Beetle
En ergonomisk tandläkarstol
Sammanfattning
Inom många professioner utvecklas belastnings- och för- slitningsskador på grund av ensidiga rörelser som krävs för att utöva yrket. Tandläkare är ett sådant yrke där tandläka- ren måste inta olika positioner för att komma åt patientens munhåla på bästa sätt under en behandling. Trots att tand- läkarstolen, som ska ge tandläkaren stöd i nödvändiga posi- tioner utvecklats ergonomiskt över tid, så är inte frågan om yrkesskador löst. Projektet syftade därför till att finna nya lösningar för hur en tandläkarstol kan utformas för att få tandläkare i en mer ergonomisk arbetsposition under behand- ling av en patient. I ett första steg studerades ergonomi på plats hos en tandläkare på en tandläkarklinik. För en fördju- pad förståelse om kunskapsläget gjorde jag litteraturstudier inom ergonomi, som visade hur vanligt det är med skador inom tandläkaryrket. Efter att problematiken definierats mer konkret påbörjades idé- och materialiseringsfasen. Mellan de olika stadierna testades idéer, olika koncept och prototyper kontinuerligt på den tänkta användaren, för att få fram mått och preferenser. Materialiseringen delades upp i tre delar för att enklare ha kontroll över processen. Delarna innefattade en stolsits, ett magstöd och stolens ben. Alla delar gick igenom stadierna skiss, snabba prototyper, fullskaliga prototyper och till sist modellbygge. En utmaning var att forma magstödet så att det passar användarens behov vilket är en bra hållning men även alla de patienter som ligger i tandläkarstolen, då patientens huvudet kommer att komma i kontakt med stolens magstöd. Benen på stolen syftade till att ge fler alternativ att placera sina fötter på för att kunna byta och variera arbetspo- sition under tandläkarens administrativa uppgifter. Projektet resulterade i en stol som med hjälp av nya former går emot normen av hur en mer vanlig sadelstol ser ut för tandläkare idag. Stolen hjälper tandläkaren till en mer ergonomisk ar-
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2 Introduktion 4 Syfte 5 Frågeställning 5
Metod 6
Designprocess 8 Observation ett 9 Observation två 10 Stolsresearch 12 Designreferenser 13 Materialisering 14 Sits 15 Process sits 17 Stolsben 18 Process stolsben 19 Magstöd 21 Process magstöd 22 Designförslag 24 Reflektion 26 Referenser 28 Bildreferenser 29
Introduktion
Relationen till tandläkare är något vi alla har på ett eller annat sätt, då första besöket vanligtvis sker redan vid tre års ålder(1177 Vårdgui- den.2010). Ofta inleds det första besöket med att barn får bekanta sig med rummet, åka upp och ner i behandlingsstolen och känna på olika redskap. För min del har tandläkaren kommit att bli en del av min vardag och inte bara genom ett besök varje år, yrket finns i min privata relation, så nära att jag har fått större inblick i själva arbetet och de påfrestningar som drabbar denna yrkeskår. Detta har gjort mig mycket intresserad av vad som görs för att möta olika ergonomiproblem som kan uppstå när tandläkaren behandlar patienter. Genom en större förståelse för ett yrkes vardagsvillkor, kommer nya frågor om design, om formgivning som ska möta olika behov och intressen för den som utövar ett yrke och som är beroende av ergonomiskt utvecklade och designade redskap. Eftersom jag fått tillgång till de utmaningar och problem som finns inom tandlä- karyrket vad gäller ergonomi, känns det extra intressant och relevant att försöka bidra till design och fortsatt utveckling av tandläkarens egen stol.
Det många, och jag själv inte reflekterar kring tidigare, är att tandläka- ryrket är ett hårt arbete, det sker ofta i monotona och krävande arbets- ställningar för att kunna utföra det precisionsarbete som en behandling kräver. Kroppsliga besvär är dessvärre vanliga i den dentala världen till följd av detta(De Bruyne, M, Van Renterghem, B., Baird, A., Palmans, T., Danneels, L. and Dolphens, M, 2014. sid 3). Ett viktigt redskap för att motarbeta förslitningsskador är stolen som tandläkaren arbetar från.
Det finns idag en uppsjö av olika varianter. Trots att stolen utvecklats ergonomiskt under många år till vad den är idag, fortsätter tandläkare att utveckla kroppsliga yrkesskador. Vilka utvecklingsmöjligheter har stolen, hur kan man identifiera, möta och realisera några av dessa? De stolar som används idag är ergonomiskt framtagna, men låter ändå användaren
”fuska” i sin arbetsställning och problemet är därmed inte löst. Att arbeta långa dagar i påfrestande positioner kan leda till olika arbets- och förslit- ningsskador. Ur ett större samhällsperspektiv kan man ställa frågan om hur vi genom design, kan minska kroppsskador hos tandläkare, så att de kan vara yrkesverksamma längre, speciellt med tanke på den tandläkar-
Syfte
Syftet med projektet är att formge en stol som på ett ergonomiskt sätt ska under- lätta en tandläkares arbetsposition, vara enkel att förstå hur den ska användas och vara tilltalande för den arbetande tandlä- karen. Stolen ska även i sin form utmana de stolar tandläkare använder sig av idag med ett unikt uttryck som skapar nyfiken- het.
