1
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
”Men när det kommer in text, det är där problem uppstår”.
Anpassningar i matematik.
”But when text is involved, this is where problems arise”.
Adjutsments in mathematics.
Naheda El-Khatib
Specialpedagogexamen 90 hp
Slutseminarium 2021-05-25 Examinator: Helena Andersson
Handledare: Anna Jobér
2
لﺎﻘﯾ دﻗ
Förord
Jag läser specialpedagogprogrammet och är inne på min sista termin. Jag genomför och skriver därför nu ett examensarbete som handlar om flerspråkiga elevers svårigheter i matematik och hur man kan anpassa matematikundervisningen så att dessa flerspråkiga elever får en så god förståelse för matematik som möjligt. Eftersom jag har ett väldigt stort intresse för andraspråkselever och hur de stöttas under matematikundervisningen kändes det väldigt klart för mig att dt var just detta ämne jag ville skriva om i mitt examensarbete.
Jag tycker att det har varit väldigt intressant att få prata med olika lärare och intervjua dem, och lära mig hur de arbetar med sina elever.
Denna studie har jag klarat av att skriva tack vare lärarna som jag intervjuade, och även tack vare min handledare Anna Jobér som ska ha en stor eloge då hon stöttat mig under hela studiens gång.
Naheda El-Khatib
3
Sammanfattning svenska
Idag ser vi en ständig ökning av flerspråkiga elever i de svenska skolorna, vilket medför större utmaningar för lärare då lärare måste arbeta mycket med anpassning för att dessa elever ska kunna klara målen, så att lärarna på så sätt ska kunna utgå från elevernas behov och förutsättningar.
Syftet med min studie är att undersöka utmaningar och svårigheter för flerspråkiga elever inom matematikundervisningen samt att undersöka varför språkutvecklingen är viktig i matematiken för dessa elever. Målet är att studien ska bidra till att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare och specialpedagoger kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar.
I min studie har jag valt att använda mig av intervjuer och analys av teoretiska perspektiv som jag utgår ifrån såsom det sociokulturella perspektivet. Utifrån det fått resultat som var väldigt intressanta om flerspråkiga elevers svårigheter i matematik samt hur man kan anpassa undervisningen så att de lär sig på bästa sätt. Dessutom har jag fått lära mig vilka specialpedagogiska implikationer det är som krävs när man undervisar flerspråkiga elever med svårigheter inom matematiken.
Nyckelord: anpassningar, flerspråkighet, kommunikation, matematik, stöd
Sammanfattning arabiska
ﺔﺻﻼﺨﻟا ﺮﯿﻏ لﻮﺻﻷ نودﻮﻌﯾ ﻦﯾﺬﻟا بﻼﻄﻟا دﺪﻋ ﻲﻓ ﺮﻤﺘﺴﻣ ﺪﯾاﺰﺗ ﺪﯾﻮﺴﻟا ﻲﻓ مﻮﯿﻟا ىﺮﻧ ﺔﯾﺪﯾﻮﺴﻟا ﺔﻐﻠﻟا ﻲﻓ ﺔﺑﻮﻌﺻ ﻢﮭﯾﺪﻟو ، ﺔﯾﺪﯾﻮﺳ
إ ﺄﺠﻠﯾ ﮫﻧأ ﺚﯿﺣ ، ﻢﻠﻌﻤﻟا ﮫﺟاﻮﺗ ةﺮﯿﺒﻛ تﺎﯾﺪﺤﺗ ﻰﻟإ يدﺆﯾ ﺮﻣﻷا اﺬھو ، عﻮﻨﻟا اﺬھ هﺪﻋﺎﺴﻤﻟ ةدﺪﻌﺘﻣ ﺔﯿﻤﯿﻠﻌﺗ ﻞﺋﺎﺳو ماﺪﺨﺘﺳا ﻰﻟ
بﻼﻄﻟا ﻦﻣ.
ﻟا ﺔﯿﻤھأو بﻼﻄﻟا ﻦﻣ عﻮﻨﻟا اﺬھ ﮫﺟاﻮﺗ ﻲﺘﻟا تﺎﯾﺪﺤﺘﻟاو تﺎﺑﻮﻌﺼﻟا ﻰﻠﻋ فﺮﻌﺘﻟا ﻮھ ﺚﺤﺒﻟا اﺬھ ﻲﻓ ﻲﺘﻄﺧ ﻢھرﻮﻄﺗ ﻲﻓ ﺔﻐﻠ
تﺎﯿﺿﺎﯾﺮﻟا ةدﺎﻣ ﻲﻓ ﻢﮭﻨﺴﺤﺗو . بﻼﻄﻟا ﻦﻣ ﺔﻋﻮﺠﻤﻟا هﺬﮭﻟ تﺎﯿﺿﺎﯾﺮﻟا ﻢﯿﻠﻌﺗ ﻲﻓ مﺪﺨﺘﺴﺗ ﻲﺘﻟا ﺐﯿﻟﺎﺳﻷا عﻮﻧ ﻰﻠﻋ ءﻮﻀﻟا ءﺎﻘﻟإ ﻮھ فﺪﮭﻟا . ءﺎﻨﺑو ، ﺔﻔﻠﺘﺨﻣ ﺔﯿﻤﻠﻋ ﺔﯾﺮﻈﻧ تﺎﮭﺟو ﻦﻣ تﻼﺑﺎﻘﻤﻟا هﺬھ ُﺖّﻠﻠﺣو ﻦﯿﻤﻠﻌﻤﻟا ﺾﻌﺑ ﻊﻣ تﻼﺑﺎﻘﻤﺑ ﺖﻤﻗ اﺬھ ﻲﻓﺪھ ﻰﻟإ لﻮﺻﻮﻠﻟ
ﻚﻟذ ﻰﻠﻋ ﻦﻣ ﺔﻋﻮﻤﺠﻤﻟا هﺬھ ﺮﯾﻮﻄﺗو ﺔﯾﻮﻘﺘﻟ تﺎﯿﺿﺎﯾﺮﻟا ﻢﯿﻠﻌﺗ ﻲﻓ ﺔﻣﺪﺨﺘﺴﻤﻟا قﺮﻄﻟاو ﺐﯿﻟﺎﺳﻷا ﻦﻣ ﺔﻋﻮﻤﺠﻣ ﻰﻠﻋ ﺖﻠﺼﺣ
بﻼﻄﻟا.
