Insektsfaunan i en extremt sur sjti i Norrbottens kustland
ITNTS NYOCARD. YNGVE W. BRODIN, ANDERS N. NILSSON OCh TOMMY I. OLSSON
Rydgird, M., Brodin, Y. W., Nilsson, A. N. & Olsson, T. I.: lnsektsfaunan ien extremt sur sjii i Norrbotrens kustland. [Thc insecl fauna of an extremely acidic coastal lake in northem Sweden.l- Ent. Tidskr. 106: 133-138. Uppsala, Swcden 1985. ISSN ffi13-886x.
Thc aquatic inscct fauna of a lake with a pH of about 3 was studied using both qualitative and quantiiative methods. Thc acidilication of the lake has not been caused by anthropogenic de- fosition, but is a result of chemical proccsses occurring in the sulphide-rich soil. Ditching and aultivation activities in the mid 1940's caused increased acid leakage which was associated with the concommitant extinction ofthe fish fauna. The lake hassubsequently had an extremely low pH. Despite its low pH there are nevenheless representatives ofOdonata. HeteroPtera, Me- galoptera, Trichoptera, Diptera, Hymenoptera, Coleoptera and Araneae. The bottom of the lake had a density of 410 individuals/ml and included nearty 60 taxa. The faunal composition is similar io that known from other acidic lakes. Unexpectedly, the four Predaceous diving be- etles Coelambus impressopunclatus (Schall.), Hydroporus umbrosus (Qyll.), Agabus arcticus (Payk.) and .,4. serrrcornis (Payk. ) were stron8ly dominating among the Coleoptera. The whir- ligig beetle Gyrinus pullatus Zaitz. was recorded for the second time in Sweden.
M. Rydgdrd, A. N. Nilsson and T. l. Olsson, Inst. fdrekol. zool., Umed Universitet, S-901 87 Umed, Sweden
Y- W. Brorlin, Entomologiska avd., Zool. inst., Uppsala Universitet, Box 561 , S-751 22 Uppsa' la, Sweden,
Inledning
Forsurning av vira sjciar och vattendrag pAverkar organismerna bide direkt och indirekt. Till den direkta piverkan hor effekter av sankt pH och dkad metallutldsning. Detta har visats leda till for- svinnanden av fisk (Schoefield 1976), molluskcr (Okland 1969), vissa kreftdjur (Borgstrtim &
Hendrey 1976) och vissa dagsldndor (Engblom och Lingdell 1983). Till de indirekta effekterna htir fririindringar iindividtethet beroende pi ind- radc konkurrens- och predationsfdrhAllanden.
Exempelvis <ikar mangden buksimmare i sjOarnas
fria vattenmassa di de rovlevande fiskarna for- svinner (Henriksson & Oskarsson 1978, Stenson et al. 1978).
Malsattningen mcd frireliggande arbete har va- rit att studera insektsfaunans kvalitativa och kvan- tiativa sammansAttning i en extremt sur sjd. Un- dersokningarna har forlagts till Blimisusjdn i Norrbottens kustland. Denna sj<i har sedan slutet av 1940-talet haft ett pH pi ca 3, vilket givit den benimningen "Sveriges suraste sjo". BlAmisus-
jtins extremt lAga och relativt konstanta pH under en 35-irsperiod gdr den till ett synnerligen intres- sant objekt for fdrsurningsstudier.
0mridesbeskrivning
Blimisusj6n (65'52'N, 22'23'E) (Fig. 1) ar bela- gen i Norrbotlens kustland, 4 km NO RAneA. Sjon ligger helt nara Bottenviken, ca 1,5-2 m d h. De flacka omgivningarna domineras av granskog med inslag av tall pa torrare partier. Tidigare fcirekom odlingar vid sjons 6stra del. Sj<ins spegelyta iir ca 10 ha och dess stdrsta djup 4,4 m. Ursprungligen hade sjon sitt utlopp vid Stromsund direkt i Bot- tenviken. I borjan av 1900-talet fick sjdn sitt nu- varande utlopp norrut, di en ftirbindelse griivdes mot sjrin Sladan. Avrinningen frin Sladan, som
ingir i Vitins vattensystcm, till Bottenviken sker via H<igsjri- och Vitifjiirdarna.
