BILAGA 4 RAPPORT

(1)

RAPPORT

BILAGA 4

MARKS KOMMUN

Skene skogs avfallsanläggning

Årsrapport över vattenprovtagning 2014

4

Holke damm

2015-03-25

Sweco Environment

Göteborg - Miljöteknik

MAJ-LIS STENBERG

ARVID JOGBRATT

(2)

(3)

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1 ALLMÄNT 1

2 NEDERBÖRD OCH FLÖDEN 2

2.1 Kontroll av vattennivåer 3

3 VATTENBALANS 4

4 LAKVATTEN 4

4.1 Föroreningsmängder 9

5 YTVATTEN 10

5.1 Tillfälliga ytvattenpunkter, Y0, Y1 15

6 GRUNDVATTEN 16

7 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 20

Bilagor

Bilaga 4A. Analysresultat för vattenprovtagningar 2009-2014 Bilaga 4B. Provpunkters lägen

Bilaga 4C. Vattenbalans

Bilaga 4D. Anslutna ytor till lakvattensystemet Bilaga 4E. Kontrollprogram

(6)

(7)

1 ALLMÄNT

Provtagning och analyser har under 2014 genomförts i enlighet med gällande

kontrollprogram. Samtliga analyser har utförts av Alcontrol. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet redovisas i bilaga 4B och kontrollprogrammet i sen helhet återfinns i bilaga 4E. . Nedan följer en beskrivning av de olika provpunkterna:

L1: Lakvattenbrunn, med utlopp till pumpstation för pumpning till nya utjämningsmagasinet

L Planket: Samlingsbrunn för lakvatten vid deponin (samma vatten som i L1) L2: Utgående lakvatten till avloppsreningsverket (finns ej längre p.g.a omläggning av ledningar mm vid lakvattendammen)

Y2: Dagvatten nedströms upplaget, NV om deponin Y5: Referenspunkt för ytvatten, NV om deponin Y6: Dagvatten nedströms och SO om deponin

Y10: Dagvatten nedströms lakvattendammen, NV om deponin

Y11: Holke damm, sedan 2012 för att kunna spåra läckage av lakvatten mm G3: Ytligt grundvatten, SO om deponin

G4: Referenspunkt för grundvatten, NV om deponin

G7: Grundvatten med delvist ursprung från deponiområdet, NV om deponin G9: Ytligt grundvatten nedströms lakvattendammen, NV om deponin G12: Ytligt grundvatten öster om lakvattendammen, NV om deponin

Under 2014 har provtagning även utförts på ytvatten från två ytvattendiken på deponin punkterna Y0 och Y1. Syftet har varit att bedöma om vattnet är tillräckligt rent för att släppas till ytvattenrecipienten. För närvarande är ytvattnet från större delen av den sluttäckta deponin anslutet till lakvattensystemet.

Vattnet i punkten ”L Planket” är samma lakvatten som mäts i L1. Analysresultaten från

”L Planket” kommenteras därför inte vidare i rapporten.

Bedömningsgrunder

För bedömning har analysresultaten jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Rapport 4913), gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten vad gäller prioriterade ämnen (EG-direktiv 2013/39/EU) samt Naturvårdverkets förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) (NV rapport 5799).

(8)

lakvattenbedömning”. (RVF Rapport 00:7). Grundvatten har jämförts med

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet – grundvatten (rapport 4915).

Händelser under året som kan ha påverkat resultaten

 Påbörjad sanering av lakvattendammen;

har inneburit att lakvattendammen har pumpats ur helt och vattnet förts över till avloppsreningsverket. Lakvattenmängden har inte mätts. Arbetena skulle kunna påverka ytvattenrecipienten negativt.

 Allt lakvatten från deponiområdet har ej registrats eftersom en viss del har letts förbi lakvattenpumpstationen (med flödesmätning) till den gamla pumpstationen där lakvatten blandas med avloppsvatten.

 Ytvatten från deponin avleds till lakvattensystemet tills vidare vilket ger ett mycket utspätt lakvatten.

2 NEDERBÖRD OCH FLÖDEN

Flödesmätning av lakvatten sker i pumpstationen nedströms provpunkten L1. Under 2014 har flödesmätningen inte gett korrekta siffror eftersom lakvattnet bräddat förbi

pumpstationen på grund av för dålig ledningskapacitet in till pumpstationen. Det

bräddade vattnet har avletts via ledning till den gamla pumpstationen för blandat avlopps- och lakvatten. Denna lakvattenmängd har inte mätts. Totala årsflödet av lakvatten för 2014 har därför beräknats utifrån anslutna ytor, nederbördsuppgifter från Skene skogs avfallsanläggning, avdunstning samt avrinningskoefficienter. I bilaga 4D redovisas de anslutna ytorna och i bilaga 4C redovisas vattenbalansen.

Det totala årsflödet har beräknats till cirka 165 000 m³ . Årsnederbörden uppgick till 1197 mm, motsvarande siffra för 2013 var 1010 mm. Nederbördsuppgifterna är hämtade från SMHI:s mätstation i Grebbeshult.