4
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 6
BAKGRUND ... 7
FLERSPRÅKIGHET ... 7
SÄRSKILT STÖD ... 7
HEMMILJÖ ... 8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
TIDIGARE FORSKNING ... 10
Praktiskt material ... 10
Mindre grupp ... 10
Användning av två språk i matematikundervisningen ... 10
Begreppsförståelse ... 11
Kommunikation ... 12
Problemlösning ... 13
Hemmiljö ... 13
TEORI ... 15
Det sociokulturella perspektivet ... 15
METOD ... 17
METODVAL ... 17
Semistrukturerade intervjuer ... 17
URVAL ... 17
GENOMFÖRANDE ... 18
ANALYS OCH BEARBETNING ... 18
VALIDITET OCH RELIABILITET ... 19
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19
RESULTAT OCH ANALYS ... 20
Beskrivning av lärarna ... 20
ANALYS DEL 1 ... 20
Tema 1: Problemlösningen som en svårighet ... 20
Tema 2: Att använda modersmålet ... 21
Tema 3: Att använda praktiska material ... 22
Tema 4: Hemmiljöns roll ... 23
ANALYS DEL 2 ... 23
DISKUSSION ... 25
5
RESULTATDISKUSSION ... 25
METODDISKUSSION ... 26
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 27
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 28
REFERENSER ... 29
BILAGOR ... 33
6
لﺎﻘﯾ دﻗ
Inledning
Skolforskningsinstitutet (2018) menar att elever med svenska som andraspråk kan stöta på svåra utmaningar i skolan på grund av att det brister i det svenska språket. När detta sker är det viktigt att läraren planerar och utför sin undervisning på sådant sätt så att lärandet främjas för dessa elever. Sker detta så kan eleverna klara av dessa svårigheter som har med språket att göra. På så sätt utvecklar eleverna sina skolkunskaper vilket i förlängningen leder till att de integreras i samhället. Forskare som exempelvis Rönnberg (2001) och Bengtsson (2012) har påpekat att man som lärare bör hitta sätt för undervisning så att lärandet för flerspråkiga elever främjas så att deras kunskapsutveckling går framåt.
Skolverket (2014) skriver att matematikundervisningen ska vara främjande för matematikinlärningen och att eleverna ska kunna förbättra sina kunskaper i matematik samt att de ska kunna förbättra det matematiska språket. De ska kunna använda sig av olika matematiska begrepp för att resonera om hur man löser uppgifter i matematik.
De menar vidare att det finns vissa krav som måste uppfyllas när det kommer till matematiska problem, och där gäller det att de matematiska problemen ska leda till matematiska idéer såsom begrepp, metoder, strategier och formler. Dessutom ska de matematiska problemen vara lätta att förstå, och alla elever ska ha en chans att arbeta med det. Slutligen ska problemen ses som en utmaning för eleverna, det ska kräva ansträngning och ta tid. Dessutom skriver de att en rutinuppgift inte räknas som ett matematiskt problem då ett matematiskt problem först räknas som ett problem när eleven vill lösa problemet men inte vet hur hen ska lösa det. Här skriver de även att det är viktigt att undervisningen ska ha tydliga mål och att det ska fokuseras på problemlösning, och att språket spelar en stor roll för elevernas matematikförståelse.
Problemlösning inom matematik för elever med svenska som andraspråk blir därför inte bara intressant utan också mycket viktigt att studera. Jag har också egna erfarenheter kring detta då jag själv inte har svenska som mitt förstaspråk och kunde relatera till detta som jag ville studera. Dessutom arbetar jag på en skola som är multikulturell, och ser att elever som inte har svenska som sitt förstaspråk i många fall har problem med att lösa textuppgifter. Denna studie kommer därför att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar.
7
Bakgrund
I detta bakgrundskapitel kommer jag att redogöra för olika begrepp som behövs för att
studera problemlösning inom matematik för elever med svenska som andraspråk Det gäller exempelvis flerspråkighet, men också begreppsförståelsen hos flerspråkiga elever samt hemmiljön hos de flerspråkiga eleverna.
Flerspråkighet
Någonting som är typiskt för flerspråkighet är att det har flera olika sätt att beskrivas och definieras enligt Otterup (2005). En ofta använd definition är den definition som beskriver främmandespråksinlärning hos immigranter, och hur det kan resultera i väldigt goda färdigheter i språket. Skuttnabb – Kangas (1981), en finsk forskare inom språk nämner att flerspråkighet definieras i tre olika delar. Dessa olika definitioner är kompetens, funktion samt attityder. Psykologer och lingvister bryr sig vanligtvis mest om de flerspråkigas kompetens inom språk. Funktion är sociologerna mer intresserade av, och attityder är mest populärt bland sociologer och socialpsykologer. Vilken definition man väljer beror alltså på vad man vill använda definitionen till Skuttnab – Kangas.
Hajer & Meestringa (2010) nämner flerspråkighet och språkinriktad undervisning, och att man kan använda sig av flera språk i undervisningen eftersom de anser att det gynnar flerspråkiga elever.
Flerspråkiga elever i Sverige är enligt Håkansson (2003) elever som behärskar mer än ett enda språk samtidigt som deras uppväxt är med en familj vars modersmål är ett annat språk än svenska.
Särskilt stöd
Stöd är den speciella hjälpen som elever får i skolan. Skolverket (2020) nämner olika typer av stöd, nämligen extra anpassningar och särskilt stöd. Talar man först om särskilt stöd så används den när en elev behöver hjälp och stöd över lång tid. För att man ska kunna tillämpa det särskilda stödet måste det först finnas en utredning av elevens svårigheter och ett åtgärdsprogram.
Exempel på särskilt stöd kan exempelvis vara att det finns specialpedagogiska insatser kontinuerligt, att eleven placeras i en särskild grupp, eller får en anpassad studiegång.
Skolverket (2020) skriver också om anpassningar, och det används för att göra undervisningen mer tillgänglig. Här krävs inga beslut som är formella för att det ska ske.
8
Exempel på detta är instruktioner som är extra tydliga, hjälp för att få eleven att förstå texter och läromedel som är anpassade.
Hemmiljö
Det finns olika delar att sätta fokus på i en studie om flerspråkighet, och ett av dem är rollen som hemmiljön har. Ladberg (2003) nämner att miljön i hemmet har en stor betydelse för hur ett barn talar språk, och att lärarna på skolorna bör uppmuntra föräldrarna att använda modersmålet med barnen i hemmet. Sandvik & Spurkland (2015) påpekar även att modersmålet i litteraturen kan ha en stor betydelse för flerspråkiga elever. Vidare nämner de att det kan bli en brobyggare mellan skolan och hemmet, och att det kan leda till att barnets kultur bekräftas, vilket de anser vara viktigt. Calderon (2004) skriver att omgivningen och miljön i hemmet har en påverkan på hur utvecklingen av flerspråkigheten hos barnet blir. Om barnet får chansen att förbättra och utveckla modersmålet i skolan och hemmet tillsammans med svenskan, så kommer båda språken att hjälpa barnet att utveckla förmågan att använda språk.
9
Syfte och frågeställningar
Syftet med min studie är att undersöka och bidra med kunskap om utmaningar och svårigheter för flerspråkiga elever inom matematikundervisningen samt att undersöka varför språkutvecklingen är viktig i matematiken för dessa elever. Målet är att studien ska bidra till att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare och specialpedagoger kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar.
Frågeställningarna är:
Vilka utmaningar och svårigheter kan ett antal flerspråkiga elever stöta på i matematikundervisningen enligt ett antal lärare?
Vilka anpassningar använder ett antal lärare för flerspråkiga elever?
10
Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för tidigare forskning kring flerspråkighet i matematikundervisningen.
Kapitlet inleds med vad forskare generellt säger om olika anpassningar som kan göras. Det gäller exempelvis praktiska material, små klassrum, användning av två språk i matematikundervisningen, begreppsförståelse, kommunikation och problemlösning.
Avslutningsvis tas det upp vad tidigare forskning visat för resultat om hemmiljö.
