Mari a Ger nandt & Li na Åker bl om
Sj uksköt er skepr ogr a mmet med i nri kt ni ng mot äl dr e, 240 hp, VT13 I nstit uti onen f ör vår dvet enskap
Sj äl vst ändi gt ar bet e, 15 hp Gr undni vå
Handl edar e: Kent -I nge Per sei us Exa mi nat or: Gör el Hansebo
Bet ydel sef ull a f akt or er vi d be möt andet av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärtinf ar kt
En litt er at ur över si kt ur pati ent ens per spekti v
Si gni fi cant f act or s i n t he encount er of pati ent s recoveri ng fr om a my ocar di al i nf ar cti on
A lit er at ur e revi ew fro m a pati ent’ s perspecti ve
Sa mma nf att ni ng
Bakgrund Sedan mitt en av 1990-t alet har dödli ghet en av hj ärti nfar kt hal verat s t ack vare forskni ng kri ng hj ärt- och kärlsj ukdo mar. Då flera st udi er vi sar att må nga pati ent er so m överl ever en hj ärti nfar kt upplever l ågt väl befi nnande behöver dessa st öd i si n återhä mt ni ngspr ocess.
Syfte Syft et var att bel ysa bet ydel sef ull a fakt orer vi d bemöt andet av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärti nfar kt, dett a ur ett
pati ent perspekti v.
Met od En litt erat urst udi e har gjort s utifrån ti o kvalit ati vt vet enskapli ga arti kl ar hä mt ade från dat abaser na Ci nahl och Pub Med. Efter att kritiskt ha granskat arti kl ar nas result at sa mmanf ör des dessa i en översi ktst abell. Utifrån dett a i dentifi erades åt er ko mma nde nyckel or d, vil ka all a svarade på syft et, för att däreft er sa mmanst äll as under fe m kat egori er.
Res ult at De fe m kat egori er so m fra mko m är: Kunskap och i nf or mati on, Accept ans och hant eri ngsst rat egi er, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner och Exi st enti ell meni ng. Res ult at et visar att pati enter so m överl evt en hj ärti nfar kt är i st ort behov av rel evant kunskap och i nf or mati on, såväl ver bal so m skriftli g sådan. Även accept ans är väsentli gt li kso m möjli ghet en att skapa strat egi er för att kunna hant era den förändr ade li vssit uati onen.
Ge no m fa milj och vänner men även geno m medpati ent er med li knande uppl evel ser vi sar si g goda soci al a rel ati oner ha st or bet ydel se för
pati ent er na. Sl utli gen vi sar result at et hur känsl an av hopp och exi st enti ell me ni ng är ett vi kti gt st öd för en positi v åt er hä mt ni ngspr ocess.
Di s kussi on Di skussi onen har ber ört de fe m kat egori er na utifrån såväl ti di gare rel evant forskni ng so m Ant onovskys t eori bil dni ng o m Känsl a av sa mmanhang, KAS AM. Sj uksköt erskor kan bi dra till en god åt erhä mt ni ngspr ocess geno m att öka pati ent ers kunskap och st är ka för mågan att accept era för att de ska kunna få en ökad först åelse och begri pli ghet för sitt akt uell a häl sotillst ånd.
Ver kt yg och strat egi er för li vsstilsförändri ngar bör erbj udas vil ket kan underl ätt a för pati ent er na att kunna hant era si n situati on. Dessut o m ska sj uksköt erskan i nge st öd och hopp f ör att öka känslan av meni ngsf ull het.
Nyc kel ord Bet ydel sef ull a fakt orer, be möt ande, dödsångest, hjärti nfar kt, omvår dnad
Abst r act
Bac kground Thanks t o car di ovascul ar sci ence, myocar di al i nfarcti on has been hal ved by fift y percent si nce t he 1990’s. Ho wever, many st udi es show t hat t he
maj orit y of t he ones who sur vi ve fro m a myocar dial i nfarcti on experi ence l ow l evel s of well bei ng why support is needed i n t he pr ocess of recover y.
Ai m The ai m of t his st udy was t o ill umi nat e si gnifi cant fact ors i n t he encount er of pati ent s recoveri ng from a myocar di al i nfarcti on, from a pati ent’s perspecti ve
Met hods A lit erat ure revi e w was ma de based on t en qualitati ve, sci entifi c arti cl es retri eved fro m t he dat abases Ci nahl and Pub Med. The cont ent s of t he arti cl es were criticall y revi e wed and put t oget her in an over vi e w t abl e.
Accor di ngl y t o t he results of t he st udi es si gnifi cant keywor ds wer e i dentifi ed and co mpil ed int o fi ve cat egori es.
Res ults The fi ve cat egori es is: Knowl edge and i nf or mati on, Accept ance and strat egi es, Experi ence of t he body, Si gnifi cant social rel ati ons and Exi st enti al meani ngs. The fi ndi ngs show t hat patient s who sur vi ves a myocar di al i nfarcti on is in great need of rel evant kno wl edge and i nf or mati on, bot h ver bally and i n writi ng. Accept ance and strat egi es is i mport ant t o handl e t he life changi ng fact ors. The result shows t hat soci al rel ati ons li ke fa mil y and fri ends, as well as ot her pati ent s wit h si mil ar experi ences, also has a signifi cant i mpact on t he pati ent s. Fi nall y, hope and t he experi ence of li vi ng a meani ngf ul life is an i mport ant support i n a positi ve pr ocess of recover y.
Di scussi ons The fi ve cat egori es have been di scussed by previ ous, si gnifi cant sci ence and t he t heor eti cal base Sense of coherence, by Ant onovsky. To achi eve a positi ve pr ocess of recover y nurses can hel p pati ent s by i ncreasi ng t heir kno wl edge and strengt heni ng t heir abilit y t o accept and underst and t he ne w st at e of healt h. Life changi ng t ool s and copi ng strat egi es shoul d be pr ovi ded by nurses as well as gi ving hope and support t o facilit at e t he sit uati on and i ncrease t he experi ence of a meani ngf ul life.
Ke y words Si gnifi cant fact ors, encount eri ng, deat h anxi et y, myocar di al i nfarcti on, nursi ng
I nnehåll sf ört eckni ng
1. I NLEDNI NG . . . 1
2. BAKGRUND . . . 1
2. 1ATT ÖVERLEVA EFTER HJÄRTI NFARKT . . . 1
2. 2BEMÖTANDE I OMVÅRDNADEN UNDER ÅTERHÄ MTNI NGSPROCESSEN . . . 2
2. 3PROBLEMATI SERI NG . . . 4
3. SYFTE . . . 5
4. TEORETI SK REFERENSRAM . . . 5
5. METOD . . . 6
5. 1URVAL OCH DATAI NSAMLI NG . . . 6
5. 2ANALYS . . . 7
6. FORSKNI NGSETI SKA ÖVERVÄGANDEN . . . 8
7. RESULTAT . . . 9
7. 1KUNSKAP OCH I NFORMATI ON . . . 9
7. 2ACCEPTANS OCH HANTERI NGSSTRATEGI ER . . . 10
7. 3DEN UPPLEVDA KROPPEN . . . 11
7. 4GODA SOCI ALA RELATI ONER . . . 12
7. 5EXI STENTI ELL MENI NG . . . 13
8. DI SKUSSI ON . . . 14
8. 1RESULTATDI SKUSSI ON UTI FRÅN TI DI GARE FORSKNI NG . . . 14
8. 2RESULTATDI SKUSSI ON UTI FRÅN TI DI GARE TEORETI SK REFERENSRAM . . . 16
8. 3 METODDI SKUSSI ON . . . 17
9. AVSLUTANDE REFLEKTI ONER . . . 18
REFERENSF ÖRTECKNI NG . . . 20
BI LAGA 1, SÖKMAT RI S . . . 23
BI LAGA 2, MATRI S ÖVER URVAL AV ARTI KLAR TI LL RESULTAT . . . 24
1 I nl edni ng
Eft er våra personli ga erfarenhet er av vår d och o ms or g har vi upp mär ksa mmat vi kt en av att på ett e mpatiskt och l yhört sätt kunna be möt a all a patient er oavsett deras li vssit uati on. Ut e i ver ksa mhet en har vi sett fl era tillfäll en då vår dpersonal ar bet ar utifrån konventi onell a vanor där fokus oft a li gger på ett generellt utförande snarare än på en i ndi vi duellt fra mtagen o mvår dnadspl an. I vår komma nde pr ofessi on so m sj uksköt erskor vill vi därför ha tillräckli gt god kunskap och möjli ghet att kunna skapa rätt förut sätt ni ngar för att pati enter ska kunna uppl eva en trygg och säker vår d so m kan öka och bevara deras häl sa.