Huvudorsaken till BlAmisusjdns mycket liga pH star att finna iomgivningarnas jordartsftirhil- landen. Tillrinningsomridct bestir i<ister av s k alunjordar, bildade av svavelrika sediment (Vallin 1953). I dessa jordar sker en utlakning av sulfater, vilka har en starkt f<irsurande verkan pe vattnet.
Omfattningen av denna f<irsurning tilltog mycket kraftigt efter 1947, di odlingsdiken griivdes oster- ut fren sjon (Vallin 1953). Senare har dven skogs- dikning utfdrts ianslutning t ill dessa driineringsdi- ken.
134 Murs R,;d14ird m fl
iL
Fig. I. Blimisusjiin. Forcr iir raget mot SV.
Lake Blimi(usjon. The photo is raken SW-wards.
Sjajbottncn bcstir huvudsakligen av lera over- lagrad mcd cti rddaktigt scdiment. I{ir och var
sticker del undcrliggantle bcrgct upp. Dcn storsta delen av bottncn tacks av mossa. Pd djupct domi- nerar vatlenmossor av sliktct DrepunocludLrs, medan vitmossor (huvudsakligen Sphagnum ma- irrJ) tacker de mer strandndra delarna. Runt sjiin finns ett mer eller mindre val utbildat biilte av fly- tande vitmossor. I detta gungfly fdrekommer om- vrixlandc starr- och vassruggar.
Metoder
Den kvantitativa provtagningcn utfordcs 3--5 april 1981, varvid 30 provpunktcr utslumpadcs dvcr sjdytan (Fig.2). En rdrprovtagare. modcll Rzos- kaborr, med vtan 0.010 mr och fdrsedd med ett 4 m
lingt skaft. anvindes och vreds ca I m ned i sedi- mcntct, scdan hal upptagits i den 70 cm tjocka isen. Provcrna silladcs (0,6 mm maskvidd) frirc sortering. Den kvalitativa provtagningen utf<irdcs 22-24 juli och 22-23 oktobcr l9tt3. Djur insamla- des hiirvid dels med en finmaskig hiiv, vars inne-
hill sorterades direkt ien vit vanna, dels genom trampning i mossa, varvid de djur som visade sig
infingadcs. Vid dcnna provtagning indelades
sjons strAnder i fem delomriden: (l) utloppsvikcn mot Sladan, (lt) delen iNV fran utloppsviken till
ett mindre grundvatteninflcide, (lll) omrddet i an- slutning till grundvatteninflodet. (lV) viken som mottar vattcn fran ert aldre dike och (V) delen i
SO rned odlingsclikct (Fig. 2).
Syrgas- och ndrsaltanalyscrna (totalfosfor. to- talkvdve oclr anrrnoniumkviivc) gjordcs pe vatten- prover insamlade 5 april l98l , mcdan pH mtittcs vid samtliga provtagningstilltillen (3-5 april l98l .
22-21 juli och22-23 oktober l9u3). Amnronium- analyserna utfcirdes med indofenolmeloden enligt anvisningar frin Limnologiska institutionen i Uppsala 1970. Vid pl I-mitningen anvlndes PHM Standarrl 62 pH-meter. Ovriga analyser gjordes cnligt Svcnsk slandard.
Resultat
Kvantitativ, provtagning
Vid dcn kvantitativa untlcrsOkningcn crhtills djur Iillhorande Odonata, Mcgaloptcra, Hclcroptcra och Diptera (Tab. 1). Den tolala individtatheten
var 410 individer/mr (95 9'"-konfidensintervall:
250-570).