Praktiskt material
Rönnberg & Rönnberg (2001) nämner att det är betydligt svårare för flerspråkiga elever att få ett godkänt betyg i skolan än elever som inte är flerspråkiga. Samtidigt nämner Rönnberg &
Rönnberg (2001) att språket spelar en nyckelroll för utveckling av kunskaper i matematik, och att språket är ett mycket viktigt redskap i matematikundervisningen. Därför ansågs en av lösningarna vara att undervisa med konkret och visuellt material. Enligt Bengtsson (2012) är vikten av användning av språket inte så stor när man arbetar med konkret material där det sätts mycket mer fokus på det som är praktiskt. Andersson (2018) nämner att eleverna på så sätt kan lära sig matematik från flera olika perspektiv, och att det gynnar flerspråkiga elever då de inte behöver känna sig utanför p.g.a. bristen på språk. Detta sätt har enligt Andersson (2018) stärkt flerspråkiga elevers motivation för matematiklärandet samtidigt som det har gjort det väldigt enkelt för nyanlända elever att förstå matematik.
Mindre grupp
Att befinna sig i en liten grupp som flerspråkig elev är mycket nyttigt då eleven tar till sig.
kunskap mycket bättre än om eleven vore i ett reguljärt klassrum enligt Bengtsson (2012).
Enligt Bengtsson (2012) spelar storleken på gruppen en stor roll för nyanlända elevers kunskapsutveckling då det nämns att det blir mycket enklare för dem att kommunicera och känna sig trygga i en liten grupp. Det är mycket viktigt med ett klassrum där de flerspråkiga eleverna tar för sig enligt Björk et al (2019). Björk et al (2019) menar att nyanlända elever brukar vara tystlåtna och blyga samtidigt som de inte tar för sig i stora klassrum, medan de tar för sig ifall de befinner sig i en mindre grupp.
Användning av två språk i matematikundervisningen
Enligt Gibbons (2013) är det så att ämnesundervisningen blir lättare för flerspråkiga elever om
11
de får använda modersmålet i undervisningen då det utvecklar deras ämneskunskaper.
Modersmålet är en viktig resurs att använda i matematikundervisningen enligt Moschkovich (2002) eftersom språket i detta fall inte kommer att vara ett hinder för eleverna.
Skolinspektionen (2010) påpekar att flerspråkiga elever som inte har svenska som sitt modersmål ska kunna förbättra sina språkkunskaper i svenska och i modersmålet för att således kunna använda modersmålet i ämnesundervisningen då kunskap och språk är nära förknippade.
Att använda modersmålet nämner Skolinspektionen (2010) som ett väldigt effektivt sätt att få modersmålet och ämnesundervisningen integrerade för att på så sätt flerspråkiga elevers lärande ska främjas.
Användningen av modersmålet i matematikundervisningen har inte alltid hyllats, utan även kritiserats. Setati, Chitera & Essien (2009) nämner att vissa experter sagt att engelskan i Sydafrika är ett väldigt viktigt språk, och att användningen av ett annat språk kan göra att man inte stärker sitt språk i engelskan, och att det kan ha en negativ påverkan på kunskapsinlärningen av det engelska språket.
Dock konstaterar Setati & Adler (2000) att eleverna bör få chansen att använda modersmålet i matematikundervisningen eftersom lärande och språk är väldigt nära förknippade. Då stärks elevernas språkförmåga vilket gynnar eleverna i deras matematikundervisning enligt Setati & Adler (2000).
Begreppsförståelse
Enligt Riesbeck (2008) ska man kunna förstå det matematiska språket korrekt om man ska kunna få en bra förståelse för matematikundervisning. Här sätts stor vikt på begreppen som är specifika för matematik som Riesbeck (2008) nämner som någonting väsentligt. De matematiska begreppen är någonting som spelar en nyckelroll för hur man förstår textuppgifter i matematik enligt (Löwing & Kilborn, 2010).
När elever kommer högre upp i sin skolgång kan de uppleva svårigheter i matematik om de inte kan förstå det matematiska språket som ges enligt Bagger (2017). Bagger (2017) nämner att det matematiska språket bör eleverna förstå redan i tidig ålder för att inte stöta på problem i senare ålder, och nämner vidare att textuppgifter kommer att bli svåra för dessa elever att förstå vilket leder till att de inte förstår matematiken på det sätt som de egentligen borde göra. Chan (2015) nämner att det finns många flerspråkiga elever som inte har svenska som sitt modersmål, och som inte behärskar det svenska språket så som de behärskar sitt modersmål. Det kan kännas som en utmaning för dessa elever att förbättra sina förmågor i matematik p.g.a. att de har problem med det matematiska språket.
12 Kommunikation
Enligt Skolinspektionen (2010) har det gjorts en studie om hur man kan ge flerspråkiga elever bästa möjliga förutsättningar att klara målen i skolan, och denna studie resulterade i att man kom fram till vissa brister som man hittar när det kommer till flerspråkiga elever. Först och främst har många lärare för lite kunskap om bakgrunden som dessa elever har, vilka behov de har, hur deras nivå på språket är etc. Dessutom är hanteringen av ämnet svenska som andraspråk under all kritik då många skolor inte kopplar ämnet till övriga innehållet som finns i skolan. En annan orsak är bristen på uppföljning av resultat i ämnet modersmål då den inte så ofta nämns i en elevs individuella utvecklingsplan.
Steele (2001) skriver att elevernas matematikkunskaper förbättras och utvecklas när de får chansen att samtala, och kommunikation anses som en väldigt stor bidragande faktor till att kunskaperna i matematik utvecklas. När man som elev får chans att kommunicera sina resonemang i matematik och berätta om olika metoder som man valt, får man enligt Steele, (2001) en större förståelse i matematik. Dessa sätt anses vara språkutvecklande, och enligt Norén (2010) främjas matematiklärandet när man arbetar på ett språkutvecklande sätt, och att de flerspråkiga eleverna gynnas väldigt mycket av detta sätt då de i detta fall får en stor chans till att utveckla sina matematiska förmågor.
Enligt Ingvar & Eldh (2014) framgår det av PISA-studien att elevernas förståelse i Sverige för matematik inte är så hög, även om de kan räkna. Många av faktorerna som tas upp har med brister i språket att göra, och en stor orsak är att språkets betydelse i matematik underskattas rejält av lärare och elever.
Sjöblom (2015) menar att eleverna då bör utveckla en förmåga i matematikundervisningen att kunna samtala eftersom det är väsentligt för att man ska kunna uppnå kraven som finns att hitta i läroplanen. En lösning enligt Sjöblom (2015) är till exempel att ge eleverna chans att arbeta i grupp för att diskutera och analysera olika lösningar till olika matematikuppgifter.
Sjöblom (2015) återberättar att eleverna i detta fall kan argumentera, debattera samt få tankar och idéer från sina klasskamrater vilket kan utveckla matematikinlärning och det matematiska språket.
13
Den amerikanske pedagogikforskaren Gibbons (2013) skriver även om kommunikation, och menar att det är bra med en språklig mångfald i ett tvärkulturellt klassrum, och att man då som elev kan samtala och kommunicera på ett sätt som är språkutvecklande som främjar matematiklärandet.
Matematikdidaktikforskaren Grønmo (1999) återberättar att det är av stor vikt att man som elev ska lyssna på en annan elev resonera matematiska lösningar så att man får en bättre begreppsförståelse, som i sin tur främjar matematiklärandet.