De höga lakvattenflödet under året förklaras av nederbördsmängderna. I Figur 1

redovisas årsflöden samt årsnederbörder för åren 1991-2014 och I Figur 2 redovisas den månadsvisa nederbörden vid Skene skogs avfallsanläggning under 2014.

Trenden är att årsnederbörden ökar.

(9)

Figur 1. Nederbördsmängder och årsflöden av lakvatten vid Skene skogs avfallsanläggning

Figur 2. Månadsvis nederbörd vid Skene skogs avfallsanläggning

2.1 Kontroll av vattennivåer

Enligt gällande kontrollprogram ska nivån i lakvattendammen hållas lägre än omgivande grundvatten och ytvatten för att undvika risk för lakvattenläckage. Under 2014 har inga mätningar av nivån gjorts. Under v.44 påbörjades sanering av lakvattendammen, och allt

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000

mm m3

Nederbörd och lakvattenflöde 1991-2014

Lakvattenflöde Nederbörd

0 50 100 150 200 250

mm

Månadsvis nederbörd 2014

(10)

3 VATTENBALANS

Beräkning av vattenbalans och lakvattenflöden för 2014 har gjorts utifrån anslutna ytor, nederbördsuppgifter från Skene skogs avfallsanläggning samt avrinningskoefficienter.

Avrinningskoefficienter har uppskattats utifrån Svenskt Vattens publikation, P90. De ytor som är anslutna till lakvattensystemet redovisas i Bilaga 4D. I Bilaga 4C återfinns beräkningarna av vattenbalansen.

Totala lakvattenmängden består av dels lakvatten från själva deponin samt ovidkommande yt- och grundvatten som tränger in i lakvattensystemet. Den totala lakvattenmängden under 2014 har uppskattats till 165 000 m³.

Lakvattenbildningen i deponin under 2014 uppskattas till maximalt 4 600 m³ (vid maximal genomströmning på 50 l/m², år). För närvarande avleds också allt ytvatten från deponin till lakvattensystemet och har uppskattats till 64 000 m³ . Övrigt ovidkommande vatten, från huvudsakligen skogsmarken inom avrinningsområdet, har uppskattats till 96 400 m³ . Siffrorna kan vara något överskattade då ingen hänsyn tagits till exempelvis magasi- nering i marken.

4 LAKVATTEN

Nedan redovisas ett urval av de parametrar som analyserats vid Skene skogs avfalls- anläggning under 2014. Samtliga analysresultat återfinns i Bilaga 4A.

Totalkvävehalterna i det inkommande lakvattnet (L1) har legat på en jämn nivå 2009- 2013, under 2014 sjönk halterna till 33 mg/l, se Figur 3. Ammoniumkvävehalten var 19,3 mg/l. Jämfört med andra lakvatten är kvävehalten mycket låg.

Halterna av fosfor har varierat en aning sedan 2009, årsmedelvärdet i det inkommande vattnet 2014 var 0,1 mg/l, vilket är den lägsta noteringen sedan provtagningarna började, se Figur 4. Jämfört med andra lakvatten är halten fosfor mycket låg. De låga kväve- och fosforhalterna kan förklaras av utspädningen med bl.a. ytvatten från deponin, som tills vidare avleds till lakvattensystemet.

Provtagning av utgående lakvatten, L2, har inte utförts under 2014 på grund av saneringsarbetena i lakvattendammen.

(11)

Figur 3. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i lakvattenpunkter 2009-2014

Figur 4. Årsmedelvärden av halten totalfosfor i lakvattenpunkter 2009-2014

Halterna av syreförbrukande material, mätt som BOD, har haft en stigande trend i lakvattnet 2011-2013, för att kraftigt minska under 2014 se Figur 5. Årsmedelvärdet i det inkommande lakvattnet, L1, uppgick till under 3 mg/l under 2014 Halterna av BOD är låga jämfört med andra svenska lakvatten. Förändringarna i det ingående lakvattnet sedan 2011 har sannolikt att göra med sluttäckningen av deponin och att kompostmaterial och slam använts i växtskikt med mera. Nu sjunker föroreningsgraderna i takt med att

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Totalkväve

L2 L1

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Totalfosfor

L2 L1

(12)

sluttäckningen färdigställts, vilket innebär att lakvattenbildningen minskar samtidigt som ytvattenmängden är förhållandevis stor.

Figur 5. Årsmedelvärden av BOD i lakvattenpunkter 2009-2014

I Figur 6 redovisas konduktiviteten i lakvattnet baserat på årsmedelvärden.

Konduktiviteten i det inkommande lakvattnet har på ett årsmedel legat stabilt sedan 2009 och under 2014 uppgick medelvärdet till 133 mS/m.

Kloridhalterna minskade i det inkommande lakvattnet under 2014 och årsmedelvärdet var 52 mg/l, se Figur 7.

Halterna av järn i det inkommande har minskat kraftigt sedan 2010 och medelhalten för 2014 var 18 mg/l, se Figur 8. Inkommande järnhalter är normala-höga jämfört med andra lakvatten.

Övriga metaller, PCB m.fl parametrar ingår inte i analysprogrammet för L1 eller L Planket utan enbart för L2 som inte provtas längre. Dessa värden saknas därför för lakvattnet detta år.