=. :--- c...
lnsektsfaunan ien extremt sur sjd 135
Tab. l. Resultat fren bottenfaunaprover tagna med ror- huggare i Blimisusjiin 3-5 april 1981. Antal individer
anges som totalantal fiir 30 prov och som antal per m:.
Bcnthic insects from core samples taken April3_5. l98l, in the lake Blimisusjdn. Both the sum totals of 30 sam- plcs and dcnsity pcr mr are presented.
Fig. 2. Schematisk karta over Bl6misusjiin. Ofyllda ring-
ar anger provtagningspunkter frir r<irhuggare, fyllda ringar vattenprovtagningspunkter l98l, och trianglar di- to 1983. I sj6n urskilda delomr6den markeras med l-V.
Map of the Blimisus.jiin Lakc. Opcn circlcs show loca- tions of core samplcs. Watcr samples wcre takcn at thc solid circles in l98l, and at the triangles in 1983. The va- rious lake subareas are denoted I-V.
Odonaterna och megaloptererna var represen- terade av en art v ardera, Libellula quadrimaculata respektive Sialis morio. Heteropterna utgjordes i huvudsak av 6/aenocorisa propinqua med en indi- vid vardcra av.4rctoco risa ge rmar i och Cal I icorixa preusta. Av dipterer fanns endast tv6 arter fjiider- mygg, nAmligen Chironomus prob. riparius och
G I y ptotendipe s paripe s. Y idare innehcill proverna 53 fiskfjall, 2 sniickskal, 43 opercula (sniicklock) och l9 sandhus frin nattslindelarver.
Det grovre organiska materialet. frimst mossa och vassrcitter, hade igenomsnitt en torrvikt pe 4,4 g/prov (variationsvidd: 0,2-15,9 g). Si niir som p6 nigra fi exemplar av .Sphagnum majus ttgtror- des mossan helt av Drepanocladas sp. Mossa
Ordning: familj
Tolalt i
30prov Ind/mr Odonata: Libelluliidae
Mcgaloptera; Sialidae Heteroptera: Corixidae Diptera: Chironomidac Diptera: Ceratopogonidac
fanns iinda ned till det stdrsta uppmetta djupel, 4.4 m.
Omnimnas skall att vid ctt tillfalle kom river 100 buksimmare upp ur clt hil omcdclbart efter det att isen blivit gcnomborrad.
Kv alitativ provtagnin I
Rcsullatcn frin de kvalitativa provtagningarna dterges i Tab. 2. Den relativa fekvensen har inde- lats i tre klasser efter i hur minga av de fem delom- rAdena (Fig. 2) som arten patraffats.
Odonatlarver tillhOrande fyra artcr var talrika runt hela sjcin, mcdan cn fcmtc art tycktes mer be- gransad. Av corixidcr p6triiffades sju olika arter.
alla utom cn rclativt rikligt. Gerrider ftirekom sparsamt och endast en vuxen individ patraffades.
Familjcrna Hebridae och Mesovelidae var varde-
ra rcpresenterade av en relativt sparsamt fdre- kommande art. Larver av savslandan Sialis morio pitriiffades endast sparsamt, troligtvis beroende
pi att dessa foredrar sj<ins djupare delar (Tab. l).
Bland nattsliindorna var familjerna Phrygane- idae, Polycentropidae och Limnephilidae repre- senteradc. Samtliga arter fdrekom dock mycket sparsamt. Chironomidfaunan dominerades starkt av de bada artern a Chironomus prob. ipaius och Glyptotendipes paripes. Ett exemplar togs av den lilla simmande mymariden Caraphractus cinctus.
en parasit pi dykariigg.