2 Bakgr und
Följ ande t ext ko mmer till en börj an att present era hj ärti nfar kt, där epi de mi ol ogi och orsak t as upp, sa mt vil ka konsekvenser dett a kan medf öra för den överl evande och vad
åt er hä mt ni ngspr ocessen kan i nnebära. Däreft er kommer en beskri vni ng av vår dvet enskap och sj uksköt erskors be möt ande med pati ent er där orsaker till lågt väl befi nnande eft er hj ärti nfar kt tas upp.
2. 1 Att överl eva eft er hj ärti nf ar kt
Enli gt Hjärt- och l ungf onden i nträffar när mar e 34 000 hj ärti nfar kt er per år i Sveri ge och cirka 1, 4 milj oner männi skor är drabbade av sj ukdo mar i hj ärt a och kärl ( Strand Appel ber g, 2012).
Hj ärti nfar kt defi ni eras enli gt Soci alst yrel sen so m akut kranskärlsj ukdo m där bl odfl ödet i ett av hj ärt ats kranskärl pl ötsli gt försä mr as och där med orsakar syrebrist i den del av
hj ärt muskel n so m dett a försörj er ( Soci alst yrel sen, 2010). Sedan mitt en av 1990-t al et har dödli ghet en av hj ärti nfarkt hal verat s och mell an åren 2008 och 2010 mi nskade dödli ghet en bl and kvi nnor med 17 procent och bl and män med 14 pr ocent. Anl edni ngen till denna
si gnifi kant a ökni ng av överl evande ber or, enli gt vetenskapli g forskni ng, på såväl ut veckl andet av nya medi ci nska och vår dvet enskapli ga behandl i ngar so m den ökade i nsikt en o m li vsstil ens bet ydel se.
Ut över de kr oppsli ga förändri ngar so m sker till följ d av hj ärti nfar kt kan även psyki ska, soci al a och exi st enti ell a o mst äll ni ngar uppst å. Sj ukdo men medf ör konsekvenser so m oft a påver kar det t ot al a väl befi nnandet negati vt. Många st udi er vi sar på att oli ka ni våer av ångest är ett av de vanli gast e symt o men eft er att ha överlevt en hj ärti nfar kt ( Bo wma n, Wat son &
Tr ot man- Beast y, 2006; Clark, 2003; Conn, Tayl or & Abel e, 1991; De Jong, An, Gar vi n &
Mos er, 2005; Jenki ns & Rogers, 1995; Kadda, Mar vaki & Panagi ot akos, 2012; Robi nson, 1999; Wang & M, 2012). Ångest so m associ eras me d j ust hj ärti nfar kt kan enli gt författ ar na
( Cl ar k, 2003; De Jong et al., 2005; Jenki ns et al., 1995; Robi nson, 1999) vara ett farli gt feno men då dessa pati enter l öper när mar e fe m gånger högre risk att drabbas av ytt erli gare en i nfar kt. Hot et om att detta kan enli gt Dahl ber g, Segest en, Nyströ m, Suser ud och Fager ber g (2003) li ndras o m pati enten får kontr oll över si n sit uati on. Li dell (2012) menar att om man låt er pati ent en vara akti v i de besl ut so m r ör sj ukdo men kan pati ent ens aut ono mi och känsl a av kontr oll åt erfås. Många av de drabbade uppl ever den i nträffade hj ärti nfarkt en so m ett hot mot si n exi st ens vil ket där med väcker känsl o mässiga reakti oner såso m exempel vi s ångest i nf ör döden ( Bo wma n, Wat son & Tr ot man- Beast y, 2004). Enli gt Rah m Hall ber g (2010) vi sar si g oli ka t yper av psykosoci al a pr obl e m vara si gnifi kant a orsaker till för höj d grad av j ust dödsångest medan en väli nt egrerad och st ar kare personli ghet är rel at erad till avsaknad av densa mma och där med iställ et ett för höjt väl befi nnande. Författ aren (aa.) me nar att dessa negati vt, kogniti va föreställ ni ngar i nf ör döden går att förändr a geno m att man so m pati ent, tillsa mmans med andr a, refl ekt erar kri ng det so m väcker dessa or ost ankar. Vi dare menar Rah m Hall ber g (2010) att döden skull e kunna t ydli ggöras geno m den ångest drabbades sa ml ade erfarenhet er av li vet och avgörande o mst ändi ghet er so m påver kat dennes li v men även utifrån de för vänt ningar och vär deri ngar denne har på li vet. Nyuppväckt a t ankar o m döden kan där med akti veras och för hoppni ngsvi s hj äl pa många att omvär dera si n syn på till var on, li vet och döden. Det vi kti ga t ycks vara att kunna accept era det oundvi kli ga so m döden i nnebär, se den som en del av li vet och i störst a möjli ga mån f örsöka l ära si g att fullt ut kunna nj ut a av de st under li vet ver kli gen har att erbj uda ( Ki m & Lee, 2003). En ökad
först åel se för pati ent ers uppl evel se av l ågt väl befinnande skull e kunna vara av st or bet ydel se vi d sj uksköt erskors be mötande av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärti nfar kt.
2. 2 Be möt ande i omvår dnaden under åt er hämt ni ngspr ocessen
At t drabbas av en li vskris, so m en hj ärti nfar kt kan i nnebära, är för de allra flest a en svår peri od att ta si g i geno m utan vägl edni ng och st öd från andr a ( Cull ber g, 2006). Under krisens skede ko mmer uppl evel ser av chock, reakti on, bear bet ni ng och nyori ent ering att vara
väsentli ga faser i åt er hämt ni ngspr ocessen (aa.). De n akut a krisen ut görs av de t vå först a faser na, chock- och reakti onsfasen. Chockf asen som ko mmer i börj an av denna kris- och åt er hä mt ni ngspr ocess handl ar om att pati ent en håller ver kli ghet en ifrån si g, då det för många är svårt att till si g och accept era det so m har hänt (aa.). Därf ör är det extra vi kti gt att so m vår dpersonal känna till denna fas då effekt en av del gi vandet av kunskap och i nf or mati on till pati ent en annars riskerar att bli mini mal och kan gl ömmas bort. Författ aren me nar att reakti onsfasen handl ar om att fi nna någon meni ng i den kaotiska sit uati onen. Även
uppl evel ser av meni ngsl öshet kan yttra si g tillsa mma ns med uppr epande t ankar om händel sens event uell a orsak (aa.). När man har l ämnat den akut a krisen träder man i n i bear bet ni ngsfasen. Här l ämnas det för gångna och en positi v fra mti dsut si kt börj ar visa si g.
Ti di gare ut övade akti vit eter åt er uppt as och dessuto m kan nya erfarenhet er och l är do mar t as e mot. I den fj är de och sista så kall ade nyori ent eri ngsfasen beskri ver Cull berg ( 2006) att den dr abbade befi nner si g resten av li vet. Kunskapen om dessa faser kan underlätt a sj usköt erskans o mvår dnadsar bet e för att möjli ggör a en positi v åt erhä mt ni ngspr ocess.
Häl sa, männi ska, milj ö och vår dande nä mns so m de f yra konsensusbegr eppen i no m di sci pli nen vår dvet enskap ( Ber gbo m, 2012). Författ aren beskri ver begreppet häl sa so m pati ent ens uppl evel se och känsl a av väl befi nnande. Vår dvet enskapen har fokus på hur mä nni skor påver kas av sitt akt uell a sj ukdo mstillstånd och hur den vår d som utf örs ser ut ( Dahl ber g & Segest en, 2010). Sj uksköt erskans mål är att skapa häl sa bl and all a pati ent er med syft et att st ödj a och st är ka männi skors häl sopr ocesser. Begreppet kan där med ses so m
vår dvet enskapens och vårdandet s central a feno men (aa.).
Näst a vår dvet enskapli ga begr epp syft ar till pati enten so m enskil d männi ska. Männi skan besitt er den fysi ska kr oppen so m en för ut sätt ni ng för si n exi st ens och si na handli ngar ( Dahl ber g, Segest en, Nyström, Suser ud & Fager berg, 2003); Johansson Sundl er, 2008). För att kunna be möt a denna pati ent krävs, från vår dpersonal ens si da, en hel het ssyn där i nt e bara den f ysiska ut an även såväl den psyki ska och soci ala so m den exi st enti ell a mä nni skan blir till godosedd. Att vara patient i nnebär i nt e bara att ma n t ar e mot den i ndi vi duellt utfor made vår den ut an även att kunna påver ka och vara del akti g i densa mma.