Språket spelar en stor roll för att man ska förstå matematiken enligt Ingvar & Eldh (2014), och de nämner att man undersökte de tio skolorna som anses ha den bästa matematikundervisningen i Sverige, och sju av dessa skolor hade en språkinriktning. Detta innebär att språkets betydelse är väldigt viktig för att man ska kunna lära sig och förstå matematik.
Problemlösning
Problemlösningsuppgifter kräver att man som elev har kunskaper om de matematiska begreppen, annars kan det vara svårt för eleven att klara dessa uppgifter enligt nämner Löwing
& Kilborn (2010). Dessutom nämner de att någonting som hindrar det matematiska språkets utveckling är att matematiken har börjat anses som ett ämne där man vill klara så många uppgifter som möjligt på så kort tid som möjligt. Detta har lett till att läraren har börjat att ge svaret till eleven utan att eleven får tänka och utveckla förståelsen i matematik. Är det så att eleven inte kan lösa uppgiften börjar läraren ge eleven enklare frågor.
Hemmiljö
Hundeide (2006) menar att självbilden som barnen allmänt får sker genom att de interagerar med sin omgivning. Förväntningar som barnen har på sig själv, på andra och på samhället bildas genom barnens erfarenheter. Hemmiljön spelar även en stor roll, och barn som exempelvis är födda i Sverige och som innan de börjar i skolan levt i en hemmiljö som är annorlunda är den sociokulturella gemenskapen som skolan har, kan befinna sig i en kulturell kontext som skiljer sig från det som anses vara vanligt. Samspelet mellan föräldrarna och barnet spelar en stor roll för barnets lärande enligt Hundeide (2006). Flera forskare nämner att det är viktigt att ett barn ska ha en miljö där deras identitet och kompetens stärks, och där barnet får den hjälp och det stöd som hen behöver så att hen får en så bra förutsättning för utveckling och lärande som möjligt. Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att arbete i mindre grupper kan vara viktigt för flerspråkiga elever, och även användning av praktiskt material. Dessutom finns det
14
olika åsikter angående användningen av två språk i matematikundervisningen. Utöver det visar den tidigare forskningen att begreppsförståelsen samt hemmiljön är väldigt viktiga när det kommer till matematikens förståelse.
I diskussionskapitlet återkommer jag till ovanstående forskning och relaterar resultatet som jag fick till vad forskningen säger.
15
Teori
Det finns flera olika teoretiska perspektiv som fokuserar på språk och lärande. Ett av dessa är det sociokulturella perspektivet, ett perspektiv som också används av flera forskare inom matematikdidaktik. I denna studie kommer det att fokuseras på det sociokulturella perspektivet.
Det sociokulturella perspektivet
I Vygotskys teori, den sociokulturella teorin använder man språket som ett mycket viktigt hjälpmedel som ska främja lärandet enligt Säljö (2014). Utifrån det har man då chansen att kunna prata om olika saker och ting och beskriva dem, samtidigt som man kan uttala sig om olika saker och ge sina synpunkter och åsikter genom att använda språket Därför blir den sociokulturella teorin ett viktigt perspektiv i denna studie.
För att man ska kunna kommunicera med sin omgivning behöver man använda språket, och enligt Säljö (2014) tar man till sig nya förståelser och kunskaper när man kommunicerar och pratar med andra och hör vad de säger samt ser vad de gör. Utifrån det sociokulturella perspektivet påpekar Säljö (2014) att när individer och grupper interagerar och kommunicerar, så sker lärandet, och detta kan då i sin tur medföra att en elev får större kunskaper om sin egen kultur och även andras kulturer. Fokuset ligger då på det sociokulturella perspektivet, och då tittar man i detta fall på kommunikation och språk. Dessa aspekter kommer visa hur viktigt det är med gemenskap och samarbete, och hur det kan leda till kunskapsutveckling. Enligt Steele (2001) är kommunikation väsentligt för att elever ska få nya kunskaper när man talar om den sociokulturella teorin. På så sätt har eleverna möjlighet att få i sig nya uppfattningar och förståelser genom att utbyta tankar och ord när de använder språket som ett redskap, och då får eleverna i sig nya kunskaper. Säljö (2014) konstaterar att kommunikation mellan individer ur ett sociokulturellt perspektiv skapar ett intresse och passion, och detta medför att nya förståelser skapas.
Säljö (2014) skriver att eleverna får sina kunskaper när de kommunicerar med läraren och klasskamraterna. Läraren lär eleverna metoder där de får samarbeta med läraren och med sina kamrater, och då använder de metoderna för att lösa matematikuppgifterna. Detta tillvägagångssätt ingår i Vygotskis teori som anser att en elev ska fråga någon som är mer kunnig när hen upplever svårigheter. Gör eleven detta så kan hen klara uppgifter på ett bättre sätt än vad hen hade gjort själv. Säljö (2014) konstaterar att eleven inte behöver fråga en lärare, utan det kan också vara en annan elev med mer kunskaper. Angående problemlösningsuppgifter menar Sjöblom (2015) att denna metod är väsentlig eftersom man som elev får
16
problemlösningsuppgifter förklarade med en tydlighet, och på så sätt har eleven fått det stöd och den hjälp som hen behöver. Dysthe (2010) menar att tänkandet som är språkligt kodat är mycket viktigt när man ska använda språket, och att det har en stor roll för hur elevernas kunskaper utvecklas. Detta spelar en stor roll för flerspråkiga elever eftersom de inte har samma färdigheter i det svenska språket som elever med svenska som förstaspråk. Norén (2015) skriver att dessa elever kan använda sig av kodväxling, och att det kan gynna de väldigt mycket. Detta medför en större insikt om vad som sker i miljön runt omkring. Här är det språk som är ett redskap, och för att man ska kunna förstå problemlösningsuppgifter i matematik måste man kunna tala språket på ett bra sätt.
Olika individer har olika kulturer och olika bakgrunder vilket kan utgöra vissa svårigheter enligt Säljö (2014). Då är det viktigt att läraren som ska dela in eleverna i olika grupper vet hur man delar in grupper så att lärandet ska främjas. Läraren ska vara en duktig ledare enligt Andresen (2002) eftersom hen ansvarar för att eleverna ska få chansen att lära sig och känna sig i en trygg miljö med en god moral.
I min analys avser jag att använda mig av begreppen kommunikation och språk, för att förstå och belysa lärarnas svar ytterligare. Skolverket (2017) nämner i kursplanen för matematik att undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar sin begreppsförmåga samt sin resonemangs- och kommunikationsförmåga. När det kommer till språk konstaterar Hajer &
Meestringa (2010) att en undervisning som är språkutvecklande är även kunskapsutvecklande då det gynnar både enspråkiga och flerspråkiga elever.
17
Metod
Denna studie har i syfte att undersöka utmaningar och svårigheter för flerspråkiga elever inom matematikundervisningen samt att undersöka varför språkutvecklingen är viktig i matematiken för dessa elever. Målet är att studien ska bidra till att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare och specialpedagoger kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar.
