Examensarbete
Kandidatuppsats inom bildproduktion Att klippa för skratt
En studie på modern tv-komedi med fokus på klippning
Cutting for Laughs: A study on modern tv-comedy editing
Författare: Tom Elovson
Handledare: Joakim Hermansson Examinator: Cecilia Strandroth Ämne/huvudområde: Bildproduktion Kurskod: BQ2042
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-06-02
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Abstract:
Den här uppsatsen berör klipparens avgörande roll för komediserier och tar avstamp i frågan varför man klipper som man gör i komediserier. Syftet är att undersöka hur humor kan formas med hjälp av klippning. Uppsatsen studerar därför klipprytm, alltså tajming och tempo, i situationskomedin Scrubs utifrån ett urval humortekniker, för att på så sätt bidra med kunskap om vad olika former av rytm bidrar med vid skämt. Komediklippning berörs också på en övergripande nivå, varför klipprytm inte endast berörs i samband med enstaka skämt. Texten handlar därmed också om hur variation i klippning och berättande är avgörande i kombination med många humortekniker. Inte minst lägger humorns kommunikativa riktning och vilken situation humorn uppstår från grunden för hur rytm formas runt ett skämt.
Nyckelord:
Tv-serier, humor, sitcom, Scrubs, klippning, klipprytm, tajming, tempo.
Abstract: ... 1
1. Inledning ... 3
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Syfte och frågeställning ... 4
1.3 Teori och tidigare forskning... 4
1.3.1 Rytm i klippning ... 4
1.3.1.1 Rytmformgivning ... 4
1.3.2 Humor, rytmen och klipparen ... 7
1.3.3 Humortypologin ... 8
1.4 Metod och material ... 10
1.4.1 Utförande ... 10
1.4.2 Scrubs... 12
2. Klippning och humor i Scrubs: ”My Half-Acre” ... 12
2.1 Konceptuell vändning ... 13
2.2 Fyndighet ... 15
2.3 Klumpighet ... 17
2.4 Hån och nedlåtenhet ... 18
2.5 Övriga humortekniker ... 20
3. Slutdiskussion ... 22
3.1 Uppbyggnad - övergripande ... 22
3.2 Tempoförändring ... 23
3.3 Reaktion och paus ... 24
3.4 Paus och vila ... 24
3.5 Övergripande – avslutet på slutsatserna ... 25
4. Referenslista... 27
1. Inledning 1.1 Bakgrund
I komediserier görs klippningen inte minst för att bidra till att förstärka humorn och det sägs ofta att komedi är den svåraste genren inom film och tv att regissera och klippa.1
Därför är det intressant att undersöka genren för att underlätta för framtida klippare, genom att öka medvetenheten om hur moderna komediserier faktiskt klipps. Med fokus på klippningen undersöks därför i denna uppsats hur skämt byggs upp, hur bilder bidrar till komedin i samband med klippningen och om det finns mönster i klippningen som är genomgående i avsnitt och serier.
TV-komedier har varit väldigt framgångsrika under hela linjärtelevisionens historia. Speciellt situationskomedin och liknande komedier anses vara en av huvudbeståndsdelarna i linjärtelevisionens framgångutveckling,2 eftersom den har fungerat som ett perfekt format för att iscensätta aktuella konflikter medan publiken har underhållits.3 För klippare och regissörer gäller det att hitta en balans för hur långt humorn kan gå utan att förstöra det komiska. Om det är för grovt eller för mycket, så tappas den komiska effekten och kanske trampas någon på tårna. Om humorn hålls tillbaks så tappas även då den komiska effekten.
I klippningen av komedi spelar i synnerhet tempo och tajming viktiga roller, inte minst för att komedins vridningar och vändningar behöver byggas upp för att skapa förväntan, om inte det roliga ska gå förlorat. Detta beror inte minst på att ett kritiskt moment i komedi är överraskningen.4 Detta kan jämföras med skämtstrukturens slutkläm och den narrativa strukturens klimax. I de båda är tajming och tempo centrala för att effektivisera berättelsernas spänning.5 Klimax beskrivs som den del av det narrativa där något oväntat avslöjas eller sker och slutkläm kan ses som klimax i en komisk berättelse, då en slutkläm ofta är en överraskande slutlig vändning.6 Förutom att forma ett bra narrativ med ett effektivt avslut, så krävs i komedi också att dess humor betonas genom klippningen. Även om det inte är just klipparen som är fullt ansvarig för komiken så bär alltså klippningen ett stort ansvar för att bygga humorn. 7
1 Ken Dancyger, The technique of film and video editing [Elektronisk resurs] history, theory, and practice.
(New York: Focal Press, 2010) s. 317.
2 Glen Creeber, Toby, Miller & John Tulloch (red.), The Television Genre Book (London: Palgrave, 2015).
s. 95-96.
3 Creeber, Miller & Tulloch 2015, s. 100.
4 Dancyger 2010, s. 317-318.
5 Salvatore Attardo & Lucy Pickering. “Timing in the performance of jokes” Humor – International Journal of Humor Research, red. Thomas E Ford, Volym 29, utgåva 2. (2011) s. 233-237.
6 Attardo & Pickering 2011, s. 237.
7 Dancyger 2010, s. 316
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga mönster i klippningen som används som strategier för att förstärka humorn i olika tekniker, eller typer, av skämt i TV-serier, med fokus på klipprytm. Uppsatsen undersöker därmed hur humor kan formas med hjälp av klippningen i den amerikanska komediserien Scrubs. Undersökningen strävar efter att kartlägga mönster i hur klippningen anpassas efter humorteknik och därigenom belysa hur och varför man klipper som man gör i komediserier. I klartext är frågeställningen:
Hur och varför används olika klippstrategier i Scrubs i samband med olika skämt- och humortekniker?
1.3 Teori och tidigare forskning 1.3.1 Rytm i klippning
Rytmen i en filmad berättelse formas av narrativets upp och nedgångar, spänningar och förlösningar och av balansen mellan stabilitet och plötslig omkastning.8 Karen Perlman beskriver klippningens rytm som tid, energi och rörelse som formas av tre verktyg, 9
tajming, tempo och rörelsefrasering för att skapa cykler av spänningar och förlösningar.10
I den här delen förklaras formgivningen av rytmen och rytmens funktion kort.
Undersökningen kommer främst förhålla sig till tajming och tempo,11 eftersom rörelsefrasering12 är en nyare term som inte används ofta i klipprum.13 Eftersom rörelsefrasering också påverkar rytm så kommer uppsatsen dock kort att sammanfatta begreppets innebörd för att få en bättre förståelse för rytmformgivning.
1.3.1.1 Rytmformgivning
En klippare gör kontinuerligt tre val när hen formar tajming: bilders placering och ordning i sekvensen, längden på en bild och vilka bildrutor man väljer att börja och avsluta en bild med.14 När en klippare väljer vilka specifika bildrutor som klipps samman
8 Karen Pearlman, Cutting rhythms: intuitive film editing (Focal Press, Burlington, MA, 2016) s. 74-75.
9 Pearlman 2016, s. 86.
10Jag har översatt de engelska begreppen tension och release till spänning och förlösning eftersom de begreppen bäst passar in i de engelska ordens definition. Begreppet lättnad skulle kunna användas för relief men innebörden är att spänningen förlöses och att narrativet går vidare, alltså inte slutar.
11 Tempo är en översättning på det engelska begreppet pace, som också kan översättas till svenskas takt, vilket har en annan mening än tempo när man pratar om musiksammanhang. Den här uppsatsen fokuserar på rörlig bild mer än musik och eftersom man inom rörlig bild främst använder ordet tempo, kommer uppsatsen översätta pace till tempo.
12 Egen översättning av Karen Perlmans begrepp ”trajectory phrasing” i Cutting rhythms: intuitive film editing (s. 52), för att beskriva hur klippningen manipulerar upplevelsen av rörelsens energier i bilderna, vilket bidrar till rytmen.
