• l
•
l
VERKSAMHETEN1982
Innehåll
Svag konsumtionsökning, minskat sparande ............... ... 4
Ökande andel i vikande marknad ... ... ... ... ... ... ... 5
Från !CA-förbundets verksamhet . ... ... ... ... ... ... ... 6
ICA-iden i praktisk handling ... . ... ...... ... 8
Konsumentinformation och varutester ... ... ... ... .. 11
Datakassor i butik ... :... 13
ICA-året i sammandrag ... 14
Kallelse till förbundsstämma . ... ... .... ... ... ... ... ... ... ... ... 15
Kallelse till bolagsstämma fOr ICA AB ... ... ... ... 15
Arsredovisning för ICA AB ICA AB förvaltningsberättelse .. :~ ...... 16
ICA Eol AB ... ... ... .. ... ... 18
ICA Essve AB ... 20
ICA Hakon AB ... 22
Specialiserade dotterbolag ............. 24
Koncernredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Moderbolagets redovisning ......... 36
Revisionsberättelse . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Ekonomisk redovisning för !CA-förbundet Ekonomisk redovisning . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Revisionsberättelse ... ,... ... ......... .. 43
styrelseledamöter i !CA-förbundets medlemssektioner ... ... 44
!CA-förbundets och ICA AB:s styrelse samt I CA-direktionens ledamöter ... 45
Såarbetar !CA-rörelsen ... _. ...... 46
ICA-rörelsen 1982
!CA-företagens försäljningsut- veckling 1982 blev gynnsamma- re än beräknat. De tre region- foretagens försäljning ökade med närmare 17 procent i kronor räk- nat, vilket innebär en volym- ökning på drygt 4 procent. Sam- tidigt nådde regionföretagen och de specialiserade dotterforetagen mycket tillfredsställande re- sultat.
Grunden härfor lade de 3.650 ICA-köpmännens fortsatta fram- gångsrika insatser på en daglig- varumarknad som minskade cir- ka l procent.
Sammantaget ökade !CA-buti- kerna sin försäljning i löpande penningvärde med ca 13 procent vilket motsvarar en volymök-
Framtidsperspektiv
!CA-företagens främsta uppgift är att skapa forutsättningar for fortsatt konkurrenskraft och lön- samhet i !CA-köpmännens buti- ker. I denna strävan är !CA-rö- relsen starkt beroende av många yttre faktorer:
efterfrågeutvecklingen, politiska beslut, t ex beträffande löntagar- fonder, livsmedelspolitik, bryg- geripropositionen, affärstids- frågan,
konkurrenternas åtgärder, den tekniska utvecklingen, tex data- kassor samt kommunikations- teknik och media.
Utdrag ur
!CA-stadgan
.. § 1
Andamål
ning på ungefär 1,5 procent.
!CA-butikernas andel av dag- ligvarurnar knaden ökade därige- nom med närmare procentenhet till ca 31 procent. Därmed har
!CA-köpmännen och deras med- arbetare ytterligare stärkt !CA- butikerna scim konsumenternas mest anlitade inköpskälla för dagligvaror.
I olika avsnitt i denna verk- samhetsberättelse kommenteras mer ingående detaljhandelsut- vecklingen under 1982, !CA-för- bundets verksamhet samt verk- samhet och resultat for ICA AB, regionforetagen samt de specia- liserade dotterföretagen. Dess- utom ger !CA-styrelsens köp- mannapresidium sin syn på de
Dessa frågor, liksom viktiga interna policy-, resurs- och ar- betsfördelningsfrågor är föremål for kontinuerliga överväganden och beslut inom !CA-direktionen och !CA-styrelsen.
Den gemensamma bedömning- en är att !CA-rörelsen är väl rustad for att tillfredsställa alla konsumentkrav i en tid som kän- netecknas av stagnerande eller vikande köpkraft, skärpt kon- kurrens och krav på anpassning till ny teknik.
!CA-köpmännen har bakom sig en starkt decentraliserad, marknadsorienterad organisa-
!CA-förbundet är en riksorganisa- tion för köpmän. Dess uppgift är att genom samverkan öka konkllll'ens- kraften hos medlemmarna. Denna samverkan skall ge medlemmarna och deras företag
dels tillgång till tekniska och admi- nistrativa stordriftsfördelar,
dels möjlighet till individuell och lo- kal anpassning och utveckling av det egna företaget.
På detta sätt fullgör !CA-förbundet uppgiften att verka för en effektiv varudistribution med bevarande av goda kontakter mellan butik och kundkrets.
grundläggande ICA-ideerna (sid 8-10). En kort presentation av
!CA-rörelsens verksamhet när det gäller konsumentinforma- tion och varutester finns även på sid 13-14.
När det gäller nyetablerings- verksamheten blev 1982 ett ex- ceptionellt framgångsrikt år.
Sammantaget startade 63 nya
!CA-butiker som gav ett totalt tillskott av 34.000 m2 säljyta. Till detta bidrog med speciell tyngd, att inte mindre än fyra enheter var av mycket stort format. Att så blev fallet är främst att hänfo- ra till den både långa och ovissa projekteringstid sådana butiker kräver.
tion med mycket goda personella och finansiella resurser. Plane- ringen för !CA-företagen for 1983 är inriktad mot ett ekono- miskt resultat på ungefär den nivå som nåddes 1982. Genom detta kan det omfattande pro- grammet for investeringar i par- tihandelsledet och for nyetable- ringar och upprustning av buti- ker fullfOljas. Ett program som är basen för utvecklingen under kommande år. Som under tidiga- re år kommer det riskkapital som krävs att skapas internt in- om !CA-rörelsen.
