks forfång och afijknad, famt derjemte tiifes, huruvida malmen

beauåmligen och utan flor omkoftnad kan til hyt¬

tebacken framföras. _3. Måfle raniakas,om i negden å-

rocilråckelige ikogar til blåsningen, farnc fådana ^, fom

tilforne icke nyttjas afandra Verk ellernäringarhvar-

ken i flådcrna ellerpå landet, hvarsegare nugodvillige åtaga fig, at med kolning ock råitved betjåna den til- åmnade _{masugnen. 4.} Kan vid famma tilfålle ockfå

profvas, huruvida afiattningen och utforflen af til- verkningen kan derifrån blifva vig och lått. Jämför

3. i förklaringen ofver Forordningen af d. 19.

April ^{1740 ,} angående Stånjårns Smidet, och flere hushållningsmål vid Järnverken i Riket, utgifven

d. 12. April 1748· Och fom vid Damfåflets be*

figtning, enkannerligen bor i alla vederbörandes

nårvaro underfokas, om och huruvida Byggnaden på det upvifla flållet ^, utan andras fkada och for¬

fång tillåtas kan eller icke : Forordning om Gruf-

vors utmål _, och det mera, fom til befordran af

Bergverkens upkomit och drift länder, d. ^20. Oft.

1741. §. 12; få bor tid och ftålle til förrättningen,

genom tydelig pålysning af Predikoflolarne i om¬

kring liggandeForfarnlingar, af vederborandeLands-

hof-

VID

jjRN.

kelig Kronobctjånt, at famina ranfakning bevifta,

och der vid i agttsga, om något for Allmogen och

Landet kan v^ra st påminna ^, åliggandes, det Berg-

maftaren, ac låta i Protocollet _noga och tydeligen

infora alt hvad de närvarande Bruks Patroner, el¬

ler Kronans , Bergslagernes och Stadernas tilftådes

varande Fullmågtige ^, emot fokandens begäran ftn-

na iig foranlåtne at andraga, hvilket b6r for dem uplåfas, och af de närvarande iåmte Bergnvåftaren

och fokanden underfkrifvas; hvarefter Kongl.Bergs Collegium icke utfårdar något Privilegium, innan

det granneligen tilfet och befunnit ^, at hvaiken

ädlare Verk, angrånfande Bruk, Städer eller Lan*

det iker _genom byggnaden något forriår uti de¬

ras lagligen forvärfvade rått, Privilegier o^h nä¬

ring. Ref på Allmog. Befv, d. i. Aug. 1727. §.

38. Forordn. ^om Stångjärns Smidet d. 19. April

1740. §. 12. Förklaring derofver af d. 12» April 1748. §· 3-

§. 2.

Om Sjelfva Hytte byggnaden.

SkallTackjärns fmåltningen med behörig klok¬

het och fordel kunna anftållas; och ingen ting af

Malm, Kohl, byggnadsvirke, eller arbete dervid

til egarens ikada ^, och utan famhållets gagn och

nytta forfpillas, år nödigt, ac vid Hytcugnens up- forande med alt hvad til hela byggnaden horer ^,

noga

OM FÖRFATTNINGAR

noga i agttaga de

reglor, fom byggningskonft

mechanik och metallurgie, til ändamålets låtcafte

vinnande förefkritva : men emedan dertil fordras

ftörre iniige, ofning och

förfarenhet, ån af Bergs-

mån och Bruks-egarre i allmänhet förväntas

kan;

få år icke eller fjelfva byggnings fåccet lemnat u-

ti Hytte-egarens egit behag, utan

bör inrättningen

Jfke efter Bergmåftarens och

ÖfverMasmåftarens förc-

fkrift,och arbetet förråttas af fådane Byggemåftare

eller Stegrefare ^, hvilka de fåfom

ikickelige och

påliteiige til Bergslagens

tjånft, antagit och god¬

känt» För den orfaken år förordnadt, at hvarje

Masugn fkai byggas med fin

högd och bredd el¬

ler rund mitt uti, fom den med råtta vara bor, ef¬

ter den ordre, fom Bergmåftaren förefkrifvit, u-

tan hvilkens vetfkap och minne ^, ingen Masugns byggnad foretagas

eller begynnas (kall. Icke eller

var det tillåtit Bålgmakaren,^at upfiå några

bålgor,

innan Bergmåftaren befunnit, at de

til långd och

bredd voro efter _ugnen proportionerade. Masmåft.