Totalt patraffades 28 arter av vatlenlevande skalbaggar, flertalet togs endast i enstaka cxemp-
lar i gungflybiltct. Dykarfaunan dominerades kraftigt av fyra arter som fanns runt hela sjdn, Ov- riga togs endast i enstaka exemplar. De ytlevande virvelbaggarna var vid provtagningen huvudsakli-
13 27 44 t4 48 92 31)7
14
410 t?3
136 Mats Rydgdrd m fl
Tab. 2. Dc i Blimisusjiin vir.l kvalitativ V.\vta9nin922-24 juli och 22-23 oktober 1983 funna artcrna av vattcnlcvandc insekter. Relativ frekvens angessom: (l) funna i l, (2) funna i2-3. och (3) funna i4-5 av de 5 delomriden som skilts ut i sjdn.
Spccics of aquatic insccts found in qualitative samples taken on July 22-24 and Octobcr 22-23. 1983. in thc lake Bli-
misusj<in. Rclative frcquency has becn catcgorized as follows: ( I ) found in I . (2) found in 2-3. and (-3) found in 4-5 of the 5 subarcas rccognizcd in thc lake.
Frekvens Frekvens
t 23 t23
Odonatr
C oenagrium h as t ul at u m Charp.
Aeshna juncea (L-.) L i be I lula q uad r im ac u I at a L.
Leucorrhinia dubia (v.d. L.) L. rubicunda(L.)
Heleropterr
S i gara dist incr u (F icb.)
S . fossorum (Leach)
.S. rrriara (L. )
A rctocorisa germari (Fieh.) (l a I I ico r i x a p ro e u sn (F ieb. \ C. producta (Reut.)
C lae noco r is a p r o p inrTac (Thoms. ) Gerzs /ateralr's Schumm.
Hebrus rufipesThoms.
Mesovelia fitrcatuMuls. & Rcy Megsloptera
Sia/rsnrorrb Klingst.
Trichopiera
H olocent ropus picicarrris Steph.
Agrypnia spp.
Phrygania sp.
L imne p h i I us po I ir us McL.
Limnephilussp.
Diplere Bezzia sp.
Chironomus prob. riparius |lg.
G I y p ro tend i p es pal le n s (Mg.) G. paripesEdw.
Diuotendipes nervosas (Staeg. ) Tunytarsus 2 metlius Rsiss. & Fittk.
Dixu sp.
Hymenoptera
C ur a p hruct us <: it c t us'N alk.
Coleoptera
C o e I anrb us i mp r e s s o p u nc t a uts (Schall.) H y d ro p o rus a n g ustara.r Sturm H. erythrocephulus (L.) H. incognitus Sharp H . melunoceplrulus (Marsh .) H. negleclus Schaum H. striola (Gyll.) H. ,risrir (Payk. ) H. umbrosus(Qvll.) Agabus affinis (Payk.\
A- arcticus (Payk.) A. serricornis (Payk.\
I I y b i u s u e ne sc e ns T homs.
l. picipes (Kiby)
l, subaeneusEr.
Colymbetes paykulli Er.
D y t is cus c i rc u m c inct u s Aht.
D. lappotricus Gyll.
Gyrinus aeratus Ste?h.
G . moriruts Gyll .
G. minutus Fabr.
G. pullatusZaitz.
C e rc.v o n c o n vex i u sca/as Stcph.
E noc h rus ufJi n it (T hunb.)
C y pfu.tn kongsbergerlrir- M u nst .
C. variabilisThunb.
Donacio clavipes Fabr.
Araneae
A r gy r<t ne t a aq u ati <' u L.
x x x x
x x x
x x
x
x
x
x x x
x x
x x x x
x x
x x
x x
x x x x
x x x x x
x x x
x
x
x x x
gen samlade i den svdvristra viken. Av de fyra fun- na arterna ir Gyrinus pullata.r viird att framhSlla, de detta ar det andra svenska fyndet av denna arl (Svensson 1982).
Vidare erhdlls vattenspindeln Argyroneta aqu- atica runt hcla sjon.