Frågeställning
-Vad finner jag för brister/fördelar med befintliga tandläkarstolar?
-Vad finner tandläkaren för brister/förde- lar med sin befintliga stol?
-Hur kan jag förbättra stolen funktionellt och ergonomiskt?
-Hur kan jag formmässigt utmana befint- liga stolar?
Metod
I processen kommer jag att rikta mig mot en specifik användare och utföra tester efter just den tandlä- karens behov. Min tanke är att om jag uppfyller behov som finns hos en tandläkare kommer jag även att lösa fler tandläkares problem.
I denna text benämns tandläkaren som är med i mina studier som an- vändaren. Användaren är en kvin- na, 27 år, 157cm lång, som arbetat som tandläkare i 2 år och redan fått ryggbesvär, ont i axlar samt nacke.
Designprocessen innehåller resear- ch i form av litteraturstudier, samt kvalitativa intervjuer med tandlä- kare, för att få bredare förståelse inom ämnet. Sedan kommer identi- fiering av de befintliga problem och potentiella möjligheter som finns i stolar som används idag, samt att analysera och förstå begreppet ergonomi, tandläkares ergono- mi och sittpositioner. En klinisk undersökning kommer filmas för att kunna analysera en tandläkares ergonomi och arbetspositioner.
Detta följs av tolkning av allt ma-
terial, formulering av tankar som väckts, och framtagning av poten- tiella förbättringar och lösningar.
Materialiseringsfasen börjar med att få tag på gamla kontorsstolar för att laborera och testa olika kon- cept. För att förverkliga de idéer som väcks kommer de till en början att skissas på papper för att sedan skissas i material, bygga prototyper, utveckla idéer och testa framtagna koncept med målet att utveckla bättre ergonomiska förutsättningar för tandläkare samt att slutmodel- len även har en unik och tilltalande design.
Den designmetod som kommer användas i projektet är double di- amond. Den processen inleds med research och förståelse av proble- met, sedan definieras problemet och det fokus som jobbet kommer kretsa kring. Därefter utvecklas och tacklas problemet för att processen sedan smalnar av och löser proble- met genom ett designförslag(jus- tinmind.2018).
Double diamond, Bild1:Double diamond är en designprocessmodell som innehåller fyra steg.
Dessa steg används som mall för att kunna plane- ra sitt arbete och veta vart i processen man befin- ner sig. Det startar med ett ”problem”(projektets utgångspunkt) som följs av en bredare researchfas för att öka informationsbanken. Efter detta defi- neras och analyseras problemet. När problemet är definerat kan tester och prototyper formas och testas för att i sin tur mynna ut i en produkt som löser grund problemet.
Designprocess
Litteraturstudie: Ergonomi betyder läran om arbetsredskap och arbetsmiljö och handlar om ett samspel mellan verktyget och användaren för att underlätta arbetet. Ofta misstas ordet ergonomi för att bara omfatta arbetsställningen(Bitte Aminder, Elina Gullstrand, 2010.sid 1). Stillasittande arbeten ökar och blir allt mer vanliga i dagens samhälle. I samhället spenderas en arbetsdag i snitt till 75% sittande, vilket till slut kan leda till en sämre kvalitet i ens hållning och medföra onödig belastning och spänningar(Hamidreza Babaei, Mohsen Razeghi, Alireza Choo- bineh, Hamidreza Pakshir,Abdolreza Rajaeifard & Jafar Rezaian, 2016. sid 565). Belastningsbesvär kan bli en följd av detta stilla- sittande då vår kropp är skapad för rörelse. I många år har man ansett att en sittande position kan vara en stor riskfaktor för att utveckla Low Back Pain (LBP), vilket kan översättas till smärta i nedre delen av ryggen(Angela Maria Lis. Katia M. Black. Hayley Korn. Margareta Nordin, 2007.sid 283). För att motarbeta dessa risker är det viktigt att kroppen finner balans och arbetar mel- lan rörelse, belastning och återhämtning(Bitte Aminder Elina Gullstrand,2010. sid 1). För att motarbeta belastningsskador inom stillasittande yrken har det utvecklats en rad olika kon- torsstolar för att ge användaren en mer idealisk sittposition(S.
Annetts P. Coales R. Colville D. Mistry K. Moles B. Thomas R. van Deursen, 2012.sid 165). Sadelstolar är ett exempel på denna utveckling. De är framtagna för att få användaren till en mer önskad position och har därför blivit populära i den dentala världen, där arbetspositionen är ansträngande och krävande.