Metodval
För att denna fråga ska besvaras ville jag använda mig av en kvalitativ metod där det skulle göras kvalitativa observationer och intervjuer. De hängde samman eftersom jag tyckte att de skulle hjälpa mig att få en så tydlig bild som möjligt över studien. Med hjälp av observationerna skulle jag se hur klassrumsarbetet sker, medan intervjuerna skulle bekräfta det som jag såg i klassrummet. Således var även detta ett försök för att validiteten i studien skulle öka.
Semistrukturerade intervjuer
I mina intervjuer har jag valt att arbeta med den semistrukturerade intervjuer, och där delade jag upp frågorna som jag hade i olika ämnen. Med hjälp av detta kunde jag även få möjligheten att ställa följdfrågor. Detta antog jag skulle hjälpa deltagarna att resonera och kommunicera kring sina åsikter och synpunkter, och på så sätt var det även ett försök ifrån mig att öka studiens validitet. Enligt Bryman (2011) så är det deltagarnas synpunkter som sätts i fokus då de delar med sig vad de anser angående det som ställs i frågorna. En nackdel med denna typ av intervjumetod var att jag kände att jag ibland kanske skulle ha svårt med att hålla mig neutral, då jag har en tendens att ibland säga vad mina åsikter och synpunkter är gällande det som frågas, men här fick jag vara neutral. Dessa kvalitativa intervjuer nämner Trost (2001) och påpekar att deltagarna får chansen att ge många svar från olika synvinklar då det är enkla och raka frågor som ställs. För att jag även skulle minska felen i min studie valde jag att använda ljudinspelning för att vara säker på att allt jag skrev i mina anteckningar stämde. Bryman (2011) nämner detta sätt som ett väldigt effektivt sätt eftersom man närsomhelst kan välja att lyssna på det som sagts så att jag inte missar någonting.
Urval
Denscombe (2018) nämner bekvämlighetsurval som innebär att det urvalet man väljer är man
18
bekväm med. Jag valde därför att intervjua lärare som arbetar på en skola med flerspråkiga elever, och då har lärarna erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga elever. Således valde jag att intervjua lärare på just denna skola. Först hörde jag av mig och såg om de var intresserade, och sedan bestämde jag en tid med dem.
Genomförande
Jag skulle intervjua fem lärare och utföra observationer i fem klasser där två observationer skulle ske i varje klass. På grund av covid-19 och hög frånvaro bland elever och personal har jag inte kunnat göra detta. Jag fick således intervjua tre lärare, och observationerna har inte skett. Jag valde att genomföra min studie på en skola där alla elever är flerspråkiga eftersom jag tyckte att det ger mig bättre resultat för att kunna utföra studien. Jag tog kontakt med skolans rektor samt lärarna som jag skulle intervjua. Jag bokade tid, och utförde intervjuerna i en lugn och fin miljö.
Analys och bearbetning
Jag använde mig av en induktiv analysansats, och denna ansats beskriver Bryman & Bell som en ansats där det inte finns en teori som man utgår ifrån, utan att det handlar om att data ska samlas in, för att man sedan kommer fram till en slutsats med hjälp av det resultat som man fått. (2013). Jag tyckte att detta sätt passade in väldigt bra för min studie. Först genomfördes en bearbetning av intervjuerna och en grundlig genomgång gjordes av alla transkript, dessa renskrevs i ett dokument som fick bli ett underlag för analys del 1. Mina analysverktyg är språk och kommunikation. I analys del 1 redogörs därför för de teman som framkom, och därefter analyserades dessa med hjälp begreppen språk och kommunikation.
19 Validitet och reliabilitet
Validiteten blir starkare när man väljer att undersöka det som är menat att undersökas enligt Kvale (2006), och detta kallas för giltighet. Jag gör detta genom att undersöka det som är relevant för studien, nämligen hur lärare kan anpassa sin matematikundervisning så att flerspråkiga elever lär sig på bästa sätt. Något annat som kan öka studiens validitet är när man får svar av respondent på något som man var osäker på under intervjuerna, och den har också ökat pga. att jag lyckats hålla mig till det som man ska undersöka. Annat som även gjort att validiteten ökat är att jag inte hade en kompisrelation till deltagarna då de kunde ge sina åsikter utan att tänka på vad jag anser och tycker. Att jag kunnat ställa följdfrågor är också en faktor på varför validiteten ökat.
Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skriver att det finns några etiska överväganden som man måste tänka på, och de kallas för sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och integritet. Det förstnämnda innebär sekretessbelagd information, och då kommer automatiskt det andra övervägandet att tas med.
Det tredje övervägandet innebär att det blir fiktiva namn istället för riktiga namn, och det sistnämnda innebär att man exempelvis som barn under 15 år måste ha vårdnadshavares godkännande innan man kan medverka. Bryman (2011) skriver att minderåriga måste få ett godkännande från vårdnadshavare, och detta tog jag även hänsyn till.
Vetenskapsrådet (2017) skriver också att den som utför undersökningen, ska meddela alla deltagarna om studiens syfte, och detta gjordes genom att både lärare och elevers vårdnadshavare tog emot informationsbrev. Att medverka var frivilligt, och man kunde närsomhelst välja att dra sig ur deltagandet utan att behöva motivera varför man har gjort det.
Lärarna fick skriva på ett samtyckesbrev, och det skulle även elevernas vårdnadshavare, eftersom observationer var tänkt att genomföras. Dessutom fick alla som medverkade veta att materialet som jag använt i min studie, bara kommer att användas i studiesyfte samtidigt som allt kommer efter studien att förstöras efter att studien är klar.
20
Resultat och analys
I detta kapitel kommer jag att beskriva resultat och analys. Kapitlet inleds med en beskrivning av lärarna. Därefter görs en analys som är inspirerad av tidigare forskning och därför redovisas i fyra teman tillsammans med tidigare forskning. Därefter görs ytterligare analys där jag kopplar samman analys 1 med sociokulturell teori. Mina teman är problemlösningen som en svårighet, att använda modersmålet, hemmiljöns roll och att använda praktiskt material.
Beskrivning av lärarna
Erik är behörig att undervisa i svenska, matematik och även i idrott och hälsa. Han har undervisat i matematik med flerspråkiga elever i sju år, och dessa flerspråkiga elever är en blandning mellan födda i Sverige, och födda utomlands. Hans elever går i årskurs 3–6.
Annika undervisar elever från årskurs 3–6. Hon är behörig i matematik, svenska, engelska och NO- ämnen i grundskolans tidigare och senare år. Annika berättade att hon arbetat med flerspråkiga elever sen hon tog examen år 2008. I början var hon en mentor för en liten grupp, och hade speciell anpassad undervisning utifrån dessa elevers behov.
Lars, den sista läraren som intervjuades, är en behörig lärare i matematik, svenska, engelska, naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen. Lars har endast arbetat med flerspråkiga elever eftersom han hela sitt arbetsliv jobbat på en och samma skola där 99 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska.
Analys del 1
Tema 1: Problemlösningen som en svårighet
Lars, Erik och Annika var enade om att problemlösningsuppgifter innebär svårigheter för eleverna. Löwing & Kilborn (2010) är inne på samma spår, och nämner även att eleverna måste ha kunskaper om de matematiska begreppen, och att det annars blir svårt för eleverna att förstå problemlösningsuppgifter. Alla tre lärare nämnde specifikt att eleverna har svårt med de matematiska begreppen. Lars säger:
”Oftast är det att de inte har kunskapen om olika begrepp de stöter på. Detta i sin tur innebär repetition och åter repetition. Vanliga matematikuppgifter är inga svårigheter för eleverna men när det kommer in text, det är där problem uppstår” (intervju, 2021-april).