Ordn. d. 6. Julii 1649. §. §. 6. 3. Men

mycket

förligare ar härom ftudgadt i

Kongl. Maj:ts förnya¬

de Masmåft- Ordn. af d. 16. Junii 1766, dereft i

inledningen namnes, atMasugns

byggnader nuförti¬

den ej ikötas, fom et blott

handtverk,

fom

ofning, hvarfore

ÖfvcrMasmåftarne åfven anbefallas, ^ac enligt de¬

ras Inftructioner flitigt beföka Hyttorne ^, och- i-

bland annat meddela arbetarne, ia vål fom Hyt-

teegare, nödiga underråttelfer om

Hytcornes eller

Mas-

VID

JJRN.

Masugnarnes riktiga byggnad och

ftållning

DciTutom forordnas i _4. §. ^at inrättningen af Steg-

refare i Bergskgerne bor bibehållas ^,

och

i hvar¬

je

Bergmåikre

fådane tilfåt-

tjas, fom Bergmåftaren i famråd med

Öfvermasroå-

ftaren utväljer, hålfl: af dertil ikickelige

Masmå-

(lare, fom ega nödig kunfkap om

de fornåmfle

malmers och ftenßags be/kaffenhet i den orten ,

der de tii _masugns» byggemäftare antagas,

och der-

jamce iorftå: huru grunden til en masugn

efter hvar-

jehanda jordmoncrs befkaffenhet

bor val och få«

kert låggas, famt med diken och trummor

befå-

ftas; huru utanmuren af gråften forfvarligen bor updragas: huru flegen til pipans

råtta ikapnad,

efter de fornåmfle malmarters befkaffenhet, och

Bere omilåndigheter, rätteligen bor

upftållas: hu¬

ru pipmuren med defs ring

och fyllmurar, tillika

med masugns broilen, til båda

verkan och varak¬

tighet fkola upmuras. Innan någon

Masugnsbygg-

nad företages, bor ftegrefaren

gifva fådant Öfver-

masmåftaren vid handen , noga ofverie alla f>ygg-

nings-åmnen af ilen,

ler, bål-och ankar jårn,

alt eger fin tilbdrliga

flyrka och godhet, famt i

tid och af _egen drift underrätta

Masugns-eg«ren

eller Hyttelaget, livad fom felar,

och h varifrån

det halft anfkafFas bor; hvarefter han vid fjelfva byggtndet ikal noga

efterfölja den forefkrift och

ritning, fom, i anfeende

til alla (torre och bccy-

deligare nybyggnader vid Hyttorne,

Öfvermasmå-

(låren honom meddelar; hvarvid ibland annat, i

B all.

IG OM FORFATTNINGAR

allmänhet bor i akttagas ^, at i Masugns-pipan ifrån

hållmurcn til upfåttningstnålet, icke mågc brukas

håckre henar af gode eidfah {lag, ån ti!|alns längd,

men af mindre eidfah (ten, ej under i och J »in;

och at masugnsbröhen förbindas vål och med tor- figrighet , antingen genom hvålfning, eller med

båljårn,af hvilka det underfta bör vara vål ftarkt,

och det ofverha af fmidt järn. Var-andes det i

genien forordnadt, ^at vid alla nya Hytte ^· eller Masugns - byggnader hädanefter, fjelfve pelarne

ilcola updragas af hen, at man i framtiden måtte

kunna undgå kohnaden med deras ändring och om-

lagning* Och på det ingen måtte våga åtaga hg

et få granlaga och koftfamt arbete, ^utan behörig

kunika_ρ och forfarenhet at det med fåkerhet verk- ftalla, år den författning gjord, at Stegreiare kun¬

na tiltalas och hållas til anfvar for ikadeerfåttning,

om Masugnen tager (kada, antingen af iVag och il¬

la lagd grund, eller annat bevisligt fel i byggnaden.

Se förnyad Masmåh, Ordn. d. 26. Junii 1766. §. 4.

Jämför Masmåh. Ordn. 6. Juiii 1649. §, 6.