Redan på 1800-t al et beskrev Ni ghti ngal e bet ydel sen av en o ms or gsf ullt utfor mad milj ö för frä mj ande och bevarande av häl san ( Lepp, 2009). Begr eppet milj ö handl ar i nt e bara o m den obj ekti va och fysiska o mgi vni ngen ut an även o m rel ati onen med, för pati enten, bet ydel sef ull a personer ( Ber gbo m, 2012). Hit räknas även den vår drel ati on so m uppst år mell an sj usköt erska och pati ent. Sj ukvår dspersonal har so m uppgift enli gt l ag att, på ett tryggt och säkert sätt med respekt för och i sa mver kan med pati ent en, minska li dande och frä mj a häl sa sa mt till godose pati ent ens behov ( SFS 1982: 763). I och med detta ko mmer vår dandet att innebära att i niti ati v ko mmer att tas och handl i ngar att utföras å pati entens vägnar ( Ber gbo m, 2012). För att dessa mål ska kunna uppnås fordras ett gott be möt ande geno m en god vår drel ation. Dahl ber g et al.
(2003) beskri ver hur denna vår drel ati on kan karaktäriseras av ett pr ofessi onellt engage mang från vår dpersonal ens si da och en ö msesi di ghet där pati ent ens önskni ngar och behov är central a. Då varj e männi ska är uni k krävs en först åel se för dessa enskil da i ndi vi ders uppl evel ser av sitt sj ukdomstillst ånd. Dessut o m bör vår dpersonal ha för måga att se
pati ent er nas resurser och pot enti al till en positi v åter hä mt ni ngs pr ocess. För att kunna
upp mär ksa mma dessa förmå gor och få först åel se för pati ent en krävs en vi kti g resurs i for m av ti d där sj uksköt erskan har möjli ghet att l yssna och bekräft a pati ent en genom sa mt al ( Dahl ber g et al., 2003). Med dett a so m gr und kan sj uksköt erskan anpassa o mvår dnadsi nsat ser na sa mt få i nsi kt i pati ent ens subj ekti va känsl or, t ol kni ngar och reakti oner ( Li dell, 2012). Lättill gängli g o mvår dnad är en bi dragande fakt or so m ut gör ett effekti vt st öd sa mti di gt so m det st är ker pati ent ens sj äl vf örtroende och övri ga väl befi nnande (aa.).
När man har överl evt en hj ärti nfar kt skapas en sårbar het för hur o mvår dnaden present eras.
Al lti ng so m vår dpersonal en säger och gör påver kar pati ent en, anti ngen i en för del akti g ell er mot satt ri kt ni ng (aa.). I be möt andet av pati ent er so m geno mgår en kris eft er hj ärti nfar kt behövs all for m av st öd för att dett a ska kunna ske på ett gynnsa mt sätt och där med bi dra till en positi v häl sout veckli ng ( Dahl ber g et al., 2003). Dett a st äll er enli gt Li dell (2012) höga krav på sj uksköt erskan att skapa f ör ut sätt ni ngar och moti vera pati ent en till en positi v i nst äll ni ng för tillfrisknande, trot s först a ti dens kogniti va svåri ghet er eft er i nsj uknandet . Under
åt er hä mt ni ngspr ocessens gång f örändras pati ent ens funkti on från att vara ber oende till att bli mer sj äl vst ändi g. Sj ukvården måst e då anpassa si na o mvår dnadsi nsat ser efter pati ent ens ändr ade för ut sätt ni ngar för att frä mja häl sa (aa.). Ett vi kti gt st öd i be möt andet kan enli gt författ aren vara att i dentifi era pati ent ens fysi ska, psyki ska, soci al a och exi stenti ell a resurser sa mt att ge försl ag på åt gär der för att li ndra, för hindr a och förebygga dennes l åga
väl befi nnande.
2. 3 Pr obl emati seri ng
Må nga männi skor uppl ever försä mr at väl befi nnande eft er att de har överl evt en hj ärti nfar kt.
Fl era st udi er har vi sat att dett a i st or ut sträckni ng hä mmar en positi v åt er hämt ni ngspr ocess för pati ent en. Om man i nt e upp mär ksa mmar och hant erar dennes uppl evel ser kan det l eda till ökad svår ångest och i värst a fall till ytt erli gare en hj ärti nfar kt. Tr ot s dett a är det många av dessa pati ent er so m i nt e får tillräckli gt st öd so m kan vara st är kande och l äkande i deras åt er hä mt ni ngspr ocess. Uppl evel sen av att ha drabbat s av en hj ärti nfar kt kan i nt e t as bort men me d i ndi vi danpassat st öd och o mvår dnad kan känslan l ätt are hant eras. Dett a st äll er höga krav på oss so m sj uksköt erskor och därf ör har vi valt att göra en litterat ur översi kt för att undersöka och bel ysa vil ka bet ydel sef ull a fakt orer so m bi drar till en gynnsa m åt er hä mt ni ngspr ocess för pati ent er na.
3 Syft e
Syft et var att bel ysa bet ydel sef ull a fakt orer vi d bemöt andet av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärti nfar kt, dett a ur ett pati ent perspekti v.
4 Teor eti sk ref er ensr a m
Kä nsl a av sa mmanhang, KAS AM, är i gr unden en soci ol ogi sk t eori, men kan appli ceras ur ett vår dvet enskapli gt perspekti v då vi anser att den har hög rel evans för vår studi e. Ant onovsky (2007) beskri ver t eori n utifrån ett sal ut ogent synsätt där fokus li gger på att bevara och befrä mj a häl sa och tillfrisknande. Med dett a menas att i ntresset bör l äggas på vil ka resurser och gynnsa mma aspekt er so m hos vi ssa pati ent er leder till positi v åt er hä mt ni ng snarare än att fra mhäva det mot satt a, det pat ogena. Då st udi ens syft e var att bel ysa bet ydel sef ull a fakt orer vi d be möt andet av pati enter under åt er hä mt ni ngsprocessen eft er hj ärti nfar kt kan det rel at eras till denna t eori. Utifrån ett sal ut ogent omvår dnadsperspekti v kan sj uksköt erskor, i be möt andet me d dessa pati ent er, lägga st or vi kt vi d hur den fortsatt a häl san kan frä mj as, st är kas och bevaras.
Teori n i nnefatt ar tre gr undl äggande fakt orer so m tillsa mmans ut gör en männi skas känsl a av sa mma nhang (aa.). Den f örst a av dessa tre är begri pli ghet. Om en männi ska med hög grad av begri pli ghet uppl ever en negati vt ovänt ad sit uati on har denne st örre möj li ghet att kunna för kl ara händel sen på ett resonli gt sätt ist äll et för att uppl eva ett kaos och agera utifrån det sa mma. Med dett a menas att pati ent en kan ut veckl a en ökad f örst åel se för si n li vssit uati on oavsett svåri ghet sgrad. På sa mma sätt är för mågan att kunna hant era si n sjukdo m vi kti g för att kunna frä mj a häl sa och återhä mt ni ng. Denna hant erbarhet beskri ver författaren (aa.) so m att en person kan se pot enti al i de resurser so m fi nns till gängli ga för att kunna be möt a, bear bet a och agera med gott omdöme trot s påfrest ande sti muli. Exe mpel vi s kan dessa resurser i nnefatt a fa milj och vänner ell er andr a yttre fakt orer där förtroende er bj uds. Den sista best åndsdel en är me ni ngsf ull het vil ket är det st ar kast e begreppet då känsl an av hopp och möj li ghet en att se en me ni ng med li vet gör att pati ent en i nt e ger upp ut an f ortsätt er att kä mpa f ör sitt tillfrisknande.
Ant onovsky (2007) menar att de männi skor so m har hög grad av meni ngsf ull het ut veckl ar ett mot st ånd gent e mot or o sa mt att de so m uppl ever en st ar k känsl a av sa mma nhang har l ätt are att ut här da oli ka t yper av s märt a. Ju högre för måga till begri pli ghet, hant erbar het och me ni ngsf ull het man har dest o st örre möjli ghet har personen att uppl eva hälsa, väl befi nnande och li vskvalit et. Oli ka männi skor har alltså oli ka starka för må gor och för utsätt ni ngar att känna att li vet har en meni ng, exe mpel vi s eft er en hj ärtinf ar kt, och utifrån det kunna f örst å si n häl sosit uati on och där med hant era denna.
5 Met od
Ge no m att göra en litterat ur översi kt sa mmanf att ar och skapar man si g en hel het sbil d över det val da kunskapso mr ådet. Me d ti di gare forskni ng so m gr und används en strukt urerad met od där till en börj an ur val skrit eteri er av st udi er nas dat a inkl uderades och exkl uderades. Däreft er gr anskas och anal yseras den i nsa ml ade dat an från de val da st udi er na för att sl utli gen sa mmanst äll as till ett nytt result at.