21
Det Lars beskriver är en situation likt den som Löwing & Kilborn (2010) nämner, att eleverna måste ha kunskaper om de matematiska begreppen. Riesbeck (2008) skriver att man ska kunna förstå det matematiska språket korrekt om man ska få en bra förståelse för matematikundervisning, och att de matematiska begreppen är väsentliga. Det är där det brister för många flerspråkiga elever enligt Lars, Erik och Annika. Detta kan då drabba eleverna i framtiden då det enligt Bagger (2017) kan orsaka problem för eleverna i matematik när de väl kommer högre upp i sin skolgång.
Erik säger:
” Problemlösningsuppgifter kan många gånger göra elever osäkra eftersom de inte tydligt kan se vad de ska göra så tydligt som andra uppgifter där talen redan är skrivna. Att visa hur de kan gå tillväga för att lösa sådana uppgifter är något jag ofta gör för att de ska förstå vilka ord som är viktigast i uppgifterna. De utmaningar jag ser att flerspråkiga elever har är framför allt problemlösningsuppgifter och begrepp som är specifika för matematikämnet” (intervju, 2021-april).
En lösning kan vara att låta eleverna använda modersmålet i matematikundervisningen, i den sociokulturella teorin nämns det att flerspråkiga elever vanligtvis inte har samma språkliga färdigheter i svenska som icke-flerspråkiga elever. Där nämner Norén (2015) att olika kodväxlingar mellan språk kan vara processer som stöttar lärandet, och det är det som Erik, Annika och Lars är positivt inställda till.
Sammanfattningsvis visar analyserna att kommunikation, interaktion och språk spelar en nyckelroll för elevernas matematiska utveckling. Ur ett sociokulturellt perspektiv är dess faktorer väsentliga för att eleven ska få förståelser för sin omvärld.
Tema 2: Att använda modersmålet
Erik, Annika och Lars var alla positivt inställda till användandet av modersmålet i undervisningen, och alla ville att eleverna skulle använda modersmålet i matematikundervisningen. Att använda modersmålet i ämnesundervisningen nämnde bland annat Gibbons (2013), och menade att elevernas ämneskunskaper stärks när de får använda modersmålet. Erik, Annika och Lars menar detsamma, och tyckte att matematikundervisningen blir mycket lättare för eleverna när de får möjligheten till att använda sig av modersmålet.
Annika menar:
”Det finns stora fördelar med att använda modersmålet i matematikundervisningen, även om många har resonerat kring att det kan hämma utvecklingen av elevens svenska språk. Där jag
22
jobbar finns det studiehandledning på arabiska under matematiklektionerna, och fördelen är att man som lärare får en bättre förståelse för hur eleven tänker” (intervju, 2021-april).
Dock nämnde Erik att forskare har resonerat huruvida modersmålet ska användas i undervisningen eller inte, och då kan man även relatera till Setati, Chitera & Essien (2009) som hänvisade till vissa experter som sa att användningen av ett annat språk än undervisningsspråket kan ha en negativ effekt på kunskapsinlärningen av undervisningsspråket. Lars, var den enda av de som jag intervjuade, som poängterade att han endast vill att eleverna ska använda sig av modersmålet ifall de inte förstår begreppen i just den uppgiften som de arbetar med. Lars berättar:
”Utifrån min erfarenhet anser jag att eleverna blir hjälpta av att få veta vad till exempel dubbelt- hälften heter på sitt modersmål. Eftersom de flesta elever är starkare i sitt modersmål har de ofta kunskap om de olika matematiska begreppen. Jag tar endast hjälp av deras modersmål när det är nödvändigt, annars är det bara undervisning på svenska som gäller”
(intervju, 2021-april).
Annars tyckte han att undervisningen endast ska ske på det svenska språket.
Tema 3: Att använda praktiska material
Lars, Erik och Annika var även eniga om att använda praktiska material för dessa flerspråkiga elever likt det som Rönnberg & Rönnberg (2001) beskriver. De beskriver att en av lösningarna för flerspråkiga elever att förstå matematik är att undervisa dem med konkret material, och då menar Bengtsson (2012) att arbetandet med konkret material minskar vikten av användning av språk då eleverna har det konkreta visuella materialet att utgå ifrån. Andersson (2018) nämner att eleverna således lär sig matematik, och inte behöver känna sig annorlunda eller utanför pga.
bristen i språket.
Erik säger: ”Jag försöker arbeta språkutvecklande genom att använda mig av konkret material i undervisning för att eleverna kommer att lära sig olika ord när använder sig av konkret material. Detta leder till att eleverna lär sig matematik med stor hjälp av konkret material, och det gör att de lär sig nya matematiska ord” (intervju, 2021-april).
Att även arbeta i mindre grupper är någonting som Annika tar upp, och hon säger följande:
”De anpassningar som vi har använt under alla dessa år medan jag har arbetat med flerspråkiga elever är flera. Man måste göras en kartläggning på sitt modersmål innan man går vidare. Utveckla ord och begrepp(matematisk) som används i undervisningen Låt eleven arbeta i par/grupp. Visuellt stöd samt använd mycket praktiskt material” (intervju, 2021-april).
23 Tema 4: Hemmiljöns roll
Angående hemmiljön tyckte alla tre lärare att hemmiljön spelar en stor roll för elevernas lärande i skolan. Erik tyckte bland annat att det påverkar elevernas utveckling i skolan, medan Annika var inne på att en dålig hemmiljö kan ha negativa effekter på barnets utveckling och lärande i skolan. Lars tyckte också att en dålig hemmiljö kan skada elevernas utveckling i skolan, men nämnde även att en lärare då får arbeta med att vända det negativa till positivt genom att få eleven att få en god syn på skolan och studierna. Alla tre lärare tyckte att elevernas lärande beror till stor del på hur förhållandet är mellan eleverna och föräldrarna.
Erik säger: ”Hemmiljön tror jag påverkar elevers utveckling mycket. Flerspråkiga elevers vårdnadshavare kanske inte kan svenska om inte förstår uppgifter med problemlösningskaraktär, men kan förklara sådant som ekvationer, de fyra räknesätten samt algebra på grund av att de innehåller siffror som är kända för dem” (intervju, 2021-april).
Annika nämner följande: ”Hemmiljön påverkar barns inlärning allmänt. Har barn svårt med familjeförhållande, kan det bli svårt för eleverna att koncentrera sig i skolan, vilket kan påverka de både psykiskt och fysiskt. Däremot kan en bra hemmiljö påverka barnen positivt, och det finns föräldrar som är mycket engagerade i sina barns studier. De frågar hur dagen har varit samt hjälper de med läxor och annat. Om eleven kommer hem med en läxa som läraren redan har förklarat, får eleverna den förklarad av sina föräldrar på sitt modersmål. Detta leder till att eleven får en ännu bättre förståelse” (intervju, 2021-april).