Vauenkemi
Vid vinterprovtagningen i sjdn l9tt1 var varia- tionsvidden f<jr pH 3.2-3,6 med medelvardet 3,4 (Tab. 3). Den 23-24 juli 1983 erh6lls det lagsta
pH-vArdet 3,3 iodlingsdiket. Det iildre diket hadc pH 6,6, medan sjovattnet hade pH 3,4.Den22-23 oktober uppmettes pHvardet 3.4 i sAviil odlingsdi- ket, utloppsbecken som i sjdn.
Totalfosforhalten var leg medan totalkvavehal- tcn var hog vid vintcrprovtagningen (Tab. 3). Dcn scnarc hAngdc samman mcd hog halt av ammoni- umjoner. Vid denna tidpunkt ridde syrcfria f<ir- hillanden vid bottnen isjons djupaste del (Tab.
3). I juli minad hade utloppsbiicken inget vatten- fl6de, medan det i oktober Agde rum en viss ge- nomstromning av sjon.
pH Tot-P (ug/l) Tot-N
NO.-N,.
NOr N .,
NH'I-N ,,
3.4 l3
't'7 9 l6(t4
3.2- 3.6 8- 28
14094721 31- 146
+13
t06e,2964 Tab. 3. Kcmiska data fiir Blimisusjon 5 april 1981.
Data on water chemistry lbr the lake Blimisusjon, April 5, 1981.
Mcdclviirdc Variationsvidd
Insektsfaunun i en extremt sur sjd 737
art i norrlandska humdsa sjoar, medan de tva and- ra arterna upptrader mer sporadiskt. Glaenocori- sa propinquo utnyttiar den fria vattenvolymen mcr an de flesta andra corixider och torde darfdr gynnas speciellt di fiskprctlatorcrna frirsvinner (Hcnriksson och Oskarsson 1978).
Sivsldndor visar en hog tolcrans moI surt vatten och tycks jdmte corixidcrna vara den djurgrupp som gynnas mest i frirsuradc vattcn. Mossberg och Nyberg (1979) fann 200 individ / m2 av Sialis luraria vid pH 4.2. I BlAmisusjon var tAtheten av Sia/rs morio 44 individ,lm2.
De tre trichopterfamiljerna Polycentropidae, Phryganeidae och Limnephilidae var sparsamt fO- rekommande i Blamisusj6n. Detta overensstam- mer vdl med vad som ar kant frin andra fcirsurade sjdar (Mossberg och Nybcrg 1979).
Artantalet av chironomidcr minskar med tillta- gande surhetsgrad och individtatheten ar lagst i sjdar som varit forsurade liingc (Raddum och Sacther l98l). Aven ijiimldrclse med dessa sjoar iir artantalet iBlimisusj<in pitagligt ligt.
Sammansittningen av den vattenlevande skal- baggsfaunan uppvisar tve gentemot mindre sura sjdar starkt avvikande drag. Dct ftirsta gdller av- saknaden av haliplider. av vilka sjciar i denna re- gion normalt hvser ttminstonc cn art. Denna av- saknad kan troligtvis hiinforas till brist p6 foda i form av algpdvdxt (Seeger l97l ). Det andra avvi- kande draget iir den mycket starka dominansen av de fyra dykararterna Coclarnbus impressopuncta-
tus, Hydroporus umbrosus, Agabus arcticus och A. serricornis. Samtliga andra dykararter hittades endast i enstaka exemplar, medan dessa fyra fanns i stort antal runt hela sj0n. Orsaken till detta fdr- hillande kan ej hiinforas till avsaknaden av fisk- prcdation, dd dessa artcr ofta p6triiffas i andra, mindrc sura, fisklosa dammar utan att negon lik- nande dominans kunnat pivisas. Troligt 2ir att by- tesdjurens forekomst ar en mer betydelsefull fak-
tor fdr detta dominansf<irhAllande. Bldmisusjcin karakteriseras i detta hanseende av den mycket li-
ga frirekomsten av zooplankton samt en relativt riklig forekomst av chironomidlarver av endasl tvA arter. Bristen pA zooplankton dr troligen av av- grirande betydelse for avsaknadcn av sliiktet,4cifi- as. vars larvcr lcver av dcssa i den fria vattenmas- san. Dessa dykare har tidigarc beskrivits som van- liga i frirsurade sjriar (Eriksson et al. 1979). Det- sarnma gdller for virvelbaggar som observerats i stora anhopningar, dock ej i Blimisusj<in diir dcssa tycktes finnas endast i normal abundans.