Sadelstolen låter en användare arbeta i en mer stående position vilket leder till att vinkeln mellan lår och bål är större än 90 grader. Det resulterar i mindre aktivering av de nedre paraspi- rala musklerna, vars funktion bland annat är att upprätthålla en god hållning(medliv.2021). När finmotoriska arbeten ska utföras förblir ofta människan sittande. Fördelen med en sit-
tande position är att du får en upprätt position i rygg och bål där händerna kan arbeta fritt i stabila lägen med relativt liten ansträngning till skillnad om du står upp. Inom tandvården, där precisionsarbeten ofta utförs, är det vanligast att tandlä- karen arbetar i en sittande position. Tandläkare hamnar ofta i statiska ställningar där kroppen är framåtlutad över patienten för att kunna utföra ingreppet eller undersökningen. Arbets- stolen en tandläkare använder sig av fungerar som ett viktigt verktyg och måste samspela felfritt med användaren. Stolen bör fungera som en förlängning av kroppen men även bidra med avlastning vid olika behandlingspositioner. På grund av återkommande och mer statiska rörelsemönster och att ar- betsställningen inte bibehåller den kvalitet som krävs under ett längre arbetspass, förekommer därför ofta muskuloske- letala besvär. Statistik visar att 64-93 % av dem som arbetar inom tandvården, upplevt smärta varav 36,3-60,1 % känt av smärtan i nacken och 19,8-85 % i ryggen. Jämförelsevis har 13,5-47 % i den generella befolkningen känt av muskulos- keletala besvär (De Bruyne et al, 2014.sid 3). Enligt texten
”Influence of different stool types on muscle activity and lumbar posture among dentists during a simulated dental screening task” av Mieke De Bruyne, visar kvinnliga arbetare inom tandvården ytterligare större risk att drabbas av dessa besvär(De Bruyne et al, 2014.sid 3).
Från litteraturstudien tar jag med mig att rörelse och va- riation i kroppen är av stor vikt, då belastningsbesvär ofta uppstår av monotoni och avsaknad av större rörelse. Dessa insikter kommer driva min designprocess och avspeglas i den slutgiltiga gestaltningen.
Observation ett
Projektet inleddes med ett studiebesök på en tandläkarklinik i Väs- terås, där jag fick observera en rutinundersökning av en patient. Syf- tet med studiebesöket var att analysera tandläkarens arbete och få en större inblick i arbetet för att få en bättre förståelse inför projektet.
Undersökningen spelades in för att i efterhand bättre kunna analy- sera arbetsprocessen. Tandläkaren och patienten är bekanta till mig sedan tidigare, vilket förenklade möjligheter med tillåtelse att spela in. Genom att vara på plats för att se den arbetsprocess en tandlä- kare har under ett arbetspass kunde jag få en mycket god inblick i arbetet, i tandläkarens rörelsemönster och de olika sittpositioner som används.
Insikter från besöket är att stolen måste vara smidig och rörlig och intrycket förstärktes genom att återvända till videon efter obser- vationen. Tandläkaren arbetade på en större yta än vad jag tidigare föreställt mig då hon med hjälp av stolen rörde sig mellan patient, dator och redskap på olika platser i rummet. Stolen är ett verktyg, en förlängning av kroppen, som aldrig får krångla eller uppfattas vara i vägen då användaren måste kunna röra sig fritt och obehindrat i rummet under arbetspasset. Stolen måste låta tandläkaren komma nära patienten då arbetet ofta sker med patientens huvud i nära kontakt med tandläkarens mage i en framåtlutad sittposition, för att komma åt munhålan under ingreppet. På grund av den ansträngan- de arbetspositionen där tandläkaren lutar sig framåt under längre perioder vill jag få in ett stöd som avlastar denna position. Med hjälp av den inspelade filmen kunde ett återbesök till arbetspasset ske hemifrån när det krävdes förnyad observation och fortsatt analys av tandläkarens arbete.
Bild 2: Bilden är baserad på ett fotografi ifrån undersökningen jag spelade in
Observation två
Då första besöket mest fokuserades på hur tandläkaren arbetar under en patientundersökning, ville jag under det andra besöket observera arbetet utan patient, men med det administrativa arbetet. Tandläka- ren utförde sitt arbete i vanlig ordning och gav mig en inblick i hur arbetsmönstret utan patient ter sig. En mer avslappnad arbetsposi- tion noterades, då precisionsarbetet bytts ut till skrivande av jour- naler med hjälp av dator och tangentbord. Jag valde vid detta tillfälle att fokusera mer på tandläkarens fotarbete för att se hur fötterna rörde sig och var de placerades. Skillnaden från hur fötterna arbeta- de vid en patientundersökning var att de nu bytte plats upprepade gånger och placerades i olika positioner på stolen som stöd eller som avlastning. Under undersökningen med patient var båda fötterna placerade i golvet för att få mer stabilitet och balans i hållningen.
I ett samtal med tandläkaren kring stolen bekräftas mycket av det jag fått med mig efter observationerna. Det är viktigt att stolen fungerar felfritt och följer kroppen på ett stabilt sätt under hela undersök- ningen. ”I dagsläget tänker jag inte så mycket på stolen och dess funktioner men det kanske beror på att den inte erbjuder så mycket mer än en sits i mina tankar. Alla förbättringar är välkomna”, berät- tade tandläkaren.