13 Pearlman 2016, s. 51.
14 Pearlman 2016, s. 50.
så skapas en relation mellan två bilder och deras innehåll och ur det skapas mening. 15 I till exempel en dialog mellan två karaktärer som visas i varsin bild, som en klippare klipper emellan, kan klipparen välja att hålla ut en bildruta så en meningsskapande detalj blir synlig eller så kan hen välja att klippa precis före denna. Meningen blir olika
beroende på vilket val som görs i klippningen. 16
Var och i vilken ordning klipparen väljer att placera bilder i en sekvens är också en aspekt som påverkar tajming. Detta kan till exempel handla om var är när man väljer att placera en singelbild på en person, en tvåbild med två personer, en reaktionsbild eller en överraskning.17 Med hjälp av placeringen väljer klipparen ut vad som ska betonas i olika sekvenser.Det har inte så mycket att göra med hur länge en bild visas, utan tajming skapas genom att forma hur, alltså i vilken ordning, ett händelseförlopp ska utspela sig.
Bildens längd är en faktor i tajmingen som är relativ och mer handlar om känslan av hur lång en bild upplevs vara.18 Den faktiska tiden avgör inte om en bild är lång eller kort, utan det är serien bilder innan och efter som främst påverkar en bilds upplevda längd. Om ett tio sekunder långt klipp placeras mellan en serie av flera ensekunders-långa bilder så ger det en känsla av att den tio sekunder långa bilden sänker tempot.
Tempo är liksom tajming ett verktyg i rytmens formgivning och tempot definierar klippningen genom klippfrekvens, förändring och rörelser i bild samt förändring i en serie med bilder. 19 När en klippare sätter tempot för en sekvens manipuleras publikens känsla av vad som är snabbt och långsamt. Till exempel kan tempot påverkas genom att ett tio sekunder långt klipp fylls med mer rörelse och information eller förändring än bilderna innan och efter har. På så sätt kommer känslan för bildens längd upplevas kortare och tempot kännas snabbare, än vad det hade gjort om bilden hade varit lika mycket fylld med information som bilderna innan och efter. 20 I en sekvens kan två verktyg i rytmformgivning, tajming och tempo, sålunda vävas ihop för att forma rytm.
Klippfrekvens är det mest märkbara elementet för att definiera tempo genom klippning. I korthet betyder det att ju oftare man klipper, desto snabbare upplevs tempot.
Ofta utnyttjas klippfrekvensen för att öka spänningen när en berättelse börjar närma sig klimax.21 Eftersom varje bild är fylld med ny information måste publiken ta in mer
15 Pearlman 2016, s. 51-52
16 Pearlman 2016, s. 51-52
17 Pearlman 2016, s. 53-54
18 Pearlman 2016, s. 53
19 Pearlman 2016, s. 53, 56
20 Pearlman 2016, s. 53, 56
21 Pearlman 2016, s. 55-56
information på kort tid när man klipper ofta och därmed ökas spänningen genom att mycket händer på kort tid utan att allt hinns med att processa fullt ut.
En tredje definition av tempo, som Pearlman berör, säger att tempo påverkas av förändring i relation till en helhet, som till exempel en sekvens eller hela filmen. Med förändring menas hur ofta förändring sker både visuellt och i det narrativa. Visuellt kan det handla om kamerarörelser eller bilder som matchas ihop för att manipulera tempot genom att matcha rörelser eller abrupt bryta rörelser. I ljud kan det vara en rapp dialog som ger känslan för ett snabbt tempo. Det kan också handla om hur fort berättelsen går vidare till en ny del i det narrativa och hur ofta detta görs.22 Tajming och tempo går väldigt mycket hand i hand och vävs lätt samman med varandra eftersom de båda rör tid och rörelse i en sekvens, men det finns en aspekt till av rytmens formgivning som inte täcks av tajming och tempo.
Det tredje verktyget som används i rytmens formgivning är rörelsefrasering.
Pearlman kom på begreppet för att täcka in de områden av rytmens formgivning som inte redan täcks av tajming och tempo. 23 Rörelsefrasering handlar om hur man manipulerar och väljer mellan olika energier för att forma rytm och det är något som publiken tar in direkt. Hon beskriver rörelsefraseringens betydelse som rörelseflöden som slås samman från olika bilder för att forma energin mellan dem.24 Som de andra två pelarna i rytmens formgivning så har även denna pelare tre aspekter. Den första är sammanlänkade och kollision av flöden, där tajming formas genom att matcha eller inte matcha i det visuella, som till exempel i rörelseriktning, ljus och storlek.25 Om bilder placeras efter varandra ger det automatiskt bilderna en relation genom att betraktaren ser en skillnad mellan två bilder. Dessa skillnader kan kännas naturliga eller onaturliga beroende på hur
rörelseriktning och bildernas information matchas. Denna definition av flödesdesign är en kombination av placering av bilder, organisering av tajming och rörelse, samt av
förändringen av tempo.
Det andra elementet i rörelsefrasering är betoning, som förklaras av att
betoningspunkter skapas genom att använda bilder för att betona någonting eller för att generera en känsla. Detta kan kopplas samman med reaktionsbilder som betonar en känsla via en karaktär eller en bild på något som betraktare generellt kopplar till en känsla. Reaktionsbilder är väldigt viktiga för komedi för att hjälpa publiken att reagera på
22 Pearlman 2016, s. 56-59
23 Pearlman2016, s. 60-63.
24 Pearlman2016, s. 60-63.
25 Pearlman2016, s. 63.
det roliga och beroende på var reaktionsbilder placeras så påverkar det rytmen och förhoppningsvis bidrar detta till det komiska, speciellt i dialogscener. 26 Den tredje aspekten är valet mellan olika tagningar där energin, som till exempel en skådespelare bidrar med, kan vara olika beroende på vilken tagning som används. 27 Denna aspekt handlar om valet mellan olika möjligheter att uttrycka rytmen på. Eftersom den här uppsatsen endast undersöker färdigklippt material kommer dock olika tagningar inte att analyseras.
1.3.2 Humor, rytmen och klipparen
Många säger att allt handlar om tajming i humor; ändå är tajming ett av de minst utforskade ämnena i humorteori.28 I artiklar och recensioner om olika framgångsrika komediserier har det ofta nämnts att grundpelaren för seriernas framgång är dess
karaktärer och att det ofta är interaktionen mellan karaktärer och deras beteende som står för mycket av det roliga. Det är alltså sällan skämt med slutkläm som är källan till humorn, men klassisk skämtstruktur har fortfarande sina kopplingar till den narrativa strukturen.
Klassisk skämtstruktur består av en uppbyggnad som genererar det narrativa som avslutas med en slutkläm, en vändning som överraskar.29 En skämtstrukturs slutkläm kan liknas med den narrativa strukturens klimax, eftersom de har liknande egenskaper. Båda består av en överraskning eller vändning och sker ofta plötsligt. En egenskap, som en berättelses klimax inte alltid har, är det absurda eller överraskande avslut som en slutkläm ofta har. I stil med diskussion om klippningens rytm så sägs också att skämt och humor byggs och är beroende av rytm. I samband med skämtstruktur pratas det om rytm och tajming, genom pauser, distribuering av delar i berättelsen och interaktion mellan olika talare.30
Pauser kan relateras till klipprytmens förhållande till tid. I klippningen kan det praktiskt kopplas till valet av hur mycket utrymme som ges efter en slutkläm.
Distribuering av delar relateras till tajming som i placering och organisering av händelser eller bilder i en sekvens, vilket innebär att ordningen för den information som ska
distribueras väljs. Interaktion med andra talare kan kopplas till karaktärers interaktion
26 Brett Mills, The Sitcom. (Edinburgh: Edinburgh University Press, 2009) s. 39.
27 Pearlman2016, s. 63-67.
28 Attardo & Pickering 2011, s. 233.
29 Arthur Asa Berger. Anatomy of humor, (New Brunswick, USA: Transaction Publishers, 1993) s. 58.
30 Attardo & Pickering 2011, s. 235.
med varandra eller i relation till publiken men även också till karaktärers reaktion till skeenden i berättelsen, då vad de uttrycker avgörs av och relateras till vad som sker.
