This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/
Hela parti-havet stormar
Det är inte mycket mer än ett år kvar tills nästa val i Sydafrika och det har redan börjat storma i det politiska landskapet.
Nya allianser bildas, som t ex den mellan Inkatha och den demokratiska alliansen DA. Den kontroversiella lagstiftning som i Sydafrika går under namnet floor crossing och som under en två-veckors period tillåter att politiker byter parti under sittande mandatperiod, används flitigt.
Dessutom bildas nya partier.
PAC-stjärnan Patricia de Lille lämnar nu sitt politiska hem, som hon har kallat en "död häst", för att starta partiet Independent Democrats. Det har ingen uttalad ideologi på vänster-höger skalan ännu, men de Lille kommer förmodligen att vinna röster på sitt löfte att aldrig lämna regeringspartiet obevakat. Tidigare har hon bland annat varit en av de mest högljudda kritikerna av vapenaffären och regeringens aidspolitik.
Även Nationalistpartiets, NP, korruptionsbenägne Peter Marais, fd borgmästare i Kapstaden, har meddelat att han kommer att starta ett nytt politiskt parti, New Labour Party, men
detaljerna är ännu inte kända för allmänheten.
Marais förtroendekapital har också undergrävts av anklagelser om sexuellt ofredande, och troligtvis kan han i bästa fall vinna tillräckligt många röster för att bli representerad på
kommunal nivå i Kapstaden. De Lille har förmodligen långt bättre förutsättningar att skapa ett oppositionsparti värt namnet - och det stackars PAC, hur ska det gå för dem?!! Utan de Lille är de nog inte mycket mer än just en död häst. Det finns dock uppgifter om att detta en gång radikala parti, som gick i spetsen för den svarta medvetenhetskampanjen, börjat samarbeta allt närmare med vita högerextremistiska partier.
Floor crossing har slagit hårt mot Bantu Holomisas parti UDM och högerpartiet Afrikaner Eeinheidsbeweging. Det sistnämnda har mist sin enda parlamentsledamot, Cassie Aucamp, som även han öppnar eget i form av partiet National Action.
Inkatha och NP har också tappat ett antal parlamentariker. En tredjedel av NP:s parlamentsledamöter har till exempel gått till DA.
Långt ifrån alla "flyttfåglar" har sålunda gått till ANC, även om de flesta har gjort det. Partiet har nu egen majoritet i samtliga nio provinser samt i det nationella parlamentet. Tidigare var de precis på håret att få två tredjedelar av rösterna, med sitt 65-procentiga stöd från förra valet.
ANC har alltså startat valrörelsen med att ytterligare förstärka sina positioner. Men ett mycket påtagligt orosmoln tornar nu upp sig över den olycksaliga kwaZulu-Natalprovinsen där det politiska våldet på 90-talet krävde tiotusentals människoliv. Av hätska uttalanden från Inkatha (som genom floor crossing förlorat sin politiska majoritet i provinsen) verkar det som om de på nytt är beredda att ta upp vapen.
Med den nya majoriten på handen kan ANC ändra grundlagen utan stöd från något annat parti, men de flesta politiska uttolkare tror trots allt att detta inte kommer att ske. Fast kanske kliar det i fingrarna att göra förändringar i den federativa statsform som är resultatet av kompromisser gjorda med Inkatha och NP före det första demokratiska valet. Provinserna ses
i regeringspartiets ögon som "vita elefanter" (läs överflödiga & kostsamma) och man skulle nog mycket hellre se fler så kallade superkommuner.
Frågan är förstås om man törs ta den PR-mässiga smällen. För börjar de fingra på
konstitutionen får de räkna med att talet om att Sydafrika är på väg att bli ett nytt Zimbabwe tar fart på nytt.
Annika Forsberg, Johannesburg