Frans-Henrik Schartau
En varudistribution i konsumen- ternas intresse måste ske i former som är effektiva och medger låga priser. Det är därför nödvändigt att butikerna betjänas. av en organisa- tion som kan utnyttja kapitalkrä- vande teknisk utrustning och ta till vara stordriftens fördelar.
!CA-förbundet hävdar, att varudi- stributionen skall ske i former som medger personlig kontakt och servi- ce och anpassning tilllokala förhål- landen. I strävandena att tillgodose konsumenternas önskemål är en- skilda köpmäns insatser av grund- läggande betydelse.
Svag konsumtionsökning, minskat sparande
Trots devalveringen med 10 pro- cent i september 1981 och ett kostnadsstabiliserande löne- avtal blev 1982 ännu ett år med ett mycket svagt konjunktur- läge, sjunkande industriproduk- tion och stigande arbetslöshet.
Den förväntade omsvängningen i den internationella konjunktu- ren uteblev helt. Den nuvarande konjunktursvackan är den dju- paste och mest långvariga sedan 1945.
stagnationen i världshandeln medförde att exporten inte blev den motor i konjunkturuppgång- en som man hoppats på. BNP vi- sade reell t sett ingen ökning i jämförelse med 1981. Industri- produktionen minskade med l procent och industriinvestering- arna med 15 procent (i volym räknat). Arbetslösheten steg och antalet sysselsatta minskade med 20.000 personer. Under hela 70-talet ökade den totala syssel-
sättningen varje år.
Den nedgång i den privata konsumtionen som föreföll trolig vid årets början och ända fram till halvårsskiftet förbyttes i en mindre uppgång för året i sin helhet. I hög grad har detta sin förklaring i den kanske krafti- gaste sparkvotssänkning som re- gistrerats och som i viss mån ba- lanserade en minskning av hus- hållens reala inkomster på ca 2,5 procent.
Dagligvaruhandeln redovisa- de ännu ett år med volymminsk- ning. Livsmedelskonsumtionen har sedan 1976 årligen visat en successiv nedgång.
Under 1982 steg konsument- priserna med i genomsnitt 10 procent. Den i oktober genomför- da devalveringen med 16 procent svarar för ca 2 procentenheter av prisstegringen. Inflationen i Sve- rige låg över genomsnit te t för OECD-länderna.
Priserna på dagligvaror (livs- medel, tobak, kemiska varor, mjukpapper etc) ökade under året med i genomsnitt 13,4 pro- cent. Livsmedel ökade med i ge- nomsnitt 14,5 procent, varav 3, 7 procentenheter kan hänföras till prishöjningar föranledda av jord- bruksavtalet och minskade livs- medelssubventioner. Livsme- delskonsumtionen har sedan 1976 successivt minskat med 5,4 procent. Mellan 1981 och 1982 blev dock konsumtionen i volym räknat oförändrad.
1983 blir enligt samstämmiga prognoser ett kärvare år än nå- got annat under efterkrigstiden.
Mycket tyder på att realinkoms- terna fortsätter att sjunka. Kon- sumtionsprognoserna ligger på minus 2-3 procent i mars 1983.
Sannolikt sjunker sparkvoten yt- terligare men detta kan sanno- likt inte förhindra ytterligare ett år med vikande konsumtion.
Hushållens inkomster och inflationen
{Kalla SCB}
Konsumtionen och !CA-butikerna Index
300 - - - -- - - -·- - - - -
Hushållens d!Spontbla mkomster, 250 - - - - ·--··-·- ----lopande ·
1972 1974 1976
penomg- varde
1978 1980
(Kalla SCB och ICA-forlaget, Oetaljhandelsmformat!Ofl) Index
130
100
l
19=72~---~~J4~---1-9T7_6 ____ -T19n3---1-~~--~
Okande andel
••i vikande marknad
Liksom 1981 resulterade 1982 i en tillbakagång för den totala dagligvarumarknaden räknat i fast penningvärde. Det rör sig
·om en nedgång på bortåt l pro- cent. De svenska hushållen drar in på matkontot bland annat ge- nom att köpa billigare varor.
Någon nämnvärd befolknings- tillväxt har heller inte skett de senaste åren. Det är praktiskt taget samma antal födda som döda. In- och utvandring balan- serar också. Sett över en läng- re tidsperiod innebär detta, att den kraftiga marknadstillväxten som skedde under större delen av 70-talet har vänt så att total- marknaden nu är nere på 1974 års nivå. Prognoser pekar på en fortsatt nedgång de närmaste åren.
I denna vikande marknad har
!CA-butikerna klarat sig bra.
(Utvecklingen 1972-82 framgår av nedanstående diagram.) Sam- mantaget ökade forsäljningsvo- lymen med 1,5 procent under
1982. En anledning är den om- fattande etableringsverksamhe- ten. Sammantaget startade 63 nya !CA-butiker som gav ett to- talt tillskott av 34 000 m2 säljyta.
Men de befintliga butikerna har-utan inverkan av nyetable- ringar - genomsnittligt hållit oforändrad volym i sin forsälj- ning.
Antalet nedlagda !CA-butiker har också varit forhållandevis lågt. Det rör sig om 150, varav största delen avvecklats i sam- band med nyöppning eller upp- rustning av en annan !CA-butik
i närheten. ·
Den sammantagna volymök- ningen for !CA-butikerna på en vikande marknad gör att man vunnit närmare en procentenhet i marknadsandel under 1982 och nått 31 procent av den totala dagligvarumarknaden. Det rör sig nu om en mer än 15-årig pe- riod där !CA-handlarna haft en årlig marknadstillväxt.