5. 1 Ur val och dat ai nsamli ng
St udi en är en litterat ur översi kt utifrån ti o vet enskapli ga arti kl ar sökt a i dat abaser na Ci nahl och Pub Me d. Även andr a databaser so m Di VA och PsycI NFO geno ms ökt es men vi sade si g anti ngen i nnehåll a i cke-rel evant a st udi er för syft et ell er ge sa mma träffar på redan f unna arti kl ar. Ino m dat abasen Ci nahl fi nns mer än 750 ti dskrift er och är värl dens mest omf att ande käll a för forskni ng i no m o mvår dnad. Dett a var ett effekti vt till vägagångssätt för st udi ens dat ai nsa mli ng eft erso m ett st ort ut bud av vet enskapli gt granskade arti kl ar ino m vårt val da o mvår dnadso mr åde kunde fi nnas. Eft er att syst e matiskt ha gj ort en dat abas baserad sökni ng av rel evant a arti kl ar i Ci nahl gi ck vi vi dar e till PubMe d so m är den st örst a dat abasen med cirka 5500 ti dskrift er vilket gav oss till gång till nypubli cerad forskni ng som bl and annat ber ör forskni ngsä mnen i no m medi ci n och o mvår dnad.
De sökor d vi val de att utgå ifrån översatt es från svenska till engel ska med hj äl p av uppsl agsver ket Me SH samt egna översätt ni ngar i frit ext. När vi påbörj ade sökni ngen i de ovanst ående dat abaser na ko mbi nerades or den dödsångest (anxi et y och death fear),
hj ärti nf arkt (i nfarcti on, heart arrest och car di ac i nfarcti on) och uppl evel se (experi ence). Dessa träffar visade si g ge i nf ormati on so m i nt e svarade på syft et vil ket l edde till en o mpr övad syst e matisk sökni ng. Då syft et i litterat urst udi en var att bel ysa bet ydel sef ulla fakt orer vi d be möt andet av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärti nfar kt ville vi frä mst söka kvalit ati va arti kl ar där i nter vj uer gj orts för att bel ysa pati ent er nas i ndi vi duella, positi va uppl evel ser so m varit betydel sef ull a för deras åt erhä mt ni ng eft er den erfar na hj ärti nfar kt en.
Därf ör val de vi att ist äll et använda oss av de nya sökor den bet ydel sef ullt (import ant, si gnifi cant och meani ng), hj ärti nf arkt (i nfarcti on och MI ( myocar di al i nfacti on)) sa mt uppl evel se (experi ence och feeli ng) i Ci nahl, vil ket gav ett bättre och mer användbart arti kelresult at. Då Pub Med har en annorl unda sökmot or än Ci nahl val de vi endast sökor den bet ydel sef ullt ( meani ng och i mport ant), hj ärti nf arkt (i nfarcti on, heart) sa mt uppl evel se (experi ence). Eft er sist a sökni ngen fi ck vi fra m relevant a result at so m spegl ade pati ent er nas
uppl evel ser och där med kunde besvara st udi ens syft e. I bil aga 1 redovi sas sök mat ris I och II och de sökor dsko mbi nationer so m använt s i Ci nahl och Pub Med.
Vi d de tillfäll en då sökni ngen har gett många träffar val de vi att lägga till ytterli gare ett sökor d för att minska antal et arti kl ar. Då vi ssa sökni ngar fortfarande fi ck många träffar val de vi att endast gå i geno m studi er nas titlar för att däreft er kunna välj a de so m ver kade i nnehåll a högst rel evans. Utifrån de titlar so m ver kade svara mot syft et gi ck vi vi dare geno m att läsa deras sa mmanf att ni ngar för att få en dj upare först åel se för dess i nnehåll. De arti kl ar so m hade rel evans för det st uderade o mr ådet granskades sedan kritiskt. Inkl uderi ngskrit eri er na var att arti kl ar na skull e vara kvalitati va för att bel ysa patient er nas positi va uppl evelser, vara vet enskapli gt granskade sa mt forskni ngsetiskt övervägda ( Forsber g & Wengströ ms, 2008).
Dessa val gj or de att st udier so m hade kvantit ati v desi gn ell er beskrev pati enters negati va uppl evel ser exkl uderades li kso m st udi er so m i nt e gj orts i i ndustril änder.
De ti o sl utli gt ut val da arti kl ar na granskades kritiskt enli gt Fri ber gs (2012) sa mt Forsber g och Wengströ ms ( 2008) föresl agna granskni ngs mall ar so m används för att vär dera st udi ens t ot al a kvalit et. Vi kti ga frågor i granskni ngspr ocessen är att bl and annat att ut gå ifrån vil ket syft et är med st udi en, vilka result at so m er hölls samt hur uvi da result at en är gilti ga ell er ej.
5. 2 Anal ys
För att kunna anal ysera de ut val da arti kl ar na har vi ut gått ifrån Fri ber gs (2012) anal ys modell.
Ge no m att l äsa i geno m arti kl ar na ett fl ert al gånger kunde vi bil da oss en t ydli g uppfatt ni ng o m deras i nnehåll. Fri berg ( 2012) menar att genom att arti kl ar nas result at br utits ner får man fra m bärande aspekt er som har bet ydel se för syft et. Geno m att hitt a åt er komma nde mönst er i den ti di gare forskni ngens result at kan rel evant a kategori er i dentifi eras ( Polit & Beck, 2010).
Al l a st udi ers result at sa mma nf att ades för att till en börj an sa mmast äll as i en tabell för att underl ätt a och skapa en översi kt över all a st udi ers result at ( Forsber g & We ngströ m, 2008).
Ut ifrån denna t abell i dentifi erades nyckel or d so m svarade mot syft et vil ka ko m att skil dras och sa mma nst äll as ytt erligare en gång i en ny mer ko mpri mer ad översi ktst abell (se Tabell 1).
Dett a för att fört ydli ga anal ysens till vägagångssätt.
Tabell 1: Exe mpel på Översi ktst abell
( Sa mma nst äll ni ng utifrån: Bre mer, Dahl ber g & Sand man. 2009)
Tabell ens i nnehåll best od där med av bet ydel sef ulla fakt orer so m hade påverkat pati ent er na positi vt eft er hj ärti nfar kten. Fakt orer na del ades i si n t ur i n under fe m kat egori er utifrån dess li khet er och skill nader ( Polit et al., 2010). Dessa kat egori er var Kunskap och i nf or mati on, Accept ans och hant eri ngsstrat egi er, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner och Exi st enti ell meni ng. Då kat egori er na var for mul erade i tabell en kunde det nya result at et for mul eras till en ny t ext utifrån de oli ka nyckel orden i kol u mner nas i nnehåll.
6 For skni ngseti ska över väganden
De arti kl ar so m valts till denna litterat ur översi kt är anti ngen noggr ant, etiskt över vägda ell er gr anskade och godkända av en etisk ko mmi tt é ( Forsber g & Wengstr ö m, 2008). Rekr yt eri ngen av i nf or mant er kan ske på oli ka sett och kan i nvol vera etiska pr obl e m. Forsma n ( 1997)
beskri ver i nf or mer at sa mt ycke so m den vi kti gast e pri nci pen i no m f orskni ng varf ör pati ent er so m tillfrågas o m att delta i en st udi e ska all a t ydligt i nf or mer as o m deras rätti ghet att neka till me dver kan ut an att dett a påver kar fortsatt behandl i ng. I denna litterat ur översi kt ut val da
arti kl ar st år bl and annat beskri vet att delt agar na har fått i nf or mati on o m st udi en, att det är fri villi gt att delt a sa mt att all a i nf or mant er är avi dentifi erade. Till denna st udi e li gger endast forskni ngsetiskt över vägda arti kl ar so m gr und med hänsyn till att all mänskli g forskni ng i Sveri ge ska geno mgå en forskni ngsetisk pr övni ng geno m Lagen o m eti kpr övni ngen av forskni ng so m avser männi skor ( SFS 2008: 192; Gust afsson, Her mer én & Pet ersson, 2005).
Enli gt denna l ag kontr olleras forskni ngens pr oj ektbeskri vni ng utifrån frågan o m männi skans vär di ghet sa mt hur uvi da de mänskli ga rätti ghet er na kränks ell er ej (aa.). Förhåll andet mell an
Kuns kap och i nf or mati on
Accept ans och hant eri ngsstrategi er
De n uppl evda kroppen
Go da soci al a rel ati oner
Exi stenti ell me ni ng
Nya perspekti v Kl ar görande i vad so m hänt
Närst ående Identit et och känsl a av sa mmanhang
Me dvet enhet Först åel se Säker het Exi st enti ell trygghet
St rat egi er Be möt a hot St öd Väl befi nnande
Försonas med den förändrade kr oppen geno m
att utforska den
Vår d Li vskvalit et
Tillfredsst äll else Kä nsl a av kontroll
Hopp och meni ng
pr oj ekt ets vär de och event uell a påfrest ni ngar måste också bedö mas li kso m att vär det på forskni ngen måst e översti ga de risker delt agar na skull e kunna ut sätt as för (aa. ).
7 Resul t at
Ut ifrån de st udi er vi granskat har vi funnit fe m kategori er so m beskri ver patient er nas uppl evel ser av bet ydel sefull a fakt orer i för håll ande till dödsångest eft er hj ärti nfar kt. Dessa fe m kat egori er är: Kunskap och i nf or mati on, Accept ans och hant eri ngsst rategi er, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner sa mt Exi st enti ell meni ng.