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

BOD

L2 L1

(13)

Figur 6. Årsmedelvärden av konduktivitetsanalyser 2009-2014

Figur 7. Årsmedelvärden av kloridhalter 2009-2014 0

20 40 60 80 100 120 140 160

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mS/m

Konduktivitet

L2 L1

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Klorid

L2 L1

(14)

Figur 8. Årsmedelvärden av järnhalter 2009-2014 0,00

20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00 140,00 160,00

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Järn

L2 L1

(15)

4.1 Föroreningsmängder

I Tabell 1 visas de beräknade föroreningsmängderna som pumpats till det kommunala reningsverket. Observera att den mängd som fanns i lakvattendammen som pumpades ur inför saneringen har inte mätts eller beräknats.

Årsmedelhalterna och det uppskattade årsflödet på 165 000m³ för 2014 har använts vid beräkningarna av föroreningsmängderna.

Tabell 1. Utgående föroreningsmängder under 2014

Parameter Utgående mängder (kg) Tröskelvärden enligt NFS 2006:9 (kg)

BOD7 (ATU) 248

COD(Cr) 11330

Kväve total, N 5445 6 000

Ammoniumkväve, NH4-N 3190

Nitratnitritkväve, NO3+NO2-N 1522

Fosfor total, P 24 100

Klorid, Cl 8690 2 000 000

Järn, Fe 2970

Mangan, Mn 341

(16)

5 YTVATTEN

Ytvatten har provtagits i fem punkter, Holke damm, Y2, Y5, Y6 samt Y10. Y5 är

referenspunkt för opåverkat vatten och från Holke damm analyseras vatten för att kunna spåra eventuella lakvattenläckage till dammen.

Halterna av BOD ligger på en mycket låg jämn nivå i samtliga ytvattenpunkter, se Figur 9.

Halterna av totalkväve i ytvattenpunkterna Holke damm, Y2, Y5, Y6 samt Y10 har legat kring 1 mg/l sedan 2011 och bedöms som höga enligt NV:s bedömningsgrunder, se Figur 10.

Halterna av totalfosfor har under 2014 sjunkit i punkterna Holke damm, Y2, Y5, Y6 samt Y10 och bedöms nu som låga, se Figur 11.

Figur 9. Årsmedelvärden av BOD-halter i ytvattenpunkter 2009-2014 0

1 2 3 4 5 6 7

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

BOD7

Holke damm Y2 Y5 Y6 Y10

(17)

Figur 10. Årsmedelvärden av kvävehalter i ytvattenpunkter 2009-2014

Figur 11. Årsmedelhalter av totalfosfor i samtliga ytvattenpunkter 2009-2014 0

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Totalkväve

0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Totalfosfor

(18)

Metallhalter mäts i Y2 och Holke damm, se Figur 12 och Figur 13. I Y2 har zinkhalterna haft en sjunkande trend sedan 2010-2013, men halterna steg under 2014 och uppgick till 12 µg/l, vilket är något högre än föreslaget gränsvärde för särskilt förorenande ämnen (SFÄ). I Holke damm överskrids också SFÄ för zink, även om halterna är något lägre och uppgår till 10,2 µg/l. Halterna av arsenik, bly, kadmium, koppar och krom är mycket låga i Y2 och samtliga metallhalter understiger 2 µg/l. Halterna är lägre än Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden samt gällande MKN för ytvatten. I Holke damm är övriga metallhalter mycket låga till låga och ligger under gällande MKN för ytvatten.

Figur 12. Årsmedelvärden av metaller i Y2 2009-2014 0,00

5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00

2009 2010 2011 2012 2013 2014

µg/l

Metaller, Y2

Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Zink

(19)

Figur 13. Årsmedelvärden av metallhalter i Holke damm 2012-2014

Konduktiviteten mäts i samtliga ytvattenpunkter undantaget Holke damm. I Y2 och Y6 har konduktiviteten varierat något sedan 2009, i Y5, Y6 och Y10 har den legat på en jämn låg nivå sedan 2009, se Figur 14. Kloridhalterna följer konduktiviteten och trenden är

liknande, se Figur 15. I Figur 15 går det att utläsa att kloridhalterna i Y2 sjunkit under 2014.

Halten av klorerad organisk substans, AOX, uppmättes till 0,08 mg/l i Y2, vilket är något högre än föregående år, se Figur 16.

Holke damm inkluderades som provpunkt under 2012 för att kunna spåra eventuellt lakvattenläckage eller föroreningar i samband med saneringen av lakvattendammen.

Under 2014 finns inga analysresultat som indikerar någon påverkan och halterna är normala.

0 2 4 6 8 10 12

2012 2013 2014

µg/l

Metaller, Holke damm

Bly Kadmium Koppar Krom Zink Nickel

(20)

Figur 14. Årsmedelvärden av konduktivitetsanalyser i ytvattenpunkter 2009-2014

Figur 15. Årsmedelvärden av kloridhalter i ytvattenpunkter 2009-2014 0,0

5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mS/m

Konduktivitet

Y2 Y5 Y6 Y10

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Klorid

Y2 Y5 Y6 Y10

(21)

Figur 16. Årsmedelvärden av halogenerade organiska föreningar (AOX)

5.1 Tillfälliga ytvattenpunkter, Y0, Y1

Jämfört med föregående år har under 2014 provtagning även utförts vid et tillfälle på ytvatten från deponiområdet i punkterna Y0 och Y1. Syftet har varit att bedöma om vattnet är tillräckligt rent för att släppas till ytvattenrecipienten. För närvarande är ytvattnet anslutet till lakvattensystemet.