När man klipper komedi måste man förstå hur humorn uppstår och dess riktning, om den är situationsbaserad eller karaktärsbaserad, vilka bilder som kan användas för att stärka humorn och om det finns visuella element som kan stärka humorn. Humorns riktning måste betonas i klippningen och en viktig komponent i komedi är
överraskningen vilket görs med hjälp av rytmens form.31 Klipparen behöver bygga upp till överraskningen för annars kan humorn gå förlorad. Förståelsen för rytm, alltså tajming, tempo och rörelsefrasering, som definierar rytm enligt Pearlman, är kritiskt för att skapa en komisk sekvens.32
Den här uppsatsen berör inte framför allt genren situationskomedier, eftersom skaparna av Scrubs säger att serien inte är en situationskomedi. Ändå kan Scrubs överlag kopplas genren genom att flera aspekter av situationskomedins karaktär präglar även Scrubs. Framförallt får situationskomedin en framträdande roll i diskussionen i uppsatsen eftersom det är den vanligaste formen av TV-komedi.33 Situationskomedigenren, mer känd genom förkortningen sitcom, är en blandning av situationsdrama och
sketchkomedi.34 Situationskomedier brukar ofta vara realistiska, på så sätt att de ofta utspelas i vår nutida värld. Humorn uppstår ofta genom seriens karaktärer och deras färgstarka personligheter som ofta är väldigt tydliga och lätta att beskriva. De brukar vara väldigt verbala med mycket dialog och klippningen byggs ofta på tajming för att betona skådespelarnas prestation.35 Förr producerades situationskomedier som
flerkameraproduktion inför en publik, men numera är det inte alltid så. Vad exakt som klassas som situationskomedi går att diskutera. Det som främst avgör om en komediserie är en situationskomediserie eller inte är dess narrativa format, med en miljö och
karaktärer som förändras och utvecklas väldigt lite. Man bygger upp problem i avsnitt och löser dem i samma så berättelsen nästintill återställs inför kommande avsnitt. 36
1.3.3 Humortypologin
När man analyserar humor och skämt behöver man bryta ner vad man skämtar om under flera kategorier, eller tekniker som jag kallar det i den här uppsatsen. Detta görs för att
31 Dancyger 2010, s. 316, 318.
32 Pearlman 2016, s. 318
33 Dancyger 2010, s. 316.
34 Creeber, Miller & Tulloch 2015, s. 96
35 Dancyger 2010, s. 316.
36 Creeber, Miller & Tulloch 2015, s. 100.
skilja på de olika typer av skämt som används för att generera humorn, alltså varifrån humorn kommer.37 En humorteknik definieras av vad man skämtar om och vilken typ av humor det handlar om. Ofta utgör en humorteknik grunden till humorn i en situation medan andra är sekundära. 1976 tog Arthur Asa Berger fram en typologi för att avkoda humor i all form av humor i media.38 Berger delade upp humorn i fyra kategorier: språk, logik, identitet och handling.39 Under dessa kategorier har Berger placerat in sammanlagt 44 humortekniker så alla skämt ska kunna brytas ner. En humorteknik är grunden för karaktären och det komiska temat i ett skämt, alltså vad skämtet grundas i
innehållsmässigt. Humorteknikerna kan kombineras med varandra men det är oftast en teknik som är primär i ett skämt och resterande humortekniker som förekommer är sekundära. Med Bergers typologi kan man alltså avkoda och undersöka vad man skämtar om och om det finns mönster i skämtens struktur beroende på vilken humorteknik som används för skämtet.40
Trots att Berger tog fram typologin för att analysera humor i all form av media ansåg Moniek Buijzen och Patti M. Valkenburg, 2004, att typologin brast när de ville undersöka humor i reklamfilm i tv, eftersom audiovisuell media har en bredare variation av humortekniker än vad som angavs i Bergers typologi.41 Därefter utvecklade Jennifer Juckel (2014) en typologi i syfte att undersöka humor i situationskomedin i tv,42 grundat på Bergers typologi, med inspiration från Buijzen & Valkenburg typologi. Juckels typologi bestod av Bergers kategorisering med Buijzen & Valkenburgs humortekniker placerade under dem. Hon testade typologin på komediserierna Modern Family och The Office och såg att hon behövde lägga till humortekniker för att täcka de områden av humor som förekommit i serierna som inte redan tidigare var täckta. 43 Efter testet bestod Juckels typologi av 22 humortekniker. Juckels typologi har använts för att undersöka vad som har lett till framgång i genren situationskomedi, genom att undersöka vad man skämtar om i moderna situationskomedier.44 Däremot har den inte använts i samband med undersökning av klippning.
37 Berger 1993, s. 17.
38 Berger 1993, s. 18.
39 Berger 1993, s. 17.
40 Berger 1993, s. 18.
41 Jennifer Juckel. What’s so funny? Using multidisciplinary approach to understand sitcom success, (Murdoch: Murdoch University, 2014) s. 77-79.
42 Juckel 2014, s. 79-84.
43 Juckel 2014, s. 79-84.
44 Jennifer Juckel, Steven Bellman & Duane Varan. “A humor typology to identify humor styles used in sitcoms” Humor – International Journal of Humor Research, red. Thomas E Ford, Volym 29, utgåva 4.
(2016) s. 583-603.
Humorteknik Kort beskrivning
Absurditet Ologiskt. En situation som går mot alla logiska regler.
Allusion Indirekt referens.
Frånstötande beteende Stötande, motbjudande beteende.
Hån, förlöjligande Få någon att se dum ut. Verbalt eller ickeverbalt.
Ironi Säga en sak och mena någonting annat eller motsatsen av det man säger.
Slagfärdighet Överlista någon med ett svar, en handling eller en comeback.
Klumpighet Saknaden av koordination. Ograciös.
Komisk musik Rolig eller ovanlig musik (när det inte är en del av programmets struktur).
Komiskt ansikte Uttrycker sig roligt med ansiktet. Grimas.
Konceptuell överraskning Missleder publiken för att plötsligt förändra eller vända koncept.
Rapphet Repliker med vitsiga och snabba svar.
Lögnaktigt beteende Är avsiktligt missledande, gömmer eller förvränger sanningen.
Missförstånd Misstolkar eller missuppfattar en situation.
Nedlåtenhet Visar arrogans behandla de ansedda underordnade, nedlåtande.
Ordlek Leker med ordens mening.
Parodi Imiterar en stil eller genre av litteratur eller annan media.
Fyndighet Smart, fyndig, genialisk humor.
Påkommen Oväntat bli fångad när man gör något fel eller säger något klandervärt.
Rigiditet Någon som tänker i raka linjer, som är konservativ och inte anpassbar.
Sammanträffande En sammanträffande och oväntad händelse
Skadeglädje Offerhumor. Blir road av andra människors olycka/motgång.
Självnedvärdering Uttrycker något negativt om sig själv.
Tabell 1. Definition av alla humortekniker i Juckels typologi för situationskomedi med egen översättning.
1.4 Metod och material 1.4.1 Utförande
För att besvara frågeställningen vilka klippstrategier som används i den amerikanska komediserien Scrubs i samband med olika humortekniker kommer uppsatsen använda sig av Juckels ovanstående typologi för humortekniker som framtogs i syfte för att analysera humor i situationskomedier. Uppsatsen kommer använda typologin för att undersöka vilka mönster som finns i klippningen beroende på vilken humorteknik som används. I kombination med humortypologin så utgår uppsatsen främst från Karen Pearlmans definition av rytm i klippning som den diskuterats ovan.
I analysen används följande sammanfattning av Pearlmans text, som modell för de olika aspekterna av klippning som formar rytmen.45
Tajming Tempo Rörelsefrasering
Bildlängd, relativt med föregående och efterkommande bilder
Driv i det narrativa Betoningspunkter, reaktionsbilder
Placering och ordning av bilder,
sammankoppling och kollision mellan bilder
Kamerarörelse och zoom.
Klippfrekvens Rörelse, förändring och information.
Tabell 2. Aspekter av klippningen som formar rytmen.
I den här tabellen har jag lagt ihop placering, som berör tajming med sammankoppling och kollision av bilder, som Pearlman sorterar under rörelsefrasering. Dessa hänger ihop eftersom båda handlar om bilders ordning. För den här uppsatsen har jag valt att inte ha med bildrutor i tabellen eftersom det är svårt att hitta ett mönster i den typen av
detaljgranskning som blir relevant i samband med humortypologin. Dessutom vill jag främst söka större mönster i hur skämt är uppbyggda, organiserade, vilka bilder som används och bilders struktur i samband med klippningen. Även fast jag inte diskuterar valet av bildrutor för klipp kommer jag ändå beröra tajming beträffande bildlängd, bildplacering och -organisering.