De övriga grupperna på dag-
ligvarumarknaden har under 1982 tappat i volym. Utveckling- en 1972-82 for de dominerande roretagsgrupperna inom daglig- varuhandeln framgår av dia- grammet nedan.
De senaste åren har känne- tecknats av en fortsatt struktur- omvandling inom hela dagligva- rumarknaden. De traditionella cityvaruhusen har haft en be- svärlig situation vilket medfort nedläggningar eller oroprofile- ringar av verksamheten. Trafik- orienterade butiksetableringar och utökad dagligvaruforsälj- ning i bensinstationer har fått en växande betydelse. Lågprisbuti- ker, bla sk lådbutiker, med ett begränsat sortiment av främst torra varor har inom vissa områ- den tagit en relativt betydande del av den lokala marknaden.
När det gäller traditionella mindre och medelstora daglig- varubutiker har nedläggnings- takten minskat.
Dagligvarumarknaden och !CA-butikerna
(Kalla ICA-forlaget. DetaiJhendtMslnfOrmatiO!l} Andelar av daoligvarumarknaden
(Kalla ICA-tortaget, Detåi)handelllmormatJon) Index
130 -·---···-···~· -··· ---··
120 -··· - --
Total dagligmarknad
100
·=--- - - - - --- - - - --· ·
1972 1974 1976 1978 1~ 1982 1972 1974 1i76 1978 1~ 1982
På begäran av en mycket bred medlemsopinion kom upptakten av !CA-förbundets arbetsår 1982 att starkt präglas av intern in- formation angående den tyngsta frågan inför höstens riksdagsval - SAP/LO-forslaget om kollek- tiva löntagarfonder. Både !CA- handlarna som egna företagare och ledningsansvariga for deras samägda distributions- och pro- duktionsföretag kände stark oro inför forslagets förutsägbara ef- fekter. Inte minst visade en ana- lys av modellen for fondernas fi- nansiering, att den i praktisk tillämpning starkt skulle för- sämra !CA-handlarnas och !CA- företagens konkurrensvillkor gentemot de stora medtävlarna, då främst konsumentkoopera- tionen.
I sitt anförande vid !CA-stäm- man i Stockholm gjorde !CA- förbundets VD, Frans-Henrik Schartau, följande markering om fondforslaget i sin helhet:
"-Det främsta skälet till att vi samlat inom !CA-rörelsens led- ningsorgan och bland !CA-hand- larna allvarligt ifrågasätter nyt- tan av löntagarfonder enligt den modell SAP/LO företräder, är att vi har bättre erfarenheter än de flesta av vad personlig faretag- samhet och driftighet kan uträt- ta. Vi tror inte på maktkoncent- ration och centralstyrning. Det är något som strider direkt mot vår affärside".
Beträffande forslaget till fi- nansieringsform klargjorde Frans-Henrik Schartau vidare:
"-Under inga omständigheter kan vi acceptera en finansie- ringsform, som ställer !CA- handlarna i strykklass gentemot konsumentkooperationen. Detta på grund av att vi tillämpar ak- tiebolagsformen medan man på KF-sidan bedriver merparten av verksamheten i den ekonomiska foreningens form. Räknat på 1980 års siffror skulle !CA-hand- larna och !CA-företagen sam- mantaget belastas med dryga 40 miljoner kronor mer per år än hela konsumentkooperationen".
På !CA-styrelsens uppdrag producerade ICA-forbundet un- der våren en redovisning av SAP/LO-forslagets faktainnehåll
l CA-förbundet
jämte ekonomiska konsekvens- beräkningar for en ICA-butik i aktiebolagsform och for !CA-rö- relsen i sin helhet. Materialet ut- gick till samtliga !CA-handlare och till ledningsfunktionerna in- om ICA-foretagen for vidarein- formation. Det utgjorde även un- derlag för information vid samt- liga de 23 medlemssektionernas årsmöten under våren.
Beredd för konkurrens ICA Förbundsråds vårmöte ägnade koncentrerad uppmärk- samhet åt den på vissa håll i lan- det inbrytande konkurrensen från s k lådbutiker- ett butiks- koncept präglat av avgränsat torrvarusortiment med extremt låg prisnivå, enkla lokaliteter och hundraprocentig självbetjä- ning. Förbundsrådet var helt enigt om, att !CA-rörelsen har resurser att möta sådana kon- kurrensformer med en utveck-
ling och trimning av befintliga butiks- och marknadsförings- koncept. Man underströk dock kraftfullt, att inte minst det långvariga prisstoppet for de tyngsta farskvaroroa drivit upp marginalerna för torrvarusorti- mentet på ett sådant sätt, att öppning skapats för en riktad konkurrens inom just detta av- snitt från bl a lådbutiker. För- bundsrådet rekommenderade därfor omedelbara gemensamma åtgärder for att åstadkomma en bättre marginalbalans mellan färskvaror och torra varor.
!CA-policy dokumenterad Denna inriktning underströks ytterligare under det interna ar- betspasset vid årets !CA-stämma i Stockholm. Under det samlade mottot "Nöjda kunder kommer tillbaka" diskuterade de 250 stämmodelegaterna i åtta grup-
"Nöjda kunder kommer tillbaka" syntes över hela landet när en rikskampanj med bl a annonser och affischering startade första veckorna 1983.
per ämnesområdena "Teknik och service", "Sortiment", "Konkur- rens, samspel och butiksprofiler"
samt "V åra ekonomiska resur- ser". De mycket konstruktiva och åtgärdsinriktade resone- mangen sammanfattades under hösten i en dokumentation som fortsatt underlag för styrelser och ledningsfunktioner inom
!CA-rörelsen i det löpande utvecklingsarbetet.