Halterna av BOD ligger på en mycket låg i de två provpunkterna, under 3 mg/l.

Totalkvävehalterna i Y0 och Y1 är mycket högre och uppgick till 22 respektive 8,4 mg/l under 2014.

Halterna av totalfosfor i punkterna Y0 och Y1 uppgick till 0,15 respektive 0,074 mg/l.

Halterna bedöms här som mycket höga till extremt höga.

Konduktiviteten i Y0 och Y1 uppmättes till 129 samt 112 mS/m.

I punkterna Y0 och Y1 uppgick halterna av klorerad organisk substans, AOX, till 0,2 samt 0,12 mg/l.

De förhöjda halterna i punkterna Y0, Y1, indikerar att täckningsmassorna fortfarande lakar ut näringsämnen i höga halter och avledning av ytvattnet till lakvattensystemet bör ske tills analysresultaten påvisar ett renare vatten.

0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

AOX

Y2

(22)

6 GRUNDVATTEN

Grundvatten har provtagits i fem punkter, G3, G4, G7, G9 och G12, se bilaga 4B. G4 utgör referenspunkt och G7 avser djupt grundvatten medan G3, G4, G9 och G12 motsvarar ytligt grundvatten. Samtliga analysresultat återfinns i bilaga 4A och nedan redovisas ett urval av de analyserade parametrarna.

I Figur 17 och Figur 18 redovisas kloridhalter och konduktivitet i samtliga

grundvattenpunkter. Samtliga grundvattenpunkter har något högre halter av klorid samt konduktivitetsvärden än referenspunkten.

Kloridhalterna har legat på relativt jämna nivåer sedan 2009, konduktiviteten har varierat något, framförallt i G3, SO om deponin. Jämfört med Naturvårdsverkets bedömnings- grunder för grundvatten är halterna i G7 måttligt höga, i övriga punkter är halterna låga.

Halterna är normala för ett grundvatten.

Halterna av totalkväve är relativt oförändrade gentemot föregående år. I punkterna G4, G7 och 12 har halterna sjunkit något, och i G3 och G9 har de stigit något, se Figur 19.

Trenden är ökande halter i G3 och G12. Jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är halterna dock låga till måttligt höga.

Halterna av totalfosfor har sjunkit något i samtliga grundvattenpunkter undantaget referenspunkten, där halterna stigit marginellt jämfört med föregående år.

Figur 17. Årsmedelvärden av konduktivitet i samtliga grundvattenpunkter 0

5 10 15 20 25 30 35

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mS/m

Konduktivitet

G3 G4 G7 G9 G12

(23)

Figur 18. Årsmedelvärden av kloridhalter i samtliga grundvattenpunkter

Figur 19. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i samtliga grundvattenpunkter 0

5 10 15 20 25

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Klorid

G3 G4 G7 G9 G12

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Totalkväve

G3 G4 G7 G9 G12

(24)

Figur 20. Årsmedelvärden av totalfosfor i samtliga grundvattenpunkter

I punkterna G3 och G9 analyseras metaller och årsmedelvärden av dessa redovisas i Figur 21. I figuren går det utläsa att halterna av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom och zink ligger kvar på ungefär samma nivåer som föregående år, halterna av koppar minskar dock något och zinkhalten ökar något. Jämfört med Naturvårdsverkets

bedömningsgrunder för grundvatten är halterna mycket låga till låga.

I punkterna G3 och G9 har även halten klorerad organisk substans (AOX) analyserats.

Jämfört med föregående år är halten i G3 oförändrad och i G9 har den ökat.

Årsmedelvärdet för punkten uppgår till 0,17 mg/l, jämfört med 0,04 mg/l föregående år, se Figur 23.

Samtliga grundvattenpunkter utom referenspunkten bedöms vara något påverkade av deponiverksamheten främst med anledning av förhöjda totalkvävehalter, totalfosforhalter och konduktivitet jämfört med referenspunkten. Samtliga uppmätta halter i grundvattnet är dock överlag låga till måttligt höga.

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

Totalfosfor

G3 G4 G7 G9 G12

(25)

Figur 21. Årsmedelvärden av metaller i G9

Figur 22. Årsmedelvärden av metaller i G3 0

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

2009 2010 2011 2012 2013 2014

µg/l

Metaller, G9

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

2009 2010 2011 2012 2013 2014

µg/l

Metaller, G3

(26)

Figur 23. Årsmedelvärden av halogenerade organiska föreningar (AOX)

7 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

Lakvattenmängden för 2014 har beräknats eftersom flödesmätningen inte varit komplett.

Inga direkta förändringar av lakvattnets innehåll har skett under 2014. Flera parametrar har dock inte analyserats eftersom analysomfattningen inte varit komplett. Uppmätta halter i lakvattnet är låga jämfört med andra svenska lakvatten.