7. 1 Kunskap och i nf ormati on
Ge no m kunskap och i nf or mati on ökar först åel sen för hj ärti nfar kt vil ket bi drar till en mer gynnsa m häl sopr ocess. Denna nyf ör vär vda kunskap vi sar si g vara en bet ydelsef ull fakt or för att minska och förebygga dödsångest.
Inf or mant er na uppger att det är angel äget och realistiskt att öka si n kunskap i no m me di ci neri ng, riskfakt orer, anat o mi och fysi ol ogi (Chan, 1990). So m vår dpersonal är det vi kti gt att i nt e bara pati ent er na görs medvet na o m vil ka möjli ghet er och resurser so m fi nns ut an att även i nf or mer a deras närst ående (Jackson, Mc Ki nstry & Gr egor y, 2011). Dock li gger i nt e ansvaret endast på vår dpersonal en ut an det är vi kti gt att pati ent en sj äl v tar i niti ati v och kan lit a på si n egen för måga att i nhä mt a ny kunskap ( Kri st offerzon, Löf mark & Carl sson, 2005). Den st ora förändring so m skett i och med hjärti nfar kt en gör att pati ent er na vill ändra si na perspekti v geno m att se till baka på ti den i nnan händel sen och på så sätt kunna l ära av si na ti di gare uppl evel ser (Johansson, Sundl er, Dahl ber g & Ekenst a m, 2009). I st udi en
beskri vs j ust hur några av de i nt er vj uade försökt e ändr a på de fakt orer so m kunde ha varit den bi dragande orsaken till hjärti nfar kt en för att kunna sträva mot att uppnå en häl sosa mmar e li vssit uati on i fortsätt ni ngen.
I de vet enskapli ga arti kl arna so m användes för st udi en beskri ver i nf or mant er na vi kt en av att få kunskap och först åel se för hj ärti nfar kt en samt att få i nf or mati on o m vil ka ver kt yg de kan använda si g av för att skapa strat egi er att hantera si n sit uati on ( Br e mer, Dahl ber g &
Sand man, 2009; Chan 1990; Jackson, Dal y, Davi dson, Elli ott, Ca mer on- Traub, Wade, Chi n &
Sal o mons on, 2000; Kri stofferzon, Löf mar k & Carlsson, 2005). Dett a kan innebära
i nf or mati on o m exe mpel vi s åt er hä mt ni ng, förändri ng av li vsstil sa mt hant eri ng av event uell a br öst s märt or so m kan uppko mma (Jackson et al., 2000) Det visar si g vara centralt att öka si n kunskap o m l ä mpli g di et och andra fakt orer so m kan påver ka häl san för att kunna f örebygga och f ör hi ndra ytt erli gare hj ärti nfar kt (Jackson et al., 2000; Kär ner, Ti ngström, Abr andt -
Da hl gren & Ber gdahl, 2005). Inf or mati onen fra mko mmer till st or del genom vår dpersonal en vil ket fl era pati ent er uppskatt ar då de uppgett i i nter vj uer na att pr ofessi onellt st öd, rådgi vni ng och upp mani ngar underl ättar deras tillfrisknande (Jackson et al., 2000; Kri st offerzon et al., 2005; Kär ner et al., 2005). De vill e också vet a mer det alj erat om var hj ärti nfar kt en var l okaliserad sa mt hur st or skada den åst adko mmi t (Jackson et al., 2000).
St udi er na pekar på att den i nf or mati on so m ges måst e vara rel evant såväl skriftli g so m ver bal (Jackson et al., 2000; Kri st offerzon et al., 2005; Kär ner et al., 2005). Denna kunskap ko mmer i nt e endast ifrån vår dpersonal en ut an även medpati ent er ut gör en st or del av kunskapsut byt et. Dessa me dpati ent er kunde genom si na egna erfarenhet er hj äl pa de nyi nsj uknade att lätt are först å si n sit uati on och fört ydli ga okl ar i nf or mati on so m ti di gare utl ä mnat s av l äkare och sj uksköt erskor ( Kri st offerzon et al., 2005; St een Isaksen &
Gj engedal, 2006). Genom denna kunskap uppl evde i nf or mant er na en förstär kt medvet enhet o m den f ör kort ade li vsl ängden. Dett a ökade deras först åel se kri ng all varet i händel sen vil ket mot i verade de m till att i st örre ut sträckni ng försöka f örändra sitt lever ne (Kär ner et al., 2005).
7. 2 Accept ans och hant eri ngsstr at egi er
För att kunna rehabilit eras på ett kvalit ati vt sätt efter en hj ärti nfar kt och därme d undvi ka känsl a av st ändi gt upprepade, destrukti va t ankar bör i nsi kt åst adko mmas och
hant eri ngsstrat egi er skapas. Geno m att uppnå en accept ans i nf ör händel sen och den förändr ade sit uati onen ökar möjli ghet er na för tillfriskni ng.
Res ult at et av de granskade arti kl ar na l ade extra fokus på i nsi kt ens bet ydelse och dess handli ngsstrat egi er för patient er nas möjli ghet till fort satt och för bättrat väl befi nnande.
Pati ent er na uppger vi kt en av att få ett kl ar görande i vad so m har hänt i samband med deras hj ärti nfar kt och att de behöver få ökad medvet enhet om si n sår bar het ( Br emer, Dahl ber g &
Sand man, 2009). Denna först åel se i nnefatt ar ti den såväl i nnan och under som eft er händel sen både på sj ukhuset och under konval escensti den. Enli gt Johansson, Sundl er, Dahl ber g och Ekenst a m ( 2009) vi sar det si g att det är vi kti gt för många att ko mma till i nsi kt med att häl san är en del av en st örre helhet för att uppnå ökat välbefi nnande i li vet och därme d underl ätt a att gå vi dare i si n åt er hä mt ni ngspr ocess. Även i nsi kt en i att förändra si n li vsstil ger st örre
mot i vati on till att ver kli gen geno mf ör a denna o ms täll ni ng ( Kär ner, Ti ngströ m, Abr andt - Da hl gren & Ber gdahl, 2005). I sa mma arti kel beskri ver författ ar na även hur diskussi on och refl ekti on, kri ng vil ka orsaker so m kan ha varit de utl ösande fakt orer na vi d hj ärti nfar kt en, kan ko mma att först är ka patient er nas a mbiti on även ino m andr a bet eendef örändri ngar i deras
fortsatt a li v. Dett a t ack vare en ökad först åel se i nför det all var sit uati onen me d hj ärti nfar kt en har i nneburit sa mt vi kt en av fortsatt preventi on.
Res ult at en vi sar t ydli gt på att pati ent er so m överl evt en hj ärti nfar kt tillä mpar oli ka hant eri ngsstrat egi er för att bättre kunna handskas me d si n var dag och sitt för ändrade li v ( Br e mer et al., 2009; Hogg, Garratt, Sha w & Tagney, 2007; Johansson et al., 2009; Kär ner et al., 2005). Johansson et al. (2009) vi sar att pati enter na ifrågasätt er och o mvär derar sitt ti di gare li v. Geno m att de ökar sin f örst åel se och t ar l är dom av si na ti di gare mer ogynnsa mma
levnadsvanor har de st örre möjli ghet att uppnå en fortsatt häl sosa mmar e li vssit uati on. Att åt er gå till en, för pati ent erna, nor mal var dag har även det st or bet ydel se för den psykosoci al a åt er hä mt ni ngen ( Br e mer et al., 2009; Hogg et al., 2007). Inf or mant er na beskri ver, enli gt st udi en, en nor mal var dag so m att bl and annat kunna åt er gå till ti di gare arbet e och i ntressen.
För de personer so m uppl ever dödsångest eft er hj ärti nfar kt, som ett hot mot sitt väl befi nnande och si n exi st ent ens, handlar även strat egi er om att kunna be möt a och för minska dessa hot ( Br e mer et al., 2009). Detta ger nya perspekti v i nför det so m redan har skett men ger även en bättre först åelse för såväl den akt uell a sit uati onen so m f ör den ko mma nde fra mti den.
7. 3 Den uppl evda kr oppen
En av de st örst a förändringar so m sker i sa mband me d en hj ärti nfar kt är att må nga pati ent er uppl ever or o och ångest rel at erat till den fysi ska förändri ng so m sker. Dett a gör att många känner si g hä mmade och begr änsade i si n egen kr opp och osäkra i nf ör hur mycket de kl arar av att göra ut an att få ytt erli gare en hj ärti nfar kt.