En första behandling av denna sammanställning ingick som en del i den konferens, till vilken
!CA-styrelsen inbjöd de tre re- gionforetagens styrelser i anslutr
ning till höstmötet med ICA För- bundsråd. Huvudärende för den- na sammankomst var dock de riktgivande principer i ett antal viktiga !CA-frågor, som !CA- direktionen på !CA-styrelsens uppdrag arbetat fram i anslut- ning till stämman. styrelsekon- ferensen fastslog enhälligt den- na "Vår samlade !CA-linje". På sid 8--10 i denna verksamhets- berättelse refereras de inledande formuleringarna i detta doku- ment i ett samtal mellan de tre ledamöterna i !CA-styrelsens köpmanna presidium.
Vid stämman gav !CA-kuriren sin syn på ICA-I<öpmännens l<undl<ontakter och konsumentinformation.
Premiär för det nya, omarbetade skolpaketet "Köpa och sälja idag" som producerades hösten 1982.
Butiksdatasystem
Under året fördes det gemen- samma arbetet med utveckling av datakassesystem för !CA- butikerna fram till vissa påbyg- gande tester. Datautvecklingen _ägnades även uppmärksamhet i ett panelsamtal vid !CA-stäm- mans offentliga del, där köpmän och tjänstemän bytte tankar om
"Kunden - butiken - tekniken"
med Konsumentombudsmannen Sven Heurgren och Kenth Pet- tersson, Handelsanställdas För- bund. Vid årets sista samman- träde med !CA-styrelsen beslöts att en utforlig information om den gemensamma utvecklingen av datakassesystem skulle till- ställas samtliga medlemmar ti- digt under 1983. En av projekt- gruppen för datasystem och ICA Informationsservice producerad folder, "!CA-handlaren och data- kassan", spreds i enlighet med detta till samtliga butiker under februari 1983.
Bygden behöver butiken Mot bakgrunden av att den helt dominerande andelen av livsme- delsbutiker på landsbygd och i glesbygd drivs av !CA-handlare har det varit naturligt för !CA- rörelsen att ta en mycket aktiv del i Handelsdepartementets och dagligvaruhandelns gemensam- ma rikskampanj "Bygden be- höver butiken". Inom de tre re- gionföretagen har bl a en rad kampanjaktiviteter utvecklats under året, allt i led med Frans- Henrik Schartaus deklaration vid !CA-stämman:
"- Man har i berörda kom- muner kunnat konstatera, att de samhällsekonomiska konse- kvenserna blir orimligt stora om byns sista affär försvinner. Man har också blivit alltmer medve- ten om, att en fungerande detalj- handel på vår landsbygd och i
våra glest befolkade turistområ- den är en absolut förutsättning för Sverige som ett attraktivt turistland".
ICA-iden i praktisk handling
Under 1982 fördes inom !CA-rö- relsen ett principresonemang om den grundläggande ICA-iden och dess tillämpning i praktiskt handlande. Resultatet samman- fattades i en gemensam princip- skrivning för fyra vitala ämnes- fålt:
• ICA-iden och !CA-köpman- nen
• !CA-butikernas förnyelse och konkurrenskraft
• !CA-rörelsens utveckling in- om nuvarande och nya verk- samhetsfält
• !CA-rörelsens resursupp- byggnad
De fastslagna principerna för avsnittet "ICA-iden och !CA- köpmannen" kommenteras här i ett samtal mellan de tre region- foretagens ordföranden, som samtidigt utgör köpmannapresi- dium i !CA-styrelsen, Åke Bon- desson, ICA Eol, Carl-Erik Fran- zen, ICA Essve och Rolf Gustafs- son, ICA Hakon.
!CA-iden
!CA-iden står för den sam- lade kraften i individuellt ägda butiksföretag (!CA- köpmännen) och samägda bakomliggande resurser (!CA-företagen). Båda dessa styrkebälten skall bestå för all framtid och hittillsvaran- de balans mellan individu- ellt och kollektivt ägandelan- svar skall råda.
Ake Bondesson: Den här skriv- ningen s~ulle jag vilja kalla for själva hjärtpunkten i ICA-iden.
Vi har ett brett samarbete i alla viktiga frågor, men samtidigt har vi inget styrt tänkande inom
!CA-rörelsen. Ibland har man
känslan av att det kan finnas li- ka många åsikter som det finns
!CA-köpmän. Den friheten bety- der ofantligt mycket för oss alla.
Carl-Erik Franzen: Det är vik- tigt för all framtid, att !CA-köp- mannen har frihet utveckla sin egen verksamhet. Samtidigt vet ju vi köpmän, att vi mår bäst av att effektivt utnyttja de stor- driftsfördelar som byggts upp i våra egna regionföretag och dot- terbolag.
Men att balansen mellan indi- vid och kollektiv ligger rätt är en ständigt lika viktig uppgift for alla förtroendemän och lednings- funktioner inom !CA-rörelsen.
Hela samhället tycks ju gå mot ökad centralstyrning och byrå- kratisering. Vi kan aldrig känna oss säkra på att gå helt fria från den utvecklingen inom vår orga- nisation heller. Det blir en viss styrning, vare sig vi vill eller in- te. Men då gäller det att hålla det inom rimliga gränser. V ar de gränserna går är något som all- tid diskuteras i alla medlems- sammanhang- och det är bra!