Djup m
Syrgasmiittnad Syrgashalt mg/l 1,0
2.0 4,0 4,3
'7 .6 9.4 2.3 0 52
66 t7 0
Diskussion
Trots sitt under hcla erct extremt sura vatten ar Blimisusjrin ingalunda nhgon dcid sjo. Bidc bot- tenprovtagningen och hivningen i strandnira par- tier uppvisade en art- och individrik insektsfauna.
Totalt patraffades nira 60 taxa och individtathe- ten (410 ind./mr) var av samma storleksordning som i de forsurade sjoar (pH 4,2 5,0) isodra Sve-
rige, som undcrstikts av Mossberg och Nyberg (le7e).
I grova drag visar faunan i Blimisusjcin en god overensstammelse mcd dcn i ftirsurade sjoar i syd- vastsverige (Eriksson et al. 1980). I sjon saknas viktiga djurgrupper sonr fisk, iglar. bl<itdjur, miirl- kr,iftor. grasuggor och dagsldndor. I likhet med andra frirsurade sjoar domineras faunan av troll- sliindelarver, buksimmare. siivsliindor, fjiidcr- myggor och skalbaggar.
TrollslAndorna h0r till de ryggradsltisa djur som ofta gynnas vid upphdrandc fiskpredation. Detta gailler sarskilt arter av slhktet Leucorrhinia, rl:a
dessa dr ovanligt aktiva dagtid (Eriksson et al.
1980). Libellula quaclrinaculata ir den enda bot-
tenlevande trollsliindelarven i sj<in. Den finns, Iik- som de bida Leucorrhinia-arterna och Aeshna juncea. i samtliga delomreden.
De corixider som fingades i stdrst mangd var Callicorixa preusta, (;loenocorisa propinqua och Sigara fossarum. Callicorixa preusta ar en vanlig
138 Mats Rydgdrd m fl
@kland (1969) har ej funnit sndckor i sjoar med pH under 5.2. Fynden av sndckskal och sndcklock i sediment indikerar att Blamisusjon tidigarc haft ett betydligt hogre pH iin idag. Att sjdn var mind- re sur f6re dikningen pi 1940-talet beliiggs av att det vid denna tid fanns fisk isjdn (Renbcrg 1985).
Blimisusj6ns h<ijd over havet var vid denna tid ca 1,5 m. Om landhcijningcn skattas till I cm per ir
var sjon en havsvik kring Ar 1800.
Di sjons extrcmt lega pH undcrhAlls av oxida- tion av alunjordarna blir pH liigst i odlingsdiket ef- ter torrpelioder sonrmartid. Omvant mot forhel- landet i sjdar som fdrsuras av smAltvatten fir 816- misusjdn ett nAgot hOgre pH under vArfloden.
Blemisusjon utgor med tanke pi den lingtgien-
de fdrsurningen av sjoar istora delar av landet ett hOgintressant forskningsobjekt. Det iir vir for-
hoppning att intc flcr sjciar ska ne detta extrema stadium.
Vi vill tacka Ulf Norling, Lund, som viinligen be- stamt vara odonat-larvcr.
Litteratur
Bergstrdm, R. & tlendrey, G. R. 1976. pH tolerance of the first larval stages of Lepidurus arcticus (Pallas) and adult Gammarus lacustris G. O. Sars. - lntern
Rapport 22/7 6, SNSF-proiektet. As NLH. Norge.