Det jag tar med mig från observation två är, att arbetsprocessen utan patient blir mer avslappnad och därför erbjuder utrymme att placera om fötterna där det för stunden känns bäst. Med existerande stol är valet att placera sina fötter begränsat, förutom på golvet erbjuder
Bild 3: Bilden är tagen under observation två och visar hur fötterna söker olika positioner.
Stolsresearch
I min research har jag ta- git reda på hur olika sto- lar tandläkare använder idag ser ut och fungerar.
På grund av det enorma stolutbudet har jag valt att jämföra fyra olika stolar, som tillsammans täcker olika vanligt före- kommande egenskaper.
Stol 2: Stol med rygg- stöd : Stolen tillhör min användares kollega och har ett ryggstöd som föl- jer användaren efter den position som används.
Lutar du dig framåt följer ryggstödet med för att ge stöd även i framåtlutade positioner.
Stolen saknar sadelsits som ofta finns för att nå en mer ergonomisk hållning.
Stol 1:Min använda- res egna stol : En bra ergonomisk stol som låter användaren justera bredd och lutning på själva sitdelen. Stolen saknar stöd för bålen vilket kan vara en nack- del under arbetspass där mer krävande sittposi- tioner, som exempelvis en framåtlutad position, krävs.
Stol 4:Stol med magstöd : Sto- len har ett magstöd som avlastar användaren när en mer framåtlu- tad position krävs. Magstödet är ej anpassat för en nära kontakt med patient då det består av en metall- bas med plats för justering som kommer komma i kontakt med patientens huvud under en under- sökning och kommer vara i vägen för tandläkaren och obekvämt för patienten.
Stol 3: Stol med armstöd : Stolen har ett armstöd som avlastar användaren när stabilitet efter- söks, dock bidrar detta till ett mer statiskt arbete då stödet alltid är på samma plats och höjd.
Bild 6 : Stol 3 Bild 4 : Stol 1
Bild 5 : Stol 2 Bild 7 : Stol 4
Designreferenser
Bordslampa i valnöt av Phillip Lloyd Powell (1960)
Denna lampa inspirerade mig i mitt formsökande där benen på lampan får ta mest plats. De olika nivåerna på benen gav mig tankar om att föra över denna design till stolen.
Tankar om att formen på benen kunde ingå i funktionen av använ- dandet av stolen.
Skulptur Ptomely l av Hans Arp (1950)
Denna skulptur och även bild var en inspiration till formandet av magstödet. Jag vill fånga känslan av hur skulpturen tryggt omsluter konstnären. Jag vill att patienten som besöker tandläkaren som använder min stol ska kunna känna sig trygg.
Bild 8
Materialisering Skisser
Det materiella stadiet tog formmässigt fart genom tvådi- mensionella skisser. Det kom tidigt i processen för att de första idéer och tankar som väckts efter researchstadiet inte skulle glömmas bort. Efter besöket hos tandläkaren kom tankar på ett magstöd för att avlasta muskulaturen kring bålen tidigt i idéstadiet. De första skisserna har fungerat som en moodboard dit jag under hela processen återvänt för att bevara den känsla jag skapade. En känsla där lekfullhet möter en seriös produkt.
Prototypfas
Jag har till en början delat upp prototypbyggandet i tre olika delar. Delarna består av sitsen, benen och sist mag- stödet. Först tog jag mig an dessa var och en för sig, för att sedan föra samman delarna så att de till slut samspe- lar och blir till ett. Varje del har gått igenom stadierna skissa, bygga upp snabb-prototyp, användartest och juste- ringar för att sedan bli till finare prototyper.
Av Magnus Lindfors, lärare på Konstfack, fick jag tag på två underreden till kontorsstolar som var kompletta, förutom sits. Det är stolar som han själv formgivit. Detta gav mig fördel i att kunna ta fram olika prototyper på sit- sar som sedan enkelt kunde monteras på underredet för att få känslan av en komplett arbetsstol. För att få igång den materiella processen utforskade jag konceptet för hur en prototyp kunde tas fram. En plywoodplatta fästes på underredsstolpen för att i sin tur kunna bära en sits formad av cellplast eller polyuretanskum.
Bild 10: De första skisser i processen som gjordes på papper
Sits
Som grund och för att komma i gång efter- liknades den första sitsprototypen tand- läkarens befintliga sits. Dock förenklades formen så att sitsen var en och samma del istället för tvådelad som tandläkarens sits idag är. Sitsen är gjord i polyuretanskum och formades med hjälp av bandsåg och sedan stämjärn.
Bild 11: Bild på hur sitsen skulpte-
rades fram i början av processen Bild 12 Bild 13
Process sits Användartest
Efter att sitsen formats togs den med till tandläkaren, min användare, för tester. Testerna visade att sitsen i detta stadie inte var helt optimalt anpassad efter använ- daren. Kanterna på sitsen var för skarpa vilket gjorde det obekvämt och användaren uppfattade den som vass.
Material behövdes även tas bort för att ge mer plats till låren.