Uppsatsen kommer inte beröra klipparens roll och frihet i klipprummet, utan det är i synnerhet den faktiska klippningen som uppsatsen har syfte att undersöka. Analysen gjordes genom att tidskod, serie, episod, humorkategori, humorteknik och noteringar om de rytmiska aspekterna i klippningen noterades i en tabell. Med hjälp av tabellen
undersöktes de mönster och samband som finns i klippningen.
För att avgränsa uppsatsen kommer enbart ett avsnitt ur komediserien väljas ut.
Denna avgränsning beror på att det skulle bli alltför tidskrävande att analysera fler serier och avsnitt, även om tydligare och mer nyanserade mönster säkert skulle kunna
framkomma vid mer omfattande analyser. Även fast uppsatsen bara förhåller sig till en serie så kan den ge en uppfattning om hur man klipper humor och varför man klipper humor som man gör, eftersom det finns en stor variation i humorn och i användningen av klippstrategier. Avsnittets som valts ut är heller inte en säsongsstart eller en
säsongsavslutning. Detta för att formatet i synnerhet varieras när en säsong ska
45 Pearlman 2016, s. 50-67.
introduceras eller avslutas. Avsnittet jag väljer kan betraktas som typiskt för serien och omnämnts av kritiker och fans som en höjdpunkt i seriens framgång. 46
1.4.2 Scrubs
Scrubs är en drama-sitcom som sträcker sig över nio säsonger från 2001 till 2010.47
Scrubs utspelar sig på Sacred Heart Hospital, där J.D. är praktikant och lär sig om livet och medicin. Något som utmärker serien är hur tittaren får följa med in i J.D.s
dagdrömmar, som kan vara mycket absurda. Humorn grundas ofta i dess absurditet, ironi, fysiska humor och ofta förekommer parodier på annan populärkultur. En annan distinkt egenskap serien har är hur den blandar humor med plötsliga tragedier som uppstår på ett sjukhus och det får publiken att vända sina känslor från skratt till tårar, på ett ögonblick.
Scrubs har nominerats till 17 Emmys varav två gånger för bästa komediserie. Serien har vunnit Emmys för bästa ljud i en komedi- eller dramaserie, och för Enastående
flerkamera-klippning för avsnitt där de ändrade seriens format tillfälligt och gjorde parodi av andra film och tv-genrer. För den här uppsatsen har jag valt att analysera avsnitt 9, My Half-Acre från säsong 5,48 eftersom det är ett avsnitt som har bland de högsta betygen från publiken och i avsnittet uppstår många dagdrömmar från J.D. och mycket fysisk humor, på ett sätt som är typiskt för serien som helhet.49
2. Klippning och humor i Scrubs: ”My Half-Acre”
I det här kapitlet kommer uppsatsen exemplifiera fem av de främst förekommande humorteknikerna, under fyra sektioner med hjälp av skämt från scener i avsnittet. De scener som används som exempel kommer i sektionerna kort sammanfattas i samband
46 Metro, 15 of the best episodes of Scrubs to celebrate 15 years of the show, 2016,
https://metro.co.uk/2016/10/02/15-of-the-best-episodes-of-Scrubs-to-celebrate-15-years-of-the-show- 6159994/ [hämtad 2019-11-30],
IGN, Top 10 Scrubs Episodes, 2016, https://www.ign.com/articles/2016/10/01/top-10-Scrubs-episodes [hämtad 2019-11-30],
Ranker, The Best Scrubs Episodes of All Time, u.å., https://www.ranker.com/list/best-Scrubs- episodes/reference [hämtad 2019-11-30]
Episode Ninja, The BEST Episodes of scrubs, 2020, https://episode.ninja/series/scrubs [hämtad 2020-06- 14].
47 Scrubs. 2001. [TV-serie] Bill Lawrence, USA: NBC.
48Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC.
49 Metro, 15 of the best episodes of Scrubs to celebrate 15 years of the show, 2016,
https://metro.co.uk/2016/10/02/15-of-the-best-episodes-of-Scrubs-to-celebrate-15-years-of-the-show- 6159994/ [hämtad 2019-11-30],
IGN, Top 10 Scrubs Episodes, 2016, https://www.ign.com/articles/2016/10/01/top-10-Scrubs-episodes [hämtad 2019-11-30],
Ranker, The Best Scrubs Episodes of All Time, u.å., https://www.ranker.com/list/best-Scrubs- episodes/reference [hämtad 2019-11-30].
med resonemang om hur klipprytm förstärker humorn. Kapitlet kommer följa två berättelser som berättas i avsnittet. Huvudkaraktären J.D. går på blinddejt och utvecklar sin relation med en kvinna medan hans vän Elliot är orolig för att J.D. utvecklar sin relation med kvinnan för snabbt. Den andra berättelsen handlar om hur en karaktär vid namn Cox vägrar pussa sin egen son och hans fru Jordan försöker få honom att göra det.
De fem humortekniker som kommer reflekteras över är konceptuell vändning, fyndighet, klumpighet och kombinationen av hån och nedlåtenhet. Även användningen av parodi, komiskt ansikte och absurdhet kommer kort att sammanfattas. Sektionerna i det här kapitlet har sorterats efter hur lik klippstrategierna som används i samband med en humorteknik är, där de som är mest lika varandra placerats efter varandra i avsnittens ordning.
2.1 Konceptuell vändning
I den här sektionen kommer jag visa hur Scrubs använder humortekniken konceptuell vändning för att förstärka humorn genom att bygga upp till ett överraskande moment med hjälp av klipprytm som leder till en avslutande och överraskande slutkläm. I
humortekniken konceptuell vändning krävs först ett etablerat koncept för att en vändning eller överraskning ska kunna ske och därför är strukturen i uppbyggnaden av skämt baserat på konceptuell vändning väldigt lik den klassiska skämtstrukturens uppbyggnad eftersom en berättelse eller ett koncept etablerats som sedan vrids för att skapa en avslutande humoristisk slutkläm.
Ett exempel ur avsnittet är en scen med en inledande lång helbild där vi ser J.D.
köra en äldre patient i en rullstol. Patienten talar med J.D. och i den långa inledande helbilden byggs konceptet upp som handlar om att patienten vill para ihop J.D. med hennes brors sondotter för en dejt.50 ”Oh, I’m not big on blind dates /…/” svarar J.D. i helbilden och konceptet är nu etablerat i ett långsamt tempo eftersom bilden är kort i förhållande till kommande bild. Kommande bild är en närbild på J.D. som det klipps snabbt till. Repliken från den föregående helbilden ligger tätt med den första repliken från närbilden. Närbilden fångar publikens uppmärksamhet och konceptet fördjupas genom J.D.s fortsättning på sin replik: ”/… /and I know I havn’t hit it for a while but there’s good reason for that”. Tätt inpå J.D.s sista ord panorerar kameran snabbt över till Cox som överraskande dyker upp och ställer sig bredvid J.D. och säger rappt: ”Two good reasons: his face and his personality”. Direkt efter sin replik försvinner Cox snabbt iväg.
50 Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC. 00:38 – 01:04.
Panoreringen skapar ett överraskningsmoment med hjälp av klippet från den långa helbilden till närbilden där tempot bryts med panoreringens tajming. Eftersom
slutklämmen inte placeras direkt i närbilden utan istället efter att närbilden panorerar, hinner publiken uppmärksamma vad som syns och hörs i första delen av närbilden som är mot J.D. Den snabba panoreringen skapar ett överraskningsmoment i form av tajming eftersom Cox replik ligger onaturligt tätt inpå J.D.s sista ord.
Konceptet etableras i ett långsamt tempo, vilket också ökar spänningen långsamt i den inledande långa bilden medan klippet till närbilden fångar upp publikens
uppmärksamhet och tajmingen på panoreringen förhöjer överraskningsmomentet i skämtet. När skämtet inleds i ett långsamt tempo blir överraskningsmomentet ännu starkare eftersom den snabba panoreringen genererar en abrupt tempoökning som skapar en rytmisk vändning. Den rappa repliken från Cox skapar en plötslig konceptuell
vändning, vilket är likt en den klassiska skämtstrukturens slutkläm som alltid har en överraskande vändning.