Anmärkning,

öm någon kunde påfinna ett fåkert fått, ar få hyra hettan och biåhern i Drag-eller vindt-ug·

nar, at järnmalm kunde deruti nedfmåltas, och i

en hård vid bottnen flytande hållas; (kulle mycket byggnings virke, arbete och omkåftnad, med dam¬

mar, hjulfiåckar, rännor, bålgor och vartnhjul be- fparas, och iänga foror med malm och kohls fram-

VID JARN^- HYTTOR. ⁱⁱ

förande til Hyttebacken kunna undvikas* Men ^nu

raåfte nian vid Masugnar åtnöja hg med fådsn grund, ibm belägenheten vid dromfallet medgif-,

ver, och derfore ofta med dryg koftnad låta ut¬

dika och igenfylla en låg och fanek plats, ac alt

vattn, fom ikulle kunna kyla godfet och fprånga

de uphettade murarne, måtte fullkomligen kunna

afhållas och bortledas. Våre Torrftensmaimer åro

ftrångflycande ^, och fordra derföre högre och ftor-

re ugnar, h iika gifva ftarkare hetta, och befor¬

dra fmåltningen båttre, med mindre åtgång af kohl,

i jåmiörelfe emot myckenheten af

godfet

de

fmårre och lågre ; emedan i de ftörre ^masugnar

år mtra eld, ftarkare drag och tjockare uphettade

vaggar; ju mera e'dfaft ftenart år i Masugnspipan,

defto varaktigare blifver hon ^, och antager ftörre grad af hetta, ån annor ftenart. Förföken at ned-

fmålta järnmalm i vindtugnar, fynas böra anftål-

las med luckor for dragholen, at kunna oka och minika blåftern efter omftåndighecerna.

e

§·

Om Hyttors förbättring och ombyggnad.

För famma orfaker bor ock ^, vid Hyttors orrftagning, byggnaden fke regeibundit,efter de för¬

delar, fom egaren och hela famfundet kan deraf hafva _; emedan genom odugelig och oförftåndig

Masugns byggnad , både Kohl och Malm ikulle

förft-Mås* Och ehuruvål med eld Kongl- Majrts Re- folution af _{d, 15.} Nov. »664. §. 9. Samt Birgs

B 2 Coli.

12 OM FÖRFATTNINGAR

Coli, Ref. d. i. Febr. i6%i* §. 5. var aldeles

for-

budit, at utan Kongl. Bergs Coliegii beprofvandc

och tildånd, i ringade måtto få förbättra och om¬

bygga foriallne Hyttor;

få år dock iådant feder-

mera åndradt, at Bcrgmåftaren nu kan det tildåd-

ja och berordra, Se

Kongl. Bergs Coli, bref til

Bergmådare, angående

Bruks reparationer d.

Martii 1690, Men ikalie ådlare Verk och Metal¬

ler vara uphindne i negden, torde

det val på de¬

ras anhållan komma ac undcrfökas ^, huruvida ^en

forfallen Masugn kan fortjåna ^ac åter

upbyggas,

når blåsningen ej kan drifvas med

Kohl ifrån

na Skatte-eller Frålfc flcogar; emedan kopkohlen

bora hål fl förunnas åt de ådiare, och for Kronan indrågtigare verken.

Imsdlertid åligger det Mas-

mådare'Ålderman ^, at en gång om året vid Hyt-

tornc efcerfe och antekna alla bofålligheter ^, famc

emot fårikildc vedergällning beforja om vanlige byggnader och förbättringar:

fkolandes han vid

fvar i :ke underlåta, at tidigt erinra Hytte-egarne,

når Hyttan finnes ^vara få bofåilig, at

den famme,

antingen til någon del, ^eller ock

aldeles och å

bor ombyggas,

ί

håndelfe dermed kom¬

mer at förfaras , på famma fått, fom §. 2. om ny- byggnad fagt år.

Förnyad Mismåd. Ordn. §.

4. Dock bor Bergmåforen federmera

pröfva, hu¬

ruvida de ombygde Hyttor dl

dörre

blifvic

inrättade _, på det de derefter måtte kunna i Tjon-

de fåttningen ikattas.

Förordn.

Järnverken d.

19. Apr. 1740. §. 13.

VID

JÄRN-HYTTOR.

§· 4·

Om Hytte bruknhigens

fordelacktiga anflållande.

Att pä kortaftc tid

befrämja

biverk¬

ning af godt och

tjänligt Tackjärn, med minfta

åtgång af kohl och

limften, fom mojieligit år,

mätte ockfå god upfigt och flit

af vederbörande, fä

ftyresmån fom arbetare ^,

under fjelfva blåsningen

och fmältningen icke faknas,

hvarvid tilfes.

Αε

inga andra ån

beprofvade malmer uti

godkänd

proportion,

med tjenlig flufs upfåttas.