Sluttäckningen av deponin har ännu inte haft någon tydlig effekt på lakvattenkvaliteten eller lakvattenmängden. Vad gäller kväve- och fosforhalter är dock trenden att halterna minskar något. Allt ytvattnet från deponiytan avleds tills vidare till lakvattensystemet och ingår i den beräknade lakvattenmängden.

Samtliga grundvattenpunkter har något högre halter av totalkväve, totalfosfor samt konduktivitetsvärden än referenspunkten. Jämfört med Naturvårdsverkets

bedömningsgrunder är halterna låga till måttligt höga, vilket bedöms normalt för ett grundvatten. Trenden vad gäller totalkväve är ökande halter i två punkter, G3 och G12, i övrigt .är halterna stabila. Metallhalterna är stabila och jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är halterna mycket låga till låga.

Ytvattnet i undersökta punkter visar på normala och stabila halter av uppmätta

parametrar förutom totalkvävehalten som bedöms som hög i samtliga punkter inklusive referenspunkten.

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 0,18

2009 2010 2011 2012 2013 2014

mg/l

AOX

G3 G9

(27)

Förslag till åtgärder:

 Analysomfattningen bör kompletteras för lakvattenpunkt L1 alternativt L Planket, som nu får representerar utgående lakvatten från avfallsanläggningen, istället för L2. Analysomfattningen bör vara minst densamma som för L2.

 Någon av punkterna L1 eller L Planket kan tas bort eftersom det är samma vatten som analyseras.

 Flödesmätningen av lakvattnet måste bli bättre och även inkludera vatten som nu bräddar förbi nuvarande lakvattenpumpstation till den gamla pumpstationen.

(28)

(29)

(30)

(31)

Bilaga 4A. Analysresultat för vattenprovtagningar 2009-2014

Provtagningspunkt:G3 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2014 2014

Medel Medel Medel Medel Medel 22-apr 27-aug 18-nov Medel

Temperatur vid provtagning °C 10 6 9 9,4 8,3 12 7 4 7,7

Färg vid 405 nm mg/l Pt 43 33 244 63 92 120 60 160 113,3

pH vid 20°C 6,70 6,7 6,7 6,70 6,60 6,4 6,3 6,4 6,3666667

Konduktivitet 25°C mS/m 15 15,9 30,3 21,9 25,1 24,7 27,4 28,5 26,9

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,5 2,175 1,5 1,50 1,5 1,5 1,5 1,5

COD(Cr) mg/l 28 33 40,75 15 15,00 15 15 15 15

Syre, O2 mg/l 10,9 10,6 3,4 4,57 4,75 1,4 7,4 2 3,6

Syremättnad % 89,5 93,0 28,5 38,67 39,60 11,8 71,9 17,3 33,666667

Kväve total, N mg/l 0,53 0,5 1,15 1,83 1,93 2,1 1,3 3,4 2,27

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,021 0,115 0,604 1,37 1,57 1,6 1,1 2,1 1,60

Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N mg/l 0,08 0,08 0,09 0,035 0,04 0,05 0,09 0,05 0,0633333

Fosfor total, P mg/l 0,02 0,01 0,05 0,05 0,03 0,022 0,02 0,026 0,0226667

Klorid, Cl mg/l 9,2 10,1 11,0 12 10,57 7,9 6,5 14 9,5

Järn, Fe mg/l 0,84 0,90 17,48 12 10,20 11 4,3 14 9,7666667

Mangan, Mn mg/l 0,24 0,53 5,35 5,03 5,77 6,1 4,7 10 6,93

Arsenik, As µg/l 0,25 0,6 0,65 1 0,91 0,48 0,48

Bly, Pb µg/l 0,5 0,6 0,65 0,56 0,1 0,1 0,1

Kadmium, Cd µg/l 0,025 0,6 2,10 0,01 0,01 0,01 0,01

Koppar, Cu µg/l 13 10 5,500 0,92 0,74 4 4

Krom, Cr µg/l 0,9 0,6 2,35 0,25 0,68 0,25 0,25

Zink, Zn µg/l 11 6,0 19,0 5,60 8,30 10 10

Kvicksilver, Hg µg/l 0,65 0,65 0,65 0,05 0,05 0,05 0,05

Totalt extr alifat ämnen mg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Totalt extr aromat. ämnen mg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

A O X mg/l 0,05 0,04 0,045 0,04 0,04 0,04 0,04

Fenoler (destillerbara) mg/l 0,001 0,001 0,07 0,001 0,005 0,001 0,001

PCB Summa 7 st vatten µg/l 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,01 0,01

PCB-28 Triklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

PCB-52 Tetraklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

PCB-101 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

PCB-138 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

PCB-153 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 ga analyser 0,0015 ga analyser 0,0015

(32)