Scenen fortsätter med J.D.s respons på slutklämmen i en panorering som rör sig långsamt tillbaka mot J.D. som svarar: ”Sticks and stones may break my bones!” och man hör J.D. i voice-over tänka ”But words will hurt forever”. Denna vidareutveckling på skämtet sänker tempot igen då slutet av bilden vilar på J.D.s reaktion och för att panoreringen tillbaka mot J.D. är långsam. Det nedsänkta tempot skapar en naturlig övergång tillbaka till den narrativa delen av konceptet som tidigare byggts upp, vilket är patienten som vill para ihop J.D. med sin sons brorsdotter. Efter en kort paus säger J.D. i sin närbild: ”Anyway, for me to be setup with your niece I need to know a lot more about her.” Det klipps till en kort närbild med en snabb inåkning mot patientens ansikte där patienten direkt svarar: ”She’s single.”. Det klipps snabbt över till en lång bild där J.D.
sitter vid ett bord på en restaurang och det antyder att J.D. sitter och väntar på sin dejt och det genererar konceptets vändning. Inåkningen används för att övertydligt gestalta att det som sägs nu, är viktigt, vilket förstärker humorn då patientens korta svar inte alls
stämmer in på vad J.D. frågade efter eftersom J.D. sagt att han ville veta ”/…/ a lot more about her”.
Den korta inåkning på patienten placeras mellan två långsamma bilder vilket skapar en abrupt tempoökning med hjälp av bildens korta längd och rörelsen som sker i bild i samband med inåkningen, vilket förstärker vändningen då tempot vänds
tillsammans med konceptet. Skillnaden denna gång är att slutklämmen placeras efter den abrupta tempoökningen, vilket inte var fallet i det tidigare skämtet där Cox levererar
slutklämmen under den abrupta tempoökningen vilket i det exemplet kräver att publikens uppmärksamhet redan har fångats upp från det tidigare klippet.
När slutklämmen placeras efter den abrupta tempoökningen fångar den överraskande tempoökningen uppmärksamheten innan slutklämmen levereras och i detta exempel används tempoökningen dessutom som en sekundär slutkläm till skämtet, vilket förhöjer humorn mer än föregående exempel då flera slutklämmar vävs in i samma koncept.
Skämtet förlöses när tempot sänks under slutklämmen, vilket skapar en lugn övergång till nästa scen och skämtet kopplar ihop scenerna när slutet på skämtet befinner sig i den kommande scenen, vilket gör övergången till scenen naturligare.
I samband med konceptuell vändning som humorteknik är det tydligt att strukturen i klippningen i Scrubs påminner väldigt mycket om den klassiska
skämtuppbyggnaden där man först bygger upp ett koncept och sedan vänder på det med en överraskande slutkläm. I den här scenen inleder skaparna skämten i ett långsamt tempo när konceptet byggs upp för att öka spänningen och sedan sker en sväng i rytm där tempot ökas abrupt genom ett kort klipp och en rapp replik som med klippets tajming skapar en slutkläm som överraskar, vilket förstärker humorn. Skämten förlöses sedan med hjälp av ytterligare en lång bild som skapar utrymme vilket gör så publiken hinner ta in skämtet.
2.2 Fyndighet
Nedan diskuteras hur klipprytm förstärker skämt när de bygger på fyndighet. Till skillnad från konceptuell vändning så inleds påhittiga skämt i ett högt tempo så man tidigt
etablerar konceptet och då skapar tid för att leverera flera slutklämmar utan att bryta tempot. I ett exempel i avsnittet försöker Cox fru, Jordan få Cox pussa sin son hejdå.
Skämtets humor grundas i fyndighet eftersom Cox undviker pussen med fyndiga alternativ. 51
Exemplet inleds med en bild mot Cox som kommer gåendes mot Jordan som står i förgrund med deras son, Jack i famnen. Detta fyller ingen komisk funktion utan etablerar endast scenen. Det klipps sedan kort till Jordan som säger ”Will you say goodbye to Jack? I have to drop him off for pre-school” till Cox, vilket etablerar konceptet. Det klipps kort till Cox som först ler och sedan för sin arm mot sonens huvud. Det klipps från Cox i hans första ord i sin replik till Jordan som håller i Jack: ”Bye, little man”, säger
51 Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC. 04:08 – 04:50.
Cox medan han klappar med lätta slag på Jacks huvud, vilket är en slutkläm till detta skämt. Det avslutande klippet är längre än tidigare klipp, vilket skapar utrymme för publiken att ta in skämtet. De korta inledande bilderna skapar ett högt tempo vilket bidrar till skämtets uppbyggnad, vilket fångar upp publikens uppmärksamhet samtidigt som spänningen direkt ökas med hjälp av tempot. När slutklämmen är levererad utvecklas skämtet vidare i samma bild med hjälp av Jordans reaktion och med hennes respons
”What? This is your son not a rescue pitbull. Give him a kiss.” Jordans svar bidrar till humorn samtidigt som hennes replik för vidare berättelsen och förlöser den första delen av skämtet.
Det klipps sedan till Cox som i en tidsmässigt lång bild i sin dialog förklarar varför han inte vill pussa sin son. Cox replik används till att driva fram avsnittets narrativ samtidigt som repliken är upplagt som ett kort skämt. Eftersom berättelsen förs vidare upplevs inte bilden som lång även fast den tidsmässigt är längre än föregående bilder, vilket gör att avsnittets rytm känns naturlig genom att flödet i avsnittet aldrig bryts när man fyller långa bilder med information som driver berättelsen vidare. Som förklarat i ett tidigare kapitel så är Scrubs känt för att blanda seriösa narrativ med komik, vilket är något som Scrubs gör i den här repliken. Det komiska i Cox replik fungerar som komisk lättnad i det som annars upplevs seriöst. Det klipps inte förrän hela Cox skämt har levererats vilket i sin tur drar all uppmärksamhet till Cox och publiken fokuserar på det han säger. Den kommande kortare bilden på Jordan, som inte bidrar till humorn, skapar paus i humorn och publiken hinner ta in det roliga i Cox replik när Jordans replik endast fokuserar på att föra vidare narrativet. Jordan försöker återigen få Cox att pussa Jack i tvåbilden mot Jordan och Jack. Det klipps till en lika kort bild mot Cox som reagerar på det Jordan säger och sedan ser vi Cox föra sin hand återigen mot sonen. Det klipps till bilden på sonen och Jordan där det avslöjas att Cox skakar om sonens hand och säger
”Son, always a pleasure”, vilket är en avslutande slutkläm i scenen som lättar på
stämningen. Ännu en gång används klipprytm för, att trots allvaret, påminna publiken att Scrubs är en serie man ska skratta till och publiken förs vidare med denna sinnesstämning in i nästa scen. Det klipps till en lång reaktionsbild på Jordan som slutbild till scenen.
Det finns en uppbyggnad i fyndiga skämt men strukturen är inte helt lik den klassiska skämtstrukturen. Skämtets uppbyggnad inleds rytmiskt sett i ett högt tempo som ökar spänningen vilket gör det möjligt att tidigt leverera en slutkläm. Eftersom konceptet till skämtet är etablerat tidigt i scenen skapar det möjlighet att spinna vidare på det redan etablerade konceptet för att leverera fler slutklämmar utan att behöva bygga upp ett nytt koncept till ett nytt skämt. Denna vidareutveckling på konceptet stoppar tar väldigt lite
plats tidsmässigt och kan därmed användas som komisk lättnad i en dialog som ska vara narrativt drivande utan att ta för mycket plats i drivet.
2.3 Klumpighet
I det här avsnittet kommer jag visa exempel på hur skaparna har klippt för att förstärka humorn som bygger på klumpighet. Klipprytmen i detta exempel inleds i ett väldigt långsamt tempo som sedan vänds med en abrupt och kort tempoökning på slutklämmen. I detta exempel sitter J.D. och väntar på sin blinddejt på en restaurang.52
Scenen inleds med en lång bild på J.D. som sitter vid ett bord mitt i en restaurang.
Bilden panorerar över hela rummet till dörren och dörren öppnas samtidigt som det klipps till en närbild på klackarna på kvinnan som stiger in. En saxofon hörs och kameran panorerar sakta upp mot kvinnan vilket är en parodi på karaktärsgestaltning av en vacker kvinna, inspirerad från reklamfilm och äldre spelfilm som skapar en förväntan och bygger ett koncept som antyder att kvinnan är elegant och musiken som spelas bidrar också till stämningen och spänningen ökas. Panoreringen avslutas när bilden är riktad mot ansiktet och saxofon tappar sin ton som bidrar som ett förtydligande till att visa att J.D. är
missnöjd med vad han ser. Det klipps till en inåkning på J.D. där man hör J.D.s tankar säga samma sak medan han stirrar på kvinnan, vilket skapar humorn i vändningen som sker. Inåkningen bidrar humorn på så sätt att den får publiken att fokusera på J.D.s nuvarande ”åh nej”-känsla vilket är det roliga i denna vändning.