För mågan att först å effekten av dessa fysi ska o mst äll ni ngar, geno m ökad akti vit et,
förändr ad di et och begränsade al kohol - och t obaksvanor, l eder till ett mer tillfredsst ällt behov av kunskapen. Inf or mant er na beskri ver att dett a är en bet ydel sef ull fakt or vi d deras fysi ska åt er hä mt ni ng (Jackson, Dal y, Davi dson, Elli ott, Ca mer on- Tr aub, Wade, Chi n & Sal o mons on, 2000). St udi er na vi sar att många drabbade kan, geno m att för bättra medvet enhet en o m si n kr opp och t est a dess nya för måga, försonas med den och dess nedsatt a funkti oner och där med uppl eva st örre li vskvalit et ( Bre mer, Dahl ber g & Sand man, 2009; Kär ner, Ti ngströ m, Abr andt - Da hl gren & Ber gdahl, 2005). Någonti ng so m vi sar si g kunna öka moti vati onen till akti vit et är att skapa ruti ner, behåll a regel bundenhet, göra effekti va pl aneri ngar och ha
träni ngs möjli ghet er na l ättill gängli ga ( Kär ner et al., 2005). Dessut o m underst yr ker de i nt er vj uade i nf or mant er na vi kt en av att vara s märtli ndrad för att våga använda si n kr opp i st örre ut sträckni ng (aa.). Res ult at en vi sar även att pati ent er na uppl evde känsl an av att få mer
ener gi, l ust och gl ädj e samt att deras sår bar het minskade geno m kr oppsli g när het och kont akt (Johansson, Sundl er, Dahl ber g & Ekenst a m, 2009).
7. 4 Goda soci al a r el ationer
Mä nni skan behöver bli bekräft ad geno m när het och kont akt med andra i soci al a rel ati oner för att överl eva. Även i påfrest ande peri oder av li vet har dessa närst ående st or bet ydel se för pati ent ers tillfrisknande och f ortsatt a väl befi nnande.
En maj orit et av st udi er na visar att fa milj och vänner är en st or bet ydel sef ull fakt or och är avgör ande för en frä mj ande ut veckli ng av den l ånga häl sopr ocessen ( Br e mer, Dahl ber g &
Sand man, 2009; Hogg, Garrat, Sha w & Tagney, 2007; Jackson, Dal y, Davi dson, Elli ott, Ca mer on- Tr aub, Wade, Chi n & Sal o monson, 2000; Jackson, Mc Ki nstr y & Gr egor y, 2011;
Johansson, Sundl er, Dahl ber g & Ekenst a m, 2009; Kri st offerzon, Löf mar k & Carl sson, 2005;
Kär ner, Ti ngströ m, Abr andt - Dahl gren & Ber gdahl, 2005; St een Isaksen & Gj engedal, 2006).
Me ni ngsf ull a för håll anden i for m av fa milj, vänner och annat st öd kan åst adko mma kraft och st yr ka för att underl ätt a återhä mt ni ngen ( Br e mer et al., 2009; Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009; Kri st offerzon et al., 2005). Dett a e moti onell a st öd kan ges i form av akti v upp munt ran och ger en känsl a av väl befi nnande och gl ädj e i li vet för den drabbade (Jackson et al., 2000; Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009). Inf or mant er na beskri ver ett behov av att få st öd och bli omhändert agna av fa milj en vil ket i nnebar en ö msesi dighet so m gav st yr ka och meni ng och var en positi v fakt or för deras häl sa och väl mående (Johansson et al., 2009; Kri st offerzon et al., 2005). Goda soci al a relati oner i nvol verar ka mr atskap och
sa mhöri ghet vil ket ger positi vt, e moti onellt i nfl ytande och ett st ödj ande förhåll ni ngssätt so m bl and annat kunde bi dra till akti vt delt agande i att upp munt ra till li vsstilsförändri ngar
(Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009; Kär ner et al., 2005).
Närst ående kan fungera so m ett säker het snät och även bi st å med hj äl p av hushållssyssl or och annan dagli g akti vit et ( Bre mer et al., 2009; Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009).
De i nf or mant er so m saknade någon närst ående och hade ett begränsat socialt nät ver k kunde använda si g av st öd genom t el ef onkont akt ell er olika rehabilit eri ngspr ogram f ör att bredda sitt nät ver k och ut öka si na soci al a akti vit et er. Dessa hjärtrehabilit eri ngsgr upper vi sade si g vara st ödj ande då de drabbade fick möjli ghet att sa mt ala med andr a so m också geno mgått hj ärti nfar kt (Jackson et al., 2000; Jackson et al., 2011; Kri st offerzon et al., 2005; St een Isaksen et al., 2006). Många uppgav att de hade ett st ort behov av att få prata om si na
uppl evel ser och den or o so m t yngde de m ( Hogg et al., 2007; Jackson et al., 2000; Jackson et al., 2011; St een Isaksen et al., 2006). Ut över närstående och annat pr ofessionellt st öd vi sar
även, so m ti di gare nä mnt s, vissa st udi er hur möt et me d andra pati ent er kan ge en känsl a av ge menskap och ment alt st öd där de kunde få ut byt e av si na uppl evel ser ( St een Isaksen et al., 2006). Enli gt st udi er na stär ks de soci al a kont akt erna geno m att del a ru m och dagli ga
akti vit et er med si na medpati ent er vil ket kan ge en bekvä mli ghet då någon annan befi nner si g i en li knande sit uati on (Jackson et al., 2011; St een Isaksen et al., 2006). Inf orma nt er na
beskri ver att de uppl evde ett st ort st öd i att bli bemöt t a med denna först åelse, dett a då det vi sar si g att medkänsl an för andra ökar eft er genomgången hj ärti nfar kt. Patient er na vi sade si g i ntresserade av att l yssna på och hj äl pa varandra vil ket gav en känsl a av säker het,
upp munt rande, moti vati on och hopp i nf ör fra mti den.
7. 5 Exi st enti ell meni ng
I de allra fl est a fall uppstår t ankar och frågor kri ng li vet och till var on. Dessa uppl evel ser kan skapa ovi sshet och brist på trygghet då många av frågor na i nt e har ett konkret svar. Denna del i pati ent er nas ohäl sa är en av de vi kti gast e aspekt er na att till godose för att de ska kunna accept era si n nya sit uati on och på så sätt kunna gå vi dare i li vet med en känsl a av hopp och me ni ng.
St udi er na vi sar att exi st enti ellt väl befi nnande och en känsl a av meni ng är bet ydel sef ull a fakt orer vi d åt er hä mt ni ng eft er hj ärti nfar kt och fungerar där med so m en antidot mot
dödsångest ( Br e mer, Dahl ber g & Sand man, 2009; Johansson, Sundl er, Dahl ber g & Ekenst a m, 2009; Kri st offerzon, Löfmar k & Carl sson, 2005; Kär ner, Ti ngströ m, Abr andt - Dahl gren &
Ber gdahl, 2005; Tod, 2008). Någr a av de sa mverkande kraft er na i en st är kt exi st ens ut görs av begr epp so m trygghet, god li vskvalit et, sa mhöri ghet, gl ädj e och meni ng med li vet. För att mi ns ka pati ent er nas uppl evel se av hot rel at erat till hj ärti nfar kt en och ist äll et öka
väl befi nnandet uppger i nfor mant er na att de behöver söka eft er meni ng och hopp i li vet.
Dessut o m beskri vs uppl evel sen av att vara i ett meni ngsf ullt sa mmanhang so m vi kti gt för häl san och den exi st enti ella tillfredsst äll elsen eft er hj ärti nfar kt en (Johansson et al., 2009).
Ge no m att till godose patient er nas oli ka behov kan känsl a av kontr oll, en först är kt i dentit et och karakt är sa mt en ökad medvet enhet l eda till att de drabbade får bättre perspekti v på si n sit uati on. Dett a vi sar i vissa fall underl ätt a för i nfor mant er na att pri orit era bättre och där med även känna st örre uppskatt ni ng och t acksa mhet i nför li vet och fra mti den ( Bre mer et al., 2009;
Kär ner et al., 2005; Tod et al., 2008).
8 Di skussi on
Då dödsångest oft a föreko mmer eft er hj ärti nfar kt baserades result at et på vil ka fakt orer pati ent er uppl ever ha positi v i nver kan på deras åt erhä mt ni ng. I de ti o st udi er vi kritiskt gr anskat har vi kunnat i dentifi era fe m kat egori er so m åt er ko mmi t so m bet ydel sef ull a fakt orer nä mli gen: Kunskap och inf or mati on, Accept ans och hant eri ngsst rat egi er, De n uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner sa mt Exi st enti ell meni ng. Utifrån dessa kategori er ko mmer di skussi onen att ut gå ifrån ti di gare rel evant forskni ng men även med Ant onovskys
teori bil dni ng o m männi skors känsl a av sa mmanhang, KAS AM, so m referensra m.