At mal¬

merna hvar efter fin art åro brände eller rättade.

3. At goda och torra

kohl upfåttas efter

kråfvande. _4. At Forman

ftällcs

tilbdrlig ftupning,

fä at blättern hvarken föröder kohl eller gods. y.

At arbetet i härden vederbdrligen forråttas, och godfet i råttan tid

utttåppes, flaggen aftappas, famt

flagg-tegel af. feg

flagg varder flagit. 6. At vid

detta granlaga förrättningar,

hvar ock

arbetare

tilhåiles, at vid anfvar lyda fine

Forman, och

ga i agt tagu

fin fkyldighet, farm åfven til ftorre

och ovanlig flit upmuntras genom

hopp

belö¬

ning. Härtil bidrager

ock.

At flere Hyttor,

hviika ligga nära intil

hvarandra, famt for ikogs-

britt ej kunna blåfa ^längre,

ån några få veckor,

varda fammanbygde i en

fullkomlig

bygg¬

nad ^, på det

bequåmligattc ttållet, fom har god

tudrågt; ^ty då kan

medbefparing uti vårmnings·

ftållnings-och

byggnings-orekåftnaden, ftorre Tack¬

järns biverkning ike vid den ^ena

ån tiiforne vid

β ₃ fls-

OM FÖRFATTNINGAR

flere Hyttor oeh blåsningar. ^8. Och fom alt detta länder både till det allmånna bada och Berg la¬

gernas enikildta förmon och forkofran; il hora Jhven Masungsegare eller Bcrg;mån vid ^aniVar och vite tilhållas 9 at icke fä egcnvilligt utur akt låta, hvad på deras iida til verkftålligheten håraf erfor¬

dras _; långt mindre måge de underftå fig ^, at för-

kafta eller, förhindra dc anftalter, fom Bergmåfta-

ren, Öfvermasnvådaren , Ålderman ^och Masmäfta·

ren til Tackjärns blåsningens förbittring ocb for- okande, famt biverknings ^-koftnadcns befparing ^, enligit fina Inftruöioner profva nödige at anbefal¬

la ogh vidtaga.

Uti Foretalet til Masmådare Ordningen- d. 6.

Nov. ^638· och d, 6» Julii 1649. klagas öfvcr Kro¬

nans och underfåtarnes ikada, genom brift på konil

och färdighex vid Tackjärns biverkningen, i det de gamle Svenike Masmådare då förtiden kunde alle- naft blåfa 13,6 eller högft 8» veckors ^tid på cn

ftållning, och icke bekomma ^mer _{ån 3, 4,} 6 och högd til 7. Skeppund jårn om dygnet; deremot de utifrån inbedålte Masmidare, på deras maner bil¬

de på cn dållning uti 20, 24. och dundom i 30.

veckor, och tilverkade ^om dygnet 7, lo och 11.

Skeppund jårn afmedelmåttig malm. Men _genom

kloka författningar och deras forgfålliga handhaf- vande,år denna konden federmera få mycket för¬

bittrad, ^at biverkningen på många dåilen kan fti-

ga til 18 å 23. Skeppund om dygnet.

Emedan åtfkilliga ^ron gif'va vid handen, at

Mak

vid

yJrn-hyttor.

Mahner och Bergarter, Tom hvar for iig och al¬

lena, Ivårligen kunna bringas til fmåltning genom ftarkaile eld och hetta, likväl iätteligen uplöfas och

varda flytande, når de i elden proponionerligerr

blandas tiliammans: ty lånder det ofta til vinnan¬

de af mera gods, med befparing af kohl Och tid,

når flera malmarter blandas tilfammans, eller an*

dra (lenfiag och tjänliga fhiffar tilfåttas i forden·

ikull år Kongh Bergs Collegium anbefait, at ge¬

nom gjorde prof låta utröna, huru malmarterne

med hvarandra båft låta iig; blanda ^, få at godtr Tackjärn ckraf tilverkas kan. IFörordn. 19* April

1740. §,20. Dertil med åro OfVermasmäftarnc i Berglagerne antagne och af Jårn Contoirs fonden

lonte, ut med Tackjärns blåsningarne grurideligert gå til viga^, genom utrönande af malmernas med