Det klipps sedan kort till kvinnan där man ser henne gå ut ur bild och J.D.s voice- over förtydligar att denna kvinna gått förbi honom och det klipps kort till J.D.s reaktion där han pustar och ljudet av dörren som öppnas hörs. Det klipps direkt efter ljudet till dörren som öppnas ännu en gång. Denna gång är kameran redan riktad mot ansiktet på kvinnan som stiger in och direkt i klippet börjar musik med en tydlig elgitarr spela.
Kvinnan stiger in i slow-motion i den långa bilden och hon svänger övertydligt på håret så hennes hår blåser med vinden och det är väldigt tydligt att filmteamet har placerat en fläkt bakom kameran. Detta är likt den förra entrén, också en parodi på en annan variant av samma typ av karaktärsgestaltning, fast denna gång ser publiken redan att kvinnan ser bra ut men för komiken används denna gestaltning för att visa kvinnans elegans som är motsatsen till klumpighet. Bilden följs upp med en kort reaktionsbild på J.D. som uttrycker sig i sin voice-over som att kvinnan är övernaturligt snygg. Det klipps ännu en gång till en lång bild på dejten som går i slow-motion och hon börjar gå mot J.D. och
52 Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC. 01:23 – 02:00.
spänningen ökas medan J.D.s voice-over fortsätter ”/…/ and yet there’s something accessible about her” som att det är något som gör henne åtkomlig för J.D. Som slutkläm bryter man helt känslan som har byggts upp genom att bryta musiken och avslöja vad som gör henne åtkomlig för J.D. Det klipps abrupt till en kort bild med ett stort utsnitt där man bryter den tidigare slow-motion som används och spelar upp denna bild i normalfart och kvinnan ramlar in i en servitörs rullbord och faller pladask på marken i ett högt tempo eftersom mycket rörelse sker i bilden och eftersom uppspelningshastigheten också har ökats. Konceptet om kvinnans elegans har nu vänts helt till motsatsen och publiken blir överraskad av det abrupta skiftet i tempo. Efter slutklämmen har levererats följer berättelsen upp med en längre bild som ger utrymme efter slutklämmen och som också förhöjer humorn det vända konceptet i den långa bilden genom att visa kvinnan som ligger på marken täckt i mat oberörd av vad som skett, som om det är normalt för henne.
Detta ger tittaren en paus för reflektion.
Humorn i exemplet ovan bygger på fler humortekniker än endast klumpighet.
Dessa humortekniker som främst framstår är parodi som humorteknik i kvinnans karaktärsgestaltning och konceptuell vändning, som också är en humorteknik som används då konceptet av hennes karaktär vrids i slutklämmen till motsatsen av vad som förväntas. Likt humortekniken konceptuell vändning och den klassiska skämtsturkturen, så byggs ett koncept upp i exemplet som sedan vrids för att skapa humorn. Vi ser att det finns ett mönster i klipprytm, då rytmen i detta exempel är väldigt likt exemplet som nämndes under det tidigare avsnittet om konceptuell vändning. Klipprytmen i form av struktur och tempo är byggd på så sätt så den förstärker den överraskande slutklämmen i skämten. Precis som i samband med konceptuell vändning, som humorteknik,
demonstreras hur denna typ av uppbyggnad, med en långsammare inledning som ökar spänning, kan följas upp med en abrupt ökning i tempo som fångar upp publikens intresse, inför det att skaparna placerar slutklämmen vid slutet av tempostegringen som sedan följs upp med ett långsamt tempo och förlösning. Det lägre tempot som följer lämnar rum för berättandet och för att den övergripande berättelsen ska kunna gå vidare i scenen eller avsnittet.
2.4 Hån och nedlåtenhet
I det här avsnittet kommer jag visa hur berättelsen ordnar skämt som bygger på hån och nedlåtenhet. Hån handlar om att förlöjliga någon och nedlåtenhet handlar om att visa arrogans och behandla de ansedda underordnade nedlåtande. Båda humorteknikerna har med förakt att göra och båda humorteknikerna kan förekomma utan den andra men i
avsnittet som analyseras förekommer dessa humortekniker ofta tillsammans och därför har de lagts under samma avsnitt även i den här uppsatsen. Något som är intressant i Scrubs med dessa typer av skämt är det här avsnittets övergripande struktur, där det aldrig förekommer två påföljande scener med skämt som bygger på hån eller nedlåtenhet, utan det finns alltid minst en scen mellan dessa typer av skämt där skämten grundas i någon annan humorteknik. Detta visar på att Scrubs har en variation av skämt och det skapar rytm i form av tajming som baseras på strukturen av innehållet eftersom skämten har spridits ut, vilket gör så skämten inte blir enformiga.
Klipprytmen i uppbyggnaden av skämt som baseras på hån och nedlåtenhet varierar väldigt mycket i det här avsnittet, däremot används dessa typer av skämt ofta i avsnittet som ett avslut, en brygga eller en övergång från ett samtalsämne i en dialog till ett nytt samtalsämne eller till en ny scen och då klipps det ofta snabbt till det nya
momentet efter slutklämmen och lämnar utrymme i början av det nya momentet så skämtet får utrymme under övergången och avsnittet narrativ drivs vidare.
I ett exempel som finns i avsnittet stannar J.D. och Elliot till i närheten av Jordan som frågar vad de samtalar om.53 Jordan beter sig nedlåtande mot dem och sedan vrider hon sig för att prata med någon annan om något annat och det skapar en övergång.
Exemplet inleds med en lång bild som följer J.D. och Elliot framifrån när de går genom en sjukhuskorridor och pratar om något som skett tidigare i avsnittet, vilket också utvecklar det skeendet. De stannar till vid en reception och det klipps till en kort bild på Jordan som står vid receptionen och hon frågar J.D. och Elliot vad de pratar om. Med Jordans fråga skapas en förväntan hos publiken som handlar om att se Jordan tillföra något i deras konversation som handlar om ett problem som uppstått tidigare i avsnittet.
Det klipps till J.D. och Elliot och Elliot svarar med att säga: ”Well, J.D. has this…” och Elliot avbryts abrupt när det klipps till en kort bild på Jordan som säger ”Already bored”.
Tajmingen i Jordans replik med klippet ligger precis samtidigt vilket förstärker
avbrytandet då klippet bryts i både ljud och bild och skapar då också en överraskning som bidrar till det komiska som är hennes plötsliga vändning från att vara intresserad och förväntas tillföra något i deras konversation, till att inte bry sig alls innan hon ens har fått något berättat för sig. Det klipps till en kort reaktionsbild på Elliot som visar att hon har tagit illa upp av Jordans beteende och bilden etablerar också att Elliot och J.D. går iväg.
Det klipps till Jordan som vänder sig om och inleder i ett högt tempo en ny dialog med Cox. Genom att blanda in humor med en övergång som i Scrubs så blir övergången både
53 Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC. 04:00 – 04:14.
underhållande och fungerar väldigt bra praktiskt då övergången med hjälp av humorn känns naturlig och det gör övergången osynlig så publiken aldrig tappar sitt intresse.
Något som näst intill alltid är gemensamt för klipprytmen i samband med de humortekniker som har tagits upp tidigare och även humorteknikerna från den här sektionen rör tempot i skämtens avslut. Det är klippt med en kortare paus i form av reaktionsbild som lämnar utrymme i skämtets förlösning. Reaktionsbilden används till att förtydliga skämts placering för att hjälpa publiken att förstå vad som är humor och utrymmet lämnar också rum för paus där publiken hinner ta in och eventuellt skratta efter skämtet har levererats. Skämtet i exemplet i den här sektionen har även en praktisk roll eftersom den placeras i en övergång och skämtet gör övergången underhållande, vilket skapar ett naturligt flöde i rytmen och drivet vidare i berättelsen känns inte påtvingad.