8. 1 Resul t at di skussi on utifr ån ti di gar e f or skni ng
Res ult at et visar att i nf orma nt er so m överl evt en hjärti nfar kt anser det vara angel äget med rel evant och gi vande i nf or mati on för att på så sätt ha st örre möjli ghet att undvi ka psyki sk ohälsa och istället kunna öka väl befi nnandet. O’ Rour ke & Ha mpson (1999) skri ver i si n arti kel hur pati ent er so m uppvi sade ångest och depr essi on, direkt eft er si n hj ärti nfar kt, mar kant t yckt es mi nska dessa ol ust känsl or om de fick tillä mpbar i nf or mation så ti di gt so m möj li gt till skill nad från pati ent er so m i nt e fi ck det. En sådan i ndi vi danpassad under vi sni ng vi sar, enli gt Kadda, Marvaki & Panagi ot akos (2012), ge pati ent er na mer tillfredsst äll else, lägre ni vå av ångest och depr essi on sa mt öka deras möjli ghet att anpassa sig till den pr esu mti va åt er hä mt ni ngen.
Pati ent er na understryker att i nf or mati on o m hj ärtinf ar kt, so m sj ukdo m och hur dett a kan rehabilit eras, bör fi nnas lättill gängli g såväl ver balt so m skriftli gt, vil ket Robi nson (2009) i nt ygar i si n st udi e där författ aren även l yft er vi kt en av konsekvens. Med detta menas att kunskapen oft a är svår för pati ent er i den ti di ga åter hä mt ni ngsfasen att till godogör a si g varf ör konti nuerli g repetiti on av i nf or mati onen krävs. När den akut a fasen avt ar fokuserar
i nf or mati onen på att för bättra pati ent ens först åel se för sj ukdo men, vil ka fysiska krav åt er hä mt ni ngen medf ör sa mt den vi kti ga roll so m me di ci neri ng kan i nnebära i deras tillfrisknande ( Ti mmi ns, 2005). St udi en vi sar att en ökad f örst åel se om vi kti ga
li vsstilsförändri ngar kan hj äl pa pati ent er att uppnå en mer för del akti g åt er hä mt ni ngspr ocess.
Dett a kräver pedagogi ska strat egi er och met oder från vår dpersonal en där utgångspunkt en li gger i pati ent ens förest äll ni ngar och attit yder för att denne ska kunna t a till si g kunskapen och där med även öka välbefi nnandet ( Ne wens, Mc Coll & Bond, 1996).
Li kso m st udi ens result at pr esent erar, menar även Robi nson ( 1999), att li vsstilsförändri ngar mi nskar pati ent ens ångest ni våer. Dock kan denna åt er hä mt ni ng vara svår då många känner si g rädda för att missl yckas me d att åt er vända till ett välf ungerande li v. Författaren beskri ver
dessut o m hur sj uksköt erskor kan underl ätt a denna del av väl måendet genom att fortsätt a ge st öd och råd sa mt upp muntra och under håll a dessa förändri ngar i var dagen. Bri nk, Karlson och Hall ber g (2006) understryker vi kt en av att skapa en di al og o m dessa livsstilsförändri ngar där sj uksköt erskor kan ge i nf or mati on och vägl edni ng sa mti di gt so m det uppdagas hur uvi da pati ent er na är i behov av ytt erli gare kunskap och st öd ell er ej. Geno m di al ogen får pati ent er na möj li ghet att konfr ont era si n nytill ko mna li vssit uati on so m uppst ått eft er hjärti nfar kt en. Dett a kan enli gt Kri st offerzon, Löf mar k & Carl sson (2005) fungera so m en l ä mpli g och gi vande hant eri ngsstrat egi so m visar si g ha positi v effekt på l ång si kt.
Ut över att kunna få or dentli g i nsi kt i vad so m hänt för att kunna accept era och hant era si n sit uati on har vi även funnit att pr ofessi onellt st öd, i och med medver kan i
rehabilit eri ngsgr upper, är en bet ydel sef ull fakt or i åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärti nfar kt ( Kadda, Mar vaki & Panagi ot akos, 2012; Robi nson, 1999; Wang & M, 2012). Mål et med dessa gr upper är att pati ent er na på oli ka sätt ska upp munt ras för att kunna åt er gå till ett så nor malt och häl sosa mt l ever ne so m möjli gt. För uto m att omf att a såväl ut bildni ng och rådgi vni ng so m ment al och f ysisk träni ng bör även bet eende mässi ga förändri ngar
upp mär ksa mmas ( Kadda et al., 2012). Dett a kräver i nt e bara en ut an fl era professi oner so m på ett t vär vet enskapli gt pl an kan bi dra till en effekti v åt er hä mt ni ng. Enli gt resultat et ger även gr uppens medl e mmar ett vi kti gt soci alt st öd för varandra sa mti di gt so m de kan del ge varandr a av si na erfarenhet er.
Må nga st udi er st yr ker att soci alt st öd är en vär defull resurs so m direkt påver kar häl sa och häl sobet eenden ( Conn, Tayl or & Abel e, 1991; Ket t unen, Sol ovei va, Laa manen & Sant avirt a, 1998; Kri st offerzon et al., 2005; Sch mi dt Pedersen, van Do mbur g & Lyt ken Larsen, 2004).
Li kso m uppsat sens resultat vi sar, menar även f örfatt ar na Conn et al. (1991) sa mt Robi nson (1999), att fa milj och vänner kan fi nnas till för att hj äl pa pati ent en att exe mpel vi s upp munt ra li vsstilsförändri ngar ell er begri pa i nf or mati on från vår dpersonal geno m att fört ydli ga denna då många annars kan ha svårt att uppfatt a och t a till si g kunskapen i börj an av si n
åt er hä mt ni ng. Dessut o m kan många närst ående vara en tröst och ett känsl omässi gt st öd till pati ent en för att minska dennes event uell a dödsångest eft er ut skri vni ng till he mmet.
Robi nsons result at visar att soci al isol eri ng kan ha negati va konsekvenser då pati ent er so m lever ensa mma l öper ökad risk att i nt e överl eva efter en hj ärti nfar kt (1999). Ist äll et visar si g li vspart ners ha st or bet ydel se för pati ent ers positi va anpassni ng och åt er hämt ni ng ( Kett unen et al., 1998). Bl and annat menar Cochr ane (2001) att även den fysi ska kont akt pati ent er na får av si na nära har st or bet ydelse för ett för höjt väl befi nnande.
So m result at et visar med si na fe m kat egori er krävs en holistisk syn för att kunna till godose mä nni skans såväl fysiska, psykol ogi ska, soci al a som exi st enti ell a behov. Alla dessa fakt orer blir påver kade till följ d av en hj ärti nfar kt. Rädsl or uppst år oft a kri ng det fysiska li dandet i for m av s märt a och förl ust av kr oppsli ga funkti oner. Därf ör är det vi kti gt att både pati ent och närst ående i sa mkl ang med vår dpersonal kan känna i gen och i ett ti di gt st adi e uppt äcka sy mt o m på negati va faktor er so m påver kar hel a männi skan ( Kadda et al., 2012). Även den exi st enti ell a or on över att behöva uppl eva ensa mhet sa mt att förl ora si n i dentit et och sj äl vkontr oll skrä mmer likso m fr ukt an i nf ör vad so m ko mmer hända när livet har t agit sl ut.
Därf ör är det vi kti gt att so m sj uksköt erska och annan vår dpersonal ha förmå gan att på ett e mpatiskt sätt kunna l yssna på pati ent er nas egna beskri vni ngar av si na uppl evel ser. Dett a för att ha möjli ghet att bedöma varj e pati ent utifrån dennes i ndi vi duell a föreställ ni ngar kri ng fakt orer so m ångest, sor g ell er för nekel se för att tillsa mmans med pati ent en kunna sätt a upp kort- och l ångsi kti ga mål för ökad känsl a av li vsglädj e och väl befi nnande (Ha mmer,
Mo gensen & Hall, 2008; Ka dda et al., 2012).
8. 2 Resul t at di skussi on utifr ån t eor eti sk r ef er ensr a m
St udi er har visat en mar kant skill nad i li vskvalit et mell an männi skor med svag, måttli g ell er st ar k känsl a av sa mmanhang, KAS AM ( Nor ekvål, Fri dl und, Moons, Nor drehaug, Sævarei d, We nt zel- Larsen & Hanestad, 2008). Författ ar na beskri ver att en st ar k grad av KAS AM är en vi kti g fakt or vi d åt er hä mt ni ng för överl evande efter hj ärti nfar kt. De tre gr undl äggande fakt orer na begri pli ghet, hant erbarhet och meni ngsf ull het, so m beskri ver KAS AM, går att tillä mpa i all a de fe m kategori er so m present erats i result at et. Dock har vi valt att i vår
di skussi on del a upp de tre begreppen över dessa kat egori er och ist äll et göra direkt a koppli ngar för att t ydli ggör a först åelsen av den val da t eoretiska referensra men.
