• No results found

I kärlekens namn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "I kärlekens namn"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

kärlekens I namn

I kärlek ens namn | Lisbeth Sten berg

– Om människosynen, den nya kvinnan och framtidens samhälle

i fem litteraturdebatter 1881–1909

Hur skulle en ny emanciperad kvinna skildras i litteraturen? Kring sekelskiftet 1900 rådde hårda strider mellan kvinnor om vilket kvinno- ideal som skulle gälla. I kärlekens namn skildrar fem unika debatter som djupast handlar om människosyn. Företrädare för den tidiga kvinnorörelsen, bland andra Sophie Adlersparre, Eva Fryxell, Alma Cleve och Alexandra Gripenberg, diskuterade mot opponenter från både en radikal höger och vänster. En bred kärleksuppfattning, som även kunde omfatta samkönad kärlek, ställdes mot den omformning av heterosexualiteten som Ellen Key lanserade. Skulle man följa budet

”älska din nästa såsom dig själv” eller skulle man snäva in kärleks- uppfattningen till att gälla en fysisk och andlig förening mellan en man och en kvinna?

I kärlekens namn är en mothistoria. Två händelser som länge format litteraturhistorieskrivningen i Sverige – det moderna genombrottet och Strindbergsfejden – breddas och framstår i ett helt nytt ljus. De glömda röster som nu kan höras visar på ett starkt motstånd mot en modernitet med en särartspräglad syn som var grundad i föreställ- ningar om olikheter mellan människor.

Att etik, estetik och politik hänger samman visar en jämförelse mellan de strategier kritiker i kvinno- och arbetarrörelsen använde för att främja sina syften. När vänsterradikaler gjorde Strindberg till sin ikon innebar det att en militant maskulinitet växte sig allt starkare.

Under det nationella identitetsskapandet som pågick hade kvinnorna inom kvinnorörelsen Selma Lagerlöf som samlande namn.

Lisbeth Stenberg visar hur idéer från 1850-talet om samhället som det goda hemmet har förts fram av kvinnor, men hur det idéarvet inte har räknats som en politisk linje när historien om det svenska folkhemmet skrivits.

Lisbeth Stenberg är fil. dr. i litteraturvetenskap. Hon disputerade 2001 vid Göteborgs universitet med en avhandling med ett nytt queer- feministiskt perspektiv på Selma Lagerlöfs liv och författarskap.

www.normal.se

baksida 160 mm

höjd 238 mm

framsida 160 mm rygg 28 mm

Lisbeth Stenberg

References

Related documents

When using the haptic primitives to represent some volumetric data the primitives are posi- tioned at the proxy position each time the force feedback is to be estimated.. If the

På de skolor inläsningstjänsten inte var allmänt tillgänglig för alla, även dem utan dyslexi, upplevde de dyslektiska eleverna i större utsträckning en känsla av att vara utpekade

Zink: För personer med tillräckliga nivåer av zink i cellerna visade analysen att risken för att insjukna i COVID-19 minskade med 91 procent.. Brist på zink innebar istället

Både lo- kalt och centralt finns det mycket arbete att göra för att skapa en organisation präglad av en god inre dialog och respektfulla möten mellan representanter för

Vad Wisselgren, liksom de flesta andra historiker, inte lyfter fram, men ändå i viss mån pekar på, är de alternativa röster som försvann då det so- ciala etablerades

Det här arbetet är ett arbete mot en anti-estetisk konstnärlig process och består av fyra artefakter: den här texten (I strävan efter anti-estetik och musikalisk

Före 1902 förefaller skalden inte ha visat något uttalat intresse för politiska eller sociala frågor; han tog sin kandidatexamen i Lund år 1897 och arbetade sedan som lärare

I denna bilaga till slutbetänkande från den parlamentariska äldreberedningen SENIOR 2005 diskuteras etiska värden och normer av särskild relevans för (äldre)politik, inte minst