Genom att sprida ut en typ av humor som skaparna har gjort i det här avsnittet genom att aldrig ha två efterkommande skämt som grundas i hån eller nedlåtenhet, så lämnar det utrymme för andra typer av skämt och vilket gör så humorn är varierad. Detta är en klippmässigt mer övergripande strategi som främst har att göra med utformandet av rytmen i manuset men att ha i åtanke att spridning av en typ av skämt skapar variation i komedin, kan vara användbart i komediklippningen och fungerar sannolikt också i samband med andra humortekniker än hån och nedlåtenhet.
2.5 Övriga humortekniker
Det finns också andra humortekniker som ofta används i avsnittet men som inte har några tydliga mönster i klippningen baserat på humortekniken som används i skämten så den här sektionen kommer att förklara hur dessa humortekniker används i Scrubs. Vissa humortekniker som inte har nämnts har ett mönster men som jag anser endast behöver sammanfattas kort eftersom dessa mönster är väldigt lika tidigare nämnda
humorteknikers.
Parodier förekommer ofta i det här avsnittet och kombineras nästan alltid med andra humortekniker, som i exemplet i sektionen om klumpighet i den här uppsatsen, där skaparna gör parodi genom att imitera bilder och musik från ett redan etablerat koncept från reklamfilm på när en elegant kvinna gör entré. Det som gör parodi roligt i det här avsnittet är hur berättandet imiterar koncept, filmer och filmgenrer med typiska repliker och mönster och rytmiskt sett efterliknas uppbyggnaden i dessa filmer och koncept, vilket gör så att klippmönstret i samband med parodin blir att det rytmiska mönstret varierar beroende på vad parodin grundas i. I exemplet klipps det från J.D. som överraskat tittar
upp mot dörren när han hör den öppnas.54 Det klipps till kvinnan som kliver in genom dörren i slow-motion och viftar därefter sitt hår så det tydligt syns att en fläkt är igång bakom kameran. Det klipps sedan tillbaka till J.D. som tydligt visar att han tänker något i stil med ”Wow! Vilken kvinna!”. Det klipps sedan till kvinnan igen som går mot J.D. i slow-motion. Denna ordning är en imitation av ett koncept som finns etablerat i
reklamfilmer för till exempel hårprodukter eller smink och denna form av gestaltning har också tidigare använts i filmer och klippmässigt är det är igenkänningsfaktorn i detta konceptets klippmönster, alltså tajmingen på bilderna i form av placering som gör parodin komisk.
Komiskt ansikte är en humorteknik som endast förekommer som bidragande faktor i skämt, vilket är anledningen till varför komiskt ansikte inte får ett eget avsnitt i den här uppsatsen. Skaparna använder komiska ansikten till att förtydliga skämt och är en bidragande faktor till humorn i skämt som grundas från en annan humorteknik i avsnittet som har analyserats. I Scrubs har komiskt ansikte använts för att lyfta skämt genom övertydliga reaktioner på det en karaktär känner eller har upplevt med hjälp av de ansiktsuttryck karaktären gör. Detta hjälper publiken att förstå vad som är roligt, alltså förtydliga att det publiken nyss hörde är ett skämt. Ett mönster i klippningen är hur reaktionsbilder med överdrivna och komiska ansiktsuttryck varar under längre tid än vanliga reaktionsbilder, vilket då tyder på att när komiska ansiktsuttryck förekommer så följer de ett rytmiskt mönster i klippningen. Rytmiskt sett skapar komiska ansikten en paus i klippningen, vilket i sin tur ger utrymme för publiken att förstå skämtet som kopplas med det komiska ansiktet.
Absurdhet är den överlägset mest förekommande humortekniken som
genomgående används i avsnittet. Absurdhet används dock nästan alltid i kombination med andra humortekniker och det gör det svårt att se något övergripande mönster kopplat till klippningen, varför det inte betonas här. Däremot är absurdhet alltid förekommande i J.D.s dagdrömmar och i hans tankar som gestaltas i form av voice-over, vilka är en stor del av seriens koncept. Dessa delar följer dock delvis ett mönster som berör tajming i form av placering eftersom dagdrömmen avslutas med en reaktion, ett agerande eller en replik från J.D., som sänker tempot när det klipps ut från dagdrömmen. Detta ger utrymme för antingen skämtet i dagdrömmen eller J.D.s reaktion efter som i vissa fall fungerar som en slutkläm. Avsnittets narrativa berättelse förs sedan vidare. I ett exempel från avsnittet sitter J.D. med Elliot och pratar om J.D.s relation med hans nya flickvän. 55
54 Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC. 01:23 – 02:00.
55 Scrubs: Season 5. Episode 9: My Half-Acre. 2006. [DVD] Bill Lawrence, USA: NBC. 08:30 – 08:50.
J.D. tycker Elliot säger vad han ska säga till sin flickvän och uttrycker sig med: ”You’re telling me what to say and next thing you’re telling me how to kiss her I mean, where does it end?” och det klipps in till J.D.s dagdröm som är slutklämmen på J.D.s replik och inleds med en kort bild bakifrån på en person som ser ut att vara J.D. som sitter och hånglar med sin flickvän. Men det avslöjas i nästa bild, som är lång, att det är Elliot som är klädd i peruk. Det klipps sedan ut till en lång bild från dagdrömmen och J.D. tittar argt mot Elliot och säger: ”Stay away from my girlfriend… and stay away from my J.D.
wigs!” J.D.s avslutande replik används i detta exempel som en efterföljande slutkläm samtidigt som den skapar utrymme för slutklämmen som visades i dagdrömmen. J.D. går sedan iväg från Elliot och det klipps till nästa scen.
3. Slutdiskussion
Den här uppsatsen ställde i inledningen frågan hur och varför olika klippstrategier
används i Scrubs i samband med olika humortekniker, utifrån ett fokus på klipprytm, som bland annat definierats utifrån begreppen tajming, tempo och rörelsefrasering. Nedan kommer resultatet av analysen att diskuteras utifrån ett antal aspekter som dominerar intrycken av klipprytm i samband med Scrubs.
3.1 Uppbyggnad - övergripande
I tv-serien Scrubs finns många likheter i uppbyggnaden av skämt och den klassiska skämtstrukturens uppbyggnad och det som främst står ut är hur det klipps för att förhöja överraskningsmomentet när en slutkläm till ett skämt ska levereras, vilket enligt
Dancyger är viktigt i komedi. 56 Detta kan göras på flera olika sätt och bidrar med olika typer av förlösningar på skämtet, vilket också Pearlman säger eftersom meningen blir olika beroende på vilket val som görs i klippningen. 57
I samband med konceptuell vändning inleds uppbyggnaden för skämt i ett lugnt tempo för att bygga ett koncept som kan utnyttjas för skämtet. Det uppföljande klippet används för att fånga publikens uppmärksamhet genom ny information för åskådaren, som gör det möjligt att tätt inpå överraska med ännu ett klipp. Tempot vänds alltså i och med att sådana klipp sker oväntat medan åskådaren fortfarande läser av den nya
informationen. När tajmingen på slutklämmens vändning matchar klipprytmens vändning så betonas därmed humorn eftersom åskådaren blir både rytmiskt och narrativt
överraskad i samma moment. Att det ofta sedan klipps till en längre bild för att skapa ett
56 Dancyger 2010, s. 317-318.
57 Pearlman 2016, s. 51-52
utrymme som betonar skämtets avslut, ofta med en reaktionsbild i kombination med en temposänkning, hjälper åskådaren att ta in skämtet. Liknande rytm används också vid fyndighet och klumpighet som humortekniker.
Skämt baserat på hån och nedlåtenhet byggs däremot upp i med korta bilder i ett högre tempo och levereras utan någon större förändring i tempo. Den här typen av skämt hålls kort och reaktionsbilder används för att snabbt få åskådaren att ta in skämtet.
Däremot utnyttjas tajming i samband med dessa humortekniker genom att det narrativa ofta bryts abrupt alltmedan tempot hålls på en jämn nivå, vilket skapar ett överraskande moment även i den här typen av klippstrategi. När rytmen bryts abrupt i tajming och tempot samtidigt hålls kontinuerligt så skapas en rytmkontrast i flödet som på ett sätt som förstärker skämtet.
En alternativ klipprytm som används bland annat i samband med konceptuell vändning utnyttjar tempoökningen för att förbereda och vägleda åskådaren genom
slutklämmen som då får en lugnare förlösning som inte kräver lika mycket utrymme efter skämtet. Den här klipprytmen kan passa skämt baserat på absurditet eller klumpighet där skämtet är nertonat och kan genomföras i kombination med en inåkning eller panorering eftersom de är kamerarörelser som skapar tempoökning samtidigt förses med information utan att sammanhanget bryts.