Rolf Gustafsson: Det är själv- klart att en !CA-handlare vill vara så fri som möjligt. Utan självständighet att agera kan man inte bli en framgångsrik köpman - det ligger i hela vår filosofi. Men samtidigt måste man vara öppen för ett aktivt samarbete inom !CA-kollektivet.
Det är ju inte minst där man kan få hjälp och stöd när det blir be- svärligt. Jag minns själv när jag som 26-åring skulle överta buti- ken från min far som gick bort hastigt. Då hade jag två dygn på mig att bestämma hur jag skulle göra - från böljan hade jag fak- tiskt inte tänkt bli handlare. När jag tog beslutet, som jag aldrig ångrat, upplevde jag det som oer- hört positivt att som ung !CA- köpman ha kollektivets stöd.
A B: Det är nog väldigt svårt att fungera som !CA-köpman utan att känna starkt för !CA- iden och för samhörigheten inom
!CA-rörelsen. Men då är också förutsättningen, att man är väl informerad om vad medlemska- pet innebär. Har man väl fått
Åke Bondesson, f -17, son till !CA-
handlare, butik i Stenungsund. starta-
de med butik på Basungatan i Göte- borg.
Carl-Erik Franzen, f -39, köpman i 3:e generationen. l CA-handlare 1967, bu- tik i Visby sedan 1975.
Rolf Gustafsson, f -26, övertog faderns ICA-butik i Surahammar 1956 och har blivit butiken trogen.
den insikten och accepterat spel- reglerna så blir arbetet som !CA- köpman närmast ett levnadssätt.
Man hamnar i en fin balans mel- lan egen styrkraft och gemen- samt agerande med !CA-kolle- gorna.
Men vi har ett väldigt ansvar för att hela tiden hålla ICA-iden levande for nya generationer.
C-E F: Framför allt måste det ske genom vårt sätt att vara och driva vår verksamhet. T ex vårt sätt att umgås med konsumen- terna. Eller hur vi informerar
·vår egen personal, inte bara om butiksfrågor utan också om !CA- iden och !CA-rörelsen i stort.
Och i samband med medlemsmö- ten och andra träffar finns det också anledning att hålla grun- derna för vår verksamhet levan- de. Vill vi att ICA-iden skall be- stå, så rar vi se till att den gör det genom gärningar, inte enbart ge- nom ord!
A B: Som förtroendevald köp- man har man en viktig uppgift . att följa utvecklingen och bevaka ICA-idens tillämpning i praktisk verklighet. Man måste natur- ligtvis vara lyhörd för den opi- nion som finns hos medlemmar- na och se till deras intressen.
Men man måste dessutom ha .. egna ideer för att vara en till-
gång i styrelsearbetet. Genom de kontakter vi har - främst via
sektionsstyrelserna - får v1 JU veta medlemsåsikterna. Sedan gäller det ju också att man gör en egen avvägning av vad som kan vara rimligt och riktigt i de olika frågorna. Förtroendeposten är både en slags kontrollfunktion och, hoppas jag, en tillgång när det gäller sakkunskap och om- döme.
R G: Visst är det ett både och! Men just att representera med- lemmarna är en viktig del, inte minst i regionföretagens styrel- ser. Det är ju där som ansvaret för och besluten om det mesta av den löpande verksamheten ligger.
ICA -köpmannen
!CA-köpmannen skall hel- eller samäga sin butik med inriktning att han/hon i allt väsentligt erhål(er avkast- ning för personlig trygghet och kapitaluppbyggnad ge-:
nom driften av rörelsen. Vid överlåtelse till ny ICA-köp- . man skall sådana . värde- ringsregler tillämpas att den tillträdande köpmannen ga- ranteras rimliga 'förutsätt- ningar att nå acceptabel lön- samhet.
Grundprincipen "en köp- man - en butik" skall råda även i fortsättningen.
l CA-avtalet
ett finansieringssystem
ICA-avtalet ar uteslutande ett fi- nansieringsavtal, mellan ett av re- gionforetagen och en !CA-köpman, om hur en ICA-butik skall finansie- ras och drivas en viss tid. Det inne- bår att !CA-rörelsen ger ett kollek- tivt stöd till enskilda handlare vid nyetablering eller Overtagande av en butik.
Bakgrunden är det stora kapital- behov 110m en butiksetablering eller ett butiksövertagande fOr med sig.
Finansieringsavtalet foråndrar in- te !CA-köpmannens SJalvståndighet.
Hon eller han har samma råttighe- ter och skyldigheter som alla med- lemmar i ICA-tOrbundet.
Finansieringsavtalet är utfonnat med tanke på 3 perioder:
Ett särskilt aktiebolag bildas för butiken. K()pmannen svarar fOr 9
procent av aktiekapitalet och region~
foretaget far resten.
Gru~rio<kn omfattar tiden till de88Utiken visar vinst. Region- företaget svarar för butikens finan- siering och tOretagsrisken, fOrluster tåcks genom koncernbidrag.
Når dessa är återbetalda upphor grundarperioden. KopmanneJ. for-
vårVar, till nominellt värde, samt- liga aktier utom en som stannar i regionforetagetslgo.
Därmed b6ljar §ffllvd.gandeperio- ckn och finansieringsansvaret går
helt över till kopmannen. Kapman- nen bestämmer t ex hur overskotten i rörelsen skall disponeras. Under de lOma 10 åren betalar butiksbolaget en mindre ersattning till regionfbre~
taget. Det ar en ersattn.ing for rttten till !CA-namnet (en typ av royalty).