Färg vid 405 nm mg/l Pt 60 48 43 43 28 40 40 60 50

pH vid 20°C 6 5,9 6 6,2 6 6 6 6,2 6,1

Konduktivitet 25°C mS/m 5,69 5,19 5,54 6,17 5,995 6,15 6,58 5,16 5,87

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5

COD(Cr) mg/l 15 15 15 15 15 15 15 15 15

Syre, O2 mg/l 8,4 10,8 8,7 6,73 6,6 7,1 3,1 7,8 5,45

Syremättnad % 67 90 73 55 59,9 58,5 28,1 65,9 47

Kväve total, N mg/l 0,72 0,56 0,46 0,8 0,75 0,55 0,6 0,52 0,56

Klorid, Cl mg/l 4,13 4,07 4,73 6,1 5,7 5,4 5,6 6,3 5,95

Järn, Fe mg/l 1,7 1,7 3 2,93 1,4 1,3 1,5 1 1,25

Mangan, Mn mg/l 0,05 0,05 0,13 0,08 0,045 0,04 0,07 0,06 0,065

(33)

Provtagningspunkt: G7 2011 2012 2013 2014 2014 2014 2014

Medel Medel Medel 22-apr 27-aug 11-nov Medel

Temperatur vid provtagning °C 9 8 9 9 10 9 9,33

Färg vid 405 nm mg/l Pt 25 7,5 2,5 5 2,5 2,5 3,33

pH vid 20°C 7,7 7,9 7,7 7,7 7,7 7,8 7,73

Konduktivitet 25°C mS/m 30,8 30,9 30,8 31,4 31,6 31,5 31,5

BOD7 (ATU) mg/l 2,06 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,50

COD(Cr) mg/l 15 15 15 15 15 15 15,0

Syre, O2 mg/l 9,3 4,8 4,6 2,5 3,6 2,3 2,80

Syremättnad % 84 41 39,6 21,6 31,9 19,9 24,5

Kväve total, N mg/l 0,05 0,08 0,13 0,05 0,13 0,05 0,08

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,05 0,05 0,07 0,058 0,047 0,1 0,07

Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N mg/l 0,036 0,006 0,04 0,012 0,033 0,11 0,05

Fosfor total, P mg/l 0,03 0,04 0,03 0,028 0,023 0,016 0,02

Klorid, Cl mg/l 23,3 23,0 22,3 22 22 22 22,0

Järn, Fe mg/l 1,3 2,2 1,0 0,87 1,5 1 1,12

Mangan, Mn mg/l 0,36 0,36 0,35 0,36 0,36 0,37 0,36

(34)

Färg vid 405 nm mg/l Pt 247 247 213 196,7 166,7 150 130 180 153,33

pH vid 20°C 6,6 6,6 6,8 6,9 6,8 6,5 6,7 6,6 6,60

Konduktivitet 25°C mS/m 16,4 16,0 22,6 20,5 18,9 17,5 31,7 21 23,40

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,50

COD(Cr) mg/l 84,3 89,7 72,7 66,3 57,7 47 56 96 66,33

Syre, O2 mg/l 6,6 9,4 6,1 3,6 7,47 2,7 1,9 3,6 2,73

Syremättnad % 54,5 82,6 52,3 29,3 60,2 22,8 18 31,2 24,00

Kväve total, N mg/l 2,8 2,5 3,0 2,8 2,7 1,5 5,9 1,8 3,07

Klorid, Cl mg/l 10,3 10,6667 10,467 9,3 8,2 7,3 17 10 11,43

Järn, Fe mg/l 1,10 1,80 1,93 1,40 1,25 2,3 0,49 1,4 1,40

Mangan, Mn mg/l 0,06 0,12 0,17 0,11 0,28 0,06 0,06 0,1 0,07

Arsenik, As µg/l 0,6 0,6 0,65 1,3 0,66 0,68 0,68

Bly, Pb µg/l 2,5 1,6 1,8 1,7 1,2 0,66 0,66

Kadmium, Cd µg/l 0,06 0,06 0,065 0,051 0,01 0,01 0,01

Koppar, Cu µg/l 12 11 7,5 6 8,9 3,90 3,90

Krom, Cr µg/l 7,9 1,6 3,2 0,95 1,4 0,25 0,25

Zink, Zn µg/l 19 18 6,5 7,9 5,6 7,30 7,30

Kvicksilver, Hg µg/l 0,065 0,065 0,065 0,05 0,05 0,05 0,05

Totalt extr alifat ämnen mg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,50

Totalt extr aromat. ämnen mg/l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,50

A O X mg/l 0,05 0,11 0,05 0,06 0,04 0,17 0,17

Fenoler (destillerbara) mg/l 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001

PCB Summa 7 st vatten µg/l 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01

PCB-28 Triklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

PCB-52 Tetraklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

PCB-180 Heptaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 Inga analyser 0,0015 Inga analyser 0,0015

(35)

Provtagningspunkt: G12 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2014 2014

Medel Medel Medel Medel Medel 22-apr 27-aug 18-nov Medel

Temperatur vid provtagning °C 10 6 9 9,00 8,33 8 14 10 10,67

Färg vid 405 nm mg/l Pt 30 37 33 31,67 16,67 15 20 15 16,67

pH vid 20°C 6,3 5,8 6,0 6,20 5,97 6,1 5,7 5,8 5,87

Konduktivitet 25°C mS/m 18,5 14,1 13,4 12,37 17,83 13,3 18,4 21,5 17,73

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,50

COD(Cr) mg/l 15 15 15 15 15 15 15 15 15,00

Syre, O2 mg/l 11,1 12,5 12,6 6,30 8,03 7,8 3 4 4,93

Syremättnad % 93,8 100,8 110,3 51,63 65,77 65,9 29,2 35,5 43,5

Kväve total, N mg/l 2,1 1,8 1,2 1,96 2,70 2,7 1,4 0,82 1,64

Klorid, Cl mg/l 11,5 8,5 8,6 9,33 13,90 11 14 15 13,33

Järn, Fe mg/l 0,4 0,4 0,4 0,26 0,28 0,35 0,23 0,12 0,23

Mangan, Mn mg/l 0,08 0,07 0,09 0,08 0,17 0,04 0,5 0,2 0,25

(36)