Formsökning
Efter användartesterna behövdes nya former tas fram för ett mer estetiskt tilltal. Ett snabbt och smidigt tillväga- gångssätt för att få fram form är att arbeta i lera. Med hjälp av den första sitsen i polyuretanskum som utgångs- läge arbetade jag fram en ny sits i lera. I lera hade jag möjlighet att framställa en mer detaljrik sits. Med den- na lersits kunde jag på ett enklare sätt ta ut och förstå formerna på magstödet och diverse formmöten, sits och magstöd emellan.
3D CAd
Med en bättre utvecklad sits i lera där formerna stäm- mer överens med tandläkarens kropp förde jag in dessa i dator-cad-programmet Rhino. Jag använde mig av Rhino som en mellanhand för att sedan kunna fräsa ut sitsen i en cnc-fräs. Jag har valt att fräsa ut sitsen för att få ett maskinellt slutresultat som mer kommer likna en serie- producerad produkt.
Sitsen har jag valt att fräsa ut i två olika material. Det första materialet är cellplast som valts pga kostnadsskäl i prototypstadiet. Här ville jag fräsa ut en testsits för att undersöka proportioner och eventuella fel innan jag fräs- te ut en sits i ett mer hållbart material. Det andra materi- alet som användes när proportioner och form definierats var polyuretanskum. Det materialet valdes på grund av dess egenskaper: ett hårt material som går att arbeta
Bild 14: Sitsen som gjordes av lera.
Bild 15: En sits i polyuretanskum Bild 16: En sits fräst i cellplast.
Stolsben
För att arbeta efter idén där kroppen behöver variation i sitt sittande, genom att avlasta olika muskelgrupper, har jag valt att arbeta med varierande höjd på stolsbenen som fotstöd.
Om fötterna kan placeras på olika positioner och höjder, har kroppen en möjlighet att bruka varierade muskelgrupper.
Jag har därför utfört tester på olika stolsben i varierande form och höjd där kroppen försätts i olika och ibland nya positio- ner. När tandläkaren tar hand om sin patient placeras fötterna oftast i golvet för att finna stabilitet. Benen på stolen är därför tänkta att agera som stöd och avlastning under det mer av- slappnade och administrativa arbetet.
Process stolsben Quick & dirty
För att få till olika nivåer där fötterna kan placeras för att testa funktionen satte jag samman mindre bockar av 45 millimeters reglar. Dessa gjorde jag i tre olika nivåer för att kunna testa idén. Först testade jag de olika benen på personer som går i samma klass på Konstfack. Efter att de bekräftat idén tog jag dessa till tandläkaren för att göra tester.
Användartest
Med hjälp av olika höjder på benen utförde jag tester på användaren för att kunna anpassa dessa efter hur arbetet på kliniken sker. Testet efterliknade arbe- tet kring datorn och det administrativa arbetet, där tandläkaren kan slappna av mer och ändra sin sittpo- sition i större grad än arbetet med patient. Använda- ren fann att två av tre ben fungerande och det tredje var för högt för att kunna användas. Efter detta steg tog jag nya mått och fortsatte arbetet med form och benens konstruktion.
1:1 skala
För att snabbt få en känsla av benens utformning, ar- betade jag i kartong och kapa. I det materialet kunde jag arbeta i full skala samtidigt som formerna kunde tas ut. För att återkoppla till min frågeställning kring hur befintliga stolar kan utmanas formmässigt har jag valt att arbeta i mer organiska former. Det går att se i min research på stolar att alla har raka ben där for- men inte får ta plats. I min stol vill jag att form och funktion ska sammanlänka och ge stolen ett karak- täristiskt uttryck. Efter att jag uppnått önskad form var nästa steg att gå över till ett bättre material, som även kunde användas för fortsatta användartester.
Materialval till benen
Materialet jag har valt att arbeta med till slutmodel- len är stålrör. Stålrör går enkelt att bocka för att upp- nå de former jag strävar efter. Det går att svetsa ihop en konstruktion som kommer hålla för ändamålet och ge ett intryck som skapar förtroende. Materialet går även att lacka till önskad finish.
Utvärdering av första svetsprototypen: Konstruk- tionen fungerar bra, benen är fungerande, dock vill jag få in mer variation i de olika bockningarna och nivåerna. Detta för att skapa fler alternativ att placera fötterna på. Den översta krökningen är för kort vilket leder till att det är svårt att placera och behålla en fot på.
Bild 17: Första benprototyperna gjorda
av 45millimeters-reglar Bild 18: Skallmodell gjord i kartong för att få en förståelse av storleken
Magstöd
För att kunna arbeta i en mer av- slappnad och ergonomisk ställning under arbetspasset med patient har jag valt att utforska idén om ett magstöd. Ett magstöd som håller överkroppen något upprätt men ändå låter användaren arbeta i en mer framåtlutad position, vilket underlättar precisionsarbetet.