A B: Vi bör kanske ange, att utgångspunkten här är !CA-köp- mannens eget ägande av sin bu- tik - en grundsten för ICA-iden, som vi heller aldrig kommer att rubba. Det var ju bl a för att -rramtidsmässigt säkra detta självägande som vi för tio år se- dan formade vårt finansierings- system, !CA-avtalet. Genom det- ta får ju den etablerande köp- mannen kollektivets finansiella stöd under de svåra inlednings- åren för att sedan - när butiken ger vinst och när eventuella för- luster är återbetalda - själv ta över alla aktier utom en. Den sis- ta aktien ligger kvar hos kollek- tivet för att garantera, att det blir en ny !CA-köpman som tar över när butiken en gång skall avyttras. Då är det dessutom viktigt, att överlåtelsen sker in- om ekonomiska villkor som är möjliga för den tillträdande köp- mannen att klara.
C-E F: Ja, och i det här avsnit- tet görs ju en väldigt viktig prin- cipmarkering, att man som !CA- köpman skall tjäna sina pengar på butiksrörelsen, inte på att man kanske kan få en stor över- vinst den dag man säljer buti- ken. I ett framgångsrikt företag kan det ju finnas en hel del peng- ar uppdämda och då kan man ibland komma till ett . forsälj- ningsvärde, där det är väldigt
!CA-namnet har ju genom kollekti·
va insatser under en lång period fått ett mycket hågt attraktionsvärde gentemot konsumenterna, vilket kommer den särskilda butiken till godo. Denna ersåttning år ett led i den gemensamma kapitaluppbygg- nad inom ICA-rorelsen vilken möj- liggbr finansieri.ng!systemet.
Nar k6pmannen vill salja sin bu- tik, t ex vid pensionering, borjar overlåtelseperioden. I !CA-avtalet finns angivna .de regler som giller.
Enligt avtalet bar ICA-rorelsen för- koperAtt till aktierna. Syftet med den regeln år att butiken Aven i framtiden skall förbli en •!CA-butik.
Den har ju kommit till med ICA-rö- relaens gemensamma resurser. Buti- ken f1r en ny !CA-köpman och en ny grundarperiod borjar.
svårt för den köpman som ska förvärva butiken att f8. lönsam- het om han skall satsa ett stort kapital. Det är därfor vi gjort markeringen om värderingsreg- lerna. Man kan säga att vi accep- terar en normal förmögenhets- bildning men · inte spekula- tionsbetonade överlåtelsevär- den.
R G: Med rimliga värderings- regler kan både kollektivets och den överlåtande köpmannens in- tressen tillgodoses. Som regel borde det inte svårt att enas om vad som är rimligt.
A B: Reglerna i !CA-avtalet innebär ju inte ett permanent samägande mellan köpmannen och regionföretaget. Men inte heller här låser vi principerna hårdare, än att möjligheten till ett sådant samägande i undan- tagsfall står öppen. Det rör sig då om så stora butiker, att det prak- tiskt sett är en omöjlighet för en enskild köpman att hantera hela det ekonomiska engagemanget.
C -E F: Det handlar också i dessa undantagsfall om så myc- ket kapital att en framtida över- låtelse till en ny köpman prak- tiskt taget skulle vara helt omöjlig.
R G: Den formen av samägan- de kommer inte att vålla några problem eftersom så stora enhe- ter antalsmässigt inte kan bli annat än marginella foreteelser.
Vi hävdar ju i det här avsnittet också principen "en köpman- en butik". Bakgrunden är den, att det längre tillbaka fanns gynn- samma förutsättningar för !CA- köpmän att bygga upp smärre filialföretag av butiker.
C-E F: Verkligheten har i dag korrigerat den saken. I dagsläget går det faktiskt inte särskilt bra att hålla !CA-kvalitet på flera filialbutiker. Med den vikt vi tillmäter !CA-köpmannens egen närvaro i sin butik, är det ju helt
riktigt att hävda grundprincipen
"en köpman- en butik".
A B: I dag räcker det mer än väl med att sköta en eller max två butiker. Med flera blir det bara mer arbete utan vare sig mer personlig tillfredsställelse eller bättre lönsamhet for köp- mannen själv.
!CA-avtalet
!CA-avtalet är och skall be- skrivas som ett finansie- ringsavtal för !CA-rörelsens utveckling av butiksnätet och köpmannakåre n. !CA -avtalet skall- med de förutsättning- ar avtalet anger - vara ut- gångspunkten närhelst fi- nansieringsbehov av nya
!CA-butiker uppstår.
R G: Som finansieringsavtal har !CA-avtalet fungerat mycket bra. Men det är viktigt att man både inser och poängterar att det just är ett finansieringsavtal och inget annat. Den som går in i det gör det som fullvärdig !CA-köp- man med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra
!CA-köpmän.
A B: Om jag jämför med den tid när jag själv startade, så ska- par avtalet mycket bättre möjlig- heter for den som vill bli egen köpman. Avtalet ger trygghet under den tid det tar att bygga upp en b"Qtik. Men det binder inte den etablerade !CA-köp- mannen mer än hans kollegor - vare sig inköps- eller marknads- foringsmässigt.
R G: Vid vårt senaste styrelse- möte i !CA Hakan hade vi en lång debatt just om marknadsfo- ringsfrågorna. Bakgrunden var, att en del handlare känner oro for att. vårt starka gemensamma säljprogram begränsar möjlighe- terna till egna erbjudanden i bu- tikerna. Men vi konstaterade att vi helt enkelt måste ha ett starkt
gemensamt säljprogram för att så många som möjligt av med- lemsbutikerna skall klara kon- kurrensen. Och det är ju inte en- bart genom egna erbjudanden utöver säljprogrammet som man kan skärpa sin individuella bu- tiksprofil. Det finns många and- ra områden där man kan skapa större attraktivitet for kunder- na. Men det är klart - vi !CA- handlare är av naturen pigga på att göra afiårer och det har vi också utrymme för. Det gäller bara att inte göra det till ett självändamål - i nio fall av tio har man ändå det bästa ekono- miska utbytet av att utnyttja vå- ra gemensamma resurser.