Hundeide (2006) återberättar att samspelet mellan föräldrar och elev spelar en nyckelroll för elevens lärande i skolan, och att en bättre relation hemma leder till en bättre skolgång. Dessutom nämner Hundeide (2006) att elever som flyttat till Sverige och har en annorlunda hemmiljö än den som den sociokulturella gemenskapen i skolan har, kan befinna sig i en kulturell kontext som skiljer sig från det som är känt. Detta kan vara något som alla tre lärare upplever med sina elever, och det behöver då inte nödvändigtvis vara elever som flyttat till Sverige, utan det kan då vara elever som är födda i Sverige men som har en annan hemmiljö än vad elever med en helsvensk bakgrund har.
Analys del 2
Efter att jag tolkat lärarnas olika val av stöd och anpassningar, så kan jag konstatera att de flesta sätten att arbeta på i klassrummet hos alla tre lärarna hör ihop med eller kan analyseras utifrån ett kommunikativt och språkligt perspektiv. Det som jag tydligt kan se i lärarnas svar är att många problem och svårigheter som de flerspråkiga eleverna upplever har med språket att göra.
24
Arbetar man språkutvecklande, och ger eleverna de anpassningarna som de bör få, gynnas dem tycker jag. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv talar Lars och Annika om att stötta eleverna och använda sig av scaffolding för att elevernas utveckling ska gå framåt. Enligt Pinter (2017) är scaffolding stöttning i elevernas kunskapsprocess där lärarna kan utforma sin undervisning och ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Därefter kan lärarna succesivt tillämpa olika momenten i undervisningen för att få en tydlig undervisning. Alla tre lärare tar även upp praktiska material som en form av stöd till eleverna. Detta tolkar jag ur ett sociokulturellt perspektiv som att lärarna gör det för att eleverna ska kunna få bättre insikt och uppfattning kring sin omvärld. Lars nämner att eleverna får möjlighet att arbeta i par eller grupper, och ur ett sociokulturellt perspektiv tolkar jag detta som att grupparbeten är ett viktigt moment där det eleverna interagerar och samspelar med varandra. Då är det kommunikationen som jag anser är den viktigaste pusselbiten i detta fall.
Tema 2 belyser hur omgivningen och språket är avgörande. I Eriks undervisning blir detta tydligt då han tycker att det är väldigt viktigt att eleven ska förstå språket så att eleven kan utvecklas matematiskt. Språket är det som Vygotskij tycker är väsentligt för att elevernas kunskaper ska utvecklas, och Steele (2001) anser att kommunikation är väldigt viktigt i den sociokulturella teorin för att eleverna ska utveckla sina kunskaper. När det kommer till vikten av hemmiljön, kan jag konstatera att alla tre lärare tycker att hemmiljön spelar en nyckelroll för elevernas kunskapsutveckling i skolan. Säljö (2014) nämner att det ur ett sociokulturellt perspektiv kan bli en utmaning för lärare att stöta på individer som har olika bakgrunder och kulturer. Då ska läraren kunna vara duktig på att veta hur man delar in grupper i exempelvis grupparbeten så att lärandet ska främjas på ett så bra sätt som möjligt.
25
Diskussion
I detta avsnitt besvaras frågeställningarna för studien med hjälp av resultaten som jag fick. Detta kommer även att relateras till syftet för studien.
Resultatdiskussion
När olika val och metoder av stöd och anpassningar undersöks så är det oftast det mest effektiva sättet som man vill få fram för att få en så bra utveckling som möjligt hos eleverna. Resultaten som jag fått av respondenterna är att de mycket gärna använder sig av praktiskt och konkret material för att få eleverna att förstå matematiken. Enligt Pinter (2017) leder denna typ av anpassning till att eleverna tar till sig kunskap på ett effektivt sätt och att det underlättar för eleverna att förstå olika uppgifter. Anledningen är att det är flera sinnen som fungerar samtidigt, och då medför detta att eleverna fokuserar sig på ett bättre sätt. Dessutom har jag som lärare använt denna typ av anpassning, och då har jag märkt att eleverna förstår matematiken mycket bättre när denna metod används.
Förvisso har denna typ av anpassning lett till att elevers lärande blir effektivt, men man kan samtidigt inte påpeka att det är den bästa metoden för samtliga elever eftersom alla elever är olika, och tar till sig kunskap på olika sätt. Fungerar denna metod för vissa elever innebär det inte per automatik att den fungerar för alla elever. Således är det av stor vikt att läraren måste vara kunnig och veta vilka olika typer av anpassningar man kan använda så att hen kan stötta och hjälpa sina elever på olika sätt. Å andra sidan måste läraren även utmana eleverna tillräckligt noga så att eleverna inte tappar motivation för ämnet (Pinter, 2017).
Att arbeta i mindre grupper är även någonting som lärarna fört fram. Bengtsson (2012) anser att en mindre grupp gynnar flerspråkiga elever då det blir enklare för de att kommunicera och känna sig trygga. Dessutom är det bra då Björk et al (2019) påpekar att många nyanlända elever brukar vara blyga och tystlåtna, och att detta sätt hjälper de att ta för sig och lära sig matematik. Detta sätt leder i sin tur vidare att de kommunicerar mer, och Steele (2001) konstaterar att elevernas matematikkunskaper utvecklas när de får chansen att samtala och kommunicera. Utifrån min erfarenhet kan jag instämma med ovanstående då jag märkt att vissa elever är blyga och tystlåtna, och tar för sig mycket mer när de är i en mindre grupp.
Att låta eleverna använda sig av sitt modersmål i matematikundervisningen är också en typ av anpassning som kan gynna eleverna, och Norén (2010) påpekar att läraren kan ge eleverna möjlighet att använda sitt modersmål i matematikundervisning oberoende om läraren behärskar
26
detta modersmål eller inte. Således stärks elevernas tilltro till sin språkliga förmåga, och Setati
& Adler (2000) konstaterar att språk och lärande är nära förknippade, och att det då kan vara bra för eleverna att använda sitt modersmål i matematikundervisningen. Då kan det vara en norm att låta eleverna använda sitt modersmål, och att det kan ses som en tillgång för att effektivisera inlärningen av matematik. Utifrån respondenternas svar har denna metod visat sig vara väldigt nyttig och effektiv för eleverna.
Svårigheterna och utmaningarna som flerspråkiga elever kan uppleva är enligt lärarna främst att kunna förstå och lösa textuppgifter. Eleverna har svårigheter med att förstå begreppen i texten, vilket leder till att de upplever enorma svårigheter. Bristen i språk hindrar eleverna alltså från att kunna lösa problemlösningsuppgifter, och detta medför att deras utveckling inte går framåt. Ur min egen erafenhet instämmer jag med detta då jag redan sett detta vid ett flertal tillfällen, och detta är ett problem som jag sett elever genom åren uppleva. För att möta dessa utmaningar har lärarna i min studie använt sig av anpassningar såsom användning av konkret material, och att låta eleverna arbeta i små grupper.
Enligt Bagger (2017) ska man fokusera på det matematiska språket redan i ung ålder för att eleverna inte ska uppleva större svårigheter i senare ålder, även om det kan kännas svårt i början för eleverna. Hon nämner att de då redan stött på olika begrepp och arbetat med dem, och att det kan komma att bli en stör fördel för eleverna i senare ålder.