Ut ifrån st udi ens result at kan begri pli ghet först ås, geno m den först a kat egori n Kunskap och i nf or mati on, vil ket pati enterna uppger si g behöva för att lätt are kunna t ydli ggör a si n
häl sosit uati on. Även kat egori n o m Den uppl evda kroppen kan räknas i n i begr eppet
begri pli ghet. Med t anke på de st ora förändri ngar so m sker i kr oppen måst e de drabbade l ära si g att leva med de fysi ska o mst äll ni ngar so m hj ärti nfar kt en för orsakat, oavsett
svåri ghet sgrad. För att klara av dett a for dras, enli gt Ant onovsky (2007), att pati ent er na i nser på vil ket sätt kr oppen har förändr at s sa mt vil ka risker och pr obl e m dett a medf ör. Vi dare kan ma n beskri va begreppet hant erbarhet med vad som kr ävs för att förebygga och för hi ndra ytt erli gare ohäl sa. Det kategori er so m result at et visar och so m l yft er denna gr undf akt or är Accept ans och hant eri ngsstrat egi er. Geno m att accept era hj ärti nfar kt en och t a till si g det
fakt u m att den har i nträffat, i ko mbi nati on med en först åel se för vil ka alt er nati v av strat egi er ma n kan använda si g av, kan hant eri ngen av sit uati onen frä mj a en effekti v åt er hä mt ni ng.
Ut över begri pli ghet och hant erbarhet menar Ant onovsky (2007) att det som är vi kti gast och har st örst i nver kan på hur st ar k en männi skas KASAM är, ber or på hur man ser på
me ni ngsf ull het. Kat egorin Exi st enti ell meni ng ger en uppf att ni ng av vil ka del ar so m är bet ydel sef ull a för de drabbade och där med kan ge en uppl evel se av ett meni ngsf ullt
sa mmanhang, vil ket visar si g vara vi kti gt för en god häl sa och en exi st entiell tillfredsst äll else.
Res ult at et visar att även Goda soci al a rel ati oner har st or bet ydel se för patient er nas möjli ghet att känna en moti verande meni ng med li vet eft ersom när st åendes i nfl yt ande och st öd kan hj äl pa pati ent er na att känna st örre uppskatt ni ng och t acksa mhet.
8. 3 Met oddi skussi on
Ge no m att syst e matiskt söka i de t vå st ora dat abaser na fi ck vi träffar på artikl ar so m bel yst e pati ent ers uppl evel ser vilka beskrev bet ydel sef ull a fakt orer för deras åt er hämt ni ngspr ocess eft er en hj ärti nfar kt. Sökni ngen gav generellt många träffar dock kunde endast få arti kl ar användas till result at et då många i nt e svarade på det specifi ka syft et. Eft er det först a ur val et kvarst od ett ant al arti kl ar so m granskades utifrån st udi ens syft e i fokus varför ytt erli gare arti kl ar såll ades bort och endast ti o behölls. Dessa ti o mot svarade det so m sökt es och
result at et kunde där med sa mmanst äll as. Vi d analys och bedö mni ng av vetenskapli ga st udi er ska förtroendet för de data so m sa ml at s i n vara äkta och trovär di ga sa mt kunna st yr kas, tillä mpas och överf öras från t eori till prakti k ( Polit & Beck, 2010). Tr ot s att endast ti o ell er färre i nf or mant er represent erades i vissa av arti kl arna ver kade ändå result atet tillförlitli gt då avsi kt en var att bel ysa dessa pati ent ers uppl evel ser. St udi ens result at är dock i nt e överf ör bart i all a sit uati oner eft erso m varj e i ndi vi ds enskil da uppl evel se är uni k. Ändå kunde vi se hur må nga i nf or mant er, oberoende av varandra, gav uttryck för li knande bet ydel sef ull a fakt orer so m sa mmanst äll des under result at ets fe m kat egorier.
Anl edni ngen till att vi val de att endast använda oss av vet enskapli gt - och forskni ngsetiskt gr anskade, kvalit ati va arti kl ar, var för att kunna l yft a och bel ysa result at som kan frä mj a mä nni skors positi va åt erhä mt ni ng. De ut val da st udi er na ko mmer endast från i ndustril änder so m Sveri ge, St or brit annien, Kanada och Australien. Den vår dvet enskapli ga och medi ci nska ut veckli ngen i dessa l änder li gger på en li knande ni vå so m vårt l ands vil ket gör att st udi ens result at l ätt are kan appli ceras här.
Till en börj an användes sökor d där begreppet dödsångest var centralt. Eft erso m f okus var på bet ydel sef ull a uppl evelser hos pati ent er ändrades sökor den vil ket ökade ant al et rel evant a
arti kl ar. Två av arti kl ar na är i nt e publi cerade i vårdvet enskapli ga ti dsskrifter dock ansåg vi de m vara rel evant a för vårt syft e varf ör vi val de att använda de m ändå.
Bl and de val da arti kl ar na kunde vi se st or vari ati on i publi kati onsår vil ket ut manade vårt kritiska för håll ni ngssätt. Enst aka arti kl ar publi cerades redan i nnan och under börj an av dett a sekel skift e. Sedan dess har ant al et överl evande efter hj ärti nfar kt ökat drastiskt i takt med att kunskapen och ut veckli ngen av den medi ci nska t ekni ken förändrat s. Dett a skull e event uellt kunna ha vi ss bet ydel se för pati ent er nas för vänt ningar på si n fra mti da häl sa. Sa mti di gt har vi funderat över hur uvi da männi skors uppl evel ser kan f örändr as över ti d ell er ej. Kanske är det dagens st ora till gång till inf or mati on o m vet enskapens ut veckli ng och hel a tiden uppdat erade rön o m li vsstilsförändri ngar so m påver kar dessa pati ent ers i nst äll ni ng till sin
åt er hä mt ni ngspr ocess. Vår dpersonal en har i dag större till gång till för dj upad i nf or mati on och bör tillä mpa denna kunskap f ör att kunna be möt a dessa pati ent ers fysiska, psyki ska, soci al a och exi st enti ell a behov.
9 Avsl ut ande refl ekti on
Under denna litterat ur översi kt s pr ocess har många av våra ti di gare förf örståel ser bekräft ats sa mti di gt so m ny kunskap fra mko mmi t. Forskni ngen har vi sat att många mä nni skor uppl ever lågt väl befi nnande eft er hj ärti nfar kt varf ör result atet av den här st udi en kan bi dra till ökad först åel se av pati ent ers uppl evel se av bet ydel sef ulla fakt orer för en positi v
åt er hä mt ni ngspr ocess. Även i nsi kt en o m vad patient ers uppl evel ser av l ågt väl befi nnande kan i nnebära för de drabbade är väsentli g för att kunna agera utifrån varj e pati ent s i ndi vi duell a li vsberätt else. Varj e sit uati on är uni k och result at et går i nt e att generalisera då vi valt att fokusera på enskil da i ndivi ders bet ydel sef ull a upplevel ser vil ka i si g kan förändras med bl and annat ti d, li vssit uati on och känsl a av sa mmanhang. Vi anser att vi dare forskni ng bör fokusera på pati ent er s resurser och möjli ghet er till en positi v åt er hä mt ni ngspr ocess för att bevara och frä mj a häl sa och li vskval itet. Mål et är att all a patient er, oavsett li vssit uati on, ska kunna uppnå en känsl a av att de får en trygg och säker vår d där deras fysi ska, psyki ska, soci al a och
exi st enti ell a behov blir till godosedda och uppf yll da.
Pati ent en har rätt att vara del akti g i si n behandli ng och få rel evant i nf or mation men måst e sj äl v välj a att omvandl a den till si n egen för att kunna tillä mpa kunskapen och där med o msätt a t eori n i prakti ken. Med t anke på de såväl psyki ska so m kr oppsli ga förändri ngar so m pati ent en geno mgår har även goda soci al a rel ati oner st or bet ydel se i egenskap av roll er na so m närst ående och vår dpersonal. Sj uksköt erskans uppgift blir att hj äl pa pati enter na att få
först åel se för deras tillst ånd och kunna accept era dett a sa mt er bj uda ver kt yg och strat egi er för
att underl ätt a hant eri ngen av den akt uell a sit uati onen. Dessut o m bör or dentli gt st öd och hopp ges så att pati ent er na kan uppl eva en känsl a av exist enti ell meni ngsf ull het.
Ge no m denna nyf örär vda kunskap, so m st udi en har gett, tror vi att de so m arbet ar i no m vår den ko mmer kunna få st örre i nsi kt i och möjli ghet till att skapa rätt för utsätt ni ngar för att på bäst a möjli ga sätt kunna be möt a de so m drabbas. Vår för hoppni ng är att denna st udi e ska kunna vägl eda och i nspirera sj uksköt erskor och annan vår dpersonal i deras a mbiti on att mot i vera pati ent er na och öka deras hopp och väl befi nnande i nf ör det fortsatta li vet.