Process magstöd
I första steget tog jag fram ett magstöd av polyuretanskum där höjd och lutning kunde mätas ut på användaren. Efter att måtten tagits började jag ta fram magstöd i olika former. För att testa olika vinklar och form skiktlimmade jag ihop olika magstöd med hjälp av 4 milli- meters plywoodskivor som jag sedan lät torka i ett krökt läge. Efter torktiden sågade jag ut olika former i bandsågen som sedan kunde monteras på sitsen för användartester. Idén på formen av magstödet kom fram efter tankar kring mötet mellan tandläkaren och patien- ten. Håligheten på magstödet låter tandläkaren komma nära patien- tens huvud utan att det ska vara obekvämt för bägge parter. Formen på hålet i magstödet är inspirerat av patientens huvud, och yttre formen av magstödet är format och inspirerat efter tandläkarens överkropp. En omfamnande överkropp som möter patienten. For- merna förenar mötet mellan tandläkaren och patienten.
Av plywoodprototyperna gick jag vidare med den som passade min användare bäst i form av proportioner och mått. För att kunna ut- veckla den estetiska formen på bästa sätt i modelleringen av mag- stödet adderade jag lera på plywooden. Detta för att enkelt kunna pröva flertalet uttryck på kort tid, som fotograferades. När rätt uttryck uppnåtts övergick jag till datorn för att överföra formen som i sin tur skulle fräsas fram. På samma sätt som med stolsitsen ville jag med hjälp av en cnc-fräs få fram ett maskinellt uttryck på min slutprodukt av magstödet.
Bild 21: Första magstödet som gjordes för att ta ut kroppsmått på användaren
Bild 22: Magstöd gjord i skickt- limmad plywood som sedan sågats ut till önskad form
Designförslag
Det här är mitt designförslag, en ergonomisk arbetsstol för tandläka- ren där form och funktion går hand i hand.
Sadelstolen är försedd med ett magstöd som hjälper kroppen till en mer upprätt hållning under hela arbetspasset. Med ett magstöd framför behandlaren, istället för ett mer vanligt ryggstöd, har hen ett support som tillåter en att arbeta framåtlutad samtidigt som hen hålls upprätt. Arbetar tandläkaren framåtlutad över patienten utan ett magstöd förlitas hållningen mer på en stark bålmuskulatur. Hålet på magstödet gör stödet tunnare och på så sätt hjälper tandläkaren att komma patienten närmre under det kliniska arbetet än om det varit ett solitt material. Sitsen är utformad som en sadel vilket gör att arbete i en mer stående position tillåts.
Detta skapar bättre förutsättningar för en god hållning.
Benen på stolen har flertalet böjar och erbjuder olika nivåer. Dessa böjar är utformade för att ge tand- läkaren olika möjligheter att place-
ra sina fötter på under arbetspasset och fler antal sittpositioner för att skapa en variation i sittandet. Be- nen är gjorda i bockade stålrör som sedan är lackerade. Materialet gör att konstruktionen är stabil, håll- bar samt att dess ytfinish tillåter enkel rengöring, som är viktigt i ett kliniskt sammanhang.
Jag vill att stolen ska väcka känslor då den bryter normen för hur en vanlig sadelstol ser uti dagsläget.
Min avsikt är att skapa positiva känslor till stolen då dess former är expressiva och tar mer plats än vanligt vilket även färgen på stolen gör. Jag har valt att färgsätta större delar av stolen gul eftersom gult förknippas med värme och glädje i mina ögon. I dagsläget har sadel- stolar generellt, oftast en färgsatt sits och resterande delar på stolen mer nedtonade. På min stol har jag låtit färgen ta plats och därför utnyttjat benen för färgsättning för att framhäva stolen i sig men även framhäva benens former och funk-
tion. Bild 25:Bilden är en rendering av slutmodellen
Reflektion
Det finns självklart förbättringsmöjligheter vad gäller min design och designprocess.
Vad gäller designprocessen hade jag tidigare, redan i början av processen, integrerat de olika delarna till en enhet, stol, för att få en tydligare bild över hur former och tänkt design passar ihop.
Idag har jag utgått ifrån att användarens sits är bra som den är, då det är tydligt i den litteratur jag läst att sadelstol är det som anses vara mest ergonomiskt. Min användare jag utgått ifrån är även själv mycket nöjd med sin nuvarande stolsits, vilket är varför den fått vara modell för mitt utformande.
Trots att jag är nöjd med slutresultatet på min sits hade jag kunnat prova mig fram med lite fler olika former/typer av sitsar i min process.
Jag hade även velat vara mer materialorienterad då det är lätt- are att utforma en produkt om man i ett tidigt stadie i pro- cessen vet slutmaterialet på den tänkta produkten. Materi- alet, polyuretanskum, som sits och magstöd är av, valdes enbart av dess egenskaper för att få fram form och känsla mer än en tänkt slutprodukt. I en tänkt slutprodukt bör sitsen vara i ett mjukare material som ger användaren bättre förut- sättningar till en bra sittposition under arbetspasset.