Engblom, E. & Lingdell, P.-F.. 1983. Bottenfaunans an- vdndbarhet som pH-indikator. SNV pm 1741.
Eriksson. M. O. G.. Henriksson. L. et al. 1980. Preda- tor-prey relations important for the biotic changes in acidified lakes. - Ambio 9:24U 2t19
Hcnriksson. L. & Oskarsson. H. G. 1978. Fish preda tion limiting abundance and distribution of Gloeno- corisa p. propinqua (Hcmiptera) Oikos 3l: 102-105.
Mossberg, P. & Nyberg. P. 1979. Bottom fauna off small and acid forest lakes. Rep. lnst. Freshwat. Res.
Drottningholm 58.
Raddum, G. & Saether. O. A. 1981. Chironomd com- munities in Norwegian lakes with different degree of acidification. - Verh. int. Verein, theor. angew.
Limnol. 2l: 399-405.
Renberg. L I985. A sedimentary diatom record ofseve- re acidification in Lakc Blimisusjon, N. Sweden.
through natural soil processcs. Hydrobiologia (in print).
Schoefield, C. L. 1976. Acid precipilation: Effects on fish- Ambio 5: 228 230.
Seeger, w. 1971. Morphologie. Bionomie und Etholo- gie von Halipliden, unter besonderer Beriicksichti-
gung funktionsmorphologischer Gesichtspunkte (Haliplidae; Coleoptcra). - Arch. Hydrobiol. 6{l:
400-435.
Stensson, J. A.E,., Bohlin. T. et al. 1978. Effects of fish removal from a small lake. - Verh. int. Verein. the- or. angew. Limnol. 20: 7q4 8{)1.
Svensson, B. W. 1982 Cyrinus pullatus. en fdr Sverige nv virvelbagge. - Ent. Tidskr. 103:55 {0.
Vallin. S. 1953. Zwei acidotrophe Seen im Ki.istgebiet von Nordschweden. - Rep. Short Pap. Inst. Fresh- wat. Res. Drottningholm 3,1.
Okland. J. 1969. Distribution and ccolog.v- of the fresh- water snails (Gastropoda) of Norway. - Malecologia 9: 143-151.
Recension
Adlerz, G. 19143. Myrornas liv. Eccus AB, Lund.
VAr friimste myrkinnare, Gottfrid Adlerz, gav 1913 ut boken om myrornas liv. Nu 70 6r senare har man gjort ett nytryck av denna bok. Varfor, kan man friga sig. Ar det for att fdrse entomolo- gers bokhyllor med ytterligare en klassiker eller iir
det nagot man kan ha gliidje av att lasa.
Boken iir onekligen negot alderstigen men trots allt den enda i sitt slag pa svenska och dessutom skriven av en mycket kompetent person. Att det inte ar en modern bok miirks pi illustratione rna som ar falaliga och dclvis mycket diliga. Atskilligt saknas av det som vi idag anser vdsenligt isam- band med myror, frAn'rst det som har med dofter att g6ra. Trots detta ar boken mycket lasvard. Dct
mesla av det som var akluellt for 70 Ar sedan iir fortfarande intressant.
Den framsta anledningen till att lasa boken iir
nog att den iir si rik p6 redog<irelser for Adlerz' egna iakttagelser. Adlerz var nAmligen en myckct noggrann observatOr av gaddstekel-beteenden (myror hor till gaddstcklarna) och mycket av vad Adlcrz sig har kommit mcd i denna bok. Minga intrcssanta uppgifter finns bara i denna bok eller i andra skrifter av Adlerz men ej i utlandska verk, eftersom utlAnningar i regel inte kunnat ldsa vad Adlerz skrev pa svenska. Jag kan alltsi tryggt re- kommendera bokcn till dcm som er intresseradc av mvror eller som :imnar hli det.
Per Douwes