3.2 Tempoförändring
Tempo är alltså en stor bidragande faktor till uppbyggnaden i alla humortekniker och används i humorn för att skapa spänning och förlösningar, samt betona moment i uppbyggnaden som uppmärksammar och för att skapa pauser för publiken. Utan
tempoförändringar sker ingen överraskande vändning. Vändningen är en viktig del i både den klassiska skämtstrukturen som Berger pratar om och tempoförändringar används flitigt i Scrubs för att bidra till humorn i alla skämt. 58 Tempoförändringarna som sker i komediklippning liknar alltså svängarna som sker i den klassiska skämtstrukturen, vilket främst syns i samband med uppbyggnaden av humor med teknikerna konceptuell
vändning, fyndighet och klumpighet. Alla dessa humortekniker bygger på
tempoförändring eftersom de alla bygger ett koncept som ska vridas på olika sätt.
Konceptuell vändningen utnyttjar överraskningsmoment som skapas med hjälp av tempo för att förhöja avslutet på skämtet. Fyndighet använder tempo för att skapa en rytmisk balans där kreativitet och allvar ofta blandas och skapar en kontrast och därmed en
58 Arthur Asa Berger. Anatomy of humor, (New Brunswick, USA: Transaction Publishers, 1993) s. 58.
komisk reaktion. När humortekniken klumpighet tillämpas används tempo för att förstärka just klumpigheten genom att åskådaren inte förbereds alls på vad som komma skall tack vare ett långsamt tempo i uppbyggnaden, varpå klipptempo växlar helt till ett hastigt tempo vid skämtets slutkläm.
3.3 Reaktion och paus
Som Mills hävdar så är reaktionsbilder något som är viktigt i komedi och det märks i Scrubs.59 Reaktionsbilder används överlag för att visa hur en karaktär känner men i komediserier fyller reaktionsbilder ofta fler funktioner, både rytmiska och som
bidragande faktor till humorn. I reaktionsbilder betonas ofta skämt genom att visa hur en karaktär reagerar på det som har sagts eller det karaktären har sett och lämnar tid för paus vilket hjälper åskådaren att förstå skämtet. Hån och nedlåtenhet är humortekniker där mer fokus läggs på reaktion genom att ett hån riktas mot en person och den personens reaktion är oftast det humorn uppstår från. Absurditet har ofta en liknande användning av reaktion och det är ofta en karaktär som är åskådare till det absurda, som visas i en reaktionsbild för att dels skapa paus som tillåter tittarna att reagera på humorn och reaktionsbilden förstärker också den komiska utkomsten genom att tittaren relaterar till karaktärens reaktion.
Ett mönster i användningen av reaktionsbilder i samband med tajming är att de förekommer ofta efter en slutkläm med det rytmiska syftet att skapa en kort paus, genom att inleda temposänkningen efter tempoökningen som sker i upptrappningen innan slutklämmen. I konceptuell vändning och påhittighet ligger reaktionsbilder väldigt kort för att humorn ligger i det snabba vridandet på ett koncept. När absurditet, klumpighet, hån och nedlåtenhet används som humortekniker ligger ofta reaktionsbilden kvar lite längre eftersom dessa humortekniker bygger mer på att låta åskådare relatera till en situation. Detta kan bero på att dessa typer av humor ofta är riktade mot någon karaktär som satt sig i en situation, vilket då gör att betoningen i humorn ligger i reaktionen på detta. Det kan också handla om en situation som är absurd där humorn förhöjs genom att visa karaktärernas förhållande till skeendet.
3.4 Paus och vila
Något som syns tydligt och som även teorin berättar är hur rytm är viktigt i humor men också i klippning generellt för att skapa liv i berättandet och trots det är tajming ett av de
59 Brett Mills, The Sitcom. (Edinburgh: Edinburgh University Press, 2009) s. 39.
minst utforskade ämnena kopplat till humorteori. 60 Ett skämt kräver någon form av spänning, alltså uppbyggnad och någon form av förlösning och medföljande andrum. Det handlar inte bara om skämtets struktur i sig utan även i den övergripliga strukturen i form av tajming där det krävs att varva det narrativa drivet med humor. Detta görs för att undvika känslan av enformighet, vilket även skapar möjligheten för narrativet och skämten att utnyttja varandra för att förhöja den komiska effekten, när de rör sig i cykler med varandra. Mixen av det narrativa berättandet och humorn gör så tittaren hinner förstå skämt medan det narrativa drivet pågår. Skämten skapar paus i det narrativa som gör så tittaren hinner tillgodogöra sig skämtet och relatera till den narrativa situationen.
Detta är speciellt tydligt i samband med hån och nedlåtenhet som hålls kort för att skapa en paus från det narrativa samtidigt som det även effektivt kan användas som en övergång till nästa narrativa moment, vilket då har bidragit med driv framåt i avsnittet och med komisk lättnad i kombination med paus från det som endast är narrativt. Vid humorteknikerna klumpighet och konceptuell vändning förhöjs humorn när de
kontrasteras, alltså när en vila i form av lägre tempo eller från skämtandet till en överraskning som bryter tempot, och tillbaka till en vila som ger tittaren möjlighet att reflektera över vad som var roligt med situationen. Just i samband med hån, nedlåtenhet och klumpighet så ger pausen också möjlighet till en etisk reflektion som får tittaren att förstå att skämten inte är genuint elaka.
3.5 Övergripande – avslutet på slutsatserna
Vad gäller skillnaden på klippstrategier i olika typer av skämt så finns det mönster i klippningen som är återkommande i avsnittet som har analyserats. Dock blöder klippningen i de olika humorteknikerna ofta in i varandra eftersom de flesta skämten i avsnittet har flera sekundära humortekniker vilket betyder att Scrubs har visat att det finns flera klippstrategier som används och fungerar på flera olika humortekniker. Det är just variationen i både typen av humor och klipprytm som ger förutsättningarna för effektiv klippning i komedier. Som i teorin så hävdar Dancygers att humorns riktningar och överraskningar måste betonas beroende på situation, 61 vilket görs i Scrubs med olika klippstrategier beroende på humorteknik med viss anpassning beroende på den situation skämtet uppstår från.Klippstrategi i komediserier handlar också om hur ett skämt ska bidra rytmiskt till avsnittet. Det ser olika ut beroende på om skämtet i sig utgörs av det
60 Attardo & Pickering 2011, s. 233.
61 Dancyger 2010, s. 316, 318.
narrativa och att syftet med skämtet därmed är att bidra till att utveckla det narrativa eller om skämtet däremot används för vila från det narrativa, alltså komisk lättnad. I första fallet vävs skämten in i berättandet och får stort utrymme i uppbyggnader eftersom de fyller en komisk funktion och skapar driv i avsnittets narrativ. I det andra fallet kan det handla om att skämtet bidrar med en sammankoppling mellan två scener, vilket även då ger skämtet ett narrativt syfte, men skämtet får då ofta väldigt lite utrymme eftersom syftet är att de ska skapa en övergång från ett moment i berättelsen till nästa.
Klipprytmen används alltså i komediserier för att skapa flödet i skämt i form av
uppbyggnader, pauser och betoningspunkter för att kombinera humorn med det narrativa berättandet, vilket jag vill mena utgör grunden för hela genren situationskomedi som nämnt i teoridelen i den här uppsatsen. 62 Scrubs gör detta på ett effektivt sätt genom att forma klippningen kring skämt beroende på vad humorn grundas i, alltså vad eller vem humorn är riktad mot och vilken humorteknik som är primär. Det visar att det är en fördel för klippare att veta vad som utgör humorn i olika typer av skämt och hur humorn förhöjs och att tänka på tajmingen i anslutning till exempelvis en reaktionsbild eller i relation till tempot under en uppbyggnad. Scrubs visar på ett klippmönster som präglar hela serien, Även fast den här uppsatsen har kartlagt ett antal klippmönster i en enstaka serie genom att relatera olika klipprytmer till olika humortekniker, så är det övergripande svaret på frågan hur och varför olika klippstrategier används i komediserier att det är just humorns riktning och i vilken situation skämt uppstår från som lägger grunden för hur en klippare ska forma rytmen runt ett skämt.
62 Dancyger 2010, s. 316.