Då produktens slutmaterial inte varit ett primärt utforskande har ekologisk hållbarhet inte varit mitt huvudfokus. Dock har mitt projekt drivits av social hållbarhet då mina intentioner varit att förbättra arbetssituationen och hälsan för tandläka- re. Minskas kroppsskador hos tandläkare får vi i slutändan tandläkare som kan vara yrkesverksamma längre vilket gyn- nar samhället där det idag råder tandläkarbrist. Slutmaterial- et på stolen är något jag skulle vilja utforska mer och då ett material som är bättre för miljön än vad de flesta sitsar idag är av. Idag är många sadelstolssitsar formgjutna i skumplast
upp den för att bli av med materialet i slutändan. Jag tänker att bivax skulle vara intressant att utforska som impregnering och ytskickt på sitsen och magstödet. Som huvudmaterial i sitsen och magstödet skulle jag vilja utforska hampa. Hampa är ett klimatsmart material där det går att framställa plast för stabilitet och även mjukare material som liknar bomull för att få vaddering. Detta är inget jag har kunskap om men i bästa av världar skulle det fungera. Hampa är nämligen en koldioxidnegativ planta som absorberar koldioxid vilket gynnar miljön.
I min designprocess landade jag i ett uttryck med endast tre ben då jag tänkte att användarens egna ben på golvet skulle bidra till stabilitet. Dock har jag reflekterat över att använ- daren är tänkt att sätta upp benen på benstöden vilket gör att fem ben som håller stolen stabil, istället för tre, vore optimalt. Magstödet är den del av stolen förutom sitsen(som redan finns på marknaden) som jag tror har ljusast framtid.
Detta för att magstödet gör sitt jobb med kroppshållningen och för att det finns en, vad jag ser, lucka på marknaden med ett magstöd som låter dig komma nära det objekt du arbetar med. Det som skulle kunna vara en nackdel med magstödet är att det blir svårare för användaren att snabbt byta position från sittande till stående och vise versa.
Inställnings- och anpassningsmöjligheter: För att kunna användas av fler användare med olika kroppsbyggnad är sto- len, i framtiden, tänkt att vara justerbar. Höjd på stolen ska regleras med hjälp av gasdämpning som finns i centrumstol- pen där höjden justeras genom en spak. Även magstödet ska vara reglerbart och gå att ställa in för att passa olika kroppar.
Magstödet ska kunna regleras i höjd men även i sin lutning mot tandläkarens kropp/bål. Den tekniska lösningen för hur detta ska ske är i dagsläget inte uttänkt. En lösning på inställningsmöjligheter, vad gäller höjden, är att magstödet regleras genom olika nivåer, på samma sätt som en krycka
i röret som trycks in med hjälp av en fjädring kan ge flexi- bilitet och möjlighet att göra individuella höjdinställningar.
Detta gäller inte bara för anpassning till tandläkarens egen kroppsbyggnad utan även efter behov som kan uppstå under en behandling av patienten. När knappen i röret är intryckt kan magstödet flyttas upp eller ned för önskad höjd.
Kontextens formmässiga uttryck och dess inflytande på stolens utformning: Den tänkta slutkontexten återspeglas i stolens glatta ytor på alla stolsdelar. Rent funktionellt i kontexten, tandläkarmottagning, ska ytorna göra det enkelt att hålla stolen ren och snabbt kunna desinficera den efter en behandling, vilket gäller generellt för många föremål på kliniken. Vad gäller formen på stolen så har jag inte låtit mig inspireras av föremål som idag finns på en klinik, eftersom jag ville föra in former och färger, som man vanligtvis inte ser på en tandläkarklinik. Då tänker jag specifikt på stolsbenen som i sin böjda, voluminösa och expressiva form utmanar, vad jag tycker, en norm på kliniken. Jag ser det som att före- mål på en klinik, så som stolen och verktyg, formas först och främst efter funktionalitet och därefter kommer eventuellt formen. Jag vet inte om det är på grund av detta som föremål på kliniken, som i mitt tycke, saknar ett tilltalande uttryck.
Det generella uttrycket är enbart funktion. I min stol ville jag få in mer karaktär och liv än vad jag anser att föremål på en klinik idag har.
De utmaningar som uppstått under projektet har varit i och med användartester. Jag har med min användare kunnat testa storlek, proportioner och teorier under projektets gång, men haft svårigheter när det kommer till användartest på klinik med patient. På grund av rådande omständigheter med covid 19, fick jag inte till fler besökstillfällen på kliniken där jag i början av projektet haft i åtanke att testa min slutprodukt för att prövas under ett riktigt arbetspass.