A B: Köpmännen har dess- utom ett stort inflytande på marknadsföringen genom olika aktivitetskommitteer. Dessutom följer vi handlare marknaden hela tiden, så vi kan bedöma hur väl inköparna på våra distribu- tionscentraler sköter sitt jobb.
Jag vill nog hävda, att vi samlat har ett väldigt fint medarbetar- gäng bakom oss i ICA-foretagen.
Det visar ju inte minst den impo- nerande höga utnyttjandegraden av våra distributionscentraler.
Vi köper det mesta vi kan där, eftersom dom är det marknads- mässigt bästa alternativet.
C-E F: Det är jag den förste att understryka, samtidigt som vi ju inte behöver blunda för att köp- männen i dag har mindre möjlig- heter till egna inköp än säg på 60-talet. Bland annat därför att antalet fabrikanter tunnats ut.
Därfor är det viktigt for oss att få fram fler fabrikantalternativ, så att vi inte blir beroende av en en- da eller bara ett par fabrikanter inom stora varuområden.
•
Konsumentinformation och varutestar
För !CA-rörelsens konsument- information är de dagliga kon- sumentkontakterna i butikerna det viktigaste. Det är ofta där som konsumenterna söker råd och tips. Men även på andra sätt arbetar !CA-butikerna och !CA- företagen med information di- rekt till konsumenterna.
Genom skolkontakter har
!CA-förbundet och !CA-företa- gen även fortlöpande kontakter med lärare i hemkunskap och kost- och konsumentkunskap.
Dels rekvirerar de mycket av det skolmaterial som finns. Dels ge- nomfors studiedagar och andra fortbildningsträffar for lärare.
Varje år arrangeras träffar med avgångseleverna från de olika skolorna för huslig utbildning.
På motsvarande sätt informeras även kommunernas konsument- sekreterare och hemkonsulenter.
!CA-kuriren, som ges ut av
!CA-förlaget är den mest kända foreträdaren för !CA-rörelsens
Vid ICA Centrallaboratorium analyseras bl a alla importerade varor. Det gäller t ex tenn-, kadmium- och blyinnehåll i konserver och histamin- och kvicksilverinnehåll i fiskkonserver. Vidare undersöks hur förpackningsmaterial· och metoder påverkar hållbarheten hos olika livsmedel.
l de flesta !CA-butiker finns råd och recept från ICA Provkök. Här finns !CA- kurirens matredaktion, där man bl a gör de livsmedelsprovningar som redovisas i tidningen.
Provköket har även telefonrådgivning för konsumenterna. Varje dag mellan 09.0o-12.00 samt 13.0o-15.00. Tel 08-226580 (!CA-förbundets växel). Brevfrå- gor bör märkas med "fråga om mat" och sändas till ICA Provkök, Box 6187, 102 33 Stockholm.
konsumentinformation. Tidning- ens inriktning har alltid varit att sprida saklig och objektiv konsumentinformation. En re- daktionelllinje som efter över 40 års utgivning gör att tidning- en är N ordens upplagemässigt största prenumererade tidning.
Varutester
!CA-kurirens tester av konsu- mentvaror har fått stor betydelse
för den breda läsekretsen, men även for landets konsumentupp- lysare. En grupp som ofta poäng- terar hur nödvändiga dessa jäm- förande tester är för deras egen rådgivning.
En vidareutveckling av !CA- kuriren när det gäller varuteater är Test-kuriren, en specialtid- ning som samlar de tester och marknadsöversikter tidningen publicerat. !CA-kuriren är idag
den enskilda institution som sat- sar mest pengar i Sverige när det gäller jämförande varutester.
Livsmedelsprovningar En viktig roll i konsumentinfor- mationen har ICA provkök, dit
!CA-kurirens matredaktion är förlagd. Provköket genomför t ex livsmedelsprovningar som redo- visas i !CA-kuriren. Man åtar sig även uppdragsprovningar inom livsmedels- och husgeråds- sektorerna. Till hjälp vid de sensoriska analyserna, dvs be- dömningar av ett livsmedels ut- seende, sma~, lukt och konsis- • tens, finns en konsumentgrupp på cirka 150 personer.
Genom provköket får region- företagen och !CA-köpmännen hjälp med den kost- och recept- information som sprids till lan- dets konsumenter via annonser
och· direktreklam eller foldrar
i butikerna. Provkökets direkt- rådgivning via telefon, som står öppen för konsumenter va:tje dag, har även blivit allt mer ut- nyttjad.
Laboratorieanalyser I takt med den ökande vaksam- heten när det gäller till- satser och främmande ämnen i livsmedel har verksamheten vid ICA Centrallaboratorium i Kumla mött allt större intresse från konsumentföreträdare av olika slag. Ett viktigt inslag ( ..
i konsumentinformationen har _ därför blivit att sprida känne- dom om de omfattande kvalitets- kontroller som sker där av alla livsmedel ICA-foretagen impor-
terar. t_;'
Prover från importerade varu- partier underi;öks kontinuerligt.