Om eleverna inte får rätt stöd av lärarna kan det leda till att de upplever svårigheter när det kommer till grundkunskaper. Detta kan leda till att eleverna får det svårt att klara av målen för matematiken i framtiden eftersom de redan då ligger mycket efter enligt Löwing & Kilborn (2010).
Metoddiskussion
Under studiens gång har jag främst valt att utgå från intervjuer med lärare för att jag skulle få en så tydlig bild som möjligt av mina frågeställningar. Jag ville veta hur lärarna arbetar med flerspråkiga elever och hur de anpassar matematikundervisningen så att dessa elever lär sig matematik på bästa sätt.
Metoden som jag har använt mig av i denna studie är en kvalitativ metod. Varför jag valt detta är för att jag vill få en så bred och fördjupad kunskap om det jag undersöker, och tyckte att detta sätt passade min studie väldigt bra. Brinkkjær & Høyen (2013) anser att man får en mycket fördjupad kunskap om man vill fördjupade svar från intervjuer, och att man då får veta hur svaren relaterar sig till verkligheten. Det var det som var mitt mål, och jag tyckte att jag fick en tydlig bild över svaren som jag fick av respondenterna. Svaren som jag fick av
27
respondenterna utgick från ett subjektivt perspektiv, alltså erfarenheter ur ett personligt perspektiv. Hade jag valt att utgå ifrån ett objektivt perspektiv, hade detta inte varit det mest passande då det hade lett till en instabilitet och ostadighet i mina svar. Brinkkjær & Høyen (2013) menar att man inte kan dra allmänna slutsatser i undervisningar, och därför valde jag ett subjektivt perspektiv. Det finns ingen lösning som hade passat alla lärare och alla elever, och orsaken är att vi människor är olika och att vi lär ut samt lär oss på olika sätt eftersom vi har olika behov och förutsättningar.
Jag har fått bättre kunskaper om hur man anpassar undervisningen för flerspråkiga elever tack vare metoden som jag valt. Jag anser att om jag hade valt en kvantitativ metod, så hade jag fått dra allmänna slutsatser över exempelvis hur många lärare som använder modersmålet i matematikundervisningen, eller hur många som använder praktiskt material. Detta tycker jag inte hade gynnat min studie då jag inte tror att jag hade kunnat få svar på mina frågeställningar.
Ett observationsschema skulle vara utgångspunkten för mina observationer, och med hjälp av detta schema skulle det bli det mycket tydligare vad jag skulle fokusera på. Jag ville observera fem klassrum, med fem olika lärare. Jag ville observera två lektioner i varje klass.
Bryman (2011) påpekar att en strukturerad observation med ett observationsschema underlättar för observatören och gör så att hen får en mycket tydlig bild över vad hen ska fokusera sig på. Då kan man enklare hålla sig till ämnet där fokuset ska sättas. En nackdel med denna typ av metod är att kunna avgränsa vad som ska finnas med i schemat och intervjuerna.
Jag ville utföra observationer av lärare och elever, och ville sätta mitt fokus på hur lärarna arbetade med anpassningar av flerspråkiga elever, men metodvalet har ändrats på grund av covid-19. Observationerna har alltså inte skett. Hade jag använt mig av observationer hade studiens validitet kanske ökat, samtidigt hade jag fått bättre och tydligare resultat
Specialpedagogiska implikationer
Senge (2006) nämner att arbetet med att planera sin undervisning så att elever får den anpassningen som de behöver är någonting som är väldigt viktigt för en lärare. Fokus i denna studie ligger på hur man kan anpassa sin matematikundervisning så att flerspråkiga elever lär sig matematik på bästa sätt. Rollen som en specialpedagog har handlar i hög grad om att man ska arbeta på ett främjande sätt så att elever undviker att hamna i svårigheter, och så att alla elever får en likvärdig utbildning. Specialpedagogen skapar således en god miljö i skolan som gör det enklare för elever att ta till sig kunskap. En av specialpedagogens uppgifter är att hjälpa
28
och handleda lärare så att alla elever uppnår målen. I denna studie får vi som specialpedagoger inblick på hur man som lärare kan jobba med flerspråkiga elever i matematikundervisningen.
Förslag på fortsatt forskning
Denna studie är begränsad då man inte kan dra alltför stora slutsatser eftersom det finns mycket mer som man kan forska om gällande hur man anpassar sin undervisning när man har flerspråkiga elever som man undervisar. Forskning angående det matematiska språket och att det är viktigt för eleverna kan man hitta många studier om, men om anpassningar hittar man inte lika mycket. Därför kan man i en fortsatt forskning fördjupa sig om de praktiska material som man kan använda sig som lärare för att få elever att förstå matematik på bästa sätt.
Dessutom hade man kunnat forska mer kring detta ur ett elevperspektiv. I denna studie har jag försökt få svar på mina frågeställningar främst ur ett lärarperspektiv. För att dock få en djupare förståelse och en tydligare bild kan jag forska kring detta och fokusera mig på hur eleverna upplever det.
29
Referenser
Andersson, S. (2018). Nämnaren. Steget före-undervisning på Bodaskolan i Borås, 2, s. 15–18.
Andresen, R. (2002). Sociala nätverk, grupper och organisationer – praktiskt arbete och teoretisk reflexion. Natur och Kultur: Stockholm.
Bagger, A. (2017). Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik [Elektronisk resurs] diskursiva förutsättningar. Utbildning och Demokrati. 26 (2), s. 95–111.
Bengtsson, M. (2012). Mathematics and Multilingualism -Where Immigrant Pupils Succeed.
Acta Didactica Napocensia, 5(6), ss. 17–24
Björk, K., Danielsson, E., & Basic, G. (2019). Collaboration and identity work: A linguistic discourse analysis of immigrant students’ presentations concerning different teachers’ roles in a school context. Review of Education, Pedagogy, and Cultural Studies, 41(1), s. 26–47.
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Calderon, L. (2004). Komma till tals- flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling
Chan, S. (2015). Linguistic challenges in the mathematical register for EFL learners: linguistic and multimodal strategies to help learners tackle mathematics word problems. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 18 (3).
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. Studentlitteratur: Lund.
Dysthe, O. (2010). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
30
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Grønmo, L. (1999). Att sätta ord på algebra. Nämnaren, 1, s. 19–25.
Hajer, M & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. 1. uppl.
Stockholm: Hallgren & Fallgren
Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling - barns livsvärldar. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Ingvar M., Eldh G. (2014). Hjärnkoll på skolan. Stockholm: Natur & Kultur
Kvale, Steinar (2006). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, G. (2000). Talar många språk. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Lindberg, V. (2013). Betyg och bedömning i svensk didaktisk forskning 1990-2009. I L.
Löwing, M. & Kilborn, W. (2010). Kulturmöten i matematikundervisningen: exempel från 41 olika språk. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Moschkovich, J. (2002). A situated and sociocultural perspective on bilingual mathematics learners. Mathematical Thinking and Learning, Special Issue on "Diversity, Equity, and Matematical Learning", 4(2 - 3), s. 189 - 212.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikklassrum. 133 s.
Norén, E. (2015). Agency and positioning in a multilingual mathematics classroom.
Educational Studies in Mathematics, 89(2), s. 167– 184.