Färg vid 405 nm mg/l Pt 170 70 40 73,33 166,67 40 210 360 203,3

pH vid 20°C 6,9 6,7 6,8 6,90 7,07 6,9 6,9 7,1 7,0

Konduktivitet 25°C mS/m 141 152 146 136,67 138,67 112 141 139 130,7

BOD7 (ATU) mg/l 3 6 4 6,77 11,47 1,5 1,5 1,5 1,5

COD(Cr) mg/l 70 233 129 102,67 175,33 69 73 64 68,7

Syre, O2 mg/l 7,7 3,7 1,0 5,15 5,33 4,2 3,5 6,2 4,6

Syremättnad % 34,1 8,8 49,20 44,10 37,2 33,2 53,7 41,4

Kväve total, N mg/l 55 57 54 51,00 50,67 37 41 21 33,0

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 50 52 48 40,33 38,33 31 13 14 19,3

Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N mg/l 2,53 0,855 0,71 11,44 4,13 0,47 19 8,2 9,2

Klorid, Cl mg/l 49 50 47 53,33 72,67 55 51 52 52,7

Järn, Fe mg/l 25,3 146,3 58,3 27,00 19,97 26 13 15 18,0

Mangan, Mn mg/l 2,5 2,6 2,4 2,30 2,03 2,8 1,8 1,6 2,1

(37)

Provtagningspunkt: L2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2014

Medel Medel Medel Medel Medel 27-aug 18-nov Medel

Temperatur vid provtagning °C 10 8 9 9,50 10,50

Färg vid 405 nm mg/l Pt 93 123 47 80,00 90,00

pH vid 20°C 7,7 7,1 7,4 7,53 7,50

Konduktivitet 25°C mS/m 67 45 85 68,20 79,20

BOD7 (ATU) mg/l 8,1 3,8 4,9 5,43 4,85

COD(Cr) mg/l 74,3 58,7 56,7 68,33 71,50

Syre, O2 mg/l 5,5 8,6 13,2 12,37 7,15

Syremättnad % 72,7 115,7 108,77 63,75

Kväve total, N mg/l 22,3 12,8 27 18,43 23,50

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 19 11 23 14,40 18,15

Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N mg/l 1,35 0,83 0,80 2,30 2,17

Fosfor total, P mg/l 0,12 0,07 0,07 0,14 0,12

Klorid, Cl mg/l 30 19 31,7 39,00 45,00

Järn, Fe mg/l 0,93 2,40 1,57 0,43 2,90

Mangan, Mn mg/l 0,50 0,96 1,16 0,58 0,87

Arsenik, As µg/l 0,0006 0,0006 0,0007 0,00065 0,71000

Bly, Pb µg/l 0,0006 0,0006 0,0007 0,00065 0,10000

Kadmium, Cd µg/l 0,00006 0,00065 0,0010,00065 0,01000

Koppar, Cu µg/l 0,003 0,0066 0,0031 0,0042 2,9

Krom, Cr µg/l 0,0018 0,0006 0,0007 0,00065 1,00000

Zink, Zn µg/l 0,006 0,015 0,0065 0,011 8,5

Kvicksilver, Hg µg/l 0,000065 0,00065 0,00065 0,00065 0,05000

Totalt extr alifat ämnen mg/l 1 0,5 0,5 0,5 0,5

Totalt extr aromat. ämnen mg/l 1 0,5 0,5 0,5 0,5

A O X mg/l 0,07 0,10 0,07 0,07 0,07

Fenoler (destillerbara) mg/l 0,001 0,001 0,004 0,004 0,005 PCB Summa 7 st vatten µg/l 0,010 0,00001 0,01 0,01 0,01

PCB-28 Triklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

PCB-52 Tetraklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

PCB-101 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

PCB-118 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

PCB-138 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

PCB-153 Hexaklorbifenyl µg/l ga analyser ga analyser ga analyser 0,0015 0,0015 ga analyser ga analyser ga analyser

(38)

Färg vid 405 nm mg/l Pt 70 47 83 357 190 230 60 160

pH vid 20°C 6,7 6,8 7,1 6,9 6,6 6,8 6,8 6,7

Konduktivitet 25°C mS/m 152 156 137 139 121 139 139 133,0

BOD7 (ATU) mg/l 6 1,5 5,9 11,9 1,5 1,5 1,5 1,5

COD(Cr) mg/l 233 94 102 175 63 75 64 67

Syre, O2 mg/l 3,7 1,7 2,0 5,5 0,05 2,3 3,8 2,1

Syremättnad % 34,1 11,2 18,9 46,6 0,45 22,4 33,7 18,9

Kväve total, N mg/l 57 59 48 50 44 34 26 34,7

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 52 54 41 38 36 14 15 21,7

Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N mg/l 0,9 0,13 3,81 3,87 0,53 18 7,4 8,6