Ar partierna dåliga vid ankomst stoppas de. Kvalitetskontrollen gäller tenn-, kadmium- och bly- innehåll i konserver, histamin- och kvicksilverinnehåll i tonfisk- konserver, vattenhalt i djupfrys- ta räkor samt bakteriologisk status hos alla livsmedel. Djup- frysta kräftor skall t ex vara god- kända av Centrallaboratoriet in- nan de distribueras till !CA-buti- kerna. Vattenhalter, fett- och . torrsubstanshalter mätes, lik- som hållbarhet hos fårskvaror samt hur forpackningsmaterial och -metoder påverkar hållbar- heten.
Under tio år har olika system för butiksdatorer stude- rats inom ICA. 1982 lade en arbetsgrupp fram ett bu- tiksdatorprogram anpassat till de skiftande behov som finns hos de olika !CA-butikerna. Grunden är den EAN- kod (varornas "personnum11Jer", bilden t v) som kom- mer att vara allmänt införd under de närmaste åren.
EAN-koden registreras datamässigt genom att t ex en läspenna förs över koden (bilden ovan). Pennari fångar upp numret, rätt pris hämtas ur prisminnet och försäljningen registreras. Samtidigt skrivs varans namn och pris på ett kvitto, i klartext. Kunden får alltså ett kvitto som är lätt att läsa och kontrollera.
Ett krav som ställts på systemen är att de skall fun- gera helt självständigt i va~e butik, oberoende av cen- trala datorer.
~
l
l
f· i
l
ICA-kassar på väg, överallt i Sverige. Här l tunnelbanan l Stockholm.
ICA-året i sammandrag
ICA-butikerna
• De 3.956 !CA-butikernas försäljning blev 26.901 milj kr.
• Detta innebar en ökning i fast penningvärde på ,ca 1,5 procent.
• 63 nya !CA-butiker etablerades.
• I nyetableringar och moderniseringar investerades 386 milj kr.
• Lönsamheten i butiksledet blev, generellt sett, tillfredsställande.
ICA-fö~etagen
• Den·totala försäljningen blev 17.926 milj kr. RegionfOretagens partihandelsförsäljning uppgick till15.273 milj kr.
• Investeringarna uppgick till439 milj kr.
• !CA-företagens resultat (efter finansiella poster) blev 507 milj kr.
• Räntabiliteten uppgick till15,4 procent.
• soliditeten blev 35,5 procent.
• I likvida medel disponerades per 31 dec 1982 1.596 milj kr.
Utdrag ur !CA-stadgan
§2
l CA-rörelsens organisation
!CA-rörelsen består av köpmän organiserade i !CA-förbundet och av detta förbunds organ och företag.
!CA-förbundet är uppbyggt som en ideell förening, i vilken varje med- lem, kallad !CA-köpman, har en röst.
!CA-förbundet är geografiskt upp- delat i medlemssektioner (§ 6) med särskilda styrelser (§ 7). Övriga organ inom förbundet är förbunds- rådet (§ 8), förbundsstämman (§ 9) och !CA-styrelsen (förbunds- och bo- lagsstyrelse enligt § 10).
Förbundsstämman är !CA- förbundets högsta beslutande organ.
Huvuddelen av denna utgörs av le- damöterna i medlemssektionernas styrelser.
Förbundet driver sin verksamhet genom !CA-företagen. Dessa består av ICA Aktiebolag med dotterbolag.
!CA-förbundet skall genom aktie- innehav ha röstmajoritet i ICA Ak- tiebolag. Därigenom garanteras för- bundet det avgörande inflytandet på
!CA-företagens verksamhet.
ICA Aktiebolag har tre regionföre- tag som betjänar !CA-butikerna inom sina respektive regioner. Dessa regionföretagär
ICA Eol Aktiebolag ICA Essve Aktiebolag ICA Hakan Aktiebolag
Varje regionföretag driver distri- butionscentraler (DC), vilkas verk- samhetsområden skall sammanfalla med medlemssektionernas.
!CA-köpman skall äga aktier i det regionföretag, inom vars verk- samhetsområde han driver sin rörelse.
Varje regionföretag skall ha sin styrelse och sin verkställande direk- tör för det praktiska genomförandet av !CA-styrelsens allmänna riktlin- jer och mål. !CA-köpmännen skall ha majoritet i regionföretagens sty- relser. Ledamöterna utses bland
!CA-köpmännen inom respektive region. Varje regionstyrelse väljer inom sig en ordförande, som är själv- skriven ledamot av !CA-styrelsen.
ICA Aktiebolag har dessutom dot- terbolag, specialiserade på bl a till- verkning, import och förlagsverk-
~amhet.
!CA-förbundets och ICA AB:s verkställande direktör Frans-Henrik Schartau vid stämman 1982.
Kaltelser
ICA-förbundet
Förbundsstämma
!CA-förbundets årsstämma äger rum tisdagen den 14 juni 1983 i Svenska Mässan, Göteborg, med böljan klockan 10.00.
ICA Aktiebolag
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma för ICA Aktiebolag äger rum onsdagen den 15 juni 1983 i Svenska Mässan, Göteborg, med början klockan 10.00.
Anmälan
Aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämmans forhandlingar skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen den 3 juni 1983, dels anmäla sig hos styrelsen under adress ICA Aktiebolag, Box 6187, 102 33 Stockholm 6 eller per telefon 08/22 65 80 senast klockan 13.00 fredagen den 10 juni 1983.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste till- fälligt och senast fredagen den 3 juni 1983 ha inregistrerat aktier- na i eget namn for att kunna deltaga i stämman.
U t betalning av utdelning
styrelsen har som avstämningsdag beslutat föreslå måndagen den 20 juni 1983. Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepappers- centralen VPC AB onsdagen den 29 juni 1983 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.