I början av projektet formulerades ett syfte med frågeställ- ningar för att driva arbetet framåt. Frågorna har besvarats under hela processen vilket hjälpt mig att hålla fokus på rätt saker. Den fördel jag såg i min research i de befintliga stolar som idag används av tandläkare, var sadelsitsen. Den tog jag inspiration ifrån och utformade en egen variant som var anpassad efter min användare. De brister jag fann på de befintliga stolarna vände jag till min fördel såsom avsaknaden av stöd för bålen. Där valde jag att gå min egen väg och testa ett mer outforskat, vad jag vet, område i form av magstöd. I uppstarten av mitt projekt såg tandläkaren jag arbetade mot inga större brister med sin stol men ändrade sig under pro- jektets gång då jag såg olika förbättringsmöjligheter samt kunde visa hur dålig hållning hon hade under den inspelade behandlingen. Formmässigt har jag utmanat befintliga stolar genom att bryta normen för hur en klinikstol kan se ut hos en tandläkare. Det vanliga är att benen på en stol är raka och har en vinkel på 90 grader från centrumpålen och ut till hjulen. Mina stolsben är böjda och mer lekfulla i sin form och även i sin färgsättning där jag valt att färgsätta större delen av stolen. Jag anser även att jag förbättrat möjligheten att variera sittpositioner genom att erbjuda fler ytor att placera fötterna på vilket leder till bättre ergonomi. Ergonomin har även förbättrats då min stol erbjuder, med hjälp av magstö- det, ett stöd för bålen vilket förbättrar hållningen under hela arbetspasset.
Referenser
- 1177 Vårdguiden. 2020. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling--hjalpmedel/
undersokningar-och-provtagning/kroppsundersokningar/undersokning-av-barns-tander/
hämtad 2021-04-30 11:29
-Aminder Bitte, Gullstrand Elina. 2010 Occupational therapists knowledge of ergonomics at a Swedish University Hospital. Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen. URN: urn:nbn:se:oru:diva-10852
-Angela Maria Lis. Katia M. Black. Hayley Korn. Margareta Nordin. 2007. Association between sitting and occupational LBP. Eur Spine J. Sid:283. Doi:10.1007/s00586-006- 0143-7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2200681/
-De Bruyne, Mieke A.A. Van Renterghem, Benedikt. Palmans, Tanneke. Danneels, Lieven.
Dolphens, Mieke. Baird, Andrew. 2014. Influence of different stool types on muscle activity and lumbar posture among dentists during a simulated dental screening task.
Sid:3. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0003687016300321. Doi:
10.1016/j.apergo.2016.02.014
-Dental24. 2021. https://dental24.se/aktuellt/brist-pa-tandlakare-och-tandhygienis- ter-gissel-for-regioner/) Hämtad 21-05-01 14:23
-Hamidreza Babaei, Mohsen Razeghi, Alireza Choobineh, Hamidreza Pakshir,Ab- dolreza Rajaeifard & Jafar Rezaian. 2016 .A new method for calculating saddle seat height with an emphasis on optimal posture based on trigonometric relations. Inter- national Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 22(4), Sid: 565-571, Doi:
10.1080/10803548.2016.1191223
- Justinmind. 2018. https://www.justinmind.com/blog/double-diamond-model-what-is- should-you-use/ Hämtad 21-04-10 19:43
-Medliv. 2021. https://medliv.se/ord/paraspinala-muskler-paraspinal-muscles/. Hämtad 3/3-2021 13:46
-S. Annetts P. Coales R. Colville D. Mistry K. Moles B. Thomas R. van Deursen. 2012.
A pilot investigation into the effects of different office chairs on spinal angles. Eur spine j.
Sid:165. Doi: 10.1007/s00586-012-2189-z.
Bildreferenser
BILD 1: Double diamond-metoden(Egen bild)
BILD 2: Bild baserat på eget fotografi från klinikbesök (Egen bild) BILD 3: Fotografi från besök på klinken (Egen bild)
BILD 4: Fotografi från besök på klinken (Egen bild) BILD 5: Fotografi från besök på klinken (Egen bild)
BILD 6: Swemed. Sadelstol med rygg samt ett multifunktionellt armstöd.
Tillgänglig via: https://swemed.se/28076/medicinska-mobler/arbetssto- lar-och-pallar/sadelstolar-och-taburetter/sadelstol-med-rygg-samt-ett-multi- funktionellt-armstod-sadel/?gclid=CjwKCAjwm7mEBhBsEiwA_of-TMVLdN- ZbUzx8N2sxKXDKoVlYTItqbHIZhTdjG0yZDvAimORHuiJRGRoCmU4QAvD_
BwE (02-05-2021)
BILD 7: Mercado. Real2624. Tillgänglig via: https://mercado.se/produktertyp/
real-2624/chair_2625/
BILD 8: Ljoyd Powell, Phillip. (1960). Table lamp (Bordslampa i valnöt).
Tillgänglig via: https://www.wright20.com/auctions/2014/10/design/222 (02- 05-2021)
BILD 9: Arp, Hans. (1950). Ptomely l (Skulptur). Tillgänglig via: https://www.
hauserwirth.com/ursula/24766-arp-ptolemy-ii (02-05-2021) BILD 10: Skisser på ideér (Egen bild)
BILD 11: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 12: Bild på prototyp (Egen bild)
BILD 13: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 14: Bild på modell i lera (Egen bild) BILD 15: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 16: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 17: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 18: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 19: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 20: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 21: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 22: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 23: Bild på prototyp (Egen bild) BILD 24: Bild på prototyp (Egen bild)
BILD 25: Renderad bild på slutmodell (Egen bild) BILD 26: Bild på slutmodell (Egen bild)
BILD 27: Bild på slutmodell (Egen bild) BILD 28: Bild på slutmodell (Egen bild)