Fosfor total, P mg/l 1,53 0,21 0,29 0,47 0,18 0,14 0,13 0,2

Klorid, Cl mg/l 50 49 53,7 71,3 57 51 52 53,3

Järn, Fe mg/l 146 40 35,0 26,7 39 18 20 25,7

Mangan, Mn mg/l 2,6 2,6 2,5 2,0 3 1,9 1,7 2,2

(39)

Provtagningspunkt: Holke damm 2012 2013 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2014

Medel Medel 23-jan 27-feb 31-mar 22-apr 30-maj 26-jun 31-jul 26-aug 30-sep 05-nov 18-nov 23-dec Medel

Temperatur vid provtagning °C 3,67 7,63636 3 4 4 10 11 12 12 13 9 9 8 6,0 8,4

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,88182 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 x 1,5

Kväve total, N mg/l 0,6 0,83727 0,65 0,65 0,61 0,59 0,78 0,54 0,35 2,6 0,65 0,86 0,76 0,81 0,82

Fosfor total, P mg/l 0,02 0,05382 0,011 0,013 0,088 0,011 0,011 0,0051 0,012 0,018 0,0092 0,016 0,012 0,010 0,018

Bly, Pb µg/l 0,4 0,39 0,33 0,69 0,54 0,52

Kadmium, Cd µg/l 0,04 0,03233 0,02 0,059 0,046 0,042

Koppar, Cu µg/l 1,8 2,1 1,8 3,6 2,3 2,567

Krom, Cr µg/l 0,26 0,22 0,28 0,18 0,25 0,237

Kvicksilver, Hg µg/l 0,05 0,05 0,1 0,05 0,05 0,067

Nickel, Ni µg/l 0,87 0,71333 0,86 1 0,94 0,93

Zink, Zn µg/l 10 9,13333 6,8 Inga analyser 12 Inga analyser 12 10,27

Inga analyser

Inga analyser Inga analyser Inga analyser Inga analyser

Inga analyser

(40)

A O X mg/l 0,2 0,2

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,02 0,02

Arsenik, As µg/l 1,4 1,4

Bly, Pb µg/l 0,16 0,16

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,5

COD(Cr) mg/l 75 75

Färg mg/l Pt 50 50

Fenoler (destillerbara) mg/l 0,001 0,001

Fosfor total, P mg/l 0,15 0,15

Järn, Fe mg/l 0,14 0,14

Kadmium, Cd µg/l 0,027 0,027

Klorid, Cl mg/l 46 46

Konduktivitet 25°C mS/m 129 129

Koppar, Cu µg/l 12 12

Krom, Cr µg/l 0,53 0,53

Kväve total, N mg/l 22 22

Kvicksilver, Hg µg/l 0,05 0,05

Mangan, Mn mg/l 0,03 0,03

Nitrat + nitritkväve, NO23-N mg/l 22 22 PCB Summa 7 st vatten µg/l 0,01 0,01 PCB-101 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-118 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-138 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-153 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-180 Heptaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-28 Triklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-52 Tetraklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

pH vid 20°C 8,1 8,1

Syre, O2 mg/l 11,1 11,1

Syremättnad % 86,9 86,9

Totalt extr alifat ämnen mg/l 0,5 0,5 Totalt extr aromat. ämnen mg/l 0,5 0,5

Zink, Zn µg/l 4,6 4,6

(41)

Provtagningspunkt: Y1 2014 2014

Medel Medel

Temperatur vid provtagning °C 6 6

A O X mg/l 0,12 0,12

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,17 0,17

Arsenik, As µg/l 0,74 0,74

Bly, Pb µg/l 0,15 0,15

BOD7 (ATU) mg/l 1,5 1,5

COD(Cr) mg/l 38 38

Färg mg/l Pt 25 25

Fenoler (destillerbara) mg/l 0,001 0,001

Fosfor total, P mg/l 0,074 0,074

Järn, Fe mg/l 0,22 0,22

Kadmium, Cd µg/l 0,075 0,075

Klorid, Cl mg/l 33 33

Konduktivitet 25°C mS/m 112 112

Koppar, Cu µg/l 9,9 9,9

Krom, Cr µg/l 0,35 0,35

Kväve total, N mg/l 8,4 8,4

Kvicksilver, Hg µg/l 0,05 0,05

Mangan, Mn mg/l 0,41 0,41

Nitrat + nitritkväve, NO23-N mg/l 8,1 8,1 PCB Summa 7 st vatten µg/l 0,01 0,01 PCB-101 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-118 Pentaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-138 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-153 Hexaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-180 Heptaklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-28 Triklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015 PCB-52 Tetraklorbifenyl µg/l 0,0015 0,0015

pH vid 20°C 7,8 7,8

Syre, O2 mg/l 10,9 10,9

Syremättnad % 87,6 87,6

Totalt extr alifat ämnen mg/l 0,5 0,5 Totalt extr aromat. ämnen mg/l 0,5 0,5