åtföljande Berg och Mineral blandningars art och

beikaffenhet, fämt forhållande ί elden,'det'fördel*

aktigafle råftnings fättet, olika malmflags och tjän¬

liga Buffers råtta blandning och tilfatts, Hyttor¬

nas tilborliga fkotfef, i anfeende til bläftcr ,malm-

och kohl^-upfåetningar, jåmte arbetet neder i Hytt-

ugnen ϊvarandes det dem ålagt, at under Hyttor¬

ms flitiga befökande i fin ort, meddela arbetar-

ne få val fom Hytre - egarne nödiga underråctelfer

i alla deffa delar, på det Tackjärns blåsningarne

och Järngjaterierne oaåge bringas til ilörre full-

korolighet och ftadga, famt tjänliga Tackjärns fing

med fSkerhet kunna vinnas, for de rhera granlaga

Manufadlur^-tilverkningar, fom hvar för % fordra

oli»

16 OM

FÖRFATTNINGAR

olika ämnen. Se Foretalet til förnyade Masmåftare

Ordn. d.a6,Junii ¹⁷⁶⁶ Defsutom fkali Bergmaftaren

noga upiigthafva,actBergsmännerae upleta

oitrsffelig

Malm dlTackjärnets blåtande, fårat atelak och oartad

Malm, fom gemenligen erhållesibcgynnelfen ^{at nya}

Gruivor»varder förbuden, atvid Hyttornc upbrukas

ochjämväl hela Grufvan vid laga ffraff förbjudes, om Malmarten fig på djupet icke förbättrar.

Kongl.

Bergs Colleg. inftr. tor

Bergrnåftarne

Jårnhergs-

lagerne d. 26 Nov. 1669. §. §, 2. 9.

Forord.

§.

Kongl. Bergs Collegii Bref til Bergmåitarric, ^at

noga tiife, at intet vrakvårdigt Järn tilverkas^d.

2. Sept. 1693. Masmåftaren ikali oek innan

blås-

ningen begynnes ^, noga efterfe, huruvida redet

af

Malm , Kohl och limiten ^, egcr fin tilborliga god¬

het: Och om han finner oanad och förbuden malm

deribland framförd, låter han den genaft bonka-

fta. Han far icke eller utan Bruks-egarens ikrifteli-

ga befallning, eller

Ofrermasmåftarens

låta

upfåtta okänd Malm, om hvars godhet icke kan

af utvårtes anfeende med fäkerhet dömas. For öfrigit år det Masmåitarens ikyldighet, at befigti-

ga hjul och bålgor ^m.m. och det altfammans, om

det få fordras, i gång ftålia, jämka och laga: han

må icke blåfa med f6r fmå bålgor, ^om hvilkas full¬

komliga blåiter han ej

år

retaga blåsning på en oformelig pipa, odugclig

pipfteri, eller hvad eljeft en olyckelig utgång och

Brluft fororfaka kam Til vinterblisningarnc bör

han

VID JÅRN*HFTTOR. t7 han upmura ftållet eller Mtsungs härden,om Som¬

maren eller Höften fornt, innan kölden hindrar murningen, famt dcrtil utfoka tjänlig eldfaft ften,

och laga, ^at den i god tid varder af Hytte-ega-

ren framförd. Bålgorne måhan icke ilåppa i gäng,

innan ugnen blifvit tilråckeligen upvårmd, hvartil

fordras längre tid ^, om pipan år nyfs upmurads

Under bläsningen ikal Masmåftaren hafva flitig up·

{igt, få väl vid Råftars läggande och brännande,

efter hvarje Malmfltgsart och beikaffénhet &),fom

ock vid bokningen ^, at den vederbörligen förrät¬

tas_y men i fynnerhet ofver Hytte ^·drängen, at han

tii alla delar med vakfamhet fullgör fin fkyldighetj

åfven ock vid upfåttningarne, ^at de ike efter malm«

arternes och Hyttégångens föranlåtande: Han må

icke underftå fig, at til lindring i arbetet, låta up- fåtta mera limftsn ån malmen kråfver, eller rikta

forman derhån , at blåftern til egarens ikada drif-

ver för hårdt på kohlen, til deras onyttiga förödande:

han får ickeellerför långe updåmma flaggen,eller of-

ver råtta tiden innehålla järnet. Tilvigare handtering

bor han ej ftopaTackjärnet i ftorre Galtar,ån högft til

13 a 15Lispund hvardera, der ej långa Göfar tilVVal-

lonfmide brukas. Och emedan flaggen efter Torr*

ften och fvafvelbundna malmer år gemenligen feg,

och kan med fordel nyttjas til pipften famt andre byggnader och varaktiga murningar i fria luften, (hvarjåmte den ikörare torde kunna användas til

C tak*

£) Myr Malmer gifva fkorare jarn, om de hårdt råilas. Det

Tamms fore'gifves om andra Kallbiaktt Malmer,

OM FÖRFATIΝINGAR

enk · täckning och murande under gålf, ) ^ty bor Masmåilarcn, af den urrinnandeflaggen 0:6pa flagg¬

teget, famt dera i fefverera fä mycket om veckan,

fom Bergmåflaren r famråa med GfverimsinåYtaren

vid hvarje Hytta profvar fkåligc att forefkrifvå;

och betalas det fega flagg-teglet med två Daler

S:mt for hvarje loorde ^, h^varat Masmåflare och Hytte-dräng taga hälften hvardera. Förnyad Μas- må0:. Ordn. §* §. 3, 9. Hytte-dringen åligger, an

troligen vara Masmåflarerr til hjelp vid ugnens: vak¬

tande, famt ac fårikiit förvara den med hakar rtdragnc flaggen ^, fom gemenligcn innehåller järn¬

korn ^ och kan ^genom itampning och vafkning til godo göras §. 5. Upfarrares ikyldighec år, at icke

emor caga någon ilU railad och bokad malm; hål¬

la hvarje fl^ag af Torr^-Qnick^-Form-och Limften

uti· får(kilta larar ; påiatta deraf å Ana vifta (lallen

t ugnen, få många trag eller fkåfkr y fom Mas-

måifaren förordnar: veke fora på _ugnen ftybbe

eller odugeliga kohl, och derjamte hindra andre,

at göra fkrda vid tipfattningarne §, 6v Skulle ^an¬

tingen Masmåflare ^, Hytte-dräng eller upfättare

utur akt låta, hvsd dem under blåsningerc fore-

(krifvit är 5 få at någondera af dem befinnes våL lande, antingen til ugnens författande c) eller til

c) En Masugn fågeS författas i. nar mera Malm upfattes. an ug-

nesv finner fmålra, Γ5 atf en del itelnar och torkar ofmalr neder i här¬

den, af brifl på riliåckelig hetta emot defs myckenhet:* 2. Forfattes en ugn, da· forlitet och ikarande Malm påfatteS, fom blir for tunn och flytande, at den fönderikar antingen· härden eller pipan.

VID JARN HYTTOR. i<>

elakt odugcligt Tackjärn ^, bor den farorna ^, efter

Bergs Tinge Kartens beproiVars.de dom,as til ikade-

erfattning med penningar eller arbete, famt belag¬

gas med plikt ^, efter fom motvjiligheten eller for-

fummelfen be vifes vara flor til: hvarjämte -Mas-må·

ihren, der han af okunnighet eller vårdslöshet il¬

la itåiler., eller foriåcter Masugnen, st elakt och

forfatt Tackjårn eller mindre fördelaktig Masugns gång der af blilver ⁵ och

flaggen

ior

rcrman _, eller godfet för otflags rummet, eller

blåftern få Halles , at pipan ikudas, l>an ^, utom pligt

och ikadans gäldande ^, dömas ac ett eller annat år

tjåna fom ringsre arbetare, under annan Masmå·

(lare. Lägger någondera af derfa arbetare^·dg ^{, un¬}

der deras vakt, eller påslående fkifte at fofva ^, el¬

ler bjifver ^oiver cn fje rdels dm^η bårta från ugnen,

kanBergmåftaren eller Husbonden låta uttaga afdels fortjånft en Daler S:mt til Em betslåda^{η ,} anda at ingen fkada den gången

deraf

§. §.

ό- Hvarempt til deras upmantran , at hvar i fin fysfla ^, med villighet använda

yttcrfta Bit och akt-

lamhet, at bruket måtte gå våj och fördelaktige,

år för ordna dt, at ByttefoTct fkall af Hytce laget,

utom den vanliga arbetslönen hugnas med en får-

ikildt belöning for {1varje Skeppund, fom de, ef¬

ter {lutad blåsning kunna bevifa vara en tiiökning

ofver den förr vanliga biverkningen om dygnet,

utan at mera kohl eiler rikhaltigare rnalmflag, ån

förr blifvit nyttjade; hörandes denna drikspenning

få fordelas, at Masmåilaren deraf njuter

hälften,

C 2